iMeds.se

Fortum

Information för alternativet: Fortum 1 G Pulver Till Injektions-/Infusionsvätska, Lösning, Fortum 1 G Pulver Till Infusionsvätska, Lösning, visar 2 alternativ

PRODUKTRESUMÉ


1. LÄKEMEDLETS NAMN


Fortum 1 g pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning

Fortum1 g pulver till infusionsvätska, lösning (Monovialförpackning)


2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING


Fortum 1 g

1 flaska innehåller 1 g ceftazidim (som pentahydrat) med natriumkarbonat (118 mg per gram ceftazidim).


Hjälpämne med känd effekt

1 flaska innehåller 52 mg (2,3 mmol) natrium.


Fortum 1 g (Monovialförpackning)

Monovialförpackningen innehåller 1 g ceftazidim (som pentahydrat) med natriumkarbonat (118 mg per gram ceftazidim).


Hjälpämne med känd effekt

Monovialförpackningen innehåller 52 mg (2,3 mmol) natrium.


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.


3. LÄKEMEDELSFORM


1 g, pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning

Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning

Flaskorna innehåller ett vitt till gräddvitt sterilt pulver.


1 g pulver till infusionsvätska, lösning (Monovialförpackning)

Pulver till infusionsvätska, lösning

Monovialförpackningen innehåller ett vitt till gräddvitt sterilt pulver.


4. KLINISKA UPPGIFTER


4.1 Terapeutiska indikationer


Fortum är avsett för behandling av nedan angivna infektioner hos vuxna och barn inklusive nyfödda.



Behandling av patienter med bakteriemi som inträffar i samband med, eller som misstänks ha ett samband med, någon av infektionerna upptagna i förteckningen ovan.


Ceftazidim kan användas för behandling av neutropena patienter med feber som misstänks bero på en bakteriell infektion.


Ceftazidim kan användas som perioperativ profylax mot urinvägsinfektioner till patienter som genomgår transuretral resektion av prostatan (TURP).


Vid val av ceftazidim ska hänsyn tas till dess antibakteriella spektrum, som huvudsakligen är begränsat till aeroba gramnegativa bakterier (se avsnitt 4.4 och 5.1).


Ceftazidim bör kombineras med andra antibakteriella medel om möjliga orsakande bakterier kan ligga utanför dess mikrobiologiska spektrum.


Hänsyn ska tas till officiella riktlinjer om lämplig användning av antibakteriella medel.


4.2 Dosering och administreringssätt


Dosering


Tabell 1: Vuxna och barn 40 kg


Intermittent administrering


Infektion


Dos som ska administreras

Bronko-pulmonella infektioner vid cystisk fibros

100-150 mg/kg/dag var 8:e timme, högst 9 g per dag1

Febril neutropeni


Nosokomial pneumoni

2 g var 8:e timme


Bakteriell meningit


Bakteriemi*


Skelett- och ledinfektioner

1-2 g var 8:e timme

Komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner

Komplicerade intraabdominella infektioner

Peritonit i samband med dialys hos patienter som står på CAPD

Komplicerade urinvägsinfektioner

1-2 g var 8:e eller 12:e timme

Perioperativ profylax vid transuretral resektion av prostatan (TURP)

1 g vid induktion av anestesi

och en andra dos då katetern avlägsnas

Kronisk suppurativ otitis media


1-2 g var 8:e timme

Malign extern otit

Kontinuerlig infusion

Infektion

Dos som ska administreras

Febril neutropeni


Laddningsdos på 2 g följt av en kontinuerlig infusion med 4 till 6 g var 24:e timme1


Nosokomial pneumoni

Bronko-pulmonella infektioner vid cystisk fibros

Bakteriell meningit

Bakteriemi*

Skelett- och ledinfektioner

Komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner

Komplicerade intraabdominella infektioner

Peritonit i samband med dialys hos patienter som står på CAPD

1 Till vuxna med normal njurfunktion har 9 g/dag använts utan biverkningar.

*I samband med, eller som misstänks ha ett samband med, någon av infektionerna upptagna i förteckningen i avsnitt 4.1.


