Information för alternativet: Grazax 75 000 Sq-T Frystorkad Tablett, visa andra alternativ

Välj alternativ:

1. Grazax 75 000 Sq-T Frystorkad Tablett
2. Grazax 75 000 Sq-T Frystorkad Tablett

Document: Grazax oral lyophilisate SmPC change

• Grazax oral lyophilisate SmPC
• Grazax oral lyophilisate ENG SmPC

---

PRODUKTRESUMÉ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

GRAZAX 75 000 SQ-T frystorkad tablett

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Grazax innehåller standardiserat allergenextrakt av gräspollen från timotej (Phleum pratense). En tablett innehåller 75 000 SQ-T*

* [Standardised Quality units Tablet (SQ-T)]

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Frystorkad tablett.

Vit till benvit rund frystorkad tablett märkt med en cirkel på ena sidan.

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Sjukdomsmodifierande behandling av gräspolleninducerad rinit och konjunktivit hos vuxna och barn från fem år med kliniskt relevanta symtom och diagnostiserade med ett positivt hudpricktest och/eller specifik IgE-test för gräspollen.

Vid behandling av barn skall val av patient ske omsorgsfullt (se avsnitt 4.2).

4.2 Dosering och administreringssätt

Dosering

Den rekommenderade dosen för vuxna och barn från fem år, är en tablett (75 000 SQ-T) dagligen. Det finns ingen klinisk erfarenhet av immunterapi med Grazax hos barn under fem år eller hos äldre patienter ≥ 65 år.

Behandling med Grazax bör endast initieras av läkare med erfarenhet av behandling av allergiska sjukdomar och med möjlighet att behandla allergiska reaktioner.

Pediatrisk population

Vid behandling av barn bör den behandlande läkaren ha erfarenhet av behandling av allergiska sjukdomar hos barn. Val av patient bör ske omsorgsfullt, med hänsyn till förväntad effekt hos åldersgruppen (se avsnitt 5.1).

Administreringssätt

För att patient och läkare skall kunna diskutera eventuella biverkningar och tänkbara åtgärder rekommenderas att första tabletten tas under medicinsk övervakning (20-30 minuter).

Om ingen relevant förbättring av symtomen skett under den första pollensäsongen finns det ingen anledning att fortsätta behandlingen.

Rekommenderad behandlingstid är 3 år. Data för 3 års behandling och 2 års uppföljning hos vuxna finns tillgängliga. Data för behandling av barn i mer än en gräspollensäsong saknas.

Klinisk effekt kan förväntas under första gräspollensäsongen om behandlingen startar minst 4 månader innan gräspollensäsongen förväntas börja. Om behandlingen inleds 2-3 månader innan pollensäsongen kan viss effekt också erhållas.

Grazax är en frystorkad tablett. Tabletten skall tas från blisterförpackningen med torra fingrar och läggas under tungan där den omedelbart löses upp.

Undvik att svälja under den första minuten efter intag av tabletten. Mat och dryck skall ej intas under minst 5 minuter.

Tabletten skall tas direkt efter att blisterförpackningen har öppnats.

4.3 Kontraindikationer

Överkänslighet mot något hjälpämne (för hjälpämnen se avsnitt 6.1). Malignitet eller systemiska sjukdomar som påverkar immunsystemet såsom exempelvis autoimmuna sjukdomar, immunkomplexsjukdomar eller immundefekter.

Inflammatoriska tillstånd i munhålan med svåra symtom, exempelvis oral lichen planus med munsår eller svår oral mykos.

Patienter med okontrollerad- eller svår astma (vuxna: FEV1<70% av förväntade värdet efter adekvat farmakologisk behandling, barn: FEV1<80% av förväntade värdet efter adekvat farmakologisk behandling) skall ej behandlas med Grazax immunterapi.

4.4 Varningar och försiktighet

Vid kirurgi i munhålan, inklusive tandextraktion och för barn som tappat en mjölktand, skall behandling med Grazax upphöra under sju dagar för tid till utläkning.

Hos barn med astma och akut övre luftvägsinfektion skall behandling med Grazax avbrytas tillfälligt tills infektionen avklingat.

Vid behandling med Grazax utsätts patienter för det allergen som orsakar de allergiska symtomen. Man kan därför förvänta sig framförallt milda till måttliga lokala allergiska reaktioner under behandlingsperioden. Om patienten upplever svåra lokala biverkningar vid behandling bör medicinering med symtomlindrande läkemedel (t.ex. antihistamin) beaktas.

