Produktresumé

Fentanyl Meda 50 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning

1 ml injektionsvätska innehåller 78,5 mikrogram fentanylcitrat, motsvarande 50 mikrogram fentanyl

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1

Injektionsvätska, lösning

Som analgetikum vid kirurgiska och diagnostiska ingrepp. Tillsammans med droperidol för neuroleptanalgesi typ II.

Administreringssätt:

Fentanyl ska endast ges i en miljö där luftvägarna kan kontrolleras av erfaren personal som kan detta (se avsnitt 4.4).

För intramuskulär och intravenös injektion.

Kan ges både till vuxna och barn. Individuell dosering. Dosen ska anpassas individuellt efter ålder, kroppsvikt, fysiskt tillstånd, underliggande sjukdom, samtidig användning av andra läkemedel, typ av kirurgi och anestesi.

Vuxna

Vanlig dosering:

	Initialdos	Underhållsdos
Spontan andning	50-200 mikrogram	50 mikrogram
Assisterad andning	300-3500 mikrogram	100-200 mikrogram

Högre doser än 200 mikrogram används bara vid anestesi. Som premedicinering ges 1-2 ml Fentanyl Meda intramuskulärt 45 minuter före induktion av anestesi.

Efter intravenös tillförsel till icke premedicinerade vuxna patienter kan 2 ml Fentanyl Meda förväntas ge tillräcklig analgesi i 10-20 minuter vid kirurgi med lågintensiv smärta. 10 ml Fentanyl Meda som bolusinjektion ger anestesi under cirka 1 timme. Uppnådd analgesi är tillräcklig vid kirurgi med måttlig smärta. En dos på 50 mikrogram/kg ger kraftig analgesi i 4 – 6 timmar vid kirurgiska ingrepp med intensiv smärta.

Fentanyl Meda kan även ges som infusion. Hos ventilerade patienter, kan en inital dos ges som snabb infusion på cirka 1 mikrogram/kg/minut under de första 10 minutrarna följt av en infusion på 0,1 mikrogram/kg/minut. Alternativt kan den initiala dosen ges som en bolusinjektion. Infusionshastighet ska titreras efter individuell patientrespons; lägre infusionshastigheter kan vara adekvat. Om det inte är planerat med postoperativ ventilering, ska infusionen avslutas cirka 40 minuter före slutet på kirurgin.

Lägre infusionshastigheter, till exempel 0,05 – 0,08 mikrogram/kg/minut är nödvändiga om spontan ventilering ska fortsätta. Högre infusionshastigheter (upp till 3 mikrogram/kg/minut) har använts vid hjärtkirurgi.

Fentanyl Meda är kemiskt inkompatibelt med thiopentone och methohexitone på grund av stora skillnader i pH.

Äldre och försvagade patienter

Äldre och patienter med nedsatt allmäntillstånd skall ges lägre initial dos. Effekten av den initiala dosen ska tas i beaktande vid fastställandet av tilläggsdoser.

Särskilda patientgrupper

Patienter med nedsatt leverfunktion eller hypotyreos skall ges lägre dos.

Patienter som långtidsbehandlats med eller missbrukar opioider kan kräva högre doser. Se speciallitteratur.

Pediatrisk population

Barn och ungdomar 12-17 år ska behandlas med vuxendos.

Barn 2-11 år:

Den vanliga dosen är:

	Ålder	Initialdos	Underhållsdos
Spontan andning	2-11 år	1-3 mikrogram/kg	1-1,25 mikrogram/kg
Assisterad andning	2-11 år	1-3 mikrogram/kg	1-1,25 mikrogram/kg

Användning till barn:

Analgesi under operation, förstärkning av anestesi vid spontanandning

Tekniker som involverar analgesi hos barn som andas spontant ska bara användas som del av en anestesi, eller ges som en del av sedering/analgesi av erfaren personal som kan hantera plötslig rigiditet i bröstkorgen där intubering krävs, eller apné där understödjande andning är nödvändig (se avsnitt 4.4).