Tabell 2: Barn <40 kg


Spädbarn och småbarn >2 månader och barn <40 kg


Infektion

Vanlig dos

Intermittent administrering



Komplicerade urinvägsinfektioner

100-150 mg/kg/dag uppdelat på tre doser, högst 6 g/dag

Kronisk suppurativ otitis media

Malign extern otit


Neutropena barn

150 mg/kg/dag uppdelat på tre doser, högst 6 g/dag

Bronko-pulmonella infektioner vid cystisk fibros


Bakteriell meningit


Bakteriemi*


Skelett- och ledinfektioner

100-150 mg/kg/dag uppdelat på 3 doser, högst 6 g/dag

Komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner

Komplicerade intraabdominella infektioner

Peritonit i samband med dialys hos patienter som står på CAPD

Kontinuerlig infusion



Febril neutropeni

Laddningsdos på 60–100 mg/kg följt av en kontinuerlig infusion med 100–200 mg/kg/dag, högst 6 g/dag

Nosokomial pneumoni

Bronko-pulmonella infektioner vid cystisk fibros

Bakteriell meningit

Bakteriemi*

Skelett- och ledinfektioner

Komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner

Komplicerade intraabdominella infektioner

Peritonit i samband med dialys hos patienter som står på CAPD

Nyfödda och spädbarn <2 månader

Infektion

Vanlig dos

Intermittent administrering


De flesta infektioner

25–60 mg/kg/dag uppdelat på två doser1

1 Hos nyfödda och spädbarn <2 månader kan halveringstiden för ceftazidim i serum vara tre till fyra gånger halveringstiden hos vuxna.

*I samband med, eller som misstänks ha ett samband med, någon av infektionerna upptagna i förteckningen i avsnitt 4.1.


Pediatrisk population


Säkerhet och effekt för Fortum administrerat som kontinuerlig infusion till nyfödda och spädbarn <2 månader har inte fastställts.


Äldre


Med hänsyn till åldersrelaterad minskad clearance av ceftazidim hos äldre patienter bör den dagliga dosen vanligtvis inte överskrida 3 g till personer över 80 års ålder.


Nedsatt leverfunktion


Tillgänglig data visar inte att dosjustering är nödvändigt till patienter med lindrigt till måttligt nedsatt leverfunktion. Det finns inga data från studier på patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion (se även avsnitt 5.2). Noggrann klinisk övervakning av säkerhet och effekt rekommenderas.


Nedsatt njurfunktion


Ceftazidim utsöndras oförändrat av njurarna. Till patienter med nedsatt njurfunktion bör doseringen därför minskas (se även avsnitt 4.4).


En initial laddningsdos på 1 g bör ges. Underhållsdoserna ska baseras på kreatininclearance:


Tabell 3: Rekommenderade underhållsdoser av Fortum vid nedsatt njurfunktion – intermittent infusion


Vuxna och barn 40 kg


Kreatininclearance

(ml/min)

Serumkreatinin cirka

µmol/l (mg/dl)

Rekommenderad Fortum-dos per dostillfälle (g)

Doseringsfrekvens (timintervall)

50–31

150–200

(1,7–2,3)

1

12

30–16

200–350

(2,3–4,0)

1

24

15–6

350–500

(4,0–5,6)

0,5

24

<5

>500

(>5,6)

0,5

48


Till patienter med allvarliga infektioner ska dosen per doseringstillfälle ökas med 50 % eller doseringsfrekvensen ökas.

Till barn ska kreatininclearance justeras efter kroppsyta eller lean body mass.


Barn <40 kg


Kreatininclearance

(ml/min)**

Serumkreatinin cirka*

µmol/l (mg/dl)

Rekommenderad individuell dos mg/kg kroppsvikt

Doseringsfrekvens (timintervall)

50–31

150–200

(1,7–2,3)

25

12

30–16

200–350

(2,3–4,0)

25

24

15–6

350–500

(4,0–5,6)

12,5

24

<5

>500

(>5,6)

12,5

48

* Serumkreatininvärdena är riktvärden som eventuellt inte anger exakt samma grad av minskning för alla patienter med nedsatt njurfunktion.

** Beräknad utifrån kroppsyta eller uppmätt.


Noggrann klinisk övervakning av säkerhet och effekt rekommenderas.


Tabell 4: Rekommenderade underhållsdoser av Fortum vid nedsatt njurfunktion – kontinuerlig infusion


Vuxna och barn 40 kg


Kreatininclearance

(ml/min)

Serumkreatinin cirka

µmol/l (mg/dl)

Doseringsfrekvens (timintervall)

50–31

150–200

(1,7–2,3)

Laddningsdos på 2 g följt av 1 g till 3 g/24 timmar

30–16

200–350

(2,3–4,0)

Laddningsdos på 2 g följt av 1 g/24 timmar

≤15

>350

(>4,0)

Ej utvärderat


Försiktighet tillråds vid dosval. Noggrann klinisk övervakning av säkerhet och effekt rekommenderas.


