Dretinelle
PRODUKTRESUMÉ
1. LÄKEMEDLETS NAMN
Dretinelle 0,02 mg/3 mg filmdragerade tabletter
2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
Varje filmdragerad tablett innehåller 0,02 mg etinylestradiol och 3 mg drospirenon.
Hjälpämne med känd effekt:
Laktosmonohydrat 44 mg
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3. LÄKEMEDELSFORM
Filmdragerad tablett.
Rosa, rund filmdragerad tablett
4. KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
Oralt preventivmedel
Vid beslut att förskriva Dretinelle ska den enskilda kvinnans riskfaktorer beaktas, framför allt de för venös tromboembolism (VTE), och risken för VTE med Dretinelle jämfört med andra kombinerade hormonella preventivmedel (se avsnitt 4.3 och 4.4).
4.2 Dosering och administreringssätt
Dosering
Hur man tar Dretinelle
Tabletterna skall tas varje dag vid ungefär samma tid, vid behov tillsammans med lite vätska, och tas i den ordning som visas på blisterförpackningen. En tablett tas dagligen i 21 dagar i följd. Varje nästkommande förpackning påbörjas efter 7 dagars tablettuppehåll, under vilket en bortfallsblödning vanligtvis inträffar. Den börjar vanligen på dag 2-3 efter den sista tabletten och har i vissa fall inte upphört innan nästa blisterförpackning påbörjas.
Hur man börjar ta Dretinelle
Ingen tidigare hormonell preventivmetod (under den senaste månaden)
Tablettintaget skall påbörjas på dag 1 i kvinnans naturliga menstruationscykel (d.v.s. den första blödningsdagen).
Vid byte från ett kombinerat hormonellt preventivmedel (kombinerat oralt preventivmedel, vaginalring eller transdermalt plåster)
Kvinnan bör helst påbörja intaget av Dretinelle dagen efter den sista aktiva tabletten (den sista tabletten som innehåller aktiv substans) med det tidigare kombinerade orala preventivmedlet, men senast dagen efter den normalt tablettfria eller hormonfria perioden av det tidigare kombinerade orala preventivmedlet. Om en vaginalring eller ett transdermalt plåster har använts bör kvinnan helst påbörja intaget av Dretinelle samma dag som ringen eller plåstret tas bort, och allra senast när nästa behandling/applicering skulle ha inletts.
Byte från en metod med enbart gestagen (minipiller, injektion, implantat) eller hormonspiral med gestagen.
Kvinnan kan när som helst byta från tablett med enbart gestagen (från ett implantat eller en hormonspiral på dagen för dess avlägsnande, från ett injicerbart preventivmedel vid tidpunkten för nästa injektion) men ska i alla dessa fall rekommenderas att dessutom använda en barriärmetod under de första 7 dagarna av tablettintag.
Efter abort under första trimestern
Kvinnan kan påbörja intaget med det samma. I detta fall behöver hon inget ytterligare skydd.
Efter förlossning eller abort under andra trimestern
Kvinnor bör rådas att påbörja behandlingen mellan dag 21 och 28 efter förlossning eller abort i andra trimestern. Om kvinnan börjar senare bör hon rådas att dessutom använda en barriärmetod under de första 7 dagarna. Har samlag redan ägt rum bör graviditet uteslutas innan användningen av det kombinerade orala preventivmedlet påbörjas eller så måste kvinnan invänta sin första mens.
För ammande kvinnor, se avsnitt 4.6.
Om man har glömt att ta tabletter
Om det har gått högst 12 timmar sedan tabletten skulle ha tagits är det preventiva skyddet inte nedsatt. Kvinnan bör ta tabletten så snart som hon kommer ihåg och bör ta nästa tablett vid ordinarie tidpunkt.
Om det har gått mer än 12 timmar sedan tabletten skulle ha tagits, kan den preventiva säkerheten vara nedsatt. Följande två grundregler gäller vid glömd tablett:
tablettuppehållet får aldrig överskrida 7 dagar
7 dagars oavbrutet tablettintag krävs för att uppnå tillräcklig hämning av hypotalamus‑hypofys‑ovarie axeln.
I enlighet med detta kan följande råd användas i allmän praxis:
Vecka 1
Den senast glömda tabletten ska tas så snart som kvinnan kommer ihåg, även om detta innebär att hon tar två tabletter vid samma tillfälle. Därefter fortsätter hon att ta tabletterna på ordinarie tidpunkt. Dessutom bör en barriärmetod som kondom användas de närmaste 7 dagarna. Har samlag ägt rum under de föregående 7 dagarna, bör möjligheten av en graviditet övervägas. Ju fler glömda tabletter och ju närmare de är tablettuppehållet, desto större är risken för graviditet.
Vecka 2
Den senast glömda tabletten ska tas så snart som kvinnan kommer ihåg, även om detta innebär att hon tar två tabletter vid samma tillfälle. Därefter fortsätter hon att ta tabletterna på ordinarie tidpunkt. Under förutsättning att tabletterna tagits vid rätt tidpunkt de föregående 7 dagarna, behövs inget ytterligare skydd. Om mer än 1 tablett är glömd bör kompletterande skydd användas under 7 dagar.
Vecka 3
Risken för minskad tillförlitlighet är överhängande med tanke på det kommande 7-dagars perioden med tablettuppehåll. Genom att justera schemat för tablettintaget, går det emellertid att förhindra att skyddseffekten minskar. Följer man något av följande två alternativ behövs därför inget extra skydd, under förutsättning att alla tabletterna togs på rätt tid under de 7 dagarna precis innan den första glömda tabletten. Om så inte är fallet, bör det första alternativet följas och extra skydd bör användas även under de kommande 7 dagarna.
Den senast glömda tabletten bör tas så snart som möjligt, även om detta innebär att två tabletter tas vid samma tidpunkt. Därefter tas tabletterna på ordinarie tidpunkt. Nästa blisterförpackning måste påbörjas så snart den pågående förpackningen har tagit slut, d.v.s. inget tablettuppehåll görs mellan förpackningarna. Kvinnan kommer troligtvis inte få någon bortfallsblödning förrän den andra förpackningen är slut, men spotting eller genombrottsblödning kan uppträda under dagar då tabletter tas.