Behandlingskontroll

Risken för muskelrigiditet kan minskas genom långsam intravenös injektion och premedicinering med benzodiazepiner. Fentanyl kan ge andningsdepression som kan kvarstå eller uppträda under den postoperativa perioden. Andningsdepressionen kan hävas med naloxon. Då effektdurationen av fentanyl kan överskrida effektdurationen av naloxon fordras noggrann övervakning av patienterna. Fentanyl bör på grund av den andningsdepressiva effekten handhas endast av den som är förtrogen med modern intubationsnarkos.

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Obstruktiv lungsjukdom, andningsdepression. Samtidig behandling av monoamino oxidashämmare, eller inom 2 veckor efter avslut av sådan behandling.

Patienter utan underhållsbehandling med opioider (se avsnitt 4.1) eftersom det finns en ökad risk för andningsdepression.

Behandling av akut smärta annan ängenombrottssmärta.

Fentanyl Meda skall enbart ges när andningsvägarna kan kontrolleras och av personal som kan hantera detta.

Tolerans och beroende kan förekomma.

Vid intravenös tillförsel kan övergående blodtrycksfall förekomma speciellt hos patienter med minskad blodvolym. Lämpliga åtgärder för att bibehålla ett stabilt arteriellt tryck skall vidtas.

Såsom för alla potenta opioider:

Andningsdepression är dosrelaterat och kan motverkas av en specifik narkotisk antagonist såsom naloxon. Ytterligare doser av den sistnämnda kan krävas eftersom andningsdepressionen kan pågå längre än opioidantagonistens duration.

Djup smärtlindring åtföljs av en påtaglig andningsdepression, som kan kvarstå eller återkomma under den postoperativa fasen. Patienter ska därför stå under lämplig övervakning. Återupplivningsutrustning och narkotiska antagonister skall finnas lättillgängligt. Hyperventilation under anestesi kan påverka patientens svar på CO₂, vilket kan påverka andningen postoperativt.

Icke-epileptiska (myo) kloniska rörelser kan förekomma.

Hjärtsjukdom

Fentanyl kan ge upphov till bradykardi. Fentanyl ska således användas med försiktighet till patienter med tidigare eller befintliga bradyarytmier.

Bradykardi och eventuellt hjärtstillestånd kan förekomma hos patienter som fått otillräcklig mängd antikolinergika eller om Fentanyl Meda kombinerats med icke-vagolytiska muskelavslappnande medel. Bradykardi kan motverkas med atropin.

Muskelstelhet (morfinliknande effekt) kan förekomma.

Stelhet, som också kan involvera bröstkorgsmuskulaturen, kan undvikas med följande åtgärder

• Långsam i.v. injektion (ofta tillräckligt vid lägre doser)

• Premedicinering med benzodiazepiner

• Användning av muskelrelaxerande medel

Försiktighet ska iakttas vid skallskador samt vid orostillstånd, under alkohol- och sömnmedelspåverkan och vid bronkialastma.

Om fentanyl administreras med ett neuroleptikum (som droperidol) ska användaren känna till de båda läkemedlens speciella egenskaper, och då i synnerhet skillnaden i verkningstid. När en sådan kombination används är incidensen för hypotoni förhöjd. Neuroleptika kan inducera extrapyramidala symtom som kan kontrolleras med medel mot Parkinsons sjukdom.

På grund av antikolinerga effekter kan, liksom för andra opioider, administrering av fentanyl leda till ökat tryck i gallgångarna och i enstaka fall har kramper i sfinkter Oddi observerats.

Hos patienter med myastenia gravis ska, vid samtidig användning av vissa antikolinergika och neuromuskulärt blockerande läkemedel, noggrant övervägande ske före och under administrering av allmän anestesi som inkluderar intravenös administrering av fentanyl.

Äldre och försvagade personer kan kräva en lägre dos.

Vid okontrollerad hypotyreoidism, lungsjukdom, minskad andningsförmåga, alkoholism och nedsatt lever- eller njurfunktion skall dosen titreras med omsorg och en förlängd post-operativ övervakning kan krävas.

Patienter som långtidsbehandlas med opioider eller som har ett känt opiatmissbruk kan behöva högre doser.

Administrering under förlossning kan orsaka andningsdepression hos det nyfödda barnet.

Användande av snabba bolusinjektioner av opioider bör undvikas hos patienter med försämrad intracerebral kärlfunktion; hos dessa patienter kan den övergående minskningen av det arteriella trycket emellanåt åtföljas av en övergående minskning av det cerebrala perfusionstrycket.