Barn <40 kg


Säkerhet och effekt för Fortum administrerat som kontinuerlig infusion till barn <40 kg med nedsatt njurfunktion har inte fastställts. Noggrann klinisk övervakning av säkerhet och effekt rekommenderas.


Om kontinuerlig infusion ges till barn med nedsatt njurfunktion, ska kretininclearance justeras med avseende på kroppsyta eller lean body mass.


Hemodialys


Halveringstiden i serum under hemodialys varierar mellan 3 och 5 timmar.


Den underhållsdos av ceftazidim som rekommenderas i tabell 5 och 6 ska upprepas efter varje hemodialystillfälle.



Peritonealdialys


Ceftazidim kan användas vid peritonealdialys och kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys (CAPD).


Förutom intravenös användning kan ceftazidim tillsättas dialysvätskan (vanligtvis 125-250 mg till 2 liter dialyslösning).


För patienter med njursvikt som behandlas med kontinuerlig arteriovenös hemodialys eller högflödes hemofiltration på intensivvårdsavdelningar: 1 g dagligen antingen som en enkeldos eller i uppdelade doser. För lågflödes hemofiltration följs den dos som rekommenderas under nedsatt njurfunktion.


För patienter som behandlas med venovenös hemofiltration och venovenös hemodialys följs doseringsrekommendationerna i tabell 5 och 6 nedan.


Tabell 5: Dosriktlinjer för kontinuerlig venovenös hemofiltration


Kvarvarande njurfunktion (kreatinin-clearance ml/min)

Underhållsdos (mg) för en ultrafiltrationshastighet (ml/min) på 1:

5

16,7

33,3

50

0

250

250

500

500

5

250

250

500

500

10

250

500

500

750

15

250

500

500

750

20

500

500

500

750

1 Underhållsdos som administreras var 12:e timme.


Tabell 6: Dosriktlinjer för kontinuerlig venovenös hemodialys

Kvarvarande njurfunktion (kreatinin-clearance i ml/min)

Underhållsdos (mg) för ett dialysat med en flödeshastighet på 1:

1,0 liter/h

2,0 liter/h

Ultrafiltrationshastighet (liter/h)

Ultrafiltrationshastighet (liter/h)

0,5

1,0

2,0

0,5

1,0

2,0

0

500

500

500

500

500

750

5

500

500

750

500

500

750

10

500

500

750

500

750

1 000

15

500

750

750

750

750

1 000

20

750

750

1 000

750

750

1 000

1 Underhållsdos som administreras var 12:e timme.



Administreringssätt


Dosen beror på infektionens svårighetsgrad, känslighet, ställe och typ samt på patientens ålder och njurfunktion.


Fortum 1 g ska administreras genom intravenös injektion eller infusion eller genom djup intramuskulär injektion. Rekommenderade intramuskulära injektionsställen är den övre yttre kvadranten av gluteus maximus eller lårets laterala del. Fortum-lösningar kan ges direkt i venen eller föras in i slangen på ett infusionsaggregat om patienten erhåller parenterala vätskor.


Den rekommenderade standardmetoden för administrering är intravenös intermittent injektion eller intravenös kontinuerlig infusion. Intramuskulär administrering ska endast övervägas när det intravenösa sättet inte är möjligt eller mindre lämpligt för patienten.



4.3 Kontraindikationer


Överkänslighet mot ceftazidim, mot någon annan cefalosporin eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Tidigare erfarenhet av allvarlig överkänslighet (t ex anafylaktisk reaktion) mot någon annan typ av betalaktamantibiotikum (penicilliner, monobaktamer och karbapenem).


4.4 Varningar och försiktighet


Överkänslighetsreaktioner

Som med alla betalaktamantibiotika har allvarliga och ibland fatala överkänslighetsreaktioner rapporterats. Vid allvarliga överkänslighetsreaktioner, måste behandlingen med ceftazidim avbrytas omedelbart och lämpliga akuta åtgärder måste inledas.


Innan behandling påbörjas ska det fastställas om patienten tidigare har haft svåra

överkänslighetsreaktioner mot ceftazidim, mot andra cefalosporiner eller mot någon annan typ av

betalaktam. Försiktighet ska iakttas om ceftazidim ges till patienter som tidigare haft en icke allvarlig form av överkänslighet mot andra betalaktamer.


Mikrobiologiskt spektrum

Ceftazidim har ett begränsat antibakteriellt spektrum. Det är endast lämpligt som enda medel vid behandling av vissa typer av infektioner om den dokumenterade eller sannolikt orsakande patogenen förväntas vara känslig för ceftazidim. Detta gäller särskilt när man överväger behandling av bakteriemi eller vid behandling av bakteriell meningit, hud- och mjukdelsinfektioner och skelett- och ledinfektioner. Dessutom kan ceftazidim hydrolyseras av flertalet betalaktamaser med utökat spektrum (ESBL). Information om förekomsten av ESBL producerande organismer måste därför tas med vid val av behandling med ceftazidim.