Allvarliga anafylaktiska reaktioner har rapporterats i klinisk användning. Som en försiktighetsåtgärd är det viktigt att starta behandling under medicinsk övervakning. I enstaka fall har den allvarliga anafylaktiska reaktionen inträffat vid ett doseringstillfälle efter den första dosen.

Start av en systemisk reaktion kan inbegripa rodnad, intensiv klåda i handflator och fotsulor, och på andra delar av kroppen (som nässelutslag). Värmekänsla, allmänt obehag och oro/ångest kan också förekomma. Vid svåra systemiska reaktioner, angioödem, svårighet att svälja, andningssvårigheter, förändringar av rösten, hypotension eller svullnadskänsla i halsen skall läkare genast kontaktas. I dessa fall skall behandlingen avbrytas permanent eller tills läkaren råder annorlunda. Om patienter med samtidig astma upplever symtom eller tecken på försämring av sin sjukdom skall behandlingen avbrytas och läkare omedelbart kontaktas för att bedöma om behandlingen bör fortsätta.

Det kan föreligga en ökad risk för systemreaktioner med Grazax för patienter som tidigare haft en systemreaktion vid subkutan immunterapi med gräspollenallergen. Hos dessa patienter bör behandling med Grazax övervägas noga och åtgärder ska kunna vidtas för att behandla eventuella reaktioner.

Allvarliga anafylaktiska reaktioner kan behandlas med adrenalin. Adrenalinets effekt kan potentieras hos patienter som behandlas med tricykliska antidepressiva och/eller monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) vilket kan få fatala konsekvenser. Detta bör beaktas innan specifik immunterapi inleds.

I klinisk användning har isolerade fallaveosinofilesofagitrapporterats i samband medbehandling med Grazax. Hos patientermed svåra ellerkvarståendegastroesofageala symtomsåsom dysfagiellerdyspepsi, börman överväga att avbryta behandlingen med Grazax.

Klinisk erfarenhet av behandling med Grazax vid samtidig vaccinering saknas. Vaccination kan, efter medicinsk utvärdering av patientens allmänna tillstånd, ges utan att avbryta behandlingen med Grazax.

Grazax innehåller gelatin från fisk. Tillgängliga data visar ej på en ökad risk för allergiska reaktioner hos patienter med allvarlig fiskallergi. Man bör dock vara medveten om situationen innan immunterapi inleds hos dessa patienter.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Samtidig behandling med symtomlindrande antiallergiska läkemedel (t.ex. antihistaminer, kortikosteroider och/eller mastcellstabilisatorer) kan öka patientens toleranströskel vid immunterapi.

Det finns inga tillgängliga data angående säkerhet vid samtidig immunterapi med andra allergener vid behandling med Grazax.

4.6 Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet
Klinisk erfarenhet från gravida kvinnor saknas. Djurexperimentella data talar ej för ökad risk för fosterskada. Behandling med Grazax bör inte inledas under graviditet. Om patienten blir gravid under pågående behandling kan behandlingen fortsätta efter noggrann bedömning av patientens allmäntillstånd (inklusive lungfunktion) och reaktioner på tidligare administration av Grazax. Patienter med samtidig astma bör kontrolleras noggrant under graviditeten.

Amning

Inga kliniska data finns tillgängliga för användning av Grazax under amning. Inga effekter på det ammade barnet kan förväntas.

Fertilitet

Det finnsingenkliniskdatabeträffandefertilitet vid användning avGrazax.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Grazax har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

I studier på vuxna patienter och barn i behandling med Grazax 75 000 SQ-T, rapporterade 56 % av patienterna som fick Grazax biverkningar under de första tre månaderna av behandlingen. Antalet patienter som rapporterade biverkningar minskade påtagligt under fortsatt behandling.

Mycket vanliga rapporterade biverkningar hos vuxna och barn i behandling med Grazax var lokala allergiska reaktioner i munhålan, i de flesta fall milda till måttliga. Hos majoriteten av dessa patienter startade reaktionen tidigt i behandlingen, pågick minuter till timmar efter intag av Grazax och tenderade att försvinna spontant efter 1-7 dagar.