Serotonergt syndrom

Försiktighet bör iakttas när Fentanyl Meda administreras samtidigt med läkemedel som påverkar det serotonerga signalsubstanssystemet.

Ett eventuellt livshotande serotonergt syndrom kan uppkomma vid samtidig användning av serotonerga läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och selektiva serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), och med läkemedel som påverkare metabolismen av serotonin (t.ex. monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare). Detta kan uppkomma med den rekommenderade dosen.

Serotonergt syndrom kan omfatta förändringar i mental status (t.ex. agitation, hallucinationer, koma), autonom instabilitet (t.ex. takykardi, instabilt blodtryck, hypertermi), neuromuskulära avvikelser (t.ex. hyperreflexi, inkoordination, stelhet), och/eller gastrointestinala symtom (t.ex. illamående, kräkningar, diarré).

Vid misstanke om serotonergt syndrom ska behandlingen med Fentanyl Meda sättas ut.

Pediatrisk population

Tekniker som involverar analgesi hos barn med spontan andning ska bara användas som del av en anestesi, eller ges som en del av sedering/analgesi av erfaren personal som kan hantera plötslig rigiditet i bröstkorgen där intubering krävs, eller apné där understödjande andning är nödvändig.

Effekten av andra läkemedel på Fentanyl Meda

Läkemedel som barbitursyraderivat, benzodiazepiner, neuroleptika, halogenerade narkosgaser och andra icke-selektiva CNS-hämmande medel (t ex alkohol) kan förstärka den andningsdepressiva effekten.

Om patienter har fått sådana medel kommer den dos som krävs av fentanyl att vara lägre än normalt.

Serotonerga läkemedel

Samtidig administrering av fentanyl med ett serotonergt preparat, t.ex. en selektiv serotoninåterupptagshämmare (SSRI), en selektiv serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) eller en monoaminoxidashämmar (MAO-hämmare), kan öka risken för serotonergt syndrom, ett eventuellt livshotande tillstånd.

Fentanyl, ett hög-clearance läkemedel, metaboliseras snabbt och i stor omfattning främst av CYP 3A4. Itrakonazol (en potent CYP 3A4-hämmare) hade, efter oral administrering av 200 mg per dag under 4 dagar, ingen signifikant effekt på fentanyls farmakokinetik vid intravenös tillförsel.

Förhöjda plasmakoncentrationer av fentanyl observerades dock hos enstaka individer.

Samtidig administrering av flukonazol eller vorikonazol och fentanyl kan ge en ökad exponering för fentanyl.

Oral administrering av ritonavir (en av de mest potenta CYP 3A4-hämmarna) minskade clearance av intravenöst tillfört fentanyl med 2/3 och fördubblade halveringstiden, däremot påverkades inte den maximala plasmakoncentrationen efter en intravenös singeldos av fentanyl. När fentanyl ges som en singeldos kräver samtidig användning av potenta CYP 3A4-hämmare såsom ritonavir särskild övervakning och vård av patienten.

Vid kontinuerlig behandling kan dosen av fentanyl behöva minskas. Detta för att undvika ackumulering av fentanyl, vilket kan öka risken för förlängd eller fördröjd andningsdepression.

Vanligtvis rekommenderas att MAO-hämmare sätts ut 2 veckor innan ett kirurgiskt ingrepp eller anestesi. MAO-hämmare har rapporterats interagera med narkotiska analgetika framför allt i samband med sviktande hjärtfunktion. Det föreligger dock flera rapporter som beskriver okomplicerad användning av fentanyl under kirurgiska ingrepp eller vid anestesi hos patienter som behandlas med MAO-hämmare.

Fentanyls effekt på andra läkemedel

Efter administrering av fentanyl ska dosen av andra CNS-hämmande medel minskas.

Plasmakoncentrationen av etomidat ökade betydligt (med en faktor 2-3) vid kombination med fentanyl. Totalt plasmaclearance och distributionsvolym för etomidat minskas med en faktor 2 till 3 utan förändring av halveringstiden vid administrering med fentanyl.

