Ibuprofen Bril
PRODUKTRESUMÉ
LÄKEMEDLETS NAMN
Ibuprofen Bril 400 mg filmdragerad tablett
2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
Varje filmdragerad tablett innehåller 400 mg ibuprofen.
Hjälpämne med känd effekt: laktosmonohydrat 16 mg
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3. LÄKEMEDELSFORM
Filmdragerade tabletter
Ibuprofen Bril 400 mg filmdragerade tabletter är vita, cirka 16,7 mm x 7,8 mm kapselformade, filmdragerade tabletter, med brytskåra på bägge sidor.
Tabletterna kan delas i lika doser.
4. KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
Symtomatisk behandling av
För kortvarig symptomatisk behandling av mild till måttlig smärta som exempelvis huvudvärk (inklusive migrän), dysmenorré, (menstruationssmärtor), tandvärk, feber och smärta vid vanlig förkylning.
Symtomatisk behandling av smärta och inflammation vid artrit (t.ex. reumatoid artrit), degenerativa artrittillstånd (t.ex. artros), och vid smärtsam svullnad och inflammation efter mjukdelsskador.
4.2 Dosering och administreringssätt
Oral användning.
Biverkningar kan eventuellt minimeras genom att använda den lägsta effektiva dosen under kortast möjliga tid, som krävs för att kontrollera symtomen (se avsnitt 4.4).
Tabletten ska sväljas med ett glas atten under eller efter måltid.
Dosen av ibuprofen baseras på patientens ålder och kroppsvikt.
Kontakta läkare om vuxna personer behöver ta detta läkemedel i mer än 3 dagar vid feber eller migränhuvudvärk, eller i mer än 4 dagar för smärtlindring, eller om symtomen förvärras.
Kontakta läkare om barn från 6 år och ungdomar behöver ta detta läkemedel i mer än 3 dagar eller om symtomen förvärras.
Mild till måttlig smärta och feber.
Barn 6-12 år (>20 kg)
Barn 6-9 år (20–29 kg):
200 mg 1–3 gånger per dag med ett intervall på 4–6 timmar vid behov. Maximal daglig dos får inte överstiga 600 mg.
Barn 10-12 år (30-40 kg):
200 mg 1–4 gånger per dag med ett intervall på 4–6 timmar vid behov. Maximal daglig dos får inte överstiga 800 mg.
Vuxna och ungdomar över 12 år (≥ 40 kg)
200-400 mg som engångsdos eller vid behov 3 gånger per dag med 4-6 timmars intervall.
Dosering vid migränhuvudvärk är 400 mg som engångsdos, och vid behov 400 mg med 4-6 timmars intervall. Maximal daglig dos får inte överstiga 1200 mg.
Primär dysmenorré
Vuxna och ungdomar över 12 år (≥ 40 kg)
200–400 mg 1–3 gånger per dag med ett intervall på 4–6 timmar. Maximal daglig dos får inte överstiga 1 200 mg.
Reumatiska sjukdomar
Vuxna:
Normaldos är 400-600 mg 3 gånger dagligen. Underhållsdos om 600-1200 mg dagligen kan vara effektivt hos vissa patienter. Vid akuta och svåra tillstånd kan dosen ökas till maximalt 2400 mg fördelat på 3-4 doser.
Ungdomar över 12 år (> 40 kg):
Rekommenderad dos är 20 mg/kg upp till 40 mg/kg kroppsvikt dagligen fördelat på 3-4 doser.
Särskilda patientgrupper:
Pediatrisk population
Ibuprofen Bril 400 mg filmdragerade tabletter är kontraindicerat för ungdomar och barn under 6 år (under 20 kg kroppsvikt) därför att denna tablettstyrka inte är lämplig på grund av den stora mängden aktiv substans.
Äldre
NSAID-preparat ska användas med särskild försiktighet till äldre patienter, vilka löper större risk för att utveckla biverkningar och potentiellt livshotande gastrointestinal blödning, ulceration eller perforering (se avsnitt 4.4). Om behandling bedöms nödvändig ska lägsta dos under kortast möjliga behandlingstid användas. Behandlingen ska utvärderas regelbundet och avbrytas om ingen behandlingseffekt uppnås eller om behandlingen inte tolereras.
Nedsatt njurfunktion
Hos patienter med mild till måttligt nedsatt njurfunktion ska så låg dos som möjligt ges under kortast möjliga behandlingstid som behövs för att kontrollera symtomen. Njurfunktionenska följas upp (för patienter med svårt nedsatt njurfunktion se avsnitt 4.3).
