PRODUKTRESUMÉ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Desolett tabletter

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje tablett innehåller:

Desogestrel 150 µg

Etinylestradiol 30 g.

Hjälpämne med känd effekt: laktosmonohydrat 67 mg

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Tablett

Tabletterna är runda, vita, bikonvexa och 6 mm i diameter. På ena sidan är de märkta med TR5 och på den andra sidan ORGANON*.

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Antikonception.

Vid beslut att förskriva Desolett ska den enskilda kvinnans riskfaktorer beaktas, framför allt de för venös tromboembolism (VTE), samt risken för VTE med Desolett jämfört med andra kombinerade hormonella preventivmedel (se avsnitt 4.3 och 4.4).

4.2 Dosering och administreringssätt

Dosering

Hur man tar Desolett

Tabletterna måste tas i rätt ordning enligt förpackningen varje dag, vid ungefär samma tidpunkt och vid behov tillsammans med vätska. Kvinnan ska ta en tablett varje dag under 21 dagar.

Nästa karta påbörjas efter 7 tablettfria dagar. Under tablettuppehållet får kvinnan i allmänhet en bortfallsblödning. Den startar vanligtvis 2-3 dagar efter den sista tabletten och kan fortsätta in på nästa karta.

Hur man börjar med Desolett

Ingen hormonell metod har använts under föregående cykel

Desolett bör påbörjas den första dagen av kvinnans menstruation (alltså på den första blödningsdagen). Desolett ger då fullgott skydd från första behandlingsdagen. Det går även att börja dag 2-5, men man rekommenderar att använda ett kompletterande skydd med en barriärmetod de första 7 dagarna under den första behandlingscykeln.

Byte från en annan kombinerad hormonell preventivmetod (kombinerade p-piller, vaginalring eller plåster)

Kvinnan bör starta med Desolett dagen efter den sista aktiva tabletten av tidigare använt kombinerat p‑piller, dock aldrig senare än dagen efter det normala tablettfria intervallet eller dagen efter den sista placebotabletten. Om en vaginalring eller ett plåster har använts tidigare, bör kvinnan helst starta med Desolett samma dag som uttag/borttag sker, dock aldrig senare än den dag då användningen av en ny ring eller ett nytt plåster skulle ha påbörjats.

Om kvinnan har använt sin tidigare metod korrekt och utan avbrott samt är helt säker på att hon inte är gravid, kan hon byta från sitt tidigare kombinerade hormonella preventivmedel vilken dag som helst i cykeln.

Den hormonfria perioden för den tidigare använda metoden får aldrig vara längre än den rekommenderade tiden.

Byte från en gestagenmetod (tabletter, implantat, injektion eller en hormonspiral)

Kvinnan kan byta från tabletter med enbart gestagen till Desolett vilken dag som helst utan att göra uppehåll i tablettintaget. Vid byte från ett implantat eller hormonspiral ska Desolett påbörjas samma dag som implantatet/hormonspiralen tas ut. Vid byte från ett injektionspreparat ska Desolett påbörjas samma dag som nästa injektion skulle ha getts. I alla dessa fall ska kvinnan rekommenderas att använda kompletterande barriärmetod, t ex kondom, de närmaste 7 dagarna.

Efter abort i första trimestern

Kvinnan kan börja med Desolett omedelbart, dvs. samma dag som aborten. Om hon gör det behövs inget kompletterande skydd.

Efter förlossning eller abort i andra trimestern

För ammande kvinnor se avsnitt 4.6.

Kvinnan rekommenderas att börja med Desolett på dag 21 till 28 efter förlossning eller efter abort i andra trimestern. Vid senare start rekommenderas kvinnan att använda kompletterande barriärmetod de första 7 dagarna av tablettintaget. Om kvinnan redan har haft samlag efter förlossning/abort i andra trimestern, måste man utesluta graviditet innan hon startar med Desolett, eller invänta den första menstruationen.

Hantering av tablettglömska

Om det har gått högst 12 timmar sedan tabletten skulle ha tagits är skyddet mot graviditet inte nedsatt. Tabletten bör tas så snart som möjligt och nästa tablett tas sedan vid ordinarie tidpunkt.

Om det har gått mer än 12 timmar sedan tabletten skulle ha tagits, kan graviditetsskyddet vara nedsatt. Följande två grundregler gäller vid glömd tablett:

I enlighet med detta kan följande råd användas i allmän praxis:

Den senast glömda tabletten ska tas så snart som kvinnan kommer ihåg, även om det innebär att hon tar två tabletter vid samma tillfälle. Därefter fortsätter hon att ta tabletterna på ordinarie tidpunkt. En barriärmetod som kondom bör användas de närmaste sju dagarna. Har kvinnan haft samlag under de föregående sju dagarna, bör möjligheten av en graviditet övervägas. Ju fler glömda tabletter och ju närmare de är tablettuppehållet, desto större är risken för graviditet.

