Produktresumé

Flucloxacillin Sandoz 500 mg filmdragerade tabletter

Flucloxacillin Sandoz 750 mg filmdragerade tabletter

1 tablett innehåller flukloxacillinnatriummonohydrat motsvarande flukloxacillin 500 mg respektive 750 mg.

Hjälpämne med känd effekt:

Flucloxacillin Sandoz 500 mg innehåller 29 mg natrium per tablett.

Flucloxacillin Sandoz 750 mg innehåller 44 mg natrium per tablett.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

Filmdragerad tablett.

500 mg: Vit, avlång, bikonvex tablett märkt med ”F 500” på en sida och med brytskåra på den andra sidan.

750 mg: Vit, avlång, bikonvex tablett märkt med ”F 750” på en sida och med brytskåra på den andra sidan.

Tabletten kan delas i två lika stora delar.

Flucloxacillin Sandoz används när stafylokocketiologi misstänks eller verifierats:

Hud- och mjukdelsinfektioner.

Infektioner i leder och skelett samt lungor.

Vuxna:

Hud- och mjukdelsinfektioner

1 g 3 gånger per dygn.

Infektion i leder och skelett

1-1,5 g 3 gånger dagligen. Vid behov (t ex vid osteomyelit och osteit) kan dosen höjas till 6 g fördelat på 3-6 doseringstillfällen.

Vid kronisk stafylokockosteomyelit: 1,5 g 3 gånger per dygn i 6 månader.

Infektion i lungor

Efter behandling med parenteralt preparat med förbättring av tillståndet, kan infektionen fortsättningsvis behandlas med flukloxacillin i dosen 1 g 3 gånger per dygn.

Barn:

Infektion i lungor samt hud- och mjukdelsinfektioner

30-50 mg/kg kroppsvikt och dygn.

Doseringsexempel:

40 kg: 1 tablett 500 mg 3 gånger per dygn

 50 kg: som vuxna (1 g 3 gånger per dygn)

Infektioner i leder och skelett samt allvarliga infektioner i lungor, hud- och mjukdelar

Dygnsdosen för barn över 2 år kan höjas till den dubbla, dvs 60-100 mg/kg kroppsvikt och dygn.

Flucloxacillin Sandoz ger bäst effekt om läkemedlet tas mellan måltiderna.

Flucloxacillin Sandoz tabletter har en salivresistent dragering för att skona normalfloran i munhåla och svalg.

Överkänslighet mot den aktiva substanseneller mot något hjälpämnesom anges i avsnitt 6.1.

Korsallergi mellan penicilliner och cefalosporiner förekommer.

Diarré/pseudomembranös kolit orsakad av Clostridium difficile förekommer. Patienter med diarré ska därför följas noggrant..Det föreligger risk för leverskada vid användning av flukloxacillin. Denna risk är sällsynt men ökar sannolikt vid högre ålder och vid längre tids behandling (se avsnitt 4.8).

Flucloxacillin Sandoz 500 mg innehåller 25 mg natrium per dos och Flucloxacillin Sandoz 750 mg innehåller 38 mg natrium per dos. Detta bör tas i beaktande vid behandling av patienter som ordinerats saltfattig kost.

Följande kombinationer med Flucloxacillin Sandoz kan kräva dosanpassning: Antikonceptionella medel, metotrexat och warfarin.

Ett allvarligt fall med svår toxisk reaktion på metotrexat har beskrivits där patienten samtidigt behandlades med furosemid och penicillin V, organiska syror som kan hämma den tubulära sekretionen av metotrexat. En misstänkt interaktion finns också beskriven efter kombination av metotrexat och mezlocillin samt ett annat fall efter kombination av metotrexat och amoxicillin.

Till läkemedelsbiverkningskommittén har flera fall rapporterats där effekten av warfarin minskade vid samtidig peroral behandling med flukloxacillin. Oklar mekanism.

Probenecid fördröjer den renala utsöndringen av flukloxacillin, vilket kan leda till högre serumkoncentrationer av flukloxacillin under längre tid.

Graviditet: Omfattande kliniska data talar för att flukloxacillin inte medför ökad risk för fosterskada.

Amning: Flukloxacillin passerar över i modersmjölk, men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser. Flucloxacillin Sandoz kan användas av ammande kvinnor.

Inga effekter har observerats.

Vanligast är gastrointestinala biverkningar, som förekommer hos cirka 5% av behandlade patienter.

Biverkningarna presenteras enligt följande frekvenser:

Mycket vanliga (≥1/10); Vanliga (>1/100, <1/10); Mindre vanliga (>1/1000, <1/100); Sällsynta (>1/10 000, <1/1000); Mycket sällsynta (<1/10 000); Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Blodet och lymfsystemet

Mindre vanliga: Eosinofili.

Sällsynta: Agranulocytos.

Magtarmkanalen

Vanliga: Illamående, diarré.

Ingen känd frekvens: Buksmärtor, kräkningar.

Hud och subkutan vävnad

Vanliga: Exantem.

Mindre vanliga: Urtikaria.

Mycket sällsynta: Klåda.

Infektioner och infestationer

Sällsynta: Pseudomembranös kolit.

Immunsystemet

Sällsynta: Anafylaktiska reaktioner.

Lever och gallvägar

Sällsynta: Leverpåverkan¹ av oftast blandad koleastatisk-hepatocellulär typ.

Centrala nervsystemet

Ingen känd frekvens: Yrsel.

Svampöverväxt i munhåla och underliv kan förekomma.

