PRODUKTRESUMÉ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Hepatate 125 mikrogram

beredningssats för radioaktiva läkemedel

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Tenn(II)fluorid 0,125 mg/flaska

Beträffande hjälpämnen se 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Beredningssats för radioaktiva läkemedel

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Diagnostiska indikationer

Efter rekonstituering med natriumperteknetat[^99mTc] injektionslösning.

- Retikuloendotelial avbildning av lever och mjälte.

4.2 Dosering och administreringssätt

Lösningen administreras intravenöst.

Hos vuxna är dosen 37 till 185 MBq för statisk avbildning, andra doser kan vara motiverade.

Avbildningen kan börja 10 minuter efter injektionen.

För dynamisk avbildning är dosen hos vuxna 80 till 185 MBq; övriga doser kan vara motiverade.

Avbildning kan börja omedelbart efter intravenös administrering.

Den dos som ges till barn skall vara en bråkdel av vuxendosen beräknad på kroppsvikten enligt följande tabell:

Tabell: Dosberäkning för användning av teknetium[^99mTc]hepatatinjektion hos barn.

(Paediatric Task Group, EANM)

Till spädbarn (under 1 år) är det nödvändigt att ge en minsta dos på 15 MBq för att få bilder av tillräckligt bra kvalitet.

4.3 Kontraindikationer

Inga kända.

4.4 Varningar och försiktighetsmått vid användning

Detta radiofarmakon får endast oätas emot, användas och administreras av behörig person i för ändamålet avsedd klinisk miljö. Mottagande, lagring, användning, transport och kassering omfattas av bestämmelser och/eller licenser utfärdade av lokal behörig myndighet.

Radiofarmaka skall av användaren beredas på ett sätt som tillfredsställer krav på både radiologisk säkerhet och farmaceutisk kvalité. Lämpliga aseptiska försiktighetsmått måste vidtas i överensstämmelse med kraven på Good Manufacturing Practice för läkemedel.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Läkemedel som har ett känt samband med hepatotoxicitet på kort eller lång sikt som t.ex. cancerkemoterapi, antikonceptionsmedel, tetracykliner och läkemedel som kan påverka blodflödet i levern som t.ex. vissa anestetika, kan förväntas påverka biodistributionsmönstret hos radioaktivt märkta kolloider.

4.6 Graviditet och amning

Kvinnor i fertil ålder: När det är nödvändigt att ge radioaktiva läkemedel till kvinna i fertil ålder skall hon alltid tillfrågas om hon är gravid. En kvinna med en utebliven menstruation skall betraktas som gravid tills motsatsen bevisats. När osäkerhet råder är det viktigt att stråldosen begränsas till minsta möjliga som ger önskad klinisk information. Alternativa tekniker där inte joniserande strålning används, bör övervägas.

Graviditet: När man tillför radionuklider till gravida kvinnor utsätts även fostret för stråldoser. Endast absolut nödvändiga undersökningar bör utföras under graviditet, när de sannolika fördelarna överstiger de risker som modern och fostret utsätts för.

Amning: Innan man tillför ett radioaktivt läkemedel till en ammande kvinna måste man överväga om det är rimligt att uppskjuta undersökningen tills amningen upphört liksom om det ämne som valts är det lämpligaste med hänsyn till utsöndringen av radioaktivitet i bröstmjölk. Om administrering anses nödvändig skall amningen avbrytas under 12 timmar och den urmjölkade mjölken kastas. Amningen kan återupptas när aktivitetsnivån i mjölken inte leder till större stråldos för barnet än 1mSv.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga effekter på förmågan att föra fordon och använda maskiner förväntas efter användning av detta läkemedel.

4.8 Biverkningar

Biverkningar har rapporterats i sällsynta fall efter intravenös injektion av kolloider för avbildning av lever och mjälte. Reaktionerna består vanligen av vasomotoriska problem med sjukdomskänsla, bradykardi och sänkt blodtryck. Angioödem, ofta i ansiktet, kan inträffa liksom smärtor centralt i bröstet eller ryggen med andfåddhet, ibland komplicerad med verklig bronkospasm. Hudreaktioner är relativt sällsynta. De flesta reaktionerna har varit relativt milda, men stödjande behandling och/eller antihistamin kan behövas.