Den senast glömda tabletten ska tas så snart som möjligt, även om det innebär att två tabletter tas vid samma tillfälle. Därefter tas tabletterna på ordinarie tidpunkt. Under förutsättning att tabletterna tagits vid rätt tidpunkt de föregående sju dagarna, behövs inget ytterligare skydd. Om så inte är fallet eller om hon har glömt mer än 1 tablett bör kompletterande skydd användas under sju dagar.

Risken för minskat graviditetsskydd är överhängande med tanke på det kommande 7-dagars tablettuppehållet. Genom att justera schemat för tablettintaget, går det emellertid att förhindra att skyddseffekten minskar. Följer man något av följande två alternativ behövs därför inget extra skydd, under förutsättning att alla tabletterna togs på rätt tid under de sju dagarna precis innan den första glömda tabletten. Om så inte är fallet, bör det första alternativet följas och extra skydd bör användas även under de kommande sju dagarna.

Om kvinnan har glömt att ta tabletter och därför inte får någon bortfallsblödning under det första normala tablettuppehållet, bör möjligheten av graviditet beaktas.

Råd vid gastrointestinala störningar

Vid kraftiga kräkningar och/eller tarmaffektioner med diarré kan absorptionen av hormonerna i tabletterna minska och därmed försämra graviditetsskyddet. Vid kräkningar inom 3-4 timmar efter tablettintag bör man följa de råd som ges i avsnittet Hantering av tablettglömska. Om kvinnan inte vill ändra sitt tablettschema så måste hon ta extra tabletter från en annan karta.

Hur man ändrar eller skjuter upp bortfallsblödningen (menstruationen)

Att förskjuta menstruationen är ingen indikation för preparatet, men i speciella fall kan kvinnan fortsätta med en ny tablettkarta Desolett utan att dessförinnan ha en tablettfri period. Denna förskjutning kan göras så länge kvinnan önskar fram till slutet av den andra tablettkartan. Kvinnan kan få oregelbundna blödningar (stänkblödning eller genombrottsblödning) genom att skjuta upp bortfallsblödningen på detta sätt. Regelbundet intag av Desolett ska sedan återupptas efter det vanliga 7-dagars tablettfria intervallet.

För att byta startdag för bortfallsblödningen kan kvinnan ges rådet att förkorta nästkommande tablettfria period med så många dagar som hon önskar. Ju färre antal tablettfria dagar, desto större är risken att kvinnan inte får någon bortfallsblödning och att hon får oregelbundna blödningar (stänkblödning eller genombrottsblödning) under nästa tablettkarta.

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt av desogestrel hos ungdomar under 18 år har ännu inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.

Administreringssätt

Oral användning.

4.3 Kontraindikationer

Kombinerade hormonella preventivmedel ska inte användas vid följande tillstånd. Om något av dessa tillstånd skulle uppträda för första gången vid användning av Desolett, ska behandlingen avbrytas.

o venös tromboembolism – pågående VTE (på antikoagulantia) eller anamnes på (t ex djup ventrombos [DVT] eller lungemboli [PE]).

o känd ärftlig eller förvärvad predisposition för venös tromboembolism, t ex APC‑resistens (inklusive Faktor V Leiden), antitrombin‑III‑brist, protein C‑brist, protein S‑brist.

o större kirurgiskt ingrepp med långvarig immobilisering (se avsnitt 4.4).

o hög risk för venös tromboembolism på grund av förekomst av flera riskfaktorer (se avsnitt 4.4).

o arteriell tromboembolism – pågående arteriell tromboembolism, anamnes på arteriell tromboembolism (t ex myokardiell infarkt) eller prodromalsymtom (t ex angina pectoris).

o cerebrovaskulär sjukdom – pågående stroke, anamnes på stroke eller prodromalsymtom (t ex transitorisk ischemisk attack, TIA).

o känd ärftlig eller förvärvad predisposition för arteriell tromboembolism, t ex hyperhomocysteinemi och antifosfolipidantikroppar (antikardiolipinantikroppar, lupus antikoagulant).

o migrän med fokala neurologiska symtom i anamnesen.

o hög risk för arteriell tromboembolism på grund av flera riskfaktorer (se avsnitt 4.4) eller på grund av förekomst av en allvarlig riskfaktor som:
• diabetes mellitus med vaskulära symtom
• allvarlig hypertoni
• allvarlig dyslipoproteinemi.

• Förekomst av pankreatit eller anamnes på pankreatit om den varit associerad med svår hypertriglyceridemi.

• Förekomst av eller anamnes på allvarlig leversjukdom så länge levervärdena inte har normaliserats.