Pseudomembranös kolit

Antibiotikaassocierad kolit och pseudomembranös kolit har rapporterats för nästan alla antibiotika, även ceftazidim, och svårighetsgraden kan variera från lindrig till livshotande. Det är därför viktigt att överväga denna diagnos hos patienter som drabbas av diarré under eller efter administrering av ceftazidim (se avsnitt 4.8). Utsättande av terapi med ceftazidim och administrering av specifik behandling för Clostridium difficile ska övervägas. Läkemedel som hämmar peristaltik ska inte ges.


Njurfunktion

Samtidig behandling med höga doser av cefalosporiner och nefrotoxiska läkemedel som t ex aminoglykosider eller potenta diuretika (t ex furosemid) kan påverka njurfunktionen negativt.


Ceftazidim elimineras via njurarna, varför dosen ska minskas efter graden av njurfunktions­nedsättning. Patienter med nedsatt njurfunktion ska därför övervakas noggrant med avseende på både säkerhet och effekt. Neurologiska sequelae har ibland rapporterats när dosen inte minskats till patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.2 och 4.8).


Överväxt av icke-känsliga organismer

Långvarig användning kan leda till överväxt av icke-känsliga organismer (t ex enterokocker, svamp), vilket kan kräva att behandlingen avbryts eller att andra lämpliga åtgärder vidtas. Upprepad utvärdering av patientens tillstånd är mycket viktigt.


Påverkan på test/assay

Ceftazidim påverkar inte enzymbaserade tester för glykosuri, men viss påverkan (falskt positiv) kan förekomma med kopparreduktionsmetoder (Benedicts, Fehlings, Clinitest).


Ceftazidim påverkar inte alkalin-pikrat-assay för kreatinin.


Utvecklingen av ett positivt Coombs test, som förknippas med användning av ceftazidim hos omkring 5 % av patienterna, kan påverka korstest av blod.


Natriuminnehåll

Viktig information om ett av innehållsämnena i Fortum:


1 g pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning

Fortum 1 g innehåller 52 mg (2,3 mmol) natrium per flaska.


1 g pulver till infusionsvätska, lösning (Monovialförpackning)

Fortum 1 g innehåller 52 mg (2,3 mmol) natrium per flaska.


Detta bör beaktas för patienter som ordinerats saltfattig kost.


4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


Interaktionsstudier har endast utförts med probenecid och furosemid.


Användning av höga doser samtidigt med nefrotoxiska läkemedel kan påverka njurfunktionen negativt (se avsnitt 4.4).


Kloramfenikol verkar antagonistiskt in vitromed ceftazidim och andra cefalosporiner. Den kliniska relevansen för detta fynd är inte känd, men om ceftazidim föreslås administreras samtidigt med kloramfenikol bör risken för antagonism övervägas.


4.6 Fertilitet, graviditet och amning


Graviditet


Det finns begränsad mängd data från användning av ceftazidim till gravida kvinnor. Djurstudier visar inga direkta eller indirekta skadliga effekter vad gäller graviditet, embryonal-/fosterutveckling, förlossning eller postnatal utveckling (se avsnitt 5.3).


Fortum ska förskrivas till gravida kvinnor endast om fördelen överväger risken.


Amning


Ceftazidim utsöndras i bröstmjölk i små mängder men vid terapeutiska doser av ceftazidim förväntas inga effekter på det ammade barnet. Ceftazidim kan användas under amning.


Fertilitet


Inga data finns tillgängliga.



4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner


Inga studier har utförts. Biverkningar kan dock förekomma (t ex yrsel) som kan påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner (se avsnitt 4.8).


4.8 Biverkningar


De vanligaste biverkningarna är eosinofili, trombocytos, flebit eller tromboflebit efter intravenös administrering, och diarré, övergående ökning av leverenzymer, makulopapulös eller urtikariellt utslag, smärta och/eller inflammation efter intramuskulär injektion, samt positivt Coombs test.