Tabellerad sammanställning av biverkningar

Biverkningstabellen nedan är baserad på data från kontrollerade kliniska studier innefattande vuxna och barn med gräspolleninducerad allergisk rinokonjunktivit i behandling med Grazax. Studierna omfattar också patienter med samtidig mild till måttlig gräspolleninducerad astma.

Biverkningarna är indelade enligt MedDRA-konventionen om frekvens i mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta
(<1/10 000).

Beskrivning av utvalda biverkningar

Om patienten upplever betydande biverkningar vid behandling bör medicinering med symtomlindrande läkemedel beaktas.

Allvarliga anafylaktiska reaktioner, inklusive anafylaktisk chock har rapporterats i klinisk användning. Som en försiktighetsåtgärd är det därför viktigt att starta behandling under medicinsk övervakning. I vissa fall har den allvarliga reaktionen inträffat vid ett doseringstillfälle efter den första dosen, se avsnitt 4.2 och 4.4.

Vid svåra systemiska reaktioner, angioödem, svårigheter att svälja, andningssvårigheter, förändringar av rösten, hypotension eller svullnadskänsla i halsen skall läkaren omedelbart kontaktas. I dessa fall skall behandlingen avbrytas permanent eller tills läkaren råder annorlunda.

Pediatrisk population

Biverkningsprofilen hos barn och ungdomar behandlade med Grazax liknar den som ses hos vuxna. Icke allvarlig systemisk allergisk reaktion, konjuktival irritation, faryngealt erytem, blåsor på läpparna, förstorade salivkörtlar, erytem, smärta i öronen och bröstsmärta hör till en grupp med högre frekvens (vanliga) i den pediatriska populationen än i tabellen ovan. Dessa händelser var primärt av mild till måttlig svårighetsgrad.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

4.9 Överdosering

I fas I studier har maximal dos på 1 000 000 SQ-T givits till vuxna patienter med allergi mot gräspollen. Inga data på barn med högre dos än den rekommenderade dagliga dosen, 75 000 SQ-T, finns.

Om doser högre än den rekommenderade dagliga dosen intas, kan risken för biverkningar öka, inkluderande systemiska biverkningar eller svåra lokala biverkningar. Vid svåra reaktioner såsom angioödem, svårigheter att svälja, andningssvårigheter, förändring av rösten eller trånghetskänsla i halsen skall en omedelbar medicinsk utvärdering göras. Dessa reaktioner bör behandlas med symtomlindrande läkemedel.

I dessa fall skall behandlingen avbrytas permanent eller tills läkaren råder annorlunda.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Allergenextrakt, gräspollen
ATC-kod: V01AA02

Verkningsmekanism

Specifik immunterapi med allergenprodukter innebär upprepad administrering av allergener till allergiska individer för att aktivera immunomodulerande mekanismer, ge bestående symtomlindring, minska behovet av mediciner samt att förbättra livskvaliteten vid senare exponering för naturliga allergen.

Daglig behandling med Grazax hos vuxna patienter under 3 år resulterade i påverkan av sjukdomsförloppet visad genom en bestående effekt efter avslutad behandling (effekt påvisad vid 1 och 2 års uppföljning). Effekten varierade över de 5 säsongerna med en särskilt uttalad effekt säsong 2 och en eventuell gradvis minskning från säsong 3 till säsong 5 (1 ytterligare behandlingssäsong + 2 behandlingsfria uppföljningssäsonger, se nedanstående tabell). Variationen i behandlingseffekt följde variationen i gräspollenexponering. Det kan dock för närvarande inte fastställas om minskningen i gräspollenexponering är den enda förklaringen till den eventuella gradvisa minskningen av behandlingseffekt säsong 3-5.

Grazax används för sjukdomsmodifierade behandling av patienter med gräspolleninducerad rinit och rinokonjunktivit.

Immunsystemet är målorgan för den farmakologiska effekten. Avsikten med behandlingen är att framkalla en immunrespons mot det allergen som patienten behandlas med. Den kompletta och exakta verkningsmekanismen, med avseende på den kliniska effekten av allergenspecifik immunterapi, är ej fullt klarlagd och dokumenterad. Det har visats att behandling med Grazax framkallar ett systemiskt kompetetivt antikroppssvar mot gräs och en ökning av specifikt IgG₄under 3 års behandling. Efter 2 år utan behandling med Grazax kvarstod ökningen av specifikt IgG₄. Den kliniska relevansen av dessa fynd har inte fastställts.

