Produktresumé

Amekrin 75 mg koncentrat och vätska till koncentrat till infusionsvätska, lösning

Koncentratet (1,5 ml) innehåller amsacrin 75 mg.

Beträffande hjälpämnen se 6.1.

Koncentrat och vätska till koncentrat till infusionsvätska, lösning

Induktions- och underhållsbehandling av akut leukemi i relaps hos vuxna.

Behandling med Amekrin bör inledas av eller i samråd med läkare med stor erfarenhet av cytostatikabehandling. Innan behandlingen inleds skall kaliumnivån i serum kontrolleras och eventuellt korrigeras. Amekrin ges som intravenös infusion i glukoslösning under 1-2 timmar. Vid doser om 125 mg/m² eller högre bör infusionstiden vara minst 90 minuter. Amekrin ges som monoterapi eller vanligare i kombination med andra cytostatika.

Monoterapi

Induktionsfas: Initialt ges 75 mg/m², vilket vid behov kan ökas till 90 mg/m² dagligen i 5 konsekutiva dagar per terapiperiod. Om benmärgsbiopsi utförd dag 6 visar mer än 50% cellularitet och blastceller mer än 30% kan behandlingen fortsättas ytterligare 3 dagar. Mer än en terapiperiod kan erfordras för att uppnå induktion. Om den första behandlingsperioden gett en effektiv benmärgsdepression upprepas terapikuren var fjärde vecka. Om benmärgsdepressionen ej varit effektiv, upprepas terapikuren med två veckors intervall. I de fall, där hypocellulär benmärg ej uppnåtts efter första behandlingsperioden, kan den dagliga dosen i följande perioder ökas till 120 mg/m².

Konsolidering/underhållsfas: Underhållsdosen är ca en tredjedel av totala induktionsdosen, dvs 125-150 mg/m² givet som en enstaka infusion var 3:e - 4:e vecka eller uppdelat på 3 dagliga doser var 3:e - 4:e vecka. Varje underhållsdos bör nedbringa antalet granulocyter till 1-1,5 x 10⁹/l och trombocyter till 50-100 x 10⁹/l. Uppnås inte denna reduktion kan underhållsdosen ökas med 20% varannan gång. Mellan behandlingarna bör antalet granulocyter och trombocyter tillåtas öka igen till resp. 1,5 x 10⁹/l och 100x 10⁹/l. I annat fall bör påföljande behandling uppskjutas.

Kombinationsbehandling

Induktionsfas: Optimal dos är individuell och beroende av kombinationen. Vanlig dos per behandlingsperiod är 300-650 mg/m² och uppdelas på 3-7 dagar. Totala dosen under en behandlingsperiod bör ej överskrida 750 mg/m². För att uppnå remission kan mer än en behandlingsperiod krävas.

Konsolidering/Underhållsfas: Motsvarande eller något lägre doser jämfört med induktionsfasen ges.

Patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion: Reducera Amekrindosen med 20-30%.

Behandlingskontroll

Under induktionsfasen bör patienterna hållas under noggrann observation och laboratoriekontroll på sjukhus. Transfusioner av leukocyter, erytrocyter och trombocyter bör finnas tillgängliga. Kaliumnivå i serum, EKG samt lever- och njurfunktion bör kontrolleras regelbundet.

• Överkänslighet mot amsakrin eller andra akridinderivat

• Överkänslighet mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1

• Tydlig benmärgssuppression som ett resultat av behandling med cytostatika och strålbehandling

• Amning

Amsakrin bör endast användas under uppsikt av specialiserad onkolog och helst på avdelning med erfarenhet av den här typen av behandling.

Hämning av benmärgsfunktionen

Amsakrin kan orsaka kraftig hämning av benmärgsfunktionen och regelbundna blodprovskontroller är därför nödvändiga. Infektioner och blödningar kan vara livshotande. Vid redan existerande benmärgsdepression orsakad av läkemedel bör amsakrin administreras med försiktighet och med extra kontroller.Om en allt för stor minskning av antalet vita blodkroppar eller trombocyter skulle ske kan det bli nödvändigt att avbryta behandlingen eller minska dosen. Röda blodkroppar och trombocyter bör finnas tillgängliga för transfusion och andra resurser för behandling av hämmad benmärgsfunktion bör också finnas till hands.

