iMeds.se

Depo-Provera

Information för alternativet: Depo-Provera 150 Mg/Ml Injektionsvätska, Suspension, Depo-Provera 150 Mg/Ml Injektionsvätska, Suspension, Förfylld Spruta, visa andra alternativ

Produktresumé

läkemedlets namn

Depo-Provera, 150 mg/mlinjektionsvätska, suspension

Depo-Provera, 150 mg/ml injektionsvätska, suspension förfylld spruta

kvalitativ och kvantitativ sammansättning

1 ml injektionsvätska innehåller 150 mg medroxiprogesteronacetat.


Hjälpämnen med känd effekt:

metylhydroxibensoat, propylhydroxibensoat.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

Depo-Provera injektionsvätska har pH 3-7.

läkemedelsform

Injektionsvätska, suspension

Injektionsvätska, suspension förfylld spruta

kliniska uppgifter

Terapeutiska indikationer

Antikonception, för kvinnor där långsam återkomst av fertilitet efter avslutad behandling kan accepteras.

Kompletterande behandling vid endometriecancer och vid endometrioid ovarialcancer. Inoperabel bröstcancer. Fjärrmetastaserande endometriecancer, som enda behandling när kirurgisk eller radiologisk behandling har sviktat. Symtomlindring vid endometrios.

Andra tillstånd där långvarig progestogen effekt utan androgena eller östrogena bieffekter önskas.


Eftersom minskad benmineralhalt (bone mineral density; BMD) kan förekomma hos premenopausala kvinnor, som får injektioner av medroxiprogesteronacetat (MPA) under en längre period (se avsnitt 4.4), bör en risk/nytta-bedömning göras. I denna bedömning bör hänsyn tas till den reduktion av benmineralhalten som är naturlig vid graviditet och amning.

Dosering och administreringssätt

Dosering


Antikonception: 150 mg var tredje månad. Första injektionen ges inom de 3 första dagarna av menstruationscykeln eller, hos kvinnor som inte ammar, senast 3 veckor postpartum. Hos kvinnor som ammar bör första injektionen ges tidigast 6 veckor postpartum.

Användning av Depo-Provera är ej indicerat före menarche. Data finns tillgängliga för användning på unga kvinnor (12-18 år) (se avsnitt 4.4). Förutom viss osäkerhet avseende påverkan på benmineralhalten antyder säkerhets- och effektdata för Depo-Provera likheter mellan vuxna kvinnor och postmenarcheala unga kvinnor.


Bröstcancer: 500 mg (3,3 ml, 150 mg/ml) per dag i 4 veckor (laddningsdos), därefter 1000 mg per vecka som underhållsterapi. Denna dos kan fördelas på 500 mg 2 gånger per vecka. Underhållsterapin bör pågå så länge tumören svarar på behandlingen.

Endometriecancer: 1000 mg (6,7 ml, 150 mg/ml) per vecka; behandlingen fortsätter livet ut. Efter ett år eller längre av kvarstående remission kan dosen reduceras till 500 mg per vecka.


Symtomlindring vid endometrios: 100 mg varannan vecka under minst 6 månader.

Behandlingskontroll


Antikonception: Menstruationsstörningar såsom oregelbundna blödningar och oligomenorré ska utredas före förskrivning.
Initialt orsakar Depo-Provera vanligen oregelbundna blödningar med oförutsägbara intervall. Minst antal blödningsdagar erhålls om första injektionen ges på menstruationens 1:a eller 2:a dag. Om blödningarna trots detta blir besvärande, kan förbättring uppnås om den påföljande injektionen av Depo-Provera ges med kortare intervall än 3 månader. Även utan sådan åtgärd minskar antalet blödningsdagar med ökande antal injektioner givna med det normala tremånadersintervallet. Efter ett års användning är 25-50% av kvinnorna helt blödningsfria.
Organiska orsaker ska uteslutas om genombrottsblödning inträffar under behandling hos patient som tidigare varit amenorroisk. Cykliskt tillskott av östrogen för att bemästra blödningsrubbningar under Depo-Provera-behandling rekommenderas inte.


Administreringssätt


Suspensionen ska omskakas väl och ges djupt intramuskulärt. Eftersom Depo-Provera utsöndras mycket långsammare från fettvävnad, är det väsentligt att preparatet injiceras djupt intramuskulärt.