Nedsatt leverfunktion
Hos patienter med mild till måttligt nedsatt leverfunktion ska så låg dos som möjligt ges under kortast möjliga behandlingstid som behövs för att kontrollera symtomen. Leverfunktionenska följas upp (för patienter med svårtt nedsatt leverfunktion se avsnitt 4.3).
4.3 Kontraindikationer
Ibuprofen Bril är kontraindicerat till patienter med:
-
överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
-
tidigare överkänslighetsreaktion (t.ex. astma, rinit, urtikaria eller angioödem) vid intag av acetylsalicylsyra eller andra NSAID-preparat
-
gastrointestinal blödning eller perforation i samband med tidigare behandling med NSAID-preparat
-
aktivt eller anamnes på återkommande gastrointestinala sår/blödningar (två eller flera tydliga episoder av påvisad ulceration eller blödning)
-
svår njur- och/eller leverinsufficiens
-
Svår hjärtsvikt (NYHA-klass IV)
-
tredje trimestern av graviditeten (se avsnitt 4.6)
-
uttalad dehydrering (orsakad av kräkningar, diarré eller otillräckligt vätskeintag)
-
cerebrovaskulär eller annan pågående blödning
-
benmärgsdysfunktion av okänd orsak
-
barn under 6 år (under 20 kg kroppsvikt) eftersom denna tablettstyrka inte är lämplig på grund av den stora mängden aktiv substans.
4.4 Varningar och försiktighet
Samtidig användning av Ibuprofen Bril och andra NSAID-preparat, inklusive selektiva hämmare av cyklooxygenas-2 bör undvikas.
Biverkningar kan minimeras genom att använda lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid för att kontrollera symtomen (se avsnitt 4.2 och gastrointestinala och kardiovaskulära risker nedan). Patienter som behandlas med NSAID-preparat under längre tid ska regelbundet kontrolleras beträffande biverkningar.
Ibuprofen Bril ska endast administreras efter noggrann risk-/nyttabedömning vid följande tillstånd:
-
Systemisk Lupus Erytematosus (SLE) eller andra autoimmuna sjukdomar.
-
Kongenitala störningar av porfyrinmetabolismen (t.ex. akut intermittent porfyri).
-
Första och andra trimestern av graviditeten.
-
Amning.
Särskild försiktighet krävs vid följande tillstånd:
-
Gastrointestinala sjukdomar inklusive kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (inklusive lcerös kolit, Crohns sjukdom).
-
Hjärtsvikt och hypertoni.
-
Nedsatt njurfunktion.
-
Nedsatt leverfunktion.
-
Störningar i hematopoesen.
-
Koagulationsstörningar.
-
Allergier, allergisk rinit, kronisk svullnad av nässlemhinnan, adenoider, kronisk obstruktiv luftvägssjukdom eller bronkialastma.
-
Omedelbart efter omfattande kirurgiska ingrepp.
Gastrointestinal blödning, ulceration och perforation
Gastrointestinal blödning, ulceration och perforation, vissa med dödlig utgång, har rapporterats för samtliga NSAID-preparat och kan uppträda när som helst under behandlingen utan varningssymtom och utan tidigare förekomst av allvarliga gastrointestinala biverkningar.
Risken för gastrointestinal blödning, ulceration eller perforation är högre vid ökade doser av NSAID-preparat, hos patienter med anamnes på magsår, särskilt om det lett till blödning eller perforation (se avsnitt 4.3), och hos äldre. Dessa patienter bör börja behandlingen med lägsta möjliga dos.
Kombinationsbehandling med slemhinneskyddande läkemedel (t.ex. misoprostol eller protonpumpshämmare) bör övervägas för dessa patienter, samt för patienter som samtidigt behandlas med låg dos acetylsalicylsyra, eller andra läkemedel som kan öka risken för att få gastrointestinala biverkningar (se nedan och avsnitt 4.5).
Patienter med anamnes på gastrointestinal toxicitet, särskilt äldre patienter, ska uppmanas att rapportera alla ovanliga buksymtom (speciellt gastrointestinal blödning) särskilt i början av behandlingen.
Försiktighet bör iakttas för patienter som samtidigt behandlas med läkemedel som kan öka risken för ulceration eller blödning, såsom orala kortikosteroider, antikoagulantia såsom warfarin eller heparin, selektiva serotoninåterupptagshämmare eller trombocytaggregationshämmande medel såsom acetylsalicylsyra (se avsnitt 4.5).