Hyperurikemi

Amsakrin kan inducera hyperurikemi sekundärt till snabb lys av neoplastiska celler. Noggrann övervakning av urinsyrenivåerna i blodet rekommenderas, särskilt med hänsyn till möjliga konsekvenser för njurfunktionen. Överväg att minska urinsyrenivåerna i förebyggande syfte inför eller under behandling med amsakrin.

Patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion

Toxiciteten vid rekommenderade doser ökar vid nedsatt lever- eller njurfunktion. Laboratorietester av lever- och njurfunktion är nödvändiga inför och under behandling. En minskning av dosen kan övervägas.

Biverkningar

Läkaren bör vara uppmärksam på allergiska reaktioner (anafylaxi, ödem och dermatologiska reaktioner), gastrointestinalaproblem och epileptiska kramper (epileptiska anfall till följd av bruket av amsakrin kan behandlas enligt standardregim). Lokal nekros kan uppstå till följd av extravasering av amsakrin (se avsnitt 4.8). Irritation vid injektionsstället kan förebyggas genom att amsakrin löses med en större volym 5 % glukos och genom att infusion sker över en längre tidsperiod (minst 1 timme).

Hjärtfunktion

Noggrann övervakning av hjärtrytmen rekommenderas för att upptäcka kardiotoxicitet. Patienter med hypokalemi löper ökad risk att drabbas av ventrikelflimmer. Risken att utveckla arytmi kan minskas genom att säkerställa en normal nivå av serumkalium omedelbart före och under amsakrinbehandling.

Hypokalemi bör korrigeras innan behandling med amsakrin inleds.

Laboratorietester

Kompletta blodvärden, lever- och njurfunktionsprover och elektrolytnivåer bör kontrolleras regelbundet. Elektrolytnivåer bör kontrolleras inför varje ny behandlingsdag.

Vacciner:

Samtidig influensa- eller pneumokockvaccination och immunosuppressiv terapi har associerats med nedsatt immunsvarpå vaccinet.

Andra proteinbindande läkemedel:

Amsakrin kan bli bortträngt från serumalbumin om det används med andra kraftigt proteinbindande läkemedel, vilket kan leda till en ökning av fritt amsakrin och toxicitet.

Andra cytotoxiska medel:

Biverkningar kan förstärkas vid av användning tillsammans med andra cytostatika.

Graviditet

Data om användning av amsakrin under graviditet finns inte tillgängliga förriskbedömning . Baserat på dess farmakologiska aktivitet finns dock risk för skada vid behandling under graviditet.

I djurstudier har teratogenicitet och annan reproduktionstoxicitet observerats (se avsnitt 5.3). Baserat på djurförsök och verkningsmekanismen hos substansen bör amskarin inte användas vid graviditet, särskilt under den första trimestern.

Vid varje enskilt fall ska fördelarna med behandling vägas mot risken för fostret.

Användning av preventivmedel hos män och kvinnor

På grund av verkningsmekanismen hos amsakrin och möjliga negativa effekter på fostret bör kvinnor använda effektiva preventivmedel i 3 månader efter behandlingen och män i 6 månader efter avslutad behandling.

Fertilitet

Reversibel azoospermi hos människor har beskrivits.

Amning

Eftersom det är oklart om amsakrin går över i modersmjölken är amning kontraindicerat.

Inga kända data om denna påverkan finns. Med hänsyn till de biverkningar som rapporterats uppmanas patienter till försiktighet vid bilkörning och användning av maskiner efter behandling med amsakrin.

De vanligaste biverkningarna är illamående och/eller kräkningar, anemi, feber och infektion. Smärta och flebit vid infusion har rapporterats.