Samtidig administrering av fentanyl och intravenöst midazolam ger en ökning av den terminala halveringstiden och en minskning av plasmaclearance för midazolam.

En dossänkning av dessa läkemedel kan vara nödvändig när dessa läkemedel ges samtidigt med fentanyl.

Graviditet

Det föreligger inga adekvata data från användning av fentanyl till gravida kvinnor. Fentanyl kan passera placentan under tidig graviditet. Djurstudier har visat viss reproduktionstoxicitet (se avsnitt 5.3). Den potentiella risken för människa är okänd.

Administrering (i.m. eller i.v.) under förlossning (inklusive kejsarsnitt) rekommenderas inte eftersom fentanyl passerar placentan och eftersom fostrets andningscentrum är särskilt känsligt för opiater. Om fentanyl ändå ges ska en antidot för barnet alltid finnas tillhands.

Under 2-3 timmar före väntad förlossning bör dessa preparat ges endast på strikt indikation och sedan moderns behov vägts mot riskerna för barnet.

Amning

Fentanyl passerar över i modersmjölk och kan leda till sedering och andningsdepression hos det ammade barnet. Fentanyl ska inte användas av ammande kvinnor och amningen ska inte påbörjas på nytt förrän minst 48 timmar efter den sista administreringen av fentanyl.

-Risk/nytta vid amning efter administrering av fentanyl ska övervägas.

Vid behandling med fentanyl kan hos vissa patienter reaktionsförmågan nedsättas. Detta bör beaktas då skärpt uppmärksamhet krävs, t ex vid bilkörning. Patienter ska endast framföra fordon eller använda maskiner om tillräcklig tid har förflutit efter administrering av fentanyl.

Ca 45% av behandlade patienter kan förväntas uppleva biverkningar. Vid normaldosering kan

fentanyl ge andningsdepression.

Säkerheten för fentanyl administrerat intravenöst utvärderades hos 376 personer som deltog i 20 kliniska studier där fentanyl intravenöst utvärderades som anestetikum. Dessa personer fick minst 1 dos fentanyl. Baserat på sammanslagna säkerhetsdata från dessa kliniska studier var de vanligaste (≥5% incidens) biverkningarna: Illamående (26,1%), kräkning (18,6%), muskelrigiditet (10,4%), hypotoni (8,8%), hypertoni (8,8%), bradykardi (6,1%) och sedation (5,3%).

De ovan nämnda biverkningarna samt biverkningar inrapporterade i kliniska studier eller vid klinisk användning anges i tabellen nedan.Biverkningarna anges efter följande frekvens:

Mycket vanliga (≥1/10)

Vanliga (≥1/100, <1/10)

Mindre vanliga ((≥1/1000, <1/100)

Sällsynta (≥1/10 000, <1/1000)

Mycket sällsynta (<1/10 000)

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Organsystem		Biverkningar
	Mycket vanliga	Vanliga	Mindre vanliga	Sällsynta	Ingen känd frekvens
Immunsystemet					Hypersensitivitet (som anafylaktisk chock, anafylaktisk reaktion, klåda, urtikaria)
Psykiska störningar			Euforisk sinnesstämning		Hallucination
Centrala och perifera nervsystemet		Dyskinesi, sedation, yrsel	Huvudvärk		Kramper, medvetandeförlust, myokloni
Ögat		Synrubbningar, mios
Hjärtat		Bradykardi, takykardi, arrytmi		Asystoli	Hjärtstillestånd
Blodkärl		Hypotoni, hypertoni, vensmärta	Flebit, blodtrycksfluktua-tion		Rodnad, värmevallningar
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum		Laryngospasm, bronkospasm, apné	Hyperventilation, hicka		Andningsdepression
Magtarmkanalen	Illamående, kräkning				Diarré
Hud och subkutan vävnad		Allergisk dermatit			Pruritus
Muskuloskeletala systemet och bindväv	Muskelrigiditet (inklusive bröstmuskula-turen)	Myokloni			Fall
Allmänna symtom och/eller symtom på administrerings-stället			Frossa, hypotermi		Trötthet, sjukdomskänsla, perifert ödem
Skador, förgiftningar och behandlingskomplikationer		Postoperativ konfusion	Luftvägskompli-kationer vid anestesi, postoperativ agitation