Behandling med Ibuprofen Bril ska avbrytas om patienten utvecklar gastrointestinal blödning eller ulceration.
NSAID-preparat ska användas med försiktighet till patienter med anamnes på gastrointestinal sjukdom (ulcerös kolit, Crohns sjukdom) eftersom dessa tillstånd kan försämras (se avsnitt 4.8).
Äldre
Äldre har en ökad risk för biverkningar vid behandling med NSAID-preparat, särskilt gastrointestinal blödning och perforation, som kan vara fatala (se avsnitt 4.2).
Kardiovaskulära och cerebrovaskulära effekter
Adekvat monitorering och rådgivning krävs till patienter med anamnes på hypertoni och/eller mild till måttlig hjärtsvikt, eftersom vätskeretention, hypertoni och ödem har rapporterats i samband med NSAID-behandling.
Kliniska studier antyder att användning av ibuprofen, särskilt vid en hög dos (2 400 mg/dag), kan vara förknippad med en liten ökad risk för arteriella trombotiska händelser (till exempel hjärtinfarkt eller stroke). Epidemiologiska studier har generellt sett inte antytt något samband mellan en låg dos av ibuprofen (t.ex. ≤ 1 200 mg/dag) och en ökad risk för arteriella trombotiska händelser.
Patienter med okontrollerad hypertoni, hjärtsvikt (NYHA II-III), etablerad ischemisk hjärtsjukdom, perifer arteriell sjukdom och/eller cerebrovaskulär sjukdom ska endast behandlas med ibuprofen efter noggrant övervägande och höga doser (2 400 mg/dag) bör undvikas.
Långtidsbehandling av patienter med riskfaktorer för kardiovaskulära händelser (t.ex. hypertoni, hyperlipidemi, diabetes mellitus, rökning) ska endast påbörjas efter noggrant övervägande, särskilt om höga doser av ibuprofen (2 400 mg/dag) krävs. Hudreaktioner
Allvarliga hudreaktioner, vissa med fatal utgång, såsom exfoliativ dermatit, Stevens-Johnssons syndrom och toxisk epidermal nekrolys, har rapporterats i mycket sällsynta fall i samband med NSAID behandling (se avsnitt 4.8). Risken för dessa reaktioner förefaller vara störst i början av behandlingen eftersom majoriteten av fall inträffar under första behandlingsmånaden. Behandlingen med Ibuprofen Bril ska sättas ut vid första tecken på hudutslag, slemhinneskada eller andra tecken på överkänslighet.
Renala effekter
Ibuprofen kan orsaka att natrium, kalium och vätska retineras hos patienter som inte tidigare haft njursjukdomar på grund av dess effekt på renal genomblödning. Detta kan ge ödem eller leda till hjärtsvikt eller hypertoni hos predisponerade patienter.
Liksom för andra NSAID-preparat har långtidsbehandling med ibuprofen visats ge renal papillär nekros och andra patologiska njurförändringar hos djur. Hos människa har det rapporterats fall av akut interstitiell nefrit med hematuri, proteinuri och enstaka fall med nefrotiskt syndrom. Fall av renal toxicitet har också rapporterats hos patienter där prostaglandiner kompenserar för att bibehålla njurgenomblödningen. Hos dessa patienter kan administrering av NSAID-preparat orsaka en dosberoende reduktion av prostaglandinbildningen, och sekundärt minska det renala blodflödet, vilket kan framkalla en njursvikt. Patienter med njursvikt, hjärtsvikt, leversvikt, äldre samt patienter som använder diuretika och ACE hämmare löper störst risk att utveckla detta tillstånd. Utsättande av NSAID-preparat leder vanligtvis till att funktionen återgår till samma nivå som innan behandlingen sattes in.
Det finns en risk för nedsatt njurfuktion hos dehydrerade barn och ungdomar.
Andra försiktighetsåtgärder
Bronkospasm, urtikaria eller angioödem kan snabbt uppkomma hos patienter som lider av, eller som har haft bronkialastma, kronisk rinit, sinusit, nasala polyper, adenoider eller allergiska sjukdomar.
Ibuprofen kan maskera tecken och symtom på infektion (feber, smärta och svullnad).