Klinisk effekt hos vuxna

Effekten av Grazax 75 000 SQ-T (1x1) i jämförelse med placebo bedömdes i en kontrollerad dubbelblind randomiserad multinationell studie. Studien innefattade 634 vuxna patienter med gräspolleninducerad rinokonjunktivit.72 % av patienterna uppvisade positivt pricktest mot ett eller flera allergen förutom gräspollen. Effekten baserades på en skala där patienterna fick bedöma de dagliga rinokonjunktivitiska symtomen samt den dagliga medicineringen under en gräspollensäsong. Behandlingen inleddes senast 16 veckor innan den första gräspollensäsongen förväntades börja och pågick året om.

Effekt och säkerhet av Grazax har ej fastställts hos patienter med signifikanta allergiska symtom framkallade av andra allergen än gräspollen.

Resultat efter 3 års daglig behandling med Grazax (år 1-3) och 2 års uppföljning (år 4-5):

Primära endpoints (effekt) År 1-5

	Behandling År 1	Behandling År 2	Behandling År 3	Uppföljning År 4	Uppföljning År 5
Antal patienter (full analysis set)A
Grazax	282	172	160	142	137
Placebo	286	144	127	115	104
Rinokonjunktivit symtompoäng B
Grazax: medel (median)	2.85 (2.6)	2.40 (1.94)	2.56 (2.04)	2.68 (2.27)	2.56 (2.18)
Placebo: medel (median)	4.14 (3.8)	3.76 (3.45)	3.59 (3.23)	3.63 (3.27)	3.40 (3.15)
Skillnad i medel
Absolut	1.29	1.36	1.04	0.95	0.84
[CI 95%]	[0.90; 1.68]	[0.86; 1.86]	[0.52;1.56]	[0.40; 1.50]	[0.28; 1.41]
Relativ mot placebo (%)	31%	36%	29%	26%	25%
[CI 95%]	[22%; 41%]	[23%; 49%]	[14%; 43%]	[11%; 41%]	[9%; 37%]
p-värde ANOVA	<0.0001	<0.0001	0.0001	0.0007	0.0037
Skillnad i median
Absolut	1.2	1.51	1.19	1.00	0.97
Relativ mot placebo (%)	32%	44%	37%	31%	31%
Rinokonjunktivit medicineringspoängC
Grazax: medel (median)	1.65 (1.0)	1.74 (0.46)	1.82 (0.82)	2.32 (1.23)	2.42 (1.62)
Placebo: medel (median)	2.68 (2.2)	3.19 (1.71)	3.04 (2.07)	3.25 (2.58)	3.04 (2.06)
Skillnad i medel
Absolut	1.03	1.45	1.22	0.93	0.62
[CI 95%]	[0.63; 1.44]	[0.75; 2.16]	[0.52;1.92]	[0.14; 1.72]	[-0.15; 1.38]
Relativ mot placebo (%)	39%	46%	40%	29%	20%
[CI 95%]	[24%; 54%]	[24%; 68%]	[17%; 63%]	[4%; 53%]	[-8%; 40%]
p-värde ANOVA	<0.0001	<0.0001	0.0007	0.0215	0.1136
Skillnad i median
Absolut	1.2	1.25	1.25	1.35	0.44
Relativ mot placebo (%)	55%	73%	60%	52%	21%
A Studien var initialt planerad att löpa över 1 år. 546 av de ursprungliga 634 patienterna fullföljde det första året. Studien förlängdes med 2 års behandling och 2 års uppföljning. Utav dem som erbjöds att medverka i den förlängda studien valde 351 patienter att delta (74 patienter erbjöds inte att fortsätta då vissa studiecenter stängts ned) och dessa ansågs utgöra en representativ subgrupp av de ursprungliga 634 patienterna. Alla patienter i studien bidrog med dagboksdata under gräspollensäsongerna. B Symtompoäng: genomsnittligt daglig rinokonjunktivitsymtom för varje försöksperson under gräspollensäsongen. Rinokonjunktivitsymtom innefattade rinnande näsa, nästäppa, grusiga/röda/kliande ögon och rinnande ögon. Rinkonjunktivit symtompoängskala var 0-18. Det övre värdet tyder på mycket svåra ihållande symtom, alla enskilda symtom ovan inkluderade. I studien var 95 % av alla registreringar 9 eller lägre. C Medicineringspoäng: genomsnittligt daglig rinokonjunktivit medicineringspoäng för varje försöksperson under gräspollensäsongen. Läkemedel som kunde användas var loratadin (6 poäng per tablett), olapatadin ögondroppar (1,5 poäng per droppe) (år 2-5) budesonid nässpray (1 poäng per puff) och prednisolon 5 mg (1,6 poäng per tablett). Rinokonjunktivit medicineringspoängskala var 0-36. Det övre värdet tyder på ett långvarigt behov av höga doser av alla ovan nämnda läkemedel. I studien var 95 % av alla registreringar 11 eller lägre.