• Förekomst av eller anamnes på levertumör (benign eller malign).

• Känd eller misstänkt könshormonberoende malignitet (t ex i genitalorganen eller brösten).

• Endometriehyperplasi.

• Odiagnostiserad vaginalblödning.

• Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4 Varningar och försiktighet

Varningar

Vid förekomst av någon av de tillstånd eller riskfaktorer som anges nedan, bör lämpligheten av Desolett diskuteras med kvinnan. Om något av dessa tillstånd eller riskfaktorer förvärras eller uppträder för första gången ska kvinnan ta kontakt med sin läkare/barnmorska. Läkare/barnmorska ska då besluta om användningen ska avbrytas.

1. Cirkulatoriska rubbningar

Risk för venös tromboembolism (VTE)

• Hos kvinnor som inte använder ett kombinerat hormonellt preventivmedel och som inte är gravida kommer cirka 2 av 10 000 att utveckla en VTE under en period om ett år. Hos en enskild kvinna kan dock risken vara betydligt högre, beroende på hennes underliggande riskfaktorer (se nedan).

• Man uppskattar¹ att av 10 000 kvinnor som använder kombinerade hormonella preventivmedel innehållande desogestrel kommer mellan 9 och 12 kvinnor att utveckla en VTE under ett år; detta kan jämföras med cirka 6² kvinnor som använder kombinerade hormonella preventivmedel som innehåller levonorgestrel. I båda fallen är antalet VTE-händelser per år färre än det antal händelser som förväntas hos kvinnor under graviditet eller under postpartumperioden.

Antal VTE-händelser per 10 000 kvinnor under ett år

Antal VTE-händelser

Ingen användning av kombinerade hormonella preventivmedel (2 händelser)

Kombinerade hormonella preventivmedel

som innehåller levonorgestrel

(5‑7 händelser)

Kombinerade hormonella preventivmedel

som innehåller desogestrel

(9‑12 händelser)

Riskfaktorer för VTE
Risken för venösa tromboemboliska komplikationer hos användare av kombinerade hormonella preventivmedel kan öka betydligt hos kvinnor med ytterligare riskfaktorer, framför allt om flera riskfaktorer föreligger (se tabell).

Desolett är kontraindicerat om en kvinna har flera riskfaktorer som innebär att hon löper hög risk för venösa tromboser (se avsnitt 4.3). Om en kvinna har mer än en riskfaktor är det möjligt att risken är större än summan av de enskilda faktorerna - i detta fall bör hennes totala risk för VTE beaktas. Om förhållandet nytta-risk anses vara negativt ska ett kombinerat hormonellt preventivmedel inte förskrivas (se avsnitt 4.3).

Tabell: Riskfaktorer för VTE

Riskfaktor	Kommentar
Fetma (BMI över 30 kg/m2).	Risken ökar betydligt när BMI ökar. Detta är särskilt viktigt att beakta om det också finns andra riskfaktorer.
Långvarig immobilisering, större kirurgiskt ingrepp, alla operationer i ben eller bäcken, neurokirurgi eller omfattande skada. Anm: tillfällig immobilisering inklusive flygresor >4 timmar kan också vara en riskfaktor för VTE, särskilt hos kvinnor med andra riskfaktorer.	I dessa situationer är det lämpligt att göra ett uppehåll i användningen av plåstret/p‑pillret/ringen (vid elektiv kirurgi minst fyra veckor i förväg) och inte återuppta användningen förrän två veckor efter fullständig remobilisering. En annan preventivmetod bör användas för att undvika oavsiktlig graviditet. Antitrombotisk behandling bör övervägas om Desolett inte har satts ut i förväg.
Positiv familjeanamnes (venös tromboembolism hos syskon eller förälder speciellt i relativt unga år, t ex före 50 års ålder).	Om man misstänker en hereditär predisposition, ska kvinnan remitteras till en specialist för rådgivning innan hon beslutar sig för att använda någon form av kombinerade hormonella preventivmedel.
Andra medicinska tillstånd som förknippas med VTE.	Cancer, systemisk lupus erythematosus, hemolytiskt uremiskt syndrom, kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom eller ulcerös kolit) och sicklecell-sjukdom.
Stigande ålder.	Framför allt hos kvinnor över 35 år.

Det råder inte enighet om den eventuella betydelsen av varicer eller ytlig tromboflebit för uppkomst eller progression av venös trombos.

Den ökade risken för tromboembolism vid graviditet och framför allt 6-veckorsperioden i puerperiet måste beaktas (för information om "Graviditet och amning" se avsnitt 4.6).

Symtom på VTE (djup ventrombos och lungemboli)
Vid symtom ska kvinnan rådas att omedelbart söka läkare och informera vårdspersonalen om att hon tar kombinerade hormonella preventivmedel.

Symtom på djup ventrombos (DVT) kan omfatta:

- ensidig svullnad av ben och/eller fot eller längs en ven i benet

- smärta eller ömhet i benet som bara känns vid stående eller gående

- ökad värme i det drabbade benet med rödfärgning eller missfärgning av benet.

Symtom på lungemboli (PE) kan omfatta:

- plötslig debut av oförklarlig andfåddhet eller snabb andning

- plötslig hosta som kan förknippas med hemoptys

- kraftig bröstsmärta

- kraftig ostadighetskänsla eller yrsel

- snabba eller oregelbundna hjärtslag.

En del av dessa symtom (t ex andfåddhet och hosta) är icke-specifika och kan feltolkas som mer vanliga eller mindre allvarliga händelser (t ex luftvägsinfektioner).
Andra tecken på vaskulär ocklusion kan omfatta plötslig smärta, svullnad och lätt blåmissfärgning av en extremitet.
Om ocklusion uppkommer i ögonen kan symtomen variera från smärtfri dimsyn som kan utvecklas till synförlust. Ibland kan synförlust uppkomma nästan omedelbart.

Risk för arteriell tromboembolism(ATE)
Epidemiologiska studier har också visat ett samband mellan användning av kombinerade hormonella preventivmedel och en ökad risk för arteriell tromboembolism (myokardinfarkt) eller cerebrovaskulär händelse (t ex transitorisk ischemisk attack, stroke). Arteriella tromboemboliska händelser kan vara dödliga.

Riskfaktorer för ATE
Risken för arteriella tromboemboliska komplikationer eller för en cerebrovaskulär händelse hos användare av kombinerade hormonella preventivmedel ökar hos kvinnor med riskfaktorer (se tabell). Desolett är kontraindicerat om kvinnan har en allvarlig eller flera riskfaktorer som innebär att hon löper hög risk för ATE (se avsnitt 4.3). Om kvinnan har mer än en riskfaktor är det möjligt att riskökningen är större än summan av de enskilda faktorerna - i detta fall bör hennes totala risk beaktas. Om förhållandet nytta-risk anses vara negativt ska ett kombinerat hormonellt preventivmedel inte förskrivas (se avsnitt 4.3).

Tabell: Riskfaktorer för ATE

Riskfaktor	Kommentar
Stigande ålder.	Framför allt hos kvinnor över 35 år.
Rökning.	Kvinnor över 35 år bör starkt rekommenderas att sluta röka om de vill använda ett kombinerat hormonellt preventivmedel. Kvinnor över 35 år som fortsätter att röka bör starkt rekommenderas att använda en annan preventivmetod.
Hypertoni.
Fetma (BMI över 30 kg/m2).	Risken ökar avsevärt när BMI ökar. Detta är särskilt viktigt för kvinnor med ytterligare riskfaktorer.
Positiv familjeanamnes (arteriell tromboembolism hos ett syskon eller förälder i relativt unga år, t ex före 50 års ålder).	Om man misstänker en hereditär predisposition, ska kvinnan remitteras till en specialist för rådgivning innan hon beslutar sig för att använda någon form av kombinerade hormonella preventivmedel.
Migrän.	En ökning av frekvens eller svårighetsgrad av migrän vid användning av kombinerade hormonella preventivmedel (som kan vara prodromalsymtom på en cerebrovaskulär händelse) kan vara ett skäl för omedelbart utsättande.
Andra medicinska tillstånd som förknippas med negativa vaskulära händelser.	Diabetes mellitus, hyperhomocysteinemi, hjärtklaffssjukdom och förmaksflimmer, dyslipoproteinemi och systemisk lupus erythematosus.

Symtom på ATE
Vid symtom ska kvinnan rådas att omedelbart söka läkare och informera hälso- och sjukvårdspersonalen om att hon tar kombinerade hormonella preventivmedel.

Symtom på en cerebrovaskulär händelse kan omfatta:

- plötslig domning eller svaghet i ansikte, armar eller ben, speciellt på en sida av kroppen

- plötsliga problem med att gå, yrsel, förlorad balans eller koordination

- plötslig förvirring, svårigheter att tala eller förstå

- plötsliga synproblem i ett eller båda ögonen

- plötslig, svår eller långvarig huvudvärk utan känd orsak

- medvetslöshet eller svimning med eller utan anfall.

Tillfälliga symtom som tyder på att händelsen är en transitorisk ischemisk attack (TIA).