En längre tids användning av alla typer av värktabletter mot huvudvärk kan förvärra huvudvärken. Om denna situation upplevs eller misstänks bör medicinsk rådgivning ges och behandlingen bör avslutas. Diagnosen läkemedelsassocierad kronisk daglig huvudvärk (LKDH) bör misstänkas hos patienter som har återkommande eller daglig huvudvärk trots (eller på grund av) regelbunden användning av läkemedel mot huvudvärk. Generellt kan vanemässigt intag av analgetika, i synnerhet kombinationer av olika analgetiska substanser, leda till permanent njurskada och risk för njursvikt (analgetisk nefropati).
Symtom på aseptisk meningit, såsom nackstelhet, huvudvärk, illamående, kräkningar, feber och förvirring har observerats hos patienter med existerande autoimmun sjukdom (t.ex. Systemisk Lupus Erytematosus och olika bindvävssjukdomar) under behandling med ibuprofen.
Ibuprofen kan tillfälligt hämma trombocytaggregationen och förlänga blödningstiden. Därför ska patienter med koagulationsstörningar eller som får antikoagulantiabehandling kontrolleras noga.
Vid långtidsbehandling med ibuprofen är det nödvändigt att regelbundet monitorera lever- och njurfunktionen samt blodbilden, speciellt hos högriskpatienter.
Användande av alkohol ska undvikas då det kan öka biverkningsfrekvensen för NSAID-preparat, speciellt från magtarmkanalen och centrala nervsystemet.
Patienter som använder ibuprofen ska informera läkare vid symtom på gastrointestinal ulceration eller blödning, dimsyn eller andra ögonsymtom, hudutslag, viktökning eller ödem.
Vissa belägg tyder på att läkemedel som hämmar cyklo-oxygenas/ prostaglandinsyntesen kan orsaka nedsatt fertilitet hos kvinnor genom att påverka ägglossningen. Effekten är reversibel efter avslutad behandling.
Patienter med sällsynta ärftliga problem med galaktosintolerans, Lapp laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption, bör inte använda detta läkemedel.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Kombination av ibuprofen och följande läkemedel bör undvikas:
Acetylsalicylsyra: Samtidig administrering av ibuprofen och acetylsalicylsyra rekommenderas i allmänhet inte på grund av den möjliga ökade risken för biverkningar.
Experimentella data antyder att ibuprofen eventuellt kan hämma effekten av låga doser av acetylsalicylsyra på trombocytaggregation kompetitivt när de doseras tillsammans. Även om det finns osäkerheter kring extrapolering av dessa data till den kliniska situationen går det inte att utesluta möjligheten att regelbunden långvarig användning av ibuprofen eventuellt minskar den hjärtskyddande effekten av låga doser acetylsalicylsyra. Ingen klinisk relevant effekt anses sannolik vid tillfällig användning av ibuprofen (se avsnitt 5.1).
Andra NSAID-preparat:På grund av synergistiska effekter, kan kombinationsbehandling med andra NSAID-preparat öka risken för gastrointestinala ulcer och blödningar. Samtidig administrering av ibuprofen med andra NSAID-preparat bör därför undvikas (se avsnitt 4.4)
Anti-koagulantia:NSAID-preparat kan förstärka effekten av antikoagulantia, såsom warfarin och heparin (se avsnitt 4.4). Vid kombinationsbehandling rekommenderas kontroller av koagulationsstatus.
Tiklopidin:NSAID-preparat bör inte kombineras med tiklopidin på grund av risken för additativ effekt beträffande hämning av trombocytfunktionen.
Metotrexat: NSAID-preparat hämmar den tubulära sekretionen av metotrexat och vissa metabola interaktioner kan uppstå som resulterar i minskad clearance för metotrexat. Administrering av Ibuprofen Bril inom 24 timmar före och efter administrering av metotrexat kan leda till förhöjda koncentrationer av metotrexat och förstärkning av dess toxiska effekter. Därför bör kombinationen med NSAID-preparat och högdos metotrexat undvikas. Även risken för interaktioner vid lågdosbehandling med metotrexat bör beaktas, i synnerhet hos patienter med nedsatt njurfunktion. Vid kombinationsbehandling bör njurfunktionen följas.
Ibuprofen (liksom övriga NSAID-preparat) ska användas med försiktighet i kombination med följande substanser:
Moklobemid:Förstärker effekten av ibuprofen.
Fenytoin, litium och digoxin: Samtidig användning av ibuprofen med digoxin-, fenytoin- eller litiumpreparat kan höja serumnivåerna av dessa läkemedel. Kontroll av serumnivåerna av litium, digoxin och fenytoin behövs i regel inte vid korrekt användning (i högst 4 dagar).