Kvinnan kan också rådas att avbryta tablettintaget från den aktuella blisterkartan. Därefter skall hon göra ett uppehåll på upp till 7 dagar, inklusive de dagar hon glömt tabletter, och därefter fortsätta med nästa förpackning.
Vid glömda tabletter och vid utebliven bortfallsblödning under det första normala tablettuppehållet, bör möjligheten för graviditet beaktas.
Råd vid gastrointestinala sjukdomstillstånd
Vid kraftiga gastrointestinala störningar (t.ex. kräkningar eller diarré) kan absorptionen vara ofullständig och extra kontraceptivt skydd bör användas. Vid kräkning inom 3‑4 timmar efter tablettintag skall en ny tablett (ersättningstablett) tas så fort som möjligt. Den nya tabletten skall om möjligt tas inom 12 timmar från den vanliga tiden för tablettintag. Om mer än 12 timmar passerat gäller de råd vid glömda tabletter som ges i avsnitt 4.2 ”Om man har glömt att ta tabletter”. Om kvinnan inte vill ändra sitt normala schema för intag av tabletter, måste de extra tabletterna tas från en annan blisterkarta.
Att förskjuta menstruationen
För att förskjuta menstruationen bör kvinnan fortsätta med nästa blisterkarta Dretinelle utan att göra något tablettuppehåll. Förskjutningen kan pågå fram till att den andra förpackningen är slut. Under förskjutningen kan genombrottsblödning eller spotting uppträda. Normalt intag av Dretinelle återupptas sedan efter det vanliga uppehållet på 7 dagar.
För att ändra blödningsdag till en annan veckodag än den vanliga, kan den kommande tablettfria perioden förkortas med önskat antal dagar. Ju kortare uppehåll, desto större risk att bortfallsblödningen uteblir och att kvinnan får en genombrottsblödning och spotting under intag från efterföljande karta (på samma sätt som vid förskjutning av menstruationen).
Pediatrisk population
Det finns ingen relevant användning av Dretinelle i den pediatriska populationen (före puberteten).
Administreringssätt
Administreringsväg: oral användning.
4.3 Kontraindikationer
Kombinerade hormonella preventivmedel ska inte användas vid följande tillstånd. Om något av dessa tillstånd uppstår för första gången under användningen av kombinerade hormonella preventivmedel, ska behandlingen upphöra omgående.
Förekomst av eller risk för venös tromboembolism (VTE)
-
Venös tromboembolism – pågående VTE (på antikoagulantia) eller anamnes på (t.ex. djup ventrombos [DVT] eller lungemboli [PE])
-
Känd ärftlig eller förvärvad predisposition för venös tromboembolism, t.ex. APC-resistens (inklusive Faktor V Leiden), antitrombin-III-brist, protein C-brist, protein S-brist
-
Större kirurgiskt ingrepp med långvarig immobilisering (se avsnitt 4.4 ”Varningar och försiktighet”)
-
Hög risk för venös tromboembolism på grund av förekomst av flera riskfaktorer (se avsnitt 4.4 ”Varningar och försiktighet”)
Förekomst av eller risk för arteriell tromboembolism (ATE)
-
Arteriell tromboembolism – pågående arteriell tromboembolism, anamnes på arteriell tromboembolism (t.ex. myokardiell infarkt) eller prodromalsymtom (t.ex. angina pectoris)
-
Cerebrovaskulär sjukdom – pågående stroke, anamnes på stroke eller prodromalsymtom (t.ex. transitorisk ischemisk attack, TIA)
-
Känd ärftlig eller förvärvad predisposition för arteriell tromboembolism, t.ex. hyperhomocysteinemi och antifosfolipidantikroppar (antikardiolipinantikroppar, lupus antikoagulant)
-
Migrän med fokala neurologiska symtom i anamnesen
-
Hög risk för arteriell tromboembolism på grund av flera riskfaktorer (se avsnitt 4.4) eller på grund av förekomst av en allvarlig riskfaktor som:
-
diabetes mellitus med vaskulära symtom
-
allvarlig hypertoni
-
allvarlig dyslipoproteinemi
-
-
Pågående eller tidigare allvarlig leversjukdom, så länge levervärdena inte återgått till de normala
-
Allvarlig njurinsufficiens eller akut njursvikt
-
Pågående eller tidigare levertumör, (godartad eller malign)
-
Kända eller misstänkta könshormon-beroende maligniteter (t.ex. i genitalier eller bröst)
-
Odiagnostiserad vaginalblödning
-
Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
4.4 Varningar och försiktighet
Varningar
Vid förekomst av någon av de tillstånd eller riskfaktorer som anges nedan, bör lämpligheten av Dretinellediskuteras med kvinnan. Om något av dessa tillstånd eller riskfaktorer förvärras eller uppträder för första gången, ska kvinnan ta kontakt med sin läkare. Läkaren ska då besluta om användningen av Dretinelle ska avbrytas.
Risk för venös tromboembolism (VTE)
Användning av ett kombinerat hormonellt preventivmedel ökar risken för venös tromboembolism (VTE) jämfört med icke-användning. Produkter som innehåller levonorgestrel, norgestimat eller noretisteron förknippas med den lägsta risken för VTE. Andra produkter som t.ex. Dretinelle kan ha en risk som är dubbelt så stor. Beslutet att använda en annan produkt än den med den lägsta risken för VTE ska tas först efter en diskussion med kvinnan för att säkerställa att hon känner till risken för VTE med Dretinelle, hur hennes riskfaktorer påverkar den här risken, och att hennes VTE-risk är störst under det första året hon använder produkten. Det finns också vissa belägg för att risken är större när ett kombinerat hormonellt preventivmedel används igen efter ett uppehåll på 4 veckor eller längre.
Hos kvinnor som inte använder ett kombinerat hormonellt preventivmedel och som inte är gravida kommer cirka 2 av 10 000 att utveckla en VTE under en period om ett år. Hos en enskild kvinna kan dock risken vara betydligt högre, beroende på hennes underliggande riskfaktorer (se nedan).