För varje patient gäller att exponering för joniserande strålning skall kunna motiveras med sannolika fördelar. Den tillförda aktiviteten skall vara sådan att den givna stråldosen är så låg som möjligt med hänsyn till vad som behövs för att uppnå avsett diagnostiskt resultat.

Exponering för joniserande strålning innebär risk för cancerinduktion och utveckling av ärftliga defekter. För diagnostiska nuklearmedicinska undersökningar tyder de aktuella erfarenheterna på att dessa negativa effekter kommer att uppträda med låg frekvens på grund av de låga stråldoser som används.

Vid de flesta diagnostiska undersökningar där nuklearmedicinska metoder används är den givna stråldosen (EDE) lägre än 20 mSv. Högre doser kan motiveras under vissa kliniska omständigheter.

4.9 Överdosering

Ingen särskild behandling är möjlig om en överdos skulle ges.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Diagnostiska radiofarmaka

ATC-kod: ATC-kod: V09DB04

Teknetium[^99mTc] kolloidalt tenn verkar inte ha några farmakodynamiska effekter i de doser som används för diagnostik.

5.2 Farmakokinetiska uppgifter

Upptagandet av främmande material inklusive små partiklar genom det retikulo-endoteliala systemets celler är väl dokumenterat.

Platsen för fagocytos beror på ett antal faktorer inklusive partiklarnas storlek; stora partiklar fångas i lungorna, mindre partiklar tas upp i levern och mjälten.

Vid intravenös injektion avlägsnas teknetium[^99mTc] kolloidalt tenn snabbt från blodet genom det retikuloendoteliala systemet med en nominell halveringstid för clearance på ungefär 1½ minut.

Upptaget av radioaktiv kolloid genom det retikuloendoteliala systemets komponenter beror på blodflödets relativa hastighet och fagocytcellernas funktionella kapacitet. Hos genomsnittspatienten fagocyteras 80 till 90 % av de injicerade kolloidpartiklarna genom leverns Kupfferceller, 5 till 10 % tas upp av mjälten och av benmärgen.

Om leverfunktionen är nedsatt kommer partiklarna att fagocyteras i lungorna och i benmärgen snarare än i levern. Ökat upptag i mjälten tyder på utbredd leversjukdom.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

En endosstudie av toxicitet vid intravenös administrering av ett tenn(II)fluoridbaserat ämne hos råttor visade inga biverkningar, inga förändringar av kroppsvikt eller mortalitet vid dosekvivalenter på åtminstone 400 gånger den maximala humana dosen.

En liknande studie på kaniner visade ingen signifikant toxicitet vid 168 gånger den humana dosen beräknat på mg/ kg.

En subakut tvåveckorsstudie (IV) på möss och hundar gav inga signifikanta tecken på toxicitet vid nivåer på 3108 och 490 gånger den maximala humana dosen.

Det finns ingen information i litteraturen om teratogena eller karcinogena effekter hos tenn(II)klorid eller tenn(II)fluorid.

Begränsade studier av tenn(II)salter visar en svag risk för mutagenes.

5.4 Absorberad dos och effektiv dos

Beräknad absorberad stråldos efter intravenös injektion av teknetium [^99mTc] som kolloid finns i ICRP publikation 53. I den finns värden för tre tillstånd i levern:

(i) Normala förhållanden

(ii) Tidig till intermediär, utbredd parenkymsjukdom

(iii) Intermediär till framskriden, utbredd parenkymsjukdom

Teknetium [^99mTc] sönderfaller under emission av gammastrålning med en energi på 140 keV och en halveringstid på 6 timmar till teknetium [⁹⁹Tc] som kan betraktas som kvasistabil.

(i) Normal lever

Vid normal leverfunktion är den effektiva dosekvivalenten 2,6 mSv, till följd av en tillförd aktivitet på 185 MBq teknetium[^99mTc] kolloidalt tenn.