Diuretika och antihypertensiva: Diuretika och ACE-hämmare kan öka NSAID-preparatens nefrotoxicitet. NSAID-preparat kan reducera effekten av diuretika och antihypertensiva inklusive ACE-hämmare och betablockerare. Hos patienter med nedsatt njurfunktion (t.ex. dehydrerade patienter eller äldre patienter med nedsatt njurfunktion), kan samtidig användning av ACE-hämmare eller angiotensin-II-antagonist med ett cyklooxygenashämmande läkemedel leda till ytterligare nedsättning av njurfunktionen och vidare till akut njursvikt, som vanligtvis är reversibel. Denna kombination ska därför endast användas med försiktighet, i synnerhet till äldre patienter. Patienterna ska instrueras att dricka tillräckligt med vätska och njurfunktionen bör regelbundet kontrolleras efter insättande av kombinationsbehandlingen.
Samtidig administrering av ibuprofen och kaliumsparande diuretika eller ACE-hämmare kan resultera i hyperkalemi. Noggranna kontroller av kaliumnivåerna är nödvändiga.
Kaptopril:Experimentella studier indikerar att ibuprofen motverkar kaptoprils effekt avseende ökad natriumutsöndring.
Aminoglykosider:NSAID-preparat kan förlångsamma eliminationen av aminoglykosider och öka dess toxiska effekt.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI):Ökad risk för gastrointestinal blödning (se avsnitt 4.4).
Ciklosporin:Risken för njurskada av ciklosporin ökar vid samtidig administrering av vissa NSAID-preparat. Denna effekt kan inte heller uteslutas vid kombination av ciklosporin och ibuprofen.
Kolestyramin:Samtidig behandling med kolestyramin och ibuprofen resulterar i förlängd och reducerad (25%) absorption av ibuprofen. Läkemedlen ska administreras med minst en timmas mellanrum.
Takrolimus: Ökad risk för nefrotoxicitet.
Zidovudin:Det finns bevis för ökad risk för hemartros och hematom hos HIV-positiva patienter med hemofili som samtidigt behandlas med zidovudin och ibuprofen. Det kan föreligga en ökad risk för hematotoxicitet vid kombinationsbehandling med zidovudin och NSAID-preparat. Analys av blodstatus efter 1-2 veckors kombinationsbehandling rekommenderas.
Ritonavir:Kan öka plasmakoncentrationerna av NSAID-preparat.
Mifepriston:Om NSAID-preparat används inom 8-12 dagar efter administrering av mifepriston kan effekten av mifepriston reduceras.
Probenecid eller sulfinpyrazon:Kan orsaka en fördröjning av eliminationen av ibuprofen. Urinsyraeffekten som dessa läkemedel utövar reduceras.
Kinolonantibiotika:Patienter som använder NSAID-preparat och kinoloner kan löpa ökad risk att utveckla kramper.
Sulfonureid:NSAID-preparat kan förstärka den hypoglykemiska effekten av sulfonureid. Vid kombinationsbehandling rekommenderas kontroller av blodglukos.
Kortikosteroider:Ökad risk för gastrointestinala ulcer eller blödningar (se avsnitt 4.4).
Trombocytaggregationshämmande medel (t.ex. klopidogrel och tiklopidin): Ökad risk för gastrointestinal blödning (se avsnitt 4.4).
Alkohol, bisfosfonater och oxpentifyllin (pentoxyfyllin): Kan potentiera de gastrointestinala effekterna med risk för blödning eller ulceration.
Baklofen:Ökad baklofentoxicitet.
CYP2C9-hämmare:Samtidig administrering av ibuprofen och CYP2C9-hämmare kan öka exponeringen av ibuprofen (CYP2C9-substrat). I en studie med vorikonazol och flukonazol (CYP2C9-hämmare) kunde en ökning med ungefär 80 till 100% av S(+)-ibuprofen visas. Sänkning av ibuprofendosen ska övervägas vid samtidig administrering av potenta CYP2C9-hämmare, speciellt om hög dos ibuprofen administreras tillsammans med vorikonazol eller flukonazol.