Man uppskattar1att av 10 000 kvinnor som använder kombinerade hormonella preventivmedel innehållande drospirenon kommer mellan 9 och 12 kvinnor att utveckla en VTE under ett år; detta kan jämföras med cirka 62kvinnor som använder kombinerade hormonella preventivmedel som innehåller levonorgestrel.
I båda fallen är antalet VTE-händelser per år färre än det antal händelser som förväntas hos kvinnor under graviditet eller under postpartumperioden.
VTE kan vara dödligt i 1-2 % av fallen.
Antal VTE-händelser per 10 000 kvinnor under ett år
Antal VTE-händelser
Ingen användning av kombinerade hormonella preventivmedel (2 händelser)
Kombinerade hormonella preventivmedel som innehåller levonorgestrel (5-7 händelser)
Kombinerade hormonella preventivmedel som innehåller drospirenon (9-12 händelser)
I extremt sällsynta fall har trombos rapporterats hos användare av kombinerade hormonella preventivmedel i andra blodkärl, t.ex. i hepatiska, mesenteriska, renala eller retinala vener och artärer.
Riskfaktorer för VTE
Risken för venösa tromboemboliska komplikationer hos användare av kombinerade hormonella preventivmedel kan öka betydligt hos kvinnor med ytterligare riskfaktorer, framför allt om flera riskfaktorer föreligger (se tabell).
Dretinelle är kontraindicerat om en kvinna har flera riskfaktorer som innebär att hon löper hög risk för venösa tromboser (se avsnitt 4.3). Om en kvinna har mer än en riskfaktor är det möjligt att risken är större än summan av de enskilda faktorerna – i detta fall bör hennes totala risk för VTE beaktas. Om förhållandet nytta-risk anses vara negativt ska ett kombinerat hormonellt preventivmedel inte förskrivas (se avsnitt 4.3).
Tabell: Riskfaktorer för VTE
Riskfaktor |
Kommentar |
Fetma (BMI över 30 kg/m2) |
Risken ökar betydligt när BMI ökar. Detta är särskilt viktigt att beakta om det också finns andra riskfaktorer. |
Långvarig immobilisering, större kirurgiskt ingrepp, alla operationer i ben eller bäcken, neurokirurgi eller omfattande skada Anm: tillfällig immobilisering inklusive flygresor >4 timmar kan också vara en riskfaktor för VTE, särskilt hos kvinnor med andra riskfaktorer |
I dessa situationer är det lämpligt att göra ett uppehåll i användningen av plåstret/p-pillret/ringen (vid elektiv kirurgi minst fyra veckor i förväg) och inte återuppta användningen förrän två veckor efter fullständig remobilisering. En annan preventivmetod bör användas för att undvika oavsiktlig graviditet. Antitrombotisk behandling bör övervägas om Dretinelle inte har satts ut i förväg. |
Positiv familjeanamnes (venös tromboembolism hos ett syskon eller förälder i relativt unga år, t.ex. före 50 års ålder). |
Om man misstänker en hereditär predisposition, ska kvinnan remitteras till en specialist för rådgivning innan hon beslutar sig för att använda någon form av kombinerade hormonella preventivmedel. |
Andra medicinska tillstånd som förknippas med VTE |
Cancer, systemisk lupus erythematosus, hemolytiskt uremiskt syndrom, kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom eller ulcerös kolit) och sicklecell-sjukdom. |
Stigande ålder |
Framför allt hos kvinnor över 35 år. |
Det råder inte enighet om den eventuella betydelsen av varicer och ytlig tromboflebit har för uppkomst eller progression av venös trombos.
Den ökade risken för tromboembolism vid graviditet, och framför allt 6-veckorsperioden i puerperiet måste beaktas (för information om ”Fertilitet, graviditet och amning” se avsnitt 4.6).
Symtom på VTE (djup ventrombos och lungemboli)
Vid symtom ska kvinnan rådas att omedelbart söka läkare och informera vårdpersonalen om att hon tar kombinerade hormonella preventivmedel.
Symtom på djup ventrombos (DVT) kan omfatta:
-
unilateral svullnad av ben och/eller fot eller längs en ven i benet
-
smärta eller ömhet i benet som bara känns vid stående eller gående
-
ökad värme i det drabbade benet med rödfärgning eller missfärgning av benet.
Symtom på lungemboli (PE) kan omfatta:
-
plötslig debut av oförklarlig andfåddhet eller snabb andning
-
plötslig hosta som kan förknippas med hemoptys
-
kraftig bröstsmärta
-
kraftig ostadighetskänsla eller yrsel
-
snabba eller oregelbundna hjärtslag.
En del av dessa symtom (t.ex. andfåddhet och hosta) är icke-specifika och kan feltolkas som mer vanliga eller mindre allvarliga händelser (t.ex. luftvägsinfektioner).
Andra tecken på vaskulär ocklusion kan omfatta: plötslig smärta, svullnad och lätt blå missfärgning av en extremitet.
Om ocklusionen uppkommer i ögonen kan symtomen variera från smärtfri dimsyn som kan utvecklas till synförlust. Ibland kan synförlust uppkomma nästan omedelbart.
Risk för arteriell tromboembolism (ATE)
Epidemiologiska studier har också visat ett samband mellan användning av kombinerade hormonella preventivmedel och en ökad risk för arteriell tromboembolism (myokardinfarkt) eller cerebrovaskulär händelse (t.ex. transitorisk ischemisk attack, stroke). Arteriella tromboemboliska händelser kan vara dödliga.
Riskfaktorer för ATE
Risken för arteriella tromboemboliska komplikationer eller för en cerebrovaskulär händelse hos användare av kombinerade hormonella preventivmedel ökar hos kvinnor med riskfaktorer (se tabell). Dretinelle är kontraindicerat om kvinnan har en allvarlig eller flera riskfaktorer som innebär att hon löper hög risk för ATE (se avsnitt 4.3). Om kvinnan har mer än en riskfaktor är det möjligt att riskökningen är större än summan av de enskilda faktorerna – i detta fall bör hennes totala risk beaktas. Om förhållandet nytta-risk anses vara negativt ska ett kombinerat hormonellt preventivmedel inte förskrivas (se avsnitt 4.3).