(ii) Tidig till intermediär, utbredd parenkymsjukdom i levern

Vid tidig till intermediär, utbredd parenkymsjukdom är den effektiva dosekvivalenten 2,6 mSv efter en intravenös injektion på 185 MBq teknetium[^99mTc] kolloidalt tenn.

(iii) Intermediär till framskriden, utbredd parenkymsjukdom

Vid intermediär till framskriden, utbredd parenkymsjukdom är den effektiva dosekvivalenten 3,1mSv. efter en intravenös injektion på 185 MBq teknetium[^99mTc] kolloidalt tenn.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Natriumfluorid

Poloxamer 188

6.2 Inkompatibiliteter

Reaktionen vid märkning med teknetium-99m som ingår i beredningen av teknetium [^99mTc] kolloidalt tenn beror på att en del tenn blir kvar i ett divalent tillstånd. Därför kan närvaron av oxiderande ämnen i lösningen med [^99mTc]-perteknetat påverka kvalitén hos det beredda ämnet på ett negativt sätt.

Även närvaron av vattenlösliga komplexbildande ämnen i vissa sprutor har visat sig försämra avbildningskvalitén genom att bilda ett komplex med teknetium [^99mTc] som lokaliserar i njurarna.

Närvaron av aluminiumjon i teknetiumgeneratoreluat kan inducera flockbildning av kolloiden med påföljande upptag i lungorna.

6.3 Hållbarhet

Hållbarheten är 78 veckor från tillverkningsdagen.

Beredd produkt skall användas inom 6 timmar.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25°C. Får ej frysas.

Beredd produkt skall förvaras vid högst 25^oC och användas inom 6 timmar.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

Glasflaska 1x5 st. .

6.6 Anvisningar för användning och hantering

Metod för att bereda den slutliga dosformen för injektion

Använd aseptisk teknik

3. Vänd flaskan flera gånger så att pulvret löses fullständigt.

4. Mät den totala aktiviteten, fyll i medföljande användaretikett och fäst den på flaskan.

5. Inkubera i 20 minuter vid rumstemperatur.

6. Beredningen förvaras vid 2-25° C men måste administreras inom 6 timmar efter rekonstitueringen.

Anmärkningar:

1. Flaskan kan tillsättas upp till 3,7 GBq (100 mCi) teknetium-99m.

2. Om den radioaktiva koncentrationen av teknetium-99m i generatoreluatet är högre än nödvändigt för patientdoserna, skall en liten mängd eluat som innehåller tillräckligt med teknetium-99m aktivitet spädas med koksaltlösning för injektion till en slutlig volym mellan 3 och 9ml innan det används i steg 2.

3. Vissa sprutor har befunnits innehålla vattenlösliga beståndsdelar som kan bilda komplex med reducerad teknetium-99m. Detta kan försämra bildkvalitén. Denna effekt kan försvinna om man använder en spruta som är helt i plast när man hanterar eluat och koksaltlösning innan substansen rekonstitueras.

4. Använd teknetium-99m perteknetatlösning med specifikationer enligt i BP/Ph. Eur. monographs on Sodium Pertechnetate(^99mTc) injektion

Kvalitetskontroll

Kromatografi på Gelman silicagel, plattor för tunnskiktskromatografi (Instant Thin Layer Chromatography (ITLC)) kan användas för att kontrollera preparatets radiokemiska renhet. Eluering med 0,9 viktprocent natriumkloridlösning kommer att eluera fri perteknetat och alla lösliga teknetium-99m-märkta ämnen med lösningsmedelsfronten och lämna kolloiden vid startpunkten. Använd färsk koksaltlösning vid varje tillfälle.

Man kan förvänta sig en radiokemisk renhet på åtminstone 95%.

Avfallet måste kasseras enligt nationella föreskrifter för radioaktivt material.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

MEDIAM

85 rue N. Mandela

59120 Loos

FRANKRIKE

8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

80074

9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

1990-06-21 / 2009-01-01

10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2012-02-29