4.6 Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet
Hämning av prostaglandinsyntesen kan påverka graviditeten och /eller embryonal/fosterutveckling på ett negativt sätt. Data från epidemiologiska studier tyder på en ökad risk för missfall, samt risk för hjärtmissbildning och gastroschisis efter intag av en prostaglandinsynteshämmare under tidig graviditet. Den absoluta risken för kardiovaskulär missbildning ökade från mindre än 1 % till cirka 1,5 %. Risken tros öka med högre dos samt med behandlingens längd. Hos djur har tillförsel av prostaglandinsynteshämmare visats leda till ökad förekomst av pre- och postimplantationsförluster samt embryo/fetal död. Ökad förekomst av flera missbildningar, inklusive kardiovaskulära, har dessutom rapporterats hos djur som exponerats för en prostaglandinsynteshämmare under den organbildande perioden. Under den första och andra trimestern av graviditeten ska Ibuprofen Bril inte användas om det inte är absolut nödvändigt. Om Ibuprofen Bril används av en kvinna som önskar bli gravid, eller tas under den första och andra trimestern av graviditeten bör dosen vara så låg och behandlingstiden så kort som möjligt.
Under tredje trimestern av graviditeten kan alla prostaglandinsynteshämmare utsätta fostret för:
-
Kardiopulmonell toxicitet (för tidig slutning av ductus arteriosus och pulmonell hypertension)
-
Störd njurfunktion, som kan leda till njursvikt och därmed minskad mängd fostervatten.
Modern och fostret, vid graviditetens slut, för:
-
Ökad blödningstid, en antiaggregationseffekt hos trombocyterna, som kan förekomma redan vid mycket låga doser.
-
Hämning av uteruskontraktioner, vilket kan leda till försenad/förlängd förlossning.
Ovanstående medför att Ibuprofen Bril är kontraindicerat under tredje trimestern av graviditeten.
Amning
Ibuprofen passerar över i modersmjölk, men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser under kort tids behandling. Vid långtidsbehandling bör tidig avvänjning övervägas.
Fertilitet
Användning av ibuprofen kan minska fertilitet och rekommenderas ej till kvinnor som önskar bli gravida. Uppehåll i ibuprofenbehandling av kvinnor som har svårt att bli gravida eller som genomgår infertilitetsundersökningar bör övervägas.
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
I allmänhet förekommer inga biverkningar av ibuprofen som påverkar förmågan att framföra fordon eller använda maskiner. Eftersom biverkningar i form av trötthet, somnolens, vertigo (rapporterats som vanligt förekommande) och synrubbningar (rapporterats som mindre vanligt förekommande) kan förekomma vid hög dosering, kan dock förmågan att köra bil och använda maskiner påverkas i enstaka fall. Dessa effekter potentieras av samtidigt alkoholintag.
4.8 Biverkningar
De mest vanligt rapporterade biverkningarna är av gastrointestinal natur. Peptiska ulcer, perforation eller gastrointestinala blödningar (ibland fatala) kan förekomma, i synnerhet hos äldre (se avsnitt 4.4). Illamående, kräkningar, diarré, flatulens, förstoppning, dyspepsi, buksmärta, melena, hematemes, ulcerativ stomatit, förvärrad kolit och Crohns sjukdom, (se avsnitt 4.4) har rapporterats. Rapporter om gastrit har varit mindre frekventa.
Biverkningar är mestadels dosberoende. I synnerhet är risken för att gastrointestinala blödningar beroende av dos och behandlingstid. För övriga kända riskfaktorer se avsnitt 4.4.
Kliniska studier antyder att användning av ibuprofen, särskilt vid en hög dos (2 400 mg/dag) kan vara förknippad med en liten ökad risk för arteriella trombotiska händelser (till exempel hjärtinfarkt eller stroke) (se avsnitt 4.4).
Ödem, hypertoni och hjärtsvikt har rapporterats i samband med NSAID-behandling.
Biverkningarna är mindre frekventa när maximal daglig dos är 1200 mg.