Sekundära endpoints (effekt) År 1-5

	Grazax Medel (Median)	Placebo Medel (Median)	Absolut skillnad Medel CI95%	Relativ Skillnad* (%) CI95%		p-värde ANOVA
Behandling År 1
Antal patienter A	282	286
Livskvalitetpoäng B	1.03 (0.9)	1.40 (1.4)	0.37 [0.23; 0.50]	26% [16%; 36%]		<0.0001
Global utvärdering C	82%	55%	27% [20%; 34%]	49% [36%; 63%]		<0.0001
“Må-bra-dagar” D	45% (40%)	33% (22%)	12% [8%; 17%]	38% [23%; 53%]		<0.0001
Procentandel patienter med mer än 50% ”må-bra-dagar”D	40%	24%	16% [8%; 24%]	66% [34%; 98%]		<0.0001
Behandling År 2
Antal patienter A	172	144
Livskvalitetpoäng B	0.85 (0.63)	1.26 (1.05)	0.41 [0.23; 0.59]	33% [18%; 49%]	<0.0001
“Må-bra-dagar” D	49.6% (47.5%)	33.4% (26.5%)	16.2% [9.4%; 22.9%]	48% [28%; 69%]	<0.0001
Procentandel patienter med mer än 50 % ”må-bra-dagar” D	47.1%	28.5%	18.6% [7.5; 29.7]	65% [26%; 104%]	0.0008
Symtom- och medicineringsfria dagar F	45.8% (42.6%)	31.7% (24.1%)	14.2% [6.0%; 20.5%]	45% [19%; 65%]	<0.0001
Behandling År 3
Antal patienter A	160	127
Livskvalitetpoäng B	0.78 (0.60)	1.01 (0.92)	0.23 [0.07;0.40]	23% [7%; 40%]		0.0058
“Må-bra-dagar” D	43.0% (41.0%)	30.4% (22.0%)	12.6% [5.6%;19.7 %]	41% [18 %;65%]		0.0004
Procentandel patienter med mer än 50 % ”må-bra-dagar” DE	43%	24%	19% (odds ratio¤ 2.4 [1.4; 4.0])	79%		0.0011#
Symtom- och medicineringsfria dagar F	34.1% (26.6%)	24.1% (14.8%)	10.0% [3.3%;16.7%]	41.7% [14%;69%]		0.0035
Uppföljning År 4
Antal patienter A	142	115
Livskvalitetpoäng B	0.82 (0.64)	1.07 (0.97)	0.25 [0.08;0.41]	23% [7%; 38%]		0.0041
“Må-bra-dagar” D	50.0% (51.9%)	38.1% (31.6%)	11.9% [4.4%;19.4%]	31% [12%;50%]		0.0020
Procentandel patienter med mer än 50 % ”må-bra-dagar” DE	53.1%	34.0%	19.1% (odds ratio¤ 2.2 [1.3; 3.7])	56%		0.0031#
Symtom- och medicineringsfria dagar F	35.2% (25.7%)	27.6% (17.2%)	7.6% [0.4;14.77]	27% [1%;54%]		0.0384
Uppföljning År 5
Antal patienter A	137	104
Livskvalitetpoäng B	0.69 (0.56)	0.85 (0.85)	0.16 [-0.01; 0.33]	19% [-2%; 38%]		0.0587
“Må-bra-dagar” D	49.7% (51.1%)	40.0% (32.9%)	9.74% [1.5%; 17.9%]	24% [3%; 52%]		0.0203
Procentandel patienter med mer än 50 % ”må-bra-dagar” DE	49.5%	35.0%	14.5% (odds ratio¤ 1.8 [1.1; 3.1])	41%		0.0280#
Symtom- och medicineringsfria dagar F	33.5% (25.9%)	28.0% (18.2%)	5.5% [-2.4%; 13.4%]	20% [-8%; 57%]		0.1737
* Relativ Skillnad = |Absolut skillnad|/Placebo; ¤ odds ratio för att ha “utmärkt kontroll”; # p-värde för odds ratio. A Studien var initialt planerad att löpa över 1 år. 546 av de ursprungliga 634 patienterna fullföljde det första året. Studien förlängdes med 2 års behandling och 2 års uppföljning. Utav dem som erbjöds att medverka i den förlängda studien valde 351 patienter att delta (74 patienter erbjöds inte att fortsätta då vissa studiecenter stängts ned) och dessa ansågs utgöra en representativ subgrupp av de ursprungliga 634 patienterna. Alla patienter i studien bidrog med dagboksdata under gräspollensäsongerna. B Livskvaliteten bestämdes genom Rhinoconjunctivitis Quality of Life Questionnaire, där 28 frågor om aktiviteter, sömnproblem, symtom från näsa, symtom från ögon, andra symtom, praktiska problem och känslomässiga problem skattades. En högre poäng visar på sämre livskvalitet. Rhinoconjunctivitis Quality of Life Questionnaireskala var 0-6. Det högre värdet tyder på en långvarig påverkan på alla ovan nämnda parametrar. I studien var 95 % av alla registreringar 4 eller lägre. C Global utvärdering: Procentuell andel försökspersoner som upplevde en förbättring av rinokonjunktivitsymtomen under säsongen då de behandlades jämfört med föregående säsong. D “Må-bra-dagar”: Procentuell andel dagar då försökspersonerna ej medicinerade med symtomlindrande läkemedel och hade en symtompoäng som ej översteg 2. E mer än 50 % ”må-bra-dagar” under pollensäsongen år 3 och de två uppföljningsåren, analyserat via medelvärdet för oddskvoten. F Symtom- och medicineringsfria dagar: Procentuell andel dagar då försökspersonerna inte använde någon symtomlindrande medicinering och inte hade några symtom.