Data från sponsrade och osponsrade kliniska prövningar har använts för att fastställa frekvensen av vanliga och mindre vanliga biverkningar. De frekvenser som tilldelats alla andra biverkningar har huvudsakligen fastställts med hjälp av uppgifter efter marknadsföring och hänför sig till en rapporteringsfrekvens snarare än en verklig frekvens. Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad. Följande konvention har tillämpats vid indelning i frekvensklasser:


Mycket vanliga (1/10)

Vanliga (1/100, <1/10)

Mindre vanliga (1/1 000, <1/100)

Sällsynta (1/10 000, <1/1 000)

Mycket sällsynta (<1/10 000)

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)


Organsystemklass

Vanliga

Mindre vanliga

Mycket sällsynta

Ingen känd frekvens

Infektioner och infestationer


Candidainfektioner (inklusive vaginit och muntorsk)



Blodet och lymfsystemet

Eosinofili Trombocytos

Neutropeni Leukopeni

Trombocytopeni

Agranulocytos Hemolytisk anemi Lymfocytos

Immunsystemet




Anafylaxi (inklusive bronkospasm och/eller hypotoni) (se avsnitt 4.4)

Centrala och perifera nervsystemet


Huvudvärk

Yrsel


Neurologiska sequelae1

Parestesi

Blodkärl

Flebit eller tromboflebit vid intravenös administrering




Magtarmkanalen

Diarré

Antibiotika­associerad diarré och kolit2 (se avsnitt 4.4)

Buksmärta

Illamående

Kräkningar


Smakförändring

Lever och gallvägar

Övergående förhöjda värden av ett eller flera leverenzymer3



Gulsot

Hud och subkutan vävnad

Makulopapulöst eller urtikariellt utslag

Klåda


Toxisk epidermal nekrolys

Stevens-Johnsons syndrom

Erythema multiforme

Angioödem

Läkemedelsutlöst reaktion med eosinofili och systemiska symtom (Drug Reaction with Eosinophilia and Systemic Symptoms (DRESS))4

Njurar och urinvägar


Övergående förhöjda värden av blodurea, blodureakväve och/eller serumkreatinin

Interstitiell nefrit

Akut njursvikt


Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings­stället

Smärta och/eller inflammation efter intramuskulär injektion

Feber



Undersökningar

Positivt Coombs test5




1Det har förekommit rapporter om neurologiska sequelae, bland annat tremor, myokloni, krampanfall, encefalopati och koma hos patienter med nedsatt njurfunktion för vilka dosen av Fortum inte minskats korrekt.

2Diarré och kolit kan förknippas med Clostridium difficile och kan uppträda som pseudomembranös kolit.

3ALT (SGPT), AST (SOGT), LHD, GGT, alkaliskt fosfatas.

4I sällsynta fall har det förekommit rapporter där samband setts mellan ceftazidim och DRESS.

5 Ett positivt Coombs test utvecklas hos omkring 5 % av patienterna och kan påverka korstest av blod.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se.


4.9 Överdosering


Överdosering kan leda till neurologiska sequelae, bland annat encefalopati, krampanfall och koma.


Symtom på överdosering kan förekomma om dosen inte minskas korrekt till patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.2 och 4.4).


Ceftazidimnivåerna i serum kan minskas genom hemodialys eller peritonealdialys.


5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER


5.1 Farmakodynamiska egenskaper


Farmakoterapeutisk grupp: Antibakteriella medel för systemiskt bruk, Cefalosporiner, tredje generationen, ATC-kod: J01DD02.


Verkningsmekanism


Ceftazidim hämmar bakteriens cellväggssyntes genom att binda till penicillinbindande proteiner (PBP). Detta gör att cellväggens (peptidoglykan) biosyntes avbryts, vilket leder till bakteriell cellys och celldöd.


PK/PD-förhållande


För cefalosporiner har det viktigaste farmakokinetiska-farmakodynamiska indexet som korrelerar med in vivo-effekt visat sig vara andelen av doseringsintervallet som den obundna koncentrationen är högre än den minsta hämmande koncentrationen (MIC) av ceftazidim för enskilda stammar (dvs. %T>MIC).


Resistensmekanism


Bakteriell resistens mot ceftazidim kan bero på en eller flera av följande mekanismer:


Brytpunkter


European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing (EUCAST) har fastställt nedanstående brytpunkter för minsta hämmande koncentration (MIC):


Organism

Brytpunkt (mg/l)


S

I

R

Enterobacteriaceae

1

2–4

>4

Pseudomonas aeruginosa

81

-

>8

Icke artrelaterade brytpunkter2

4

8

>8

S=känslig, I=intermediär, R=resistent.

1Brytpunkterna relaterar till högdos behandling (2 g x 3).

2Icke artrelaterade brytpunkter har fastställts huvudsakligen på basis av PK/PD-data och är oberoende av MIC-fördelning av specifika arter. De är endast avsedda att användas för arter som inte nämns i tabellen eller fotnoterna.


Mikrobiologisk känslighet


Prevalensen för förvärvad resistens kan variera geografiskt och med tiden för valda arter och lokal information om resistenssituationen är önskvärd, i synnerhet vid behandling av allvarliga infektioner. Vid behov bör expertråd inhämtas när den lokala prevalensen för resistens är sådan att användbarheten av ceftazidim för åtminstone vissa typer av infektioner kan ifrågasättas.


Vanligtvis känsliga arter


Grampositiva aerober:

Streptococcus pyogenes

Streptococcus agalactiae

Gramnegativa aerober:

Citrobacter koseri

Haemophilus influenzae

Moraxella catarrhalis

Neisseria meningitidis

Pasteurella multocida

Proteus mirabilis

Proteus spp. (andra)

Providencia spp.

Arter för vilka förvärvad resistens kan vara ett problem


Gramnegativa aerober:

Acinetobacter baumannii+

Burkholderia cepacia

Citrobacter freundii

Enterobacter aerogenes

Enterobacter cloacae

Escherichia coli

Klebsiella pneumoniae

Klebsiella spp. (andra)

Pseudomonas aeruginosa

Serratia spp.

Morganella morganii

Grampositiva aerober:

Staphylococcus aureus£

Streptococcus pneumoniae££

Viridans streptokocker

Grampositiva anaerober:

Clostridium perfringens

Peptostreptococcus spp.

Gramnegativa anaerober:

Fusobacterium spp.

Naturligt resistenta arter:


Grampositiva aerober:

Enterococcus spp, bland annat Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium

Listeria spp.

Grampositiva anaerober:

Clostridium difficile

Gramnegativa anaerober:

Bacteroides spp. (många stammar av Bacteroides fragilis är resistenta).

Andra:

Chlamydia spp.

Mycoplasma spp.

Legionella spp.

£S. aureus som är meticillinkänslig anses ha naturligt låg känslighet för ceftazidim. Alla meticillinresistenta S. aureus är resistenta mot ceftazidim.

££S. pneumoniae som uppvisar intermediär känslighet eller är resistenta mot penicillin kan förväntas uppvisa åtminstone nedsatt känslighet för ceftazidim.


+ Höga resistensfrekvenser har observerats i ett eller flera områden/länder/regioner inom EU.



5.2 Farmakokinetiska egenskaper


Absorption


Efter intramuskulär administrering av 500 mg och 1 g ceftazidim uppnås toppnivåer i plasma på 18 respektive 37 mg/l snabbt. Fem minuter efter intravenös bolusinjektion av 500 mg, 1 g eller 2 g är toppnivåerna i plasma 46, 87 respektive 170 mg/l. Kinetiken för ceftazidim är linjär inom enkeldosintervallet på 0,5 till 2 g efter intravenös eller intramuskulär dosering.


Distribution


Proteinbindningen av ceftazidim i serum är låg, omkring 10 %. Koncentrationer som överskrider MIC för vanliga patogener kan uppnås i vävnader som t ex skelett, hjärta, galla, sputum, kammarvatten, synovial-, pleura- och peritonealvätska. Ceftazidim passerar placenta med lätthet och utsöndras i bröstmjölk. Penetrationen av den intakta blod-hjärnbarriären är svag, vilket resulterar i låga nivåer av ceftazidim i CSF vid frånvaro av inflammation. Koncentrationer på 4 till 20 mg/l eller mer uppnås dock i CSF om meningerna är inflammerade.


Biotransformering


Ceftazidim metaboliseras inte.


Elimination


Efter parenteral administrering minskar nivåerna i plasma med en halveringstid på cirka 2 timmar. Ceftazidim utsöndras oförändrat i urinen genom glomerulär filtration. Omkring 80 till 90 % av dosen återfinns i urinen inom 24 timmar. Mindre än 1 % utsöndras via gallan.


Särskilda patientpopulationer


Nedsatt njurfunktion


Eliminationen av ceftazidim är försämrad hos patienter med nedsatt njurfunktion och dosen bör reduceras (se avsnitt 4.2).


Nedsatt leverfunktion


Förekomst av lindrig till måttlig leverdysfunktion hade ingen effekt på farmakokinetiken för ceftazidim hos personer som erhöll 2 g intravenöst var 8:e timme i 5 dagar, förutsatt att njurfunktionen inte var nedsatt (se avsnitt 4.2).


Äldre


Den minskade clearance som iakttogs hos äldre patienter berodde främst på åldersrelaterad minskning av njurclearance av ceftazidim. Den genomsnittliga eliminationshalveringstiden varierade från 3,5 till 4 timmar efter en singeldos eller 7 dagars upprepad dosering två gånger dagligen med 2 g IV-bolusinjektioner till äldre patienter, 80 år eller äldre.


Pediatrisk population


Halveringstiden för ceftazidim är förlängd hos för tidigt födda och nyfödda barn med 4,5 till 7,5 timmar efter doser på 25 till 30 mg/kg. Vid 2 månaders ålder ligger dock halveringstiden inom intervallet för vuxna.


5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter


Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, gentoxicitet, reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa. Karcinogenicitetsstudier har inte utförts med ceftazidim.


6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER


6.1 Förteckning över hjälpämnen


Natriumkarbonat (vattenfritt, sterilt).


6.2 Inkompatibiliteter


Fortum är mindre stabilt i injektionslösning innehållande natriumbikarbonat i jämförelse med andra intravenösa vätskor. Natriumbikarbonat rekommenderas därför inte som spädningsmedel. Fortum och aminoglykosider bör inte blandas i samma infusionsaggregat eller spruta. Utfällning har rapporterats då vancomycin tillsatts lösning med ceftazidim. Infusionsaggregat, kanyler och katetrar för intravenöst bruk bör därför spolas med koksaltlösning mellan administrering av ceftazidim och vancomycin.


6.3 Hållbarhet


Monovialförpackning: 2 år

Övriga förpackningar: 3 år


1 g pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning


Efter beredning

Kemisk och fysikalisk stabilitet har visats i 6 dagar vid 4 °C och 9 timmar vid 25 °C.


Ur ett mikrobiologiskt perspektiv ska den färdigberedda lösningen användas omedelbart. Om den inte används omedelbart, så ligger ansvaret för hållbarhetstid och förvaring före användning på användaren. Denna ska normalt inte vara längre än 24 timmar vid 2 ºC till 8 ºC, såvida inte lösningen har beretts under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.


Efter spädning

Kemisk och fysikalisk stabilitet har visats i 6 dagar vid 4 °C och 9 timmar vid 25 °C.


Ur ett mikrobiologiskt perspektiv ska den färdigberedda och spädda lösningen användas omedelbart. Om den inte används omedelbart, så ligger ansvaret för hållbarhetstid och förvaring före användning på användaren. Denna ska normalt inte vara längre än 24 timmar vid 2 ºC till 8 ºC, såvida inte lösningen har beretts under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.



1 g pulver till infusionsvätska, lösning (Monovialförpackning)


Färdigberedd infusionslösning

Färdigberedd infusionslösning är hållbar i 12 timmar i rumstemperatur.


6.4 Särskilda förvaringsanvisningar


Förvaras vid högst 30 C (Monovialförpackning).

Förvaras vid högst 25 C (Övriga förpackningar).

Förvara flaskan i ytterkartongen.

Ljuskänsligt.

Förvaringsanvisningar för läkemedlet efter beredning finns i avsnitt 6.3.


Förpackningstyp och innehåll


1 g pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning 1 g

Fortum 1 g pulver till injektions-/infusionsvätska tillhandahålls i 77 ml glasflaskor (klarglas Ph. Eur. typ III) med gummiproppar av brombutyl och aluminiumförslutning med ”flip-off”-lock.

Förpackning om 5 flaskor.


1 g pulver till infusionsvätska, lösning (Monovialförpackning)

Det finns också en speciell förpackning avsedd att underlätta beredning av infusionslösningar. Förpackningen heter Monovial och består av en flaska (klarglas typ I) med gummipropp av brombutyl och en fast överföringskanyl.

Förpackning om 5 flaskor.


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.


6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering


Alla flaskstorlekar av Fortum levereras med undertryck. När produkten löses upp frisätts koldioxid och ett övertryck utvecklas. Små koldioxidbubblor i den beredda lösningen kan man bortse ifrån.


Beredningsanvisningar


I tabell 7 och 8 nedan anges den mängd spädningsmedel som ska tillsättas vid beredning av injektionsvätskan/infusionsvätskan för att uppnå önskad koncentration.


Tabell 7: Pulver till injektionsvätska, lösning


Presentation

Mängd spädningsmedel som ska tillsättas (ml)

Ungefärlig koncentration (mg/ml)

1 g


Intramuskulärt

Intravenös bolus

3

10

260

90


Obs!

Den resulterande volymen ceftazidim i lösning är högre på grund av spädningsfaktorn av läkemedlet, vilket resulterar i koncentrationerna i ovanstående tabell.



Tabell 8: Pulver till infusionsvätska, lösning.


Presentation

Mängd spädningsmedel som ska tillsättas (ml)

Ungefärlig koncentration (mg/ml)

1 g


Intravenös infusion

50*

20

* Tillsats ska ske i två steg


Obs!

Den resulterande volymen ceftazidim i lösning är högre på grund av spädningsfaktorn av läkemedlet, vilket resulterar i koncentrationerna i ovanstående tabell.


Lösningarna varierar i färg från ljust gula till bärnstensfärgade beroende på koncentration, det spädningsmedel och de förvaringsförhållanden som använts. Inom de angivna rekommendationerna påverkas inte produktens effekt negativt av sådana färgvariationer.


Ceftazidim i koncentrationer mellan 1 mg/ml och 40 mg/ml är kompatibelt med följande injektionsvätskor:



Ceftazidim i koncentrationer mellan 0,05 mg/ml och 0,25 mg/ml är kompatibelt med intraperitonealdialysvätska (laktat).


Ceftazidim i koncentrationer angivna i tabell 7 kan beredas för intramuskulär användning med 5 mg/ml (0,5 %) eller 10 mg/ml (1 %) lidokainhydroklorid injektion.


1 g, pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning


Beredning av lösning för bolusinjektion


För in sprutnålen genom flaskans propp och injicera rekommenderad volym spädningsmedel. Vakuumet kan underlätta insprutning av spädningsmedlet. Avlägsna sprutnålen.

Lös upp genom att skaka: koldioxid frisätts och en klar lösning erhålls på ungefär 1 till 2 minuter.

Vänd flaskan. Se till att sprutkolven är helt intryckt, för in nålen genom flaskans propp och dra upp hela lösningsvolymen i sprutan (trycket i flaskan kan underlätta uppdragandet). Kontrollera att nålen stannar kvar i lösningen och inte når ovanför ytan. Den uppdragna lösningen kan innehålla små bubblor koldioxid, vilket man kan bortse ifrån.


Denna lösning kan ges direkt i venen eller föras in i slangen på ett infusionsaggregat om patienten erhåller parenterala vätskor. Ceftazidim är kompatibelt med de ovan listade intravenösa vätskorna.


Beredning av lösningar för iv-infusion från ceftazidim för injektion i vanliga flaskor (minipåse eller byrett-typsset):


Bered genom att använda totalt 50 ml kompatibel spädningsvätska (listade ovan) som tillsätts i TVÅ steg enligt nedan.


För in sprutnålen genom flaskans propp och injicera 10 ml spädningsvätska i flaskan.

Avlägsna nålen och skaka flaskan tills en klar lösning erhålls.

För inte in någon ventilationsnål förrän produkten har lösts upp. För in en ventilationsnål genom flaskans propp så att trycket utjämnas.

Överför den beredda lösningen till den slutliga tillförselvehikeln (t ex minipåse eller byrett-typsset) till en total volym på minst 50 ml och administrera genom intravenös infusion under 15 till 30 min.


Obs! För att bevara produktens sterilitet är det viktigt att ventilationsnålen inte förs in genom flaskans propp förrän produkten har lösts upp.


1 g pulver till infusionsvätska, lösning

Beredning av lösning för intravenös infusion (Monovialförpackning)

Innehållet i Monovialflaskan tillsätts till en infusionspåse med liten volym innehållande 9 mg/ml (0,9 %) natriumkloridlösning eller 50 mg/ml (5 %) glukoslösning eller annan kompatibel vätska.


1. Dra av den avtagbara övre delen av etiketten och ta bort kapsylen.

2. För in Monovialflaskans nål i infusionspåsens tillsatsport.

3. Aktivera genom att trycka ned Monovialflaskans nålhållare av plast till flaskans skuldra tills ett klickljud hörs.

4. Håll flaskan upprätt, fyll den till ungefär två tredjedelar av dess volym genom att krama påsen flera gånger.

5. Skaka flaskan för att rekonstituera ceftazidim.

6. Vid rekonstituering skummar ceftazidim något.

7. Håll flaskan överst och överför rekonstituerat ceftazidim till infusionspåsen genom att krama och släppa påsen.

8. Upprepa steg 4 till 7 så att insidan av flaskan sköljs. Kassera den tomma Monovialflaskan på säkert sätt. Kontrollera att pulvret har lösts upp och att påsen inte läcker.


Eventuell kvarvarande antibiotikalösning ska kasseras.


Endast för engångsbruk.


Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande anvisningar.


7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


GlaxoSmithKline AB

Box 516

169 29 Solna


8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


1 g pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning 49654


1 g pulver till infusionsvätska, lösning (Monovialförpackning) 48223


9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE


Datum för det första godkännandet: 1984-12-19

Datum för den senaste förnyelsen: 2007-01-01


10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN


2016-07-11