Alla patienter som har fått en terapeutisk dosering av amsakrin uppvisar benmärgsdepression. Huvudsakliga komplikationer är infektioner och blödningar. Minimalt antal vita blodceller uppstår dag 5–12, vanligen följt av total återhämtning på dag 25. Mönstret vid minskning av trombocyter är liknande det hos leukocyter.

I tabellen nedan presenteras alla biverkningar enligt klassificering av organsystem och frekvens, mycket vanliga (≥1/10); vanliga (≥ 1/100, <1/10); mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100); sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000); mycket sällsynta (<1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Infektioner och infestationer
Vanliga	Infektion
Blodet och lymfsystemet
Vanliga	Trombocytopeni, pancytopeni, -blödning
Sällsynta	Anemi, granulocytopeni, leukopeni
Immunsystemet
Sällsynta	Överkänslighet, anafylaktisk reaktion, ödem
Metabolism och nutrition
Vanliga	Hypokalemi
Sällsynta	Viktminskning, viktökning
Ingen känd frekvens	Hyperurikemi
Psykiska störningar
Vanliga	Känslomässig labilitet
Sällsynta	Letargi, förvirring
Centrala och perifera nervsystemet
Vanliga	Grand mal-anfall1
Sällsynta	Huvudvärk, hypoestesi, yrsel, perifer neuropati
Ögon
Sällsynta	Synrubbningar
Hjärtat
Vanliga	Kardiotoxicitet, arytmi, hjärtsvikt2
Sällsynta	Förmaksflimmer, sinustakykardi, ventrikelflimmer3, ventrikelarytmi, kardiomyopati, bradykardi, onormalt EKG, försämrad ejektionsfraktion
Blodkärl
Mycket vanliga	Hypotoni
Vanliga	Blödning
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum
Vanliga	Dyspné
Magtarmkanalen
Mycket vanliga	Illamående, kräkningar (lindriga till måttliga), diarré, buksmärtor, stomatit4
Lever och gallvägar
Vanliga	Hepatit, ikterus, leversvikt (se avsnitt 4.2)
Hud och subkutan vävnad
Mycket vanliga	Purpura
Vanliga	Alopeci, urtikaria, utslag
Njurar och urinvägar
Vanliga	Hematuri
Sällsynta	Anuri, proteinuri, akut njurinsufficiens
Allmänna symtom och/eller symptom vid administreringsstället
Mycket vanliga	Flebit vid infusionsstället
Vanliga	Feber Irritation vid injektionsstället, nekros, hudinflammation5
Undersökningar
Mycket vanliga	Förhöjda leverenzymer (se avsnitt 4.4)
Sällsynta	Ökade halter av bilirubin, urea, alkalinfosfater och kreatinin i blodet.

¹ Ibland i kombination med hypokalemi

² särskilt hos barn förbehandlade med antracyklin.

³ Dödligt eller livshotande, vanligen hos patienter med hypokalemi.

⁴ Munslemhinnan och gastrointestinalkanalen påverkas ofta och i olika grad från milt till livshotande. Hela munslemhinnan kan bli påverkad. Återhämtningen tar flera veckor.

⁵ Relaterat till koncentrationen av amsakrin som infunderas (se avsnitt 4.4).

Ingen antidot finns i händelse av överdosering. Symptomatisk och stödjande behandling ges.

Blödning och infektion som orsakas av benmärgshypoplasi eller aplasi kan kräva intensiv stödjande behandling med röda blodkroppar, granulocyt- eller trombocyttransfusion och adekvat antibiotika.

Kraftfull symptomatisk behandling kan bli nödvändig för kraftig mukosit, kräkningar eller diarré.

Farmakoterapeutisk grupp: Cytostatiska/cytotoxiska medel, ATC-kod: L01XX01

Amekrin innehåller amsakrin som är ett syntetisk akridinderivat med cytostatisk effekt. Substansen är starkt vävnadsretande. Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd men hänför sig till substansens förmåga att binda till DNA. Amsakrin hämmar syntesen av DNA, medan syntesen av RNA är opåverkad. I cellkultur har visats att celler under delning är två till fyra gånger mer känsliga än vilande celler. Den dosbegränsande toxiciteten utgörs av benmärgsdepression, varför Amekrin är särskilt lämpat vid behandling av akut leukemi. I kliniska studier sågs ingen korsresistens med antracyklinantibiotika. Amekrin kan ges i kombination med cytarabin.

Intravenös infusion av 90 mg/m² ger maximal plasmakoncentration av 4,8 mikrog/ml. Plasmaproteinbindningsgraden är ca 97%. Amsakrin metaboliseras i hög grad i levern. Eliminationen sker bifasiskt med en halveringstid på 6-9 timmar. Utsöndringen sker till stor del via gallan främst som metaboliter. Inom 72 timmar återfinns ca 40% av given dos i urinen, som metaboliter eller oförändrad substans. Förlängd halveringstid ses hos patienter med nedsatt leverfunktion och nedsatt njurfunktion.

Amsakrin är svagt mutagen vid försök in vitro.

I. Koncentrat: N,N-dimetylacetamid

II. Vätska till koncentrat: mjölksyra, vatten för injektionsvätskor.

Amsakrin (I) måste spädas med medföljande mjölksyrelösning (II). Den kombinerade lösningen (I+II) tillsättes sedan 500 ml glukos 50 mg/ml. Andra lösningar än glukos får ej användas. Amsakrin är inkompatibelt med kloridjoner. Natriumkloridlösningar får inte användas.

Endast injektionssprutor av glas får användas vid uppdragning och överföring av de koncentrerade lösningarna. Plastsprutor av märket ONCE kan användas under vissa förutsättningar. Se avsnitt 6.6 Anvisningar för hantering.

Koncentratet: Hållbart 1 år vid förvaring i originalförpackningen. Ljuskänsligt.

Kombinerad lösning I+II: Hållbar i 8 timmar vid förvaring vid 2 C - 8 C (i kylskåp) skyddad från ljus.

Färdigberedd infusionslösning: Stabil i 8 timmar vid förvaring vid högst 25 C. Bör skyddas från direkt solljus.

Förvaringsanvisningar se 6.3, Hållbarhet.

I. 2 ml glas injektionsflaska

II. 20 ml glasflaska

Förpackning (5 x I + II) och (6 x I + II)

Endast injektionssprutor av glas får användas vid uppdragning och överföring av de koncentrerade lösningarna. Plastspruta av märket ONCE kan användas, under förutsättning att kontakttiden för injektionsflaskaamsakrinlösning (I) begränsas till 10 min och för de kombinerade lösningarna amsakrin + mjölksyra (I+II) till 30 min.

1,5 ml av injektionsflaskaamsakrinlösning (I) överförs aseptiskt till injektionsflaskan innehållande mjölksyra (II) och omskakas försiktigt tills en klar lösning (I+II) innehållande 5 mg/ml amsakrin erhålles. 75, 90 resp. 120 mg amsakrin motsvaras av 15, 18 resp. 24 ml av lösning (I+II).

Observera: lösning (I+II) får ej injiceras utan måste spädas ytterligare med minst 500 ml glukoslösning 50 mg/ml.

Beträffande administreringsteknik och hanteringsföreskrifter hänvisas till Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1984:8 "Cytostatika".

Om lösning kommer i kontakt med ögon eller slemhinnor skölj med riklig mängd vatten, i kontakt med hud tvätta genast noggrant med tvål och vatten. Kvarstår irritation efter tvättning skall läkare kontaktas. I händelse av extravasal administrering spolas med liten mängd glukoslösning 50 mg/ml varpå kroppsdelen omgående kyls ned. Infusionen avbrytes och påbörjas i annat kärl.

NordMedica A/S

Jægersborg Alle 164

DK-2820 Gentofte

Danmark

9943

1983-04-28/2007-07-01

2016-05-04