Signifikant effekt kunde visas för var och en av de enskilda symtomen på rhinokonjunktivit (rinnande näsa, nästäppa, nysningar, kliande näsa, grusiga/röda/kliande ögon och rinnande ögon).

I en studie med kortare förbehandlingstid syntes en lägre minskning av symtom- och medicineringspoäng. Behandling med Grazax som påbörjades 2 månader innan gräspollensäsongen och som pågick under hela säsongen resulterade i en minskning av symtompoängen med 16 % (p=0,071) och en minskning av medicineringspoängen med 28 % (p=0,047) (full analysis set).

Klinisk effekt hos barn

Effekten av Grazax har undersökts hos barn (5-16 år) med gräspolleninducerad rinokonjunktivit med eller utan astma, i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie. Behandlingen startade före gräspollensäsongen och pågick under hela säsongen. Klinisk effektdata på rinokonjunktivit hos barn, se tabell.

Effekt hos barn

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Övervägande delen av allergenerna i Grazax är polypeptider och proteiner. Dessa bryts ner till aminosyror och små polypeptider i tarmens slemhinna och i vävnader. Allergenerna i Grazax förväntas ej bli upptagna i kärlsystemet i någon signifikant mängd. Därför har inga farmakokinetiska studier i djur eller kliniska studier som undersöker den farmakokinetiska profilen och metabolismen hos Grazax gjorts.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Gängse studier avseende allmäntoxicitet och reproduktionseffekter på mus visade inte på några särskilda risker för människa. I toxikologiska studier i hund sågs vaskulit/perivaskulit hos hanhund men ej hos honhund efter daglig behandling under 52 veckor. Det förväntas ej föreligga risk för vaskulit/perivaskulit hos människa.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Gelatin (från fisk)

Mannitol

Natriumhydroxid

6.2 Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3 Hållbarhet

4 år

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

Blisterförpackning av aluminium med avdragbar aluminiumfolie, i ytterkartong av papper. Varje blisterkarta innehåller 10 frystorkade tabletter. Följande förpackningar finns: 30 (3x10) st, 90 (9x10) st och 100
(10x10) st.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall skall hanteras enligt gällande anvisningar.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

ALK-Abelló A/S

Bøge Alle 6-8

DK- 2970 Hørsholm

Danmark

8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

21278

9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2006-03-14/2011-03-14

10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2015-08-12