Bradykardi och eventuellt asystoli kan uppträda om patienten getts otillräcklig dos av

antikolinergika eller om fentanyl kombineras med icke-vagolytiska muskelrelaxerande medel. Sekundär rebound-andningsdepression postoperativt har observerats i sällsynta fall.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.läkemedelsverket.se

Symptom

Överdosering av Fentanyl Meda manifesterar sig som en förstärkning av de farmakologiska effekterna. Huvudrisker, beroende på individuell känslighet, är andningsdepression, apné, sänkt medvetandegrad och cirkulationspåverkan med bradykardi och blodtrycksfall. Muskelrigiditet, myoklonier. Oro, excitation kan förekomma. Illamående och kräkningar.

Behandling

Vid fall av hypoventilation eller apné ska syre administreras och andningen assisteras eller kontrolleras efter behov. En specifik narkotikaantagonist t ex naloxon skall användas för att kontrollera andningsdepressionen. Naloxon 0,4 mg i.v. till vuxen (barn 0,01 mg/kg) långsamt i.v., eventuellt i upprepade doser. Detta kan behöva kompletteras med andra akuta åtgärder. Andningsdepressionen kan kvarstå längre än effekten av antagonisten varför ytterligare doser av den sistnämnda kan behöva administreras.

Svår muskelrigiditet kan kräva muskelrelaxation med hjälp av ett intravenöst neuromuskulärt blockerande läkemedel för att underlätta assisterad eller kontrollerad andning. Symptomatisk behandling i övrigt.

Patienten skall övervakas noggrant; kroppstemperatur och adekvat vätskeintag ska upprätthållas. Vid allvarlig eller ihållande hypotoni bör hypovolemi övervägas och, om konstaterad, behandlas med lämplig parenteral vätsketillförsel.

Farmakoterapeutisk grupp: Opioidanestetika.

ATC-kod: N01AH01

Fentanyl är ett potent narkotiskt analgetikum avsett att användas vid medellånga och långa kirurgiska ingrepp. Fentanyl i högre doser upprätthåller stabil hjärtverksamhet och dämpar stressrelaterade hormonella förändringar. Den analgetiska effekten av 100 mikrogram (2 ml) är likvärdig med effekten av 10 mg morfin. Vid intravenös tillförsel av fentanyl sätter effekten in snabbt. Maximal analgesi uppnås i regel efter 3-5 minuter och samtidigt inträder andningsdepression. Effektdurationen av en intravenös engångsdos på upp till 100 mikrogram är ca 30 minuter. Analgesidjupet är dosrelaterat och kan anpassas efter hur smärtsamt det kirurgiska ingreppet är. I likhet med andra opioider kan fentanyl ge muskelrigiditet och bradykardi.

Frisättning av histamin är sällsynt med fentanyl.

Plasmakoncentrationen av fentanyl sjunker snabbt efter en intravenös injektion. Fentanyl har en trifasisk elimination med halveringstider på 1 och 18 och 475 minuter. Distributionsvolymen är 4,8 l/kg. Plasmaclearance är 8,2 ml/min/kg. Fentanyl metaboliseras snabbt, huvudsakligen i levern till inaktiva metaboliter. 10 % av dosen elimineras i oförändrad form. Plasmaproteinbindningen är ca 84 %.

Karcinogenicitetsstudier (26 veckor dermal alternativ bioanalys på Tg.AC transgena möss; 2 årig subkutan karcinogenicitetsstudie på råttor) framkallade inga resultat som tyder på onkogen potential. Bedömning av bilder av hjärnan från karcinogenicitetsstudien på råttor visade hjärnlesioner på djur som fått höga doser av fentanylcitrat. Relevansen av dessa fynd för människor är okänd.

Natriumklorid

Saltsyra

Vatten för injektionsvätskor

-

3 år

Oanvänd lösning bör kasseras

Förvaras i ytterkartongen. Ljuskänsligt

Ampull av glas 2 ml och 10 ml

Förpackningsstorlek: 10x2 ml respektive 10x10 ml

Inga särskilda anvisningar

Meda AB

Box 906

170 09 Solna

12645

Första godkännande: 1995-03-22 / 2010-03-22

2014-09-10