Symtom på en hjärtinfarkt kan vara:

- smärta, obehag, tryck, tyngdkänsla, tryck eller fyllnadskänsla i bröstet, armen eller nedanför bröstbenet

- obehag som strålar mot ryggen, käken, halsen, armen, magen

- mättnadskänsla, matsmältningsbesvär eller kvävning

- svettning, illamående, kräkningar eller yrsel

- extrem svaghet, ångest, eller andfåddhet

- snabba eller oregelbundna hjärtslag.

2. Tumörer

• En meta-analys från 54 epidemiologiska studier rapporterade en något ökad relativ risk (RR=1,24) för att få bröstcancer diagnostiserad hos kvinnor som använder p‑piller. Den ökade risken försvinner gradvis under 10 år efter avslutad behandling. Eftersom bröstcancer är ovanligt hos kvinnor under 40 år, är det ökade antalet fall av diagnostiserad bröstcancer hos dem som använder eller nyligen har använt p‑piller litet jämfört med den totala risken för att få bröstcancer. Dessa studier ger inget bevis om orsakerna. Det observerade mönstret av ökad risk kan bero på en tidigare diagnos hos p-pilleranvändare, en biologisk effekt av p-pillren eller en kombination av båda. Bröstcancer som diagnostiserats hos dem som någon gång använt p-piller tenderade att vara mindre avancerade än hos dem som aldrig använt p‑piller.

• I sällsynta fall har benigna levertumörer, och i ännu mer sällsynta fall maligna levertumörer, rapporterats hos kvinnor som använder p‑piller. I enstaka fall har dessa tumörer lett till livshotande inre blödningar. Därför ska levertumör övervägas som differentialdiagnos vid kraftig abdominell smärta, leverförstoring eller tecken på intraabdominell blödning hos kvinnor som använder kombinerade p-piller.

3. Övriga tillstånd

• Följande tillstånd har rapporterats förekomma eller förvärras både under graviditet och vid hormonell antikonception, men bevisen för ett samband är ofullständiga: ikterus och/eller pruritus i samband med cholestas, bildning av gallsten, porfyri, systemisk lupus erythematosus, hemolytiskt uremiskt syndrom, chorea minor, herpes gestationis, otoskleros-relaterad hörselnedsättning, (ärftligt) angioödem.

• Akuta eller kroniska rubbningar i leverfunktionen kan göra det nödvändigt att avbryta behandlingen med Desolett tills levervärdena har normaliserats. Recidiv av cholestatisk ikterus som först uppträtt under graviditet eller tidigare användning av könshormoner innebär att behandlingen med p-piller ska avbrytas.

• Även om kombinerade p‑piller har en effekt på den perifera insulinresistensen och glukostoleransen, finns inga bevis för att man behöver ändra den terapeutiska regimen hos diabetiker som använder kombinerade p‑piller. Kvinnor med diabetes ska emellertid observeras noggrant när de använder kombinerade p-piller.

• Crohns sjukdom och ulcerös kolit har associerats med användning av kombinerade p-piller.

• Kloasma kan ibland uppträda, framför allt hos kvinnor som har haft kloasma under tidigare graviditet. Kvinnor med en tendens till kloasma ska undvika solbestrålning och ultraviolett strålning när de använder kombinerade p-piller.

• Amenorré under längre eller kortare tid kan förekomma efter avslutad behandling.

• Desolett tabletter innehåller laktosmonohydrat. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

När man bedömer vilken preventivmetod man ska välja måste man ta hänsyn till all information som anges ovan.

Läkarundersökning/konsultation

Innan användning av Desolett påbörjas eller används igen ska en fullständig anamnes (inklusive hereditet) tas och graviditet uteslutas. Blodtrycket ska tas och en läkarundersökning ska utföras baserad på kontraindikationerna (se avsnitt 4.3) och varningar (se avsnitt 4.4). Det är viktigt att informera kvinnan om venösa och arteriella tromboser, inklusive risken med Desolett jämfört med andra kombinerade hormonella preventivmedel, symtomen på VTE och ATE, de kända riskfaktorerna och vad hon ska göra i händelse av en misstänkt trombos.

Menstruationsstörningar såsom oligomenorré, amenorré och olaga blödning bör utredas före förskrivning. Om användning av Desolett kan tänkas påverka latent eller manifest sjukdom, måste tidpunkten för kontrollundersökning väljas med hänsyn till detta.

Kvinnan ska också informeras om att noggrant läsa igenom bipacksedeln och följa anvisningarna. Frekvensen och typen av undersökningar ska baseras på fastställda riktlinjer och anpassas individuellt till varje kvinna.

Kvinnan ska informeras om att hormonella preventivmedel inte skyddar mot hiv‑infektioner (AIDS) och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Minskad effekt

Effekten av kombinerade p-piller kan minska om man t.ex. glömmer tabletter (se avsnitt 4.2 Hantering av tablettglömska), har gastrointestinala besvär (se avsnitt 4.2 Råd vid gastrointestinala störningar) eller om man samtidigt tar andra läkemedel (se avsnitt 4.5).

Preparat som innehåller johannesört (Hypericum perforatum) bör inte tas samtidigt med Desolett p.g.a. att det finns en risk att plasmakoncentrationen minskar och därmed minskad effekt av Desolett (se avsnitt 4.5).

Försämrad cykelkontroll

Alla kombinerade p‑piller kan ge oregelbundna blödningar (stänkblödning eller genombrottsblödning), speciellt i början av behandlingen. Därför är en utvärdering av oregelbundna blödningar meningsfull först när kvinnan använt p-piller under cirka 3 månader.

Om de oregelbundna blödningarna kvarstår eller om de debuterar efter tidigare regelbundna cykler, bör man överväga icke-hormonella orsaker och vidta lämpliga diagnostiska åtgärder för att utesluta malignitet eller graviditet. Det kan innebära provtagning från livmodern.

Hos en del kvinnor kan bortfallsblödningen utebli under placeboperioden. Om kvinnan tagit p-pillren enligt instruktionerna i avsnitt 4.2, är det inte troligt att hon är gravid. Om kvinnan inte använt p‑pillren enligt instruktionerna innan den första uteblivna bortfallsblödningen eller om två bortfallsblödningar uteblir efter varandra, måste man utesluta graviditet innan behandlingen kan fortsätta.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Interaktioner

Interaktioner mellan hormonella preventivmedel och andra läkemedel kan leda till oregelbundna blödningar och/eller utebliven antikonception. Följande interaktioner har rapporterats i litteraturen.

Levermetabolism: Interaktioner kan inträffa med läkemedel som inducerar mikrosomala enzymer, vilket kan resultera i att plasmakoncentrationen av könshormoner minskar. Detta gäller t ex fenytoin, fenobarbital, primidon, bosentan, karbamazepin, oxkarbazepin, rifampicin, rifabutin, ritonavir, preparat innehållande johannesört, modafinil, topiramat, felbamat samt griseofulvin. Även hiv-proteashämmare med en inducerande potential (t ex ritonavir och nelfinavir) och icke-nukleosida omvänt transkriptashämmare (t ex nevirapin och efavirenz) kan påverka levermetabolismen. Maximal enzyminduktion uppträder i allmänhet inte förrän efter 2-3 veckor men kan därefter kvarstå i åtminstone 4 veckor efter avslutad behandling.

Utebliven effekt har också rapporterats med antibiotika, såsom ampicillin och tetracykliner. Mekanismen bakom denna effekt har inte klarlagts.

Kvinnor som behandlas med något av dessa läkemedel bör tillfälligt använda en barriärmetod som komplement till Desolett, eller välja en annan preventivmetod. Med läkemedel som inducerar mikrosomala enzymer ska man använda barriärmetoden under den tid som läkemedlet ges, samt fram tills 28 dagar efter avslutad behandling. För kvinnor som långtidsbehandlas med leverenzyminducerare bör man överväga att använda en annan preventivmetod. Kvinnor som behandlas med antibiotika, (förutom rifampicin och griseofulvin som beskrivs ovan) bör använda en barriärmetod fram tills 7 dagar efter avslutad behandling. Om perioden med barriärmetod blir längre än den aktuella p-pillerkartan, ska man påbörja nästa karta utan tablettuppehåll.

Kombinerade p-piller kan påverka metabolismen av andra läkemedel. Koncentrationen i plasma och vävnader kan antingen öka (t ex. ciklosporin) eller minska (t ex. lamotrigin).

Laboratorietester

Användning av steroidhormoner som ingår i preventivmedel kan påverka vissa laboratorieparametrar, inklusive biokemiska parametrar för lever-, tyreoidea-, binjure- och njurfunktion, plasmanivåer av bärarproteiner, t ex kortikosteroidbindande globulin och lipid/lipoproteinfraktioner, parametrar för kolhydratmetabolismen och parametrar för koagulation och fibrinolys. Dessa förändringar ligger vanligtvis inom normalområdet. Vid samtidig behandling med andra läkemedel bör produktinformationen för dessa läkemedel konsulteras för att identifiera möjliga interaktioner.

4.6 Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Desolett ska inte användas under graviditet. Om kvinnan blir gravid under användning av Desolett ska behandlingen snarast avbrytas.

De flesta epidemiologiska studierna har till dags dato inte visat några negativa effekter eller skador på foster när kvinnor använt kombinerade p-piller innan de blivit gravida inte heller har man sett några teratogena effekter när kvinnor av misstag behandlats med kombinerade p-piller i tidig graviditet.

Den ökade risken för VTE under postpartumperioden ska beaktas vid återinsättning av Desolett (se avsnitt 4.2 och 4.4).

Amning

Amningen kan påverkas av kombinerade p‑piller, eftersom de kan reducera mängden bröstmjölk och även påverka dess sammansättning. Därför ska kombinerade p‑piller i allmänhet inte användas förrän den ammande kvinnan helt har avvant barnet. Små mängder av hormoner och/eller metaboliter kan utsöndras i bröstmjölken men det finns inga bevis för att det påverkar barnets hälsa.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Desolett har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och att använda maskiner.

4.8 Biverkningar

Som med alla kombinerade p-piller kan förändringar i blödningsmönstret förekomma, särskilt under de första månadernas användning. Dessa kan omfatta förändringar av blödningsfrekvens (utebliven, mer sällan, mer frekvent eller kontinuerlig), intensitet (minskad eller ökad) eller varaktighet.

Under de första behandlingscyklerna kan 10 – 30 % av kvinnorna förväntas notera någon biverkan, t ex bröstspänning, illamående och småblödningar. Dessa initiala biverkningar är ofta lindriga och brukar försvinna inom 2 till 4 behandlingsmånader. De biverkningar som kan vara relaterade till Desolett 28 och som har rapporterats hos kvinnor som använder Desolett eller andra kombinerade p-piller finns angivna i nedanstående tabell.

Beskrivning av utvalda biverkningar

En ökad risk för arteriella och venösa trombotiskaoch tromboemboliskahändelser, t ex myokardiell infarkt, stroke, transitoriska ischemiska attacker, venös trombos ochlungembolihar observerats hoskvinnor som använderkombinerade hormonella preventivmedel, vilket diskuterasmer i detalj iavsnitt 4.4.

Möjliga relaterade biverkningar som har rapporterats hos användare av Desolett eller kombinerade p‑piller i allmänhet, anges i tabellen nedan. Alla biverkningar är listade enligt organklass och frekvens: vanliga (1/100, <1/10), mindre vanliga (1/1 000, <1/100) och sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000).

Klassificering av organsystem	Vanliga (1/100, <1/10)	Mindre vanliga (1/1 000, <1/100)	Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000)
Benigna och maligna neoplasier och ospecificerad			Leveradenom, fokal nodulär hyperplasi i lever
Immunsystemet			Hypersensitivitet
Metabolism och nutrition		Vätskeretention	Ökat insulinbehov
Psykiska störningar	Nedstämdhet, humörförändring	Minskad libido	Ökad libido
Centrala och perifera nervsystemet	Huvudvärk	Migrän
Ögon			Minskat tårflöde Svårighet att använda kontaktlinser
Hjärtat			Hjärtinfarkt
Blodkärl			Venös tromboembolism Arteriell tromboembolism
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum			Lungemboli
Magtarmkanalen	Illamående, buksmärta	Kräkningar, diarré
Lever och gallvägar			Gulsot av stastyp Gallsten Förändringar i leverfunktionsvärden
Hud och subkutan vävnad		Rodnad, utslag, urtikaria	Erythema nodosum, erythema multiforme Kloasma Klåda
Reproduktionsorgan och bröstkörtel	Smärta i brösten, bröstspänning Vaginal blödning	Bröstförstoring Utebliven bortfallsblödning	Vaginal flytning, sekretion från brösten
Undersökningar	Viktökning	Blodtrycksförhöjning	Viktnedgång Sänkt glukostolerans Förhöjt blodsocker

Ökad risk för hjärtinfarkt föreligger från åldern 35-40 år hos rökande kvinnor, som använder kombinerade p-piller. Risken för hjärt/kärlsjukdom ökar med åldern, speciellt i kombination med andra riskfaktorer såsom rökning, uttalad fetma, hyperlipidemi, hypertoni.

Påverkan på leverfunktionen är reversibel. En mycket sällsynt komplikation, som associerats till användning av hormoner av den typ som finns i Desolett är benigna leveradenom eller fokal nodulär hyperplasi i levern, ett tillstånd som kan yttra sig som akuta buksmärtor eller akut intraabdominell blödning.

Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
www.lakemedelsverket.se

4.9 Överdosering

Det finns inga rapporter om allvarliga, skadliga effekter vid överdos. Symtomen som kan uppträda är: illamående, kräkningar samt lätt vaginalblödning hos unga flickor. Det finns ingen antidot och behandlingen är symtomatisk.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Hormonella antikonceptionella medel för systemisk användning, gestagener och estrogener, ATC-kod G03AA09

Den preventiva effekten av kombinerade p‑piller baseras på olika mekanismer varav den viktigaste är ovulationshämning. Dessutom sker förändring av endometriet och cervixsekretet. Vid sidan av skydd mot graviditet, har kombinerade p‑piller flera andra positiva egenskaper, vilka tillsammans med de negativa egenskaperna (se avsnitt 4.4 och 4.8) ska beaktas vid val av preventivmetod. Menstruationscyklerna blir mer regelbundna och menstruationerna blir ofta mindre smärtsamma och blödningsmängden minskar. Det senare kan resultera i minskad förekomst av järnbristanemi. Dessutom har äldre studier av kombinerade högdoserade p‑piller (≥50 µg etinylestradiol) visat att risken för godartad brösttumör, ovariecystor, bäckeninflammation, ektopisk graviditet, endometriecancer och ovarialcancer minskar. Om detta även gäller för kombinerade lågdos p-piller är ännu inte bekräftat.

Pediatrisk population

Effekt och säkerhet har inte studerats hos ungdomar under 18 år.

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Desogestrel

Absorption

Oralt administrerat desogestrel absorberas snabbt och fullständigt och omvandlas till den aktiva metaboliten etonogestrel. Maximal serumkoncentration av etonogestrel uppnås efter cirka 1,5 timme. Biotillgängligheten är 62-81 %.

Distribution

Etonogestrel binds till serumalbumin och sexualhormonbindande globulin (SHBG). Endast 2-4 % av den totala koncentrationen av etonogestrel finns närvarande som fri steroid. 40-70 % är specifikt bundet till SHBG. Ökningen av SHBG som induceras av etinylestradiol påverkar distributionen mellan bärarproteiner och ger en ökning av den SHBG-bundna fraktionen och en minskning av den albuminbundna. Distributionsvolymen för etonogestrel är 1,5 l/kg.

Metabolism

Etonogestrel metaboliseras via de vanliga vägarna för steroidmetabolism. Metabolismen är fullständig. Metabolt clearance från serum är cirka 2 ml/minut/kg. Ingen direkt interaktion upptäcktes med samtidigt givet etinylestradiol.

Eliminering

Serumnivåerna av etonogestrel minskar i två faser. Den slutliga eliminationsfasen karakteriseras av en halveringstid på cirka 30 timmar. Desogestrel och dess metaboliter utsöndras via urin och galla med en kvot på cirka 6:4.

Steady-state förhållanden

Farmakokinetiken för etonogestrel påverkas av SHBG-nivåerna, vilka ökar trefaldigt av etinylestradiol. Efter dagligt intag ökar serumnivåerna två- till trefaldigt och steady-state nivåer uppnås under den andra hälften av behandlingscykeln.

Etinylestradiol

Absorption

Oralt administrerat etinylestradiol absorberas snabbt och fullständigt. Maximal serumkoncentration uppnås inom 1-2 timmar. Den absoluta biotillgängligheten är cirka 60 % med stor inter-individuell variabilitet och är ett resultat av presystemisk konjugering och första passage-metabolism.

Distribution

Etinylestradiol är i hög grad, men icke-specifikt, bundet till serumalbumin (cirka 98,5 %) och inducerar en ökning av serumkoncentrationen av SHBG. Distributionsvolymen har fastställts till cirka 5 l/kg.

Metabolism

För etinylestradiol sker presystemisk konjugering i såväl slemhinnan i tunntarmen som i levern. Etinylestradiol metaboliseras primärt genom aromatisk hydroxylering, men ett stort antal olika hydroxylerade och metylerade metaboliter bildas. Dessa finns som fria metaboliter och som sulfat- och glukuronidkonjugat. Metabolt clearance är cirka 5 ml/min/kg.

Eliminering

Serumnivåerna av etinylestradiol minskar i två faser. Den slutliga eliminationsfasen karakteriseras av en halveringstid på cirka 24 timmar. Inget oförändrat etinylestradiol utsöndras. Metaboliterna av etinylestradiol utsöndras via urin och galla med en kvot på 4:6. Halveringstiden för utsöndringen av metaboliterna är cirka 1 dag.

Steady-state förhållanden

Steady-state nivå uppnås efter 3-4 dagar, då serumnivåerna är 30-40 % högre än vid singeldos.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Gängse studier avseende allmäntoxicitet, genotoxicitet, karcinogenicitet och reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa. Man ska dock ha i åtanke att könshormoner kan påverka tillväxt av vissa hormonberoende vävnader och tumörer.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

alfa-tocoferol

kiseldioxid, kolloidal, vattenfri

laktosmonohydrat

potatisstärkelse

povidon

stearinsyra

6.2 Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3 Hållbarhet

3 år.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

Tryckförpackning PVC/Aluminiumfolie: 3 x 21 tabletter.

Varje karta packas i en aluminiumpåse med tryck.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Merck Sharp & Dohme B.V.

Box 581

2003 PC Haarlem

Nederländerna

8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

10632

9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

1987-09-18/2006-07-01

10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2015-06-11