Biverkningsfrekvenserna är angivna enligt följande:
Mycket vanliga (≥1/10)
Vanliga ≥1/100 till <1/10
Mindre vanliga (≥1/1 000 till <1/100)
Sällsynta (1/10 000 till <1/1 000)
Mycket sällsynta (<1/10 000)
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)
Organsystem |
Biverkning |
Frekvens |
Undersökningar |
ökning av urea i blodet, förhöjda transaminaser och alkaliska fosfataser, minskning av hemoglobin- och hematokritvärden, hämning av trombocytaggregationen, förlängd blödningstid, sänkt serumkalcium, ökning av urinsyra i serum |
Sällsynta |
Hjärtat |
palpitationer, hjärtsvikt, hjärtinfarkt, akut lungödem, ödem |
Mycket sällsynta |
Blodet och lymfsystemet |
hematopoietiska sjukdomar (anemi, leukopeni, trombocytopeni, pancytopeni, agranulocytos). Initiala symtom kan vara: feber, halsont, ytliga sår i munnen, influensasymtom, kraftig trötthet, blödningar i näsa och hud |
Mycket sällsynta |
Centrala och perifera nervsystemet |
huvudvärk, somnolens, vertigo, trötthet, agitation, yrsel, insomnia, irritabilitet |
Vanliga |
aseptisk meningit |
Mycket sällsynta |
|
Ögon |
synrubbningar |
Mindre vanliga |
toxisk amblyopi |
Sällsynta |
|
Öron och balansorgan |
Tinnitus |
Mycket sällsynta |
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum |
rinit, bronkospasm |
Mindre vanliga |
Magtarmkanalen |
gastrointestinala rubbningar såsom halsbränna, dyspepsi, buksmärta och illamående, kräkningar, flatulens, diarré, förstoppning |
Mycket vanliga |
|
gastrointestinala ulcer, ibland med blödning och perforation (se avsnitt 4.4), dold blödning som kan leda till anemi, melena, hematemes, ulcerativ stomatit, kolit, förvärrad inflammatorisk tarmsjukdom, komplikationer av kolon divertiklar (perforation, fistlar) |
Vanliga |
|
gastrit |
Mindre vanliga |
|
esofagit, pankreatit, intestinala strikturer. |
Mycket sällsynta |
Njurar och urinvägar |
utveckling av ödem speciellt hos patienter med hypertoni eller nedsatt njurfunktion, nefrotiskt syndrom, interstitiell nefrit som kan vara associerad med njursvikt |
Mindre vanliga |
renal papillär nekros vid långtidsbehandling (se avsnitt 4.4) |
Mycket sällsynta |
|
Hud och subkutan vävnad |
fotosensitivitet |
Mindre vanliga |
svåra former av hudreaktioner (erytema multiforme, exfoliativ dermatit, blåsbildande reaktioner inklusive Stevens-Johnson syndrom och toxisk epidermal nekrolys, alopeci, nekrotiserande fascit |
Mycket sällsynta |
|
Blodkärl |
hypertoni |
Mycket sällsynta |
Immunsystemet |
överkänslighetsreaktioner såsom urtikaria, pruritus, purpura och exantem samt astma attacker (ibland med samtidig hypotoni) |
Mindre vanliga |
|
lupus erytematosus syndrom |
Sällsynta |
|
kraftiga överkänslighetsreaktioner. Symtomen kan vara: ansiktsödem, svullnad av tunga, svullnad i svalget med obstruktion av luftvägarna, dyspné, takykardi, blodtrycksfall som kan leda livshotande chock. |
Mycket sällsynta |
Lever och gallvägar |
nedsatt leverfunktion, leverskada, speciellt vid långtidsbehandling, leversvikt, akut hepatit, ikterus |
Mycket sällsynta |
Psykiska störningar |
depression, konfusion, hallucinationer |
Sällsynta |
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
www.lakemedelsverket.se
4.9 Överdosering
Symtom
Flertalet av patienter som har intagit NSAID-preparat i rekommenderade doser upplever inte annat än illamående, kräkningar, smärtor i epigastriet, eller mer sällan diarré. Tinnitus, huvudvärk, yrsel, vertigo och gastrointestinala blödningar kan också uppkomma. I allvarligare fall av överdosering kan centralnervös toxicitet uppkomma såsom dåsighet, ibland också excitation, desorientering eller koma. Vid enstaka tillfällen utvecklar patienter kramper. Barn kan dessutom utveckla myokloniska kramper. Vid allvarlig överdosering kan metabolisk acidos uppstå och protrombintiden/INR kan bli förlängd, vilket sannolikt orsakas av effekterna av cirkulerande koagulationfaktorer. Akut njursvikt, leverskada, hypotoni, respiratorisk insufficiens och cyanos kan inträffa. Förvärrad astma är möjligt hos astmatiker.
Behandling
Behandling bör vara symtomatisk och understödjande och inkludera upprätthållande av fri luftväg samt övervakning av hjärta och vitala funktioner till läget är stabiliserat. Magsköljning eller oral administrering av aktivt kol är indicerat om patienten behandlas inom en timma efter intaget av mer än 400 mg/kg kroppsvikt. Om ibuprofen har hunnit absorberas bör alkaliska substanser administreras för att underlätta utsöndringen av syran ibuprofen i urinen. Vid frekventa eller ihållande kramper bör de behandlas med intravenöst givet diazepam eller lorazepam. Bronkdilaterande medel bör användas vid astma. Det finns ingen specifik antidot tillgänglig.