Kontraindikationer

Varningar och försiktighet

Depo-Provera bör ej ges till patienter med vaginala blödningar av okänd genes.


Vid pågående leversjukdom och vid tidigare graviditetsdiabetes bör försiktighet iakttagas, liksom vid behandling av kvinnor som tidigare upplevt sänkt sinnesstämning under behandling med gestagener eller kombinerade p-piller.


Vissa blodtester kan påverkas, t ex kan levervärden öka.


Naturläkemedel innehållande extrakt av johannesört (Hypericum perforatum) rekommenderas inte samtidigt som Depo-Provera på grund av risken för minskade plasmakoncentrationer och reducerad klinisk effekt av Depo-Provera (se avsnitt 4.5).


Antikonception: Risken för bröstcancer tilltar generellt med tilltagande ålder. Jämfört med risken för att någon gång i livet få bröstcancer är den ökade risken i samband med p-pilleranvändning liten. Den begränsade information som finns antyder att den risk som tillskrivs p-piller även kan gälla för Depo-Provera. Under p-pillerbehandling är risken för diagnosen bröstcancer något ökad. Det förväntade antalet bröstcancerfall/10 000 i olika åldrar, för kvinnor som använder p-piller respektive för kvinnor som aldrig använt p-piller, har beräknats till 4,5/4 (16-19 år), 17,5/16 (20-24 år), 48,7/44 (25-29 år), 110/100 (30-34 år), 180/160 (35-39 år) och 260/230 (40-44 år). Den ökade risken för bröstcancer försvinner gradvis inom 10 år efter avslutad behandling med p-piller och är inte relaterad till behandlingstidens längd utan till kvinnans ålder. De bröstcancerfall som upptäckts hos p-pilleranvändare tenderar att vara mindre avancerade än hos dem som inte använt p-piller. Den begränsade information som finns antyder att detta även kan gälla för Depo-Provera.


Amenorré ses hos 25-50 % av kvinnorna efter ett års användning. Med preparatets höga antikonceptiva effekt kan patienten försäkras att amenorrén inteär tecken på graviditet, givet att Depo-Provera tagits regelbundet enligt doseringsangivelser.

Efter avslutad Depo-Provera-behandling kvarstår amenorré och infertilitet i genomsnitt under 6-8 månader (i enstaka fall upp till 18 månader) pga preparatets depåeffekt.

Förlust av benmassa

Användning av Depo-Provera leder till minskade östrogennivåer i serum hos premenopausala kvinnor vilket är associerat med en signifikant minskning av benmineralhalt, då benmetabolismen anpassar sig till lägre östrogennivåer. Denna minskning av benmineralhalten är av särskild betydelse hos ungdomar och unga vuxna eftersom dessa befinner sig i en kritisk period av benuppbyggnad. Förlust av benmassa är relaterad till behandlingstidens längd och är inte alltid helt reversibel. Det är inte känt om användning av

Depo-Provera förhindrar en maximal benmassenivå (peak bone mass) hos yngre kvinnor och ökar risken för benskörhetsfrakturer senare i livet. Hos både vuxna och unga kvinnor tycks minskningen av benmineralhalten under behandling återställas betydligt efter utsättande av Depo-Provera och ökningen av den ovariella östrogenproduktionen (se avsnitt 5.1). Depo-Provera bör endast förskrivas till unga (<18 år) kvinnor när andra metoder är olämpliga.


En retroperspektiv kohortstudie för att utvärdera effekten av MPA injektioner på incidensen av benfrakturer genomfördes hos 312 395 kvinnliga preventivmedelanvändare i Storbritannien. Incidensen av frakturer jämfördes mellan användare av depot-medroxiprogesteroneacetat (DPMA) och preventivmedelanvändare som inte hade noterats använda DMPA. Den relativa risken (RR) för att få någon fraktur under uppföljningsperioden (medelvärde = 5,5 år) var 1,41 (95 % CI 1,35, 1,47) I sub-kohorten med data före och efter första rapporterade preventivmedelsbehandling (N = 166 367) gjordes jämförelser för uppföljningsperioden och för de 6 månader som föregick första rapporterade preventivmedelsbehandling. Vid jämförelse av DMPA-användare och icke-användare var den relativa risken för en fraktur ”före behandling” (RR 1,28, 95 % CI 1.07, 1,53) jämförbar med den relativa risken ”efter behandling” (RR 1,37, 95 %, CI 1,29, 1,45). De övergripande resultaten stöder slutsatsen att den högre incidensen av frakturer bland DMPA-användare i denna studie främst var ett resultat av andra faktorer än exponering för DMPA.


Depo-Provera bör användas framför allt som långtidsbehandling för antikonception/endometrios. Benmineralhalten bör utvärderas om kvinnan vill fortsätta sin behandling med Depo-Provera under lång tid (>2 år). Vid utvärdering av benmineralhalten hos unga kvinnor bör hänsyn tas till patientens ålder samt skelettmognad.


När en risk/nytta–bedömning görs av användning av Depo-Provera hos unga kvinnor samt hos kvinnor med riskfaktorer för osteoporos bör även andra antikonceptionsmetoder/endometriosbehandlingar övervägas.


Exempel på riskfaktorer:


Ett adekvat intag av kalcium och vitamin D rekommenderas för samtliga patienter.


Onkologisk användning:

Minskning av benmineralhalten

Minskade östrogennivåer i serum som orsakats av MPA, kan resultera i en minskning av benmineralhalten hos premenopausala kvinnor och kan eventuellt öka risken för att utveckla osteoporos senare i livet. (Se ”Antikonception /Endometrios: Förlust av benmassa” ovan). Det finns för närvarande inga studier av effekterna av MPA för parenteral användning i höga doser (t.ex. onkologisk användning) med avseende på benmineralhalten.


Depo-Provera innehåller metylhydroxibensoat och propylhydroxibensoat vilka kan ge allergisk reaktion (eventuellt fördröjd) och undantagsvis kramp i luftrören.

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Starkt enzyminducerande läkemedel som fenobarbital, fenytoin, karbamazepin, rifampicin, rifabutin och primidon ökar metabolismen av gestagener.

Naturläkemedel innehållande extrakt av johannesört (Hypericum perforatum) kan minska effekten av orala preventivmedel pga att läkemedelsmetaboliserande enzymer induceras. Denna inducerande effekt kan dröja kvar i minst 2 veckor efter avslutad behandling med johannesört. Motsvarande påverkan på effekten av Depo-Provera har inte studerats. Eventuellt är följderna av en enzyminduktion mindre vid en icke-oral administreringsväg. Innan studier har gjorts rekommenderas dock att naturläkemedel innehållande extrakt av johannesört inte tas under pågående kontraceptiv behandling med Depo-Provera, eftersom detta skulle kunna leda till att den kontraceptiva effekten går förlorad. Genombrottsblödning och oavsiktlig graviditet har rapporterats under samtidig behandling med johannesört och orala preventivmedel.


Medroxiprogesteronacetat (MPA) metaboliseras in vitro i huvudsak genom hydroxylering via CYP3A4. Inga specifika interaktionsstudier har utförts för att utvärdera de kliniska effekterna av CYP3A4-inducerare eller -hämmare på MPA. Påverkan på MPAs plasmakoncentrationer kan förväntas vid kombination med den typen av substanser.


Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Depo-Provera ska inte ges under graviditet. Om graviditet inträffar under pågående behandling med Depo-Provera ska behandlingen omedelbart avslutas.


Amning

Medroxiprogesteron passerar över i bröstmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser.

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Depo-Provera har ingen effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar


I nedanstående tabeller presenteras biverkningarna med frekvenser enligt följande konvention: mycket vanliga (1/10), vanliga (1/100, <1/10), mindre vanliga (1/1 000, <1/100), sällsynta (1/10 000, <1/1 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).


Antikonception
I tabellen nedan finns en lista med biverkningar vars frekvens baseras på data oavsett orsak från kliniska prövningar med över 4 200 kvinnor som erhöll DMPA som antikonception i upp till 7 år. De vanligaste (>5 %) rapporterade biverkningarna var viktökning (69 %), huvudvärk (16 %), oro (11 %), buksmärtor eller -besvär (11 %) och nedsatt libido (6 %).


Intialt ger medroxiprogesteron vanligen oregelbundna blödningar med oförutsägbara intervall.


Organsystem-klass

Mycket vanliga (≥1/10)

Vanliga (≥1/100, <1/10)

Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100)

Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000)

Immunsystemet




Anafylaktiska reaktioner

Psykiska störningar


Nedstämdhet, nedsatt libido

Ökad libido, sömnlöshet

Oro


Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk




Magtarmkanalen

Buksmärtor, bukbesvär

Illamående



Hud och subkutan vävnad


Acne, alopeci, utslag


Förvärvad lipodystrofi*

Muskuloskeletala systemet och bindväv


Ryggsmärtor


Smärta i extremiteter, artralgi

Reproduktions-organ och bröstkörtel


Bröstömhet

Olaga vaginal-blödningar (oregelbunden, ökad, minskad, stänkblödning)

Utebliven menstruation

Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället


Asteni


Pyrexi, reaktion vid injektionsstället*, smärta/ömhet vid injektionsstället*,

permanent förtvining/för-djupning/grop vid injektionsstället*, knuta/knöl vid injektionsstället*

Undersökningar

Viktökning




* biverkning identifierad efter lansering


Onkologi


Organsystem-klass

Vanliga

(≥1/100, <1/10)


Mindre vanliga

(≥1/1 000, <1/100)


Sällsynta
(≥1/10 000, <1/1 000)

Ingen känd frekvens
(kan inte beräknas från tillgängliga data)

Endokrina systemet


Månansikte



Metabolism och nutrition

Viktökning




Centrala och perifera nervsystemet

Tremor




Blodkärl


Tromboflebit



Lever och gallvägar





Hud och subkutan vävnad

Ökad svettning


Lipodystrofi, förvärvad*

Muskulo-skeletala systemet och bindväv




Osteoporos inklusive benskörhets-frakturer#

Reproduktions-organ och bröstkörtel


Olaga vaginalblödningar (oregelbunden, ökad, minskad, stänkblödning)



Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället

Reaktion vid injektions-stället*, ödem/ vätske-retention

Smärta/ömhet vid injektions-stället*

Pyrexi

Permanent förtvining/för-djupning/grop vid injektions-stället*, knuta/knöl vid injektions-stället*

Undersökningar




Avvikande levervärden

# hos patienter som fått intramuskulära injektioner av MPA

* biverkning identifierad efter lansering


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).


Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se


Överdosering

-

farmakologiska egenskaper

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Könshormoner, gestagener, ATC-kod: G03DA02, G03AC06


Antikonception:

Depo-Provera verkar kontraceptivt, främst genom att hämma follikelutmognaden i äggstockarna och därmed ovulationen men också genom att viskositeten hos cervixsekretet ökar vilket hindrar spermier från att komma in i livmodern. Säkerheten är hög och väl jämförbar med p-piller av kombinationstyp - Pearl index cirka 0,2.

Hämningen av ägglossningen upphör när koncentrationen av medroxiprogesteron i blodet sjunker under terapeutisk nivå. Något samband mellan behandlingstidens längd och tidpunkten för ovulationens återkomst föreligger inte.

Cancer:
Verkningsmekanismen för medroxiprogesteronacetat (MPA) är inte helt klarlagd. Experimentella data stöder emellertid teorin att den inhiberande effekten på bröstcancer är relaterad till en inhibering av östrogenreceptorsyntesen. Svarsfrekvensen är korrelerad till den kvantitativa förekomsten av progesteron- och östrogenreceptorer. Man har också observerat en inhibering av DNA-syntesen i humana bröstcancerceller in vitro vid höga progesteron-koncentrationer.


Efter injektion av 100-200 mg MPA har omvandling av endometriet från glandulärcystisk hyperplasi till en bild av tidig sekretionsfas kunnat påvisas efter 7 dagar, utpräglad glukogenupplagring i cellerna efter 33 dagar och regressiva körtelbilder med deciduaomvandlat stroma efter 60 dagar. Efter 6 månaders kontinuerlig behandling med Depo-Provera i en dos om 50 mg/vecka uppvisade endometriet en bild av utpräglat atrofisk typ. Atrofisk omvandling sker fortare med högre doser av MPA.

Många kliniska och experimentella indicier talar starkt för att Depo-Provera i stora doser har direkt effekt på cancerceller. Detta utnyttjas för att behandla cancer i bröst, ovarier och endometriet. När upprepade högdosinjektioner ges, får man en stegvis ökande serumkoncentration (addition), beroende på att allt fler intramuskulära injektionsdepåer erhålles. För att snabbt uppnå en adekvat serumkoncentration ges dagliga injektioner (laddningsdoser). Den uppnådda serumkoncentrationen bibehålles sedan genom 1-2 intramuskulära injektioner per vecka.

Klinisk effekt av hormonterapi med Depo-Provera kan förväntas efter 8-10 veckor.


Ändringar av benmineralhalten hos vuxna kvinnor

I en kontrollerad klinisk studie fick vuxna kvinnor, som erhöll Depo-Provera för antikonception (150 mg i.m.) upp till 5 års tid, en minskning av benmineralhalt i ryggrad och höft på i genomsnitt 5-6 % jämfört med kontrollgruppen som inte visade någon signifikant ändrad benmineralhalt. Minskningen av benmineralhalten var mer uttalad under de två första användningsåren, för att sedan bli mindre omfattande under de nästföljande åren. Den genomsnittliga förändringen av benmineralhalt i ländkotpelaren var -2,86 %, -4,11 %,

-4,89 %, -4,93 % och –5,38 % efter respektive 1, 2, 3, 4 och 5 år. Den genomsnittliga minskningen av benmineralhalten i höft och lårbenshals var likartad. Minskningen av benmineralhalten bör ses i relation till den minskning som orsakas av amning, omkring

1 % per månad.


Under en 2-årig uppföljningsperiod efter avslutad användning av Depo-Provera (150 mg i.m.) skedde en partiell återhämtning av benmineraltätheten. En längre behandlingsperiod var associerad med en långsammare återhämtning av benmineraltätheten.


Ändringar av benmineralhalten hos unga kvinnor (12-18 år)

En icke-randomiserad öppen klinisk studie av Depo-Provera för antikonception (150 mg i.m. var tredje månad i upp till 240 veckor (4,6 år)) hos unga kvinnor (12-18 år) visade likaså en signifikant minskning av benmineralhalten. För individer som erhöll fler än 4 injektioner/60veckors period var den genomsnittliga minskningen av benmineralhalten i ländkotpelaren -2,1 % efter 240 veckor och den genomsnittliga minskningen av benmineralhalten i höft och lårbenshals var -6,4 % respektive 5,4 %. Uppföljningen efter avslutad behandling visade att benmineralhalten i ländkotpelaren återhämtades till basnivå ca 1 år efter att behandlingen hade avslutats. Benmineralhalten i höft återhämtades till basnivå ca 3 år efter att behandlingen avslutats.

Icke-matchade, obehandlade individer visade en genomsnittlig ökning av benmineralhalten efter 240 veckor på respektive 5,1 % och 1,1 % och 1,5 % för ländkotpelare, höft och lårbenshals (se avsnitt 4.4).


Farmakokinetiska egenskaper

Den mycket låga lösligheten av MPA ger upphov till en extrem depåeffekt. Efter en enstaka injektion av 150 mg intramuskulärt har MPA kunnat påvisas i upp till 9 månader. Halveringstiden är 5-6 veckor.

Prekliniska säkerhetsuppgifter

-

farmaceutiska uppgifter

Förteckning över hjälpämnen

Makrogol 3350

Polysorbat 80

Natriumklorid

Konserveringsmedel: metagin E 218, propagin E 216

Saltsyra / Natriumhydroxid (för pH-justering)

Vatten för injektionsvätskor

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

Hållbarhet

5 år

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Förpackningstyp och innehåll

Injektionsvätska, suspension: 1 ml, 10×3,3 ml, 10×6,7 ml i glasflaska
Injektionsvätska, suspension förfylld spruta: 1 ml

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Inga särskilda anvisningar.

innehavare av godkännande för försäljning

Pfizer AB

191 90 Sollentuna

nummer på godkännande för försäljning

9201, 9836

datum för första godkännande/förnyat godkännande

Injektionsvätska, suspension:

Datum för det första godkännandet: 01 oktober 1976

Datum för den senaste förnyelsen: 01 juli 2006


Injektionsvätska, suspension förfylld spruta:

Datum för det första godkännandet: 22 juli 1982

Datum för den senaste förnyelsen: 01 juli 2006

datum för översyn av produktresumén

2016-03-08