Tabell: Riskfaktorer för ATE
Riskfaktor |
Kommentar |
Stigande ålder |
Framför allt hos kvinnor över 35 år. |
Rökning |
Kvinnor över 35 år bör starkt rekommenderas att sluta röka om de vill använda ett kombinerat hormonellt preventivmedel. Kvinnor över 35 år som fortsätter att röka ska starkt rekommenderas att använda en annan preventivmetod. |
Hypertoni |
|
Fetma (BMI över 30 kg/m2) |
Risken ökar betydligt när BMI ökar. Detta är särskilt viktigt för kvinnor med ytterligare riskfaktorer. |
Positiv familjeanamnes (arteriell tromboembolism hos ett syskon eller förälder i relativt unga år, t.ex. före 50 års ålder). |
Om man misstänker en hereditär predisposition, ska kvinnan remitteras till en specialist för rådgivning innan hon beslutar sig för att använda någon form av kombinerade hormonella preventivmedel. |
Migrän |
En ökning av frekvens eller svårighetsgrad av migrän vid användning av kombinerade hormonella preventivmedel (som kan vara prodromalsymtom på en cerebrovaskulär händelse) kan vara ett skäl för omedelbart utsättande. |
Andra medicinska tillstånd som förknippas med negativa vaskulära händelser |
Diabetes mellitus, hyperhomocysteinemi, hjärtklaffssjukdom och förmaksflimmer, dyslipoproteinemi och systemisk lupus erythematosus. |
Symtom på ATE
Vid symtom ska kvinnan rådas att omedelbart söka läkare och informera hälso- och sjukvårdpersonalen om att hon tar kombinerade hormonella preventivmedel.
Symtom på en cerebrovaskulär händelse kan omfatta:
-
plötslig domning eller svaghet i ansikte, armar eller ben, speciellt på en sida av kroppen
-
plötsliga problem med att gå, yrsel, förlorad balans eller koordination
-
plötslig förvirring, svårigheter att tala eller förstå
-
plötsliga synproblem i ett eller båda ögonen
-
plötslig, svår eller långvarig huvudvärk utan känd orsak
-
medvetslöshet eller svimning med eller utan anfall.
Tillfälliga symtom som tyder på att händelsen är en transitorisk ischemisk attack (TIA).
Symtom på en hjärtinfarkt kan vara:
-
smärta, obehag, tryck, tyngdkänsla, tryck eller fyllnadskänsla i bröstet, armen eller nedanför bröstbenet
-
obehag som strålar mot ryggen, käken, halsen, armen, magen
-
mättnadskänsla, matsmältningsbesvär eller kvävning
-
svettning, illamående, kräkningar eller yrsel
-
extrem svaghet, ångest eller andfåddhet
-
snabba eller oregelbundna hjärtslag.
Vid antikoagulantiabehandling (kumariner), bör adekvat alternativ preventivmedelsmetod initieras med tanke på teratogeniciteten vid antikoagulationsterapi (kumariner).
Tumörer
En ökad risk för cervixcancer hos kvinnor som använt kombinerade orala preventivmedel under lång tid (> 5 år) har rapporterats i vissa epidemiologiska studier, men fortsatt oenighet råder om i vilken omfattning detta kan vara resultat av ett sexuellt beteende och andra faktorer såsom humant papillomavirus (HPV).
En metaanalys från 54 epidemiologiska studier visade på en något ökad relativ risk (RR = 1,24) att få bröstcancer diagnostiserad hos kvinnor som använder kombinerade orala preventivmedel. Den ökade risken försvinner gradvis under loppet av tio år efter avslutad användning. Eftersom bröstcancer är ovanligt hos kvinnor under 40 års ålder är den ökade risken för bröstcancerdiagnos hos användare och före detta användare av kombinerade orala preventivmedel liten i jämförelse med den generella risken för bröstcancer. Dessa studier visar inte på något kausalt samband. Det observerade mönstret för ökad risk kan bero på att bröstcancer diagnostiseras tidigare hos kvinnor som använder kombinerade orala preventivmedel, de biologiska effekterna av kombinerade orala preventivmedel eller av en kombination av dessa. Bröstcancer som diagnostiseras hos dem som någon gång använt kombinerade orala preventivmedel tenderar att vara mindre kliniskt avancerade jämfört med cancer hos de som aldrig använt kombinerade orala preventivmedel.
I sällsynta fall har godartade levertumörer, och ännu mer sällan, maligna levertumörer rapporterats hos användare av kombinerade orala preventivmedel. I enstaka fall har dessa tumörer lett till livshotande intra-abdominella blödningar. Levertumör bör övervägas som differentialdiagnos när svår smärta i övre delen av buken, leverförstoring eller tecken på intra-abdominell blödning uppträder hos kvinnor som använder kombinerade hormonella preventivmedel.
Användning av högdoserade kombinerade orala preventivmedel (50 µg etinylestradiol) minskar risken för endometrie- och ovariecancer. Om detta även gäller för lågdoserade kombinerade orala preventivmedel är ännu inte bekräftat.
Övriga tillstånd
Gestagenkomponenten i Dretinelle är en aldosteronantagonist som har kaliumsparande egenskaper. I de flesta fall förväntas ingen ökning av kaliumnivåerna. I en klinisk studie sågs dock en liten men inte signifikant ökning av serumkaliumnivåerna under behandling med drospirenon, hos patienter med lätt eller måttlig njurfunktionsnedsättning och samtidig användning av kaliumsparande läkemedel. Kontroll av serumkalium rekommenderas därför under den första behandlingscykeln hos patienter med njurinsufficiens och där serumkalium före behandling ligger i övre delen av referensområdet, särskilt vid samtidig användning av kaliumsparande läkemedel. Se även avsnitt 4.5.
Kvinnor med hypertriglyceridemi eller sådan i familjeanamnesen kan ha en förhöjd risk för pankreatit vid användning av kombinerade orala preventivmedel.
Även om små höjningar av blodtrycket har rapporterats hos många kvinnor som använder kombinerade orala preventivmedel, är kliniskt relevanta höjningar sällsynta. Endast i dessa sällsynta fall finns skäl för att omedelbart avbryta användningen av kombinerade orala preventivmedel. Stiger blodtrycksvärden konstant eller om en kliniskt signifikant blodtrycksökning inte svarar tillräckligt på blodtryckssänkande behandling hos kvinnor som redan har hypertoni, måste det kombinerade orala preventivmedlet sättas ut. När så anses lämpligt kan användningen av ett kombinerat oralt preventivmedel återupptas om normala blodtrycksvärden uppnås med blodtryckssänkande terapi.
Följande tillstånd har rapporterats förekomma eller förvärras både i samband med graviditet och användning av kombinerade orala preventivmedel, men det finns inte övertygande bevis för ett samband med användning av kombinerade orala preventivmedel: gulsot och/eller klåda relaterad till kolestas, gallsten, porfyri, systemisk lupus erythematosus, hemolytiskt uremiskt syndrom, Sydenhams korea, herpes gestationis, otosklerosrelaterad hörselnedsättning.
Hos kvinnor med ärftlighet för angioödem kan exogena östrogener inducera eller förvärra symtom på angioödem.
Akuta eller kroniska störningar av leverfunktionen kan göra det nödvändigt att sätta ut behandlingen av kombinerade hormonella preventivmedel tills värdena för leverfunktionen återgår till de normala. Recidiv av kolestatisk gulsot och/eller kolestasrelaterad klåda som tidigare uppträtt under en graviditet eller under tidigare användning av könshormoner gör det nödvändigt att avbryta användningen av kombinerade orala preventivmedel.
Även om kombinerade hormonella preventivmedel kan påverka den perifera insulinresistansen och glukostoleransen, finns det inga bevis för att det är nödvändigt att ändra doseringen hos diabetiker som använder kombinerade orala preventivmedel i lågdos (innehåller < 0,05 mg etinylestradiol). Kvinnor som har diabetes bör dock stå under noggrann läkarkontroll, speciellt under den första tiden med kombinerade orala preventivmedel.
Försämring av endogen depression, epilepsi, Crohns sjukdom och ulcerös kolit, har rapporterats under användning av kombinerade orala preventivmedel.
Ibland kan kloasma förekomma, särskilt hos kvinnor som haft kloasma under tidigare graviditet. Kvinnor med benägenhet för kloasma bör undvika solexponering eller exponering för ultraviolett ljus under användning av kombinerade orala preventivmedel.
Detta läkemedel innehåller 44 mg laktos per tablett. Patienter med sällsynta ärftliga sjukdomar som galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktos malabsorption och som går på en laktosfri diet bör ta hänsyn till denna laktosmängd.
Medicinsk undersökning/konsultation
Innan användningen av Dretinelle påbörjas eller används igen ska en fullständig anamnes (inklusive hereditet) tas och graviditet uteslutas. Blodtrycket ska tas och en läkarundersökning ska utföras baserad på kontraindikationerna (se avsnitt 4.3) och varningar (se avsnitt 4.4). Det är viktigt att informera kvinnan om venösa och arteriella tromboser, inklusive risken med Dretinelle jämfört med andra kombinerade hormonella preventivmedel, symtomen på VTE och ATE, de kända riskfaktorerna och vad hon ska göra i händelse av en misstänkt trombos.
Kvinnan ska också informeras om att noggrant läsa igenom bipacksedeln och följa anvisningarna. Frekvensen och typen av undersökningar ska baseras på fastställda riktlinjer och anpassas individuellt till varje kvinna.
Kvinnan ska informeras om att orala preventivmedel inte skyddar mot HIV‑infektioner (AIDS) och andra sexuellt överförbara sjukdomar.
Minskad effekt
Säkerheten hos kombinerade orala preventivmedel kan försämras t.ex. vid glömda tabletter (se avsnitt 4.2), vid gastrointestinal störning (se avsnitt 4.2) eller vid samtidig användning av andra läkemedel (se avsnitt 4.5).
Försämrad cykelkontroll
Oregelbundna blödningar (spotting eller genombrottsblödning) kan förekomma med alla kombinerade orala preventivmedel, särskilt under de första månadernas användning och en tillvänjningsperiod på ca tre cykler behövs innan en utvärdering kan göras.
Kvarstår de oregelbundna blödningarna eller om de uppträder efter tidigare regelbundna cykler, bör icke-hormonella orsaker övervägas och malignitet eller graviditet uteslutas. Skrapning kan också bli aktuellt.
Hos vissa kvinnor kan bortfallsblödningen utebli under den tablettfria perioden. Om det kombinerade orala preventivmedlet har tagits enligt anvisningarna i avsnitt 4.2, är kvinnan sannolikt inte gravid. Har det kombinerade orala preventivmedlet däremot inte tagits enligt anvisningarna före den första uteblivna bortfallsblödningen eller om två bortfallsblödningar uteblivit, måste graviditet uteslutas innan kvinnan fortsätter använda kombinerade orala preventivmedel.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Observera: Nedanstående information om samtidig användning av andra läkemedel bör konsulteras för att identifiera möjliga interaktioner.
Andra läkemedels effekt på Dretinelle
Interaktioner kan förekomma med läkemedel som inducerar mikrosomala enzymer vilket kan resultera i ökad clearance av könshormoner och det kan leda till genombrottsblödning och/eller nedsatt kontraceptiv effekt.
Hantering
Enzyminduktion kan ses redan efter några dagars behandling. Maximal enzyminduktion ses vanligtvis inom några veckor. Efter avslutad behandling kan enzyminduktionen kvarstå under ca 4 veckor.
Korttidsbehandling
Kvinnor som behandlas med enzyminducerande läkemedel bör temporärt använda en barriärmetod eller annan preventivmetod förutom det kombinerade p-pillret. Barriärmetoden måste användas under hela tiden under pågående läkemedelsbehandling och i 28 dagar efter avslutad behandling.
Om samtidigt intag av annat läkemedel fortsätter efter det att de aktiva tabletterna i blisterkartan med p-piller tagit slut, måste nästa p-pillerkarta påbörjas omedelbart och den normalt tablettfria perioden hoppas över.
Långtidsbehandling
Till kvinnor som står på långtidsbehandling med leverenzyminducerande läkemedel rekommenderas en annan pålitlig icke-hormonell preventivmetod.
Följande interaktioner har rapporterats i litteraturen.
Ämnen som ökar clearance av kombinerade p-piller (minskar effekten av kombinerade p-piller genom enzyminduktion), t.ex.:
Barbiturater, bosentan, karbamazepin, fenytoin, primidon, rifampicin och HIV-läkemedel ritonavir, nevirapin och efavirenz och troligen även felbamat, griseofulvin, oxkarbazepin, topiramat och produkter som innehåller extrakt av Johannesört (Hypericum perforatum).
Ämnen med varierande effekt på kombinerade p-pillers clearance:
När kombinerade p-piller administreras samtidigt som många kombinationer av HIV-proteashämmare och icke-nukleosida omvänt transkriptashämmare, inklusive kombinationer av HCV-hämmare kan plasmakoncentrationen av östrogen eller gestagener öka eller minska. Nettoeffekten av dessa förändringar kan vara kliniskt relevant i vissa fall.
Därför bör förskrivarinformationen för samtidigt administrerade HIV/HCV-läkemedel konsulteras för att identifiera potentiella interaktioner och eventuella tillhörande rekommendationer. I tveksamma fall bör tillägg av en barriärmetod användas av kvinnor som behandlas med proteashämmare eller icke-nukleosida omvänt transkriptashämmare.
Drospirenons huvudmetaboliter i human plasma bildas utan inblandning av cytokrom P450-systemet. Det är därför osannolikt att inhibitorer av detta enzymsystem skulle påverka drospirenon-metabolismen.
Dretinelles effekt på andra läkemedel
Kombinerade orala preventivmedel kan påverka metabolismen av vissa andra aktiva substanser. Därmed kan koncentrationerna i plasma och vävnader antingen öka (t.ex. ciklosporin) eller minska (t.ex. lamotrigin).
Baserat på inhibitionsstudier in vitro och interaktionsstudier in vivo på kvinnliga försökspersoner där omeprazol, simvastatin och midazolam användes som markörer, är det inte troligt att drospirenon i dosen 3 mg interagerar med metabolismen av andra läkemedel.
Övriga former av interaktioner
Serumkalium påverkas inte signifikant vid samtidig behandling med drospirenon och ACE-hämmare eller NSAID hos patienter utan njurinsufficiens. Samtidig behandling med Dretinelle och aldosteronantagonister eller kaliumsparande diuretika har dock inte studerats. I dessa fall bör serumkalium kontrolleras under den första behandlingscykeln. Se även avsnitt 4.4.
Laboratorietester
Användningen av steroider för antikonception kan påverka resultaten av vissa laboratorietest, inklusive biokemiska parametrar för lever-, sköldkörtel-, binjure- och njurfunktioner, plasmanivåer för (bärar-) proteiner, till exempel kortikosteroidbindande globulin och lipid-lipoprotein-fraktioner, parametrar för kolhydratmetabolism och parametrar för koagulation och fibrinolys. Förändringarna ligger vanligtvis inom normala laboratorievärden. Genom sin svagt anti-mineralkortikoida aktivitet medför drospirenon en ökad aktivitet hos plasma-renin och plasma-aldosteron.
4.6 Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet
Dretinelle skall inte användas under graviditet.
Om graviditet inträffar under användning av Dretinelle skall behandlingen omedelbart avslutas. Epidemiologiska studier har inte visat på en förhöjd risk för medfödda missbildningar hos barn födda av kvinnor som använde kombinerade orala preventivmedelföre graviditet, inte heller på fosterskadande effekter när kombinerade orala preventivmedel oavsiktligt användes under graviditeten.
Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3). Baserat på djurdata kan oönskade hormonella effekter av de aktiva substanserna inte uteslutas. Risken för biverkningar hos människor bedöms som liten grundat på erfarenhet av användning av kombinerade orala preventivmedel under graviditet.
Tillgängliga data från användning av Dretinelle under graviditet är för begränsade för att några slutsatser skall kunna göras avseende eventuellt negativa effekter av Dretinelle på graviditet eller på fostrets eller den nyföddas hälsa. Tillförlitliga epidemiologiska data från behandling av gravida kvinnor med Dretinelle saknas.
Den ökade risken för VTE under postpartumperioden ska beaktas vid återinsättning av Dretinelle (se avsnitt 4.2 och 4.4).
Amning
Amningen kan påverkas av kombinerade orala preventivmedeleftersom dessa kan reducera mängden och ändra sammansättningen på mjölken. Därför bör användning av kombinerade orala preventivmedel vanligtvis inte rekommenderas förrän kvinnan slutat amma. Små mängder av hormonerna och/eller deras metaboliter kan utsöndras i bröstmjölken vid användning av kombinerade orala preventivmedel. Dessa mängder kan påverka barnet.
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Inga studier har utförts avseende eventuella effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Inga effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har observerats hos användare av kombinerade orala preventivmedel.
4.8 Biverkningar
Följande biverkningar har rapporterats vid användning av Dretinelle:
Tabellen nedan rapporterar biverkningar efter MedDRA organsystem klassificering. Biverkningsfrekvenserna är baserade på data från kliniska studier.
Organsystem |
Biverkningsfrekvens |
||
Vanliga > 1/100 till < 1/10 |
Mindre vanliga > 1/1 000 till < 1/100 |
Sällsynta > 1/10 000 till < 1/1 000 |
|
Infektioner och infestationer |
|
Candidiasis Herpes simplex |
|
Immunsystemet |
|
Allergiska reaktioner |
Astma |
Metabolism och nutrition |
|
Ökad aptit |
|
Psykiska störningar |
Emotionell instabilitet |
Depression Nervositet Sömnrubbningar |
|
Centrala och perifera nervsystemet |
Huvudvärk |
Parestesier Vertigo |
|
Öron och balansorgan |
|
|
Hypakusi |
Ögon |
|
Synrubbningar |
|
Hjärtat |
|
Extraslag Takykardi |
|
Blodkärl |
|
Hypertension Hypotension Migrän Åderbråck |
Arteriell tromboembolism Venös tromboembolism |
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum |
|
Faryngit |
|
Magtarmkanalen |
Buksmärta |
Illamående Kräkning Gastroenterit Diarré Förstoppning Gastrointestinala besvär |
|
Hud och subkutan vävnad |
Akne |
Angioödem Alopeci Eksem Klåda Utslag Torr hud Seborré Hudåkommor |
Erytema nodosum Erytema multiforme |
Muskuloskeletala systemet och bindväv |
|
Nacksmärta Smärta i extremiteter Muskelkramper |
|
Njurar och urinvägar |
|
Cystit |
|
Reproduktionsorgan och bröstkörtel |
Smärta i brösten Bröstförstoring Ömmande bröst Dysmenorré Metrorragi |
Brösttumörer Bröstcystor Galaktorré Ovarialcystor Blodvallning Menstruella besvär Amenorré Menorragi Vaginal candidiasis Vaginit Vaginal flytning Vulvovaginala besvär Vaginal torrhet Bäckensmärta Misstänkta vaginalutstryk Minskad libido |
|
Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället |
|
Ödem Asteni Smärta Svår törst Ökad svettning |
|
Undersökningar |
Viktökning |
Viktminskning |
|
Den lämpligaste MedDRA termen används för att beskriva en viss biverkning och dess synonymer och relaterade tillstånd.
Beskrivning av utvalda biverkningar
En ökad risk för arteriella och venösa trombotiska och trombemboliska händelser, t.ex. myokardiell infarkt, stroke, transitoriska ischemiska attacker, venös trombos och lungemboli har observerats hos
kvinnor som använder kombinerade orala preventivmedel, vilket diskuteras mer i detalj i avsnitt 4.4.
Följande allvarliga biverkningar har rapporterats hos användare av kombinerade orala preventivmedel, se text under avsnitt 4.4 Varningar och försiktighet:
-
venösa tromboemboliska sjukdomar
-
arteriella tromboemboliska sjukdomar
-
högt blodtryck
-
levertumörer
-
förekomst eller försämring av tillstånd där ett samband med användning av kombinerade orala preventivmedel inte är säkerställt: Crohns sjukdom, ulcerös kolit, epilepsi, migrän, uterint myom, porfyri, systemisk lupus erythematosus, herpes gestationis, Sydenhams korea, hemolytisk uremiskt syndrom, kolestatisk gulsot
-
kloasma
-
akut eller kroniskt nedsatt leverfunktion kan göra det nödvändigt att avbryta behandlingen med kombinerade orala preventivmedel tills värdena i leverfunktionstester åter är normala.
-
hos kvinnor med ärftlighet för angioödem kan exogena östrogener inducera eller förvärra symtom på angioödem.
Frekvensen av diagnosticerad bröstcancer är något ökad bland användare av kombinerade orala preventivmedel. Eftersom bröstcancer är sällsynt hos kvinnor under 40 år är denna ökning av antalet fall liten jämfört med den totala risken att drabbas av bröstcancer. Sambandet med användning av kombinerade orala preventivmedel är okänt. För ytterligare information, se avsnitten 4.3 samt 4.4.
Interaktioner
Genombrottsblödning och/eller utebliven preventiv effekt kan bero på interaktioner av andra läkemedel (enzyminducerare) med p-piller (se avsnitt 4.5).
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera
misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det
möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets
nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att
rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
www.lakemedelsverket.se
4.9 Överdosering
Det finns hittills inga erfarenheter från överdosering med Dretinelle. Baserat på allmänna erfarenheter av orala kombinerade orala preventivmedel, är de symtom som kan tänkas uppträda i detta fall: illamående, kräkningar samt, hos unga flickor, lätt vaginalblödning. Det finns ingen antidot och behandling bör vara symtomatisk.
5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Gestagener och östrogener, fasta kombinationer
ATC-kod: G03AA12.
Pearl-index för metodmisslyckande: 0,11 (övre tvåsidig 95 % konfidensgräns: 0,60).
Övergripande pearl-index (metodmisslyckande + patientmisslyckande): 0,31 (övre tvåsidig 95 % konfidensgräns: 0,91).
Den preventiva effekten av Dretinelle baseras på ett samspel av olika faktorer, av vilka de viktigaste är ovulationshämning och förändringarna i endometriet.
Dretinelle är ett kombinerat oralt preventivmedel innehållande etinylestradiol och gestagenet drospirenon. Vid terapeutisk dosering har drospirenon också antiandrogena och svagt antimineralkortikoida egenskaper, men inga östrogena, glukokortikoida eller antiglukokortikoida egenskaper. Detta ger drospirenon en farmakologisk profil som i mycket liknar det naturliga hormonet progesteron.
Resultat från kliniska studier tyder på att Dretinelle har en svagt antimineralkortikoid effekt.
5.2 Farmakokinetiska egenskaper
Drospirenon
Absorption
Oralt administrerad drospirenon absorberas snabbt och nästan fullständigt. Efter en engångsdos uppnås maximala serumkoncentrationer av aktiv substans på ca 38 ng/ml efter ca 1‑2 timmar. Biotillgängligheten är mellan 76 och 85 %. Biotillgängligheten av drospirenon påverkas ej av samtidigt födointag.
Distribution
Efter oral tillförsel minskar drospirenonnivåerna i serum med en terminal halveringstid på 31 timmar. Drospirenon binds till serumalbumin och binder varken till SHBG (sex hormone binding globulin) eller CBG (corticoid binding globulin). Endast 3‑5 % av de totala koncentrationerna i serum utgörs av fritt drospirenon. Den etinylestradiolinducerade ökningen av SHBG påverkar inte bindningen av drospirenon till serumprotein. Den genomsnittliga skenbara distributionsvolymen för drospirenon är 3,7 ± 1,2 l/kg.
Metabolism
Efter oral tillförsel genomgår drospirenon en betydande metabolism. De huvudsakliga metaboliterna i plasma är syraformen av drospirenon, bildad genom öppning av laktonringen och 4,5-dihydro-drospirenon-3-sulfat. Båda metaboliterna bildas utan inblandning av P450-systemet. Drospirenon metaboliseras i mindre omfattning via cytokrom P450 3A4 och har demonstrerat en kapacitet att hämma detta enzym samt cytokrom P450 1A1, cytokrom P450 2C9 och cytokrom P450 2C19 in vitro.
Eliminering
Clearance för drospirenon i serum är 1,5 ± 0,2 ml/min/kg. Endast spårmängder av drospirenon utsöndras i oförändrad form. Metaboliterna av drospirenon utsöndras i feces och urinen i förhållandet ca 1,2 till 1,4. Halveringstiden för utsöndringen av metaboliter via urin och feces är ca 40 timmar.
Steady state
Under behandlingscykeln uppnås de maximala jämviktskoncentrationerna för drospirenon i serum på ca 70 ng/ml efter ca 8 dagars behandling. Nivåerna av drospirenon i serum ackumulerades med en faktor på ca 3 till följd av förhållandet mellan terminal halveringstid och doseringsintervall.
Särskilda populationer
Nedsatt njurfunktion
Vid steady-state av drospirenonbehandlingen var serumdrospirenon-nivåerna hos gruppen med lätt njursvikt (creatininclearance CLcr, 50-80 ml/min) jämförbara med nivåerna hos gruppen med normal njurfunktion. Drospirenonnivåerna i serum var i medeltal 37 % högre hos kvinnor med måttlig njursvikt (CLcr, 30-50 ml/min) jämfört kvinnor med normal njurfunktion. Drospirenonbehandlingen tolererades även väl av kvinnor med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion. Drospirenonbehandlingen visade inte några kliniskt signifikanta effekter på kaliumhalterna i serum.
Nedsatt leverfunktion
I en singeldosstudie minskade oralt clearance (CL/F) med ca 50 % hos frivilliga med måttligt nedsatt leverfunktion jämfört med de med normal leverfunktion. Den observerade minskningen av drospirenonclearance hos frivilliga med måttlig leverinsufficiens innebar inte någon märkbar skillnad i serumkoncentrationen av kalium. Man har heller inte sett någon ökning i serumkoncentrationen av kalium över den normala gränsen hos patienter med diabetes eller patienter som samtidigt behandlades med spironolakton (två faktorer som gör en patient predisponerad för hyperkalemi). Slutsatsen är att drospirenon tolereras väl av patienter med lätt till måttlig leverinsufficiens (Child-Pugh B).
Etniska grupper
Inga kliniskt relevanta skillnader i farmakokinetik mellan japanska och kaukasiska kvinnor har observerats för drospirenon och etinylestradiol.
Etinylestradiol
Absorption
Etinylestradiol absorberas snabbt och fullständigt efter oralt intag. Efter ett intag av en peroral engångdos uppnås maximal plasmakoncentration 33 pg/ml efter 1‑2 timmar. Den absoluta biotillgängligheten är, beroende på presystemisk konjugering och first-pass metabolism ca 60 %. Samtidigt intag av föda reducerade biotillgängligheten av etinylestradiol med omkring 25 % hos de undersökta personerna medan denna förändring ej kunde ses hos andra.
Distribution
Koncentrationen av serumetinylestradiol minskar i två faser, där den terminala distributionsfasen karaktäriseras av en halveringstid på 24 timmar. Etinylestradiol är i hög grad, men icke specifikt, bundet till plasmaproteiner (ca 98,5 %). Etinylestradiol inducerar en ökning av plasmakoncentrationen SHBG. Etinylestradiol har en skenbar distributionsvolym på 5 l/kg.
Metabolism
Etinylestradiol konjugeras presystemiskt i både tunntarmsslemhinnan och i levern.
Etinylestradiol metaboliseras primärt genom aromatisk hydroxylering,, men det bildas även hydroxylerade och metylerade metaboliter. Dessa återfinns som fria metaboliter och som konjugat med glukuronider och sulfater. Den metaboliska clearencehastigheten för etinylestradiol är ca 5 ml/min/kg.
Eliminering
Etinylestradiol utsöndras inte i oförändrad form i någon större omfattning. Metaboliterna av etinylestradiol utsöndras i urin och galla i förhållandet 4:6. Halveringstiden för utsöndringen är ca 1 dag.
Steady state
Jämvikt uppnås under andra hälften av en behandlingscykel och serumnivåerna för etinylestradiol ackumuleras med en faktor av ca 2,0 till 2,3.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
Effekterna av drospirenon och etinylestradiol hos laboratoriedjur begränsade sig till dem som har samband med känd farmakologisk verkan. Reproduktionstoxikologiska studier visade på embryo- och fostertoxicitet hos djur vilka anses artspecifika. Vid exponering för halter vilka överstiger de som uppnås av Dretinelle användare, observerades effekter på differentiering av fortplantningsorganen hos råtta men inte hos apa.
6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen
Tablettkärna:
Laktosmonohydrat
Pregelatiniserad majsstärkelse
Povidon
Krosskarmellosnatrium
Polysorbat 80
Magnesiumstearat
Tablettdragering:
Partiellt hydrolyserad polyvinylalkohol
Titandioxid (E171)
Makrogol 3350
Talk
Gul järnoxid (E172)
Röd järnoxid (E172)
Svart järnoxid (E172)
6.2 Inkompatibiliteter
Ej relevant.
6.3 Hållbarhet
3 år
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Blister av genomtryckbar aluminiumfolie och PVC/PVDC film.
Förpackningsstorlekar:
1x21 filmdragerade tabletter
2x21 filmdragerade tabletter
3x21 filmdragerade tabletter
6x21 filmdragerade tabletter
13x21 filmdragerade tabletter
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6 Särskilda anvisningar för destruktion
Inga särskilda anvisningar.
7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Teva Sweden AB
Box 1070
251 10 Helsingborg
Sverige
8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
44095
9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
2011-12-09/2013-05-31
10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2016-02-24
1 Dessa förekomster uppskattades från samtliga epidemiologiska studiedata med hjälp av relativa risker för de olika produkterna jämfört med kombinerade hormonella preventivmedel som innehåller levonorgestrel.
2 Genomsnittsintervallet är på 5-7 per 10 000 kvinnoår, baserat på en relativ risk för kombinerade hormonella preventivmedel som innehåller levonorgestrel jämfört med en icke-användning på cirka 2,3 till 3,6