¹⁾ Leverpåverkan

Det föreligger risk för leverskada vid användning av flukloxacillin. Denna risk är sällsynt men ökar sannolikt vid högre ålder och vid längre tids behandling (se avsnitt 4.4).

Det finns bevis för att risken för flukloxacillininducerad leverskada ökar hos personer som bär på allelen HLA-B * 5701. Trots denna starka association, kommer endast 1 av 500-1000 bärare utveckla leverskada. Följaktligen är det positiva prediktiva värdet av att testa för allel HLA-B * 5701 med avseende på leverskada mycket låg (0,12%) och rutinmässig screening för denna allel rekommenderas inte.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

Toxicitet: Stora doser tolereras vanligen väl. Akuta reaktioner beror främst på hypersensibilisering.

Symtom: Toxiska reaktioner; illamående, kräkningar, diarré, elektrolytrubbningar, medvetandesänkning, muskelfascikulationer, myoklonier, kramper, koma. Hemolytiska reaktioner, njursvikt, acidos.

I undantagsfall kan anafylaktisk chock inträffa inom 20-40 minuter.

Behandling: Om befogat ventrikeltömning, kol. Symtomatisk behandling. I svåra fall hemoperfusion eller hemodialys. Behandling vid anafylaktisk reaktion: Eepinefrin (adrenalin) 0,1-0,5 mg långsamt intravenöst, hydrokortison 200 mg intravenöst, eventuellt prometazin 25 mg intravenöst, vätska, acidoskorrektion.

Farmakoterapeutisk grupp: Betalaktamasresistenta penicilliner.

ATC-kod: J01CF05

Flukloxacillin tillhör gruppen isoxazolylpenicilliner, som förenar hög aktivitet mot betalaktamasproducerande stafylokocker med god syrastabilitet. Flukloxacillin verkar genom att hämma bakteriernas cellväggssyntes och effekten är baktericid. Den antibakteriella effekten är bäst korrelerad till den tid som antibiotikakoncentrationen överstiger MIC.

Antibakteriellt spektrum

Känsliga	Staphylococcus aureus och koagulasnegativa stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar Streptokocker och pneumokocker
Resistenta	Meticillinresistenta stafylokocker Enterokocker Gramnegativa bakterier Clostridium difficile

Resistens är vanlig (ca 40%) hos koagulasnegativa stafylokocker p g a meticillinresistens.

Streptokocker och pneumokocker är mer känsliga för bensylpenicillin och penicillin V än för flukloxacillin.

Resistensmekanism: Resistens mot isoxazolylpenicilliner (s k meticillinresistens) orsakas av att bakterien producerar ett förändrat penicillinbindande protein. Korsresistens förekommer inom betalaktamgruppen (penicilliner och cefalosporiner). Meticillinresistenta stafylokocker har generellt låg känslighet för samtliga betalaktamantibiotika.

Resistensutveckling I Sverige är resistens mot isoxazolylpenicilliner sällsynt hos Staphylococcus aureus men vanlig hos koagulasnegativa stafylokocker. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är vanliga i vissa delar av Europa.

Penicillinresistenta pneumokocker är ovanliga i Sverige. Sådana stammar är resistenta mot kloxacillin. Resistenssituationen varierar geografiskt och information om de lokala resistensförhållandena bör inhämtas via lokalt mikrobiologiskt laboratorium.

Leverskada

Det finns bevis för att risken för flukloxacillininducerad leverskada ökar hos personer som bär på allelen HLA-B * 5701. Trots denna starka association, kommer endast 1 av 500-1000 bärare utveckla leverskada. Följaktligen är det positiva prediktiva värdet av att testa för allel HLA-B * 5701 med avseende på leverskada mycket låg (0,12%) och rutinmässig screening för denna allel rekommenderas inte.

Flukloxacillin har god absorption efter peroral tillförsel. Administrering i samband med måltid påverkar absorptionen negativt. Den biologiska halveringstiden i serum är ca 80-90 minuter och bindningen till serumproteiner uppgår till 94-95%. Av de olika isoxazolyl-penicillinerna ger Flucloxacillin Sandoz den högsta andelen av fritt (icke proteinbundet) penicillin i serum. Eliminationen av flukloxacillin sker huvudsakligen i njurarna via tubulär sekretion och glomerulär filtration. Inom 6 timmar utsöndras ca 50-55% av en peroral dos med urinen.

Det finns inga prekliniska data av relevans för säkerhetsbedömningen utöver vad som redan beaktats i produktresumén.

Tablettkärna:

Mikrokristallin cellulosa

Povidon

Magnesiumstearat

Kolloidal, vattenfri kiseldioxid

Kroskarmellosnatrium

Filmdragering:

Titandioxid (E171)

Hypromellos

Makrogol

Etylcellulosa

Karnaubavax

Ej relevant.

2 år.

Förvaras vid högst 25^oC.

Al/al blister: 16, 20, 30, 50, 98, 100 tabletter

HDPE-burk: 16, 20, 30, 50, 98, 100 tabletter

HDPE burken innehåller 0,5 g kiselgel som torkmedel. Burken är förseglad med aluminiumfolie.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Inga särskilda anvisningar.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Sandoz A/S

Edward Thomsens Vej 14

DK-2300 Köpenhamn S

Danmark

500 mg: 25506

750 mg: 25507

9 Datum för Första Godkännande/Förnyat Godkännande

2010-02-12 / 2015-02-12

2015-08-07