5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel, NSAID-preparat; propionsyraderivat ATC-kod: M01AE01
Ibuprofen tillhör gruppen NSAID-preparat och har antiinflammatoriska, analgetiska och antipyretiska egenskaper. Djurmodeller för smärta och inflammation indikerar att ibuprofen effektivt hämmar syntesen av prostaglandiner. Hos människa lindrar ibuprofen smärta orsakad av inflammation samt svullnad och feber. Ibuprofen har en hämmande effekt på prostaglandinsyntesen genom att hämma cyklooxygenasaktiviteten. Därutöver hämmar ibuprofen ADP (adenosindifosfat) eller kollagenstimulerad trombocytaggregation.
Experimentella data antyder att ibuprofen eventuellt kan hämma effekten av låga doser av acetylsalicylsyra på trombocytaggregation kompetitivt när de doseras tillsammans. Vissa farmakodynamiska studier har visat att en minskad effekt av acetylsalicylsyra på tromboxanbildning och trombocytaggregation förekom när enkeldoser av ibuprofen 400 mg togs inom 8 timmar före eller inom 30 minuter efter dosering av acetylsalicylsyra med omedelbar frisättning (81 mg). Även om det finns osäkerheter kring extrapolering av dessa data till den kliniska situationen går det inte att utesluta möjligheten att regelbunden långvarig användning av ibuprofen eventuellt minskar den hjärtskyddande effekten av låga doser acetylsalicylsyra. Ingen klinisk relevant effekt anses sannolik vid tillfällig användning av ibuprofen (se avsnitt 4.5).
Ibuprofen hämmar prostaglandinsyntesen i uterus, och reducerar på så sätt det intrauterina vilo- och aktivitetstrycket, de regelbundna uterinkontraktionerna samt mängden prostaglandiner som frigörs i blodcirkulationen. Dessa effekter förmodas förklara lindringen av menstruationssmärtor. Ibuprofen hämmar renal prostaglandinsyntes, vilket kan leda till renal insufficiens, vätskeretention och hjärtsvikt hos riskpatienter (se avsnitt 4.3).
Prostaglandiner är involverade i ovulationen, därför kan läkemedel som hämmar prostaglandinsyntesen påverka fertiliteten hos kvinnor (se avsnitt 4.4, 4.6 och 5.3).
5.2 Farmakokinetiska egenskaper
Absorption
Ibuprofen absorberas snabbt från magtarmkanalen. Maximal serumkoncentration uppnås efter 1–2 timmar efter administrering.
Distribution
Ibuprofen distribueras snabbt i hela kroppen. Proteinbindningsgraden är ca 99%.
Metabolism
Ibuprofen metaboliseras i levern (hydroxylering, karboxylering).
Eliminering
Halveringstiden är ca 2,5 timmar hos friska individer. Farmakologiskt inaktiva metaboliter utsöndras huvudsakligen (90%) via njurarna, men också via galla.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
Det finns inga prekliniska data av relevans för klinisk säkerhet utöver data som redan beaktats i andra delar av produktresumén.
6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen
Tablettkärna:
-
Mikrokristallin cellulosa
-
Laktosmonohydrat
-
Kroskarmellosnatrium
-
Kolloidal vattenfri kiseldioxid
-
Polyvinylpyrrolidon
-
Majsstärkelse
-
Natriumlaurylsulfat
-
Magnesiumstearat
-
Tablettdragering:
-
Hydroxypropylcellulosa
-
Hypromellos
-
Makrogol
-
Titandioxid
6.2 Inkompatibiliteter
Ej relevant.
6.3 Hållbarhet
3 år
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Ogenomskinliga PVC/Aluminium- blisterförpackningar. HDPE-burk med polypropenlock.
Förpackningsstorlekar: Blister: 1, 6, 10, 12, 20, 24, 28, 30, 40, 48, 50, 60, 96 och 100tabletter.
HDPE-burk med polypropenlock: 12, 20, 24, 28, 30, 40, 48, 50, 60, 96 och 100.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering
Inga särskilda anvisningar.
7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Bristol Laboratories Limited
Unit 3, Canalside,
Northbridge Road,
Berkhamsted
Hertfordshire HP4 1EG
Storbritannien
8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
47925
9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
2014-12-12
10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN