Produktresumé

1 Läkemedlets Namn

Lergigan comp 10 mg/50 mg/10 mg tabletter

2 Kvalitativ och Kvantitativ Sammansättning

1 tablett innehåller 10 mg prometazinhydroklorid, 50 mg koffein och 10 mg efedrinsulfat.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3 Läkemedelsform

Tablett

Vit, rund, filmdragerad tablett, kupad, med prägling LC inom bågar, diameter 9 mm.

4 Kliniska Uppgifter

4.1 Terapeutiska indikationer

Nervösa ångest- och spänningstillstånd. Sömnrubbningar. Allvarliga orostillstånd. Premedicinering i kirurgisk och odontologisk praxis. Rörelsesjuka. Allergiska manifestationer av olika genes. Pruritus. Nausea och vertigo (graviditetsillamående, Ménières sjukdom, illamående efter röntgenbehandling och narkos). Alkoholism och eufomani.

4.2 Dosering och administreringssätt

Dosering

1 tablett 1-2 gånger dagligen. Vid behov kan dosen ökas upp till 1 tablett 4 gånger dagligen. Maximal dygnsdos: 10 tabletter.

Administreringssätt

Illamående och kräkningar kan undvikas om tabletterna tas i samband med måltid.

4.3 Kontraindikationer

Överkänslighet mot de aktiva innehållsämnena eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4 Varningar och försiktighet

Bör inte ges som dagssedativum vid depressioner där hämning och olust utgör dominerande symtom.

Försiktighet vid behandling av patienter med prostatahypertrofi, blåshalsobstruktion, pyloroduodenal obstruktion, myasthenia gravis och hepatit.

På grund av efedrintillsatsen bör försiktighet iakttagas vid hypertoni och organiska hjärtsjukdomar. I likhet med andra alfareceptorstimulerare kan efedrin ge miktionssvårigheter och urinretention.

Muntorrhet kan vid långtidsbehandling ge tand- och munslemhinneskador. Tänderna bör noggrant rengöras med fluortandkräm två gånger dagligen.

Minskat tårflöde kan medföra problem för kontaktlinsbärare.

En omkring 3 gånger ökad risk för cerebrovaskulära händelser har observerats i randomiserade, placebokontrollerade kliniska prövningar av vissa atypiska neuroleptika bland patienter med demens. Bakomliggande mekanistisk förklaring till denna riskökning är okänd. En ökad risk även för andra neuroleptika samt bland andra patientpopulationer kan inte uteslutas. Prometazin bör därför ges med försiktighet till patienter med riskfaktorer för stroke.

QT-intervall

Eftersom fentiaziner kan förlänga QT-intervallet tillrådes försiktighet vid behandling av patienter med uttalad bradykardi, hjärtkärlsjukdom, och med ärftlig form av förlängning av QT-intervallet. Samtidig behandling med andra neuroleptika bör undvikas.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Koffein

Adenosin: Koffein är en adenosinantagonist och kan förväntas öka den effektiva dosen av adenosin. Kombinationen bör därför undvikas.

Ciprofloxacin: Metabolismen av koffein hämmas av ciprofloxacin med upp till fördubblade plasmahalter som följd.

Fluvoxamin: Fluvoxamin är en potent hämmare in vitro av CYP 1 A2 som katalyserar metabolismen av koffein. Experimentella studier på friska försökspersoner visar att fluvoxamin minskar clearance av koffein från 107 till 21 ml/min. Detta innebär risk för koffeinintoxikation vid samtidig administrering av medlen.

Norfloxacin: Studier med perfloxacin talar för att dess huvudmetabolit norfloxacin kan minska clearance av koffein 2-faldigt.

Fenylpropanolamin: Vid kombinationsbehandling med fenylpropanolamin ökar plasmakoncentrationen av koffein fyrfaldigt i jämförelse med monoterapi. Additiva CNS-biverkningar kan utlösas. Ett fall av manisk psykos har satts i samband med kombinationen kaffe (motsvarande ca 1 g koffein per dag) och fenylpropanolamin (150 mg). Det har vidare rapporterats att kombinationen utlöser en högre blodtrycksstegring än varje medel för sig.

Karbamazepin: Karbamazepin inducerar metabolismen av koffein på barn.

Klozapin: Plasmakoncentrationerna av klozapin påverkas av koffein-intaget. De sjunker med nära 50% om patienterna får koffeinfri diet under 5 dagar. Koncentrationerna stiger till utgångsvärdena när patienterna återgår till normal koffeinkonsumtion. Mekanismen är sannolikt att koffein hämmar den CYP 1A2-medierade metabolismen av klozapin.

Litium: Koffein ökar clearance av litium. Omvänt har nyligen i en patientstudie visats att minskad konsumtion av koffein (via dieten) leder till drygt 20%-ig ökning av litiumhalten i plasma.

Efedrin

Sympatomimetika kan öka blodtrycket och därför tillråds speciell försiktighet vid behandling av patienter som medicineras mot högt blodtryck. Interaktioner med alfa-blockerare och beta-blockerare kan vara komplext. Efedrin, precis som adrenalin, stimulerar både alfa- och beta-adrenerga receptorer, men efedrin är mer långverkande. Halotan och vissa andra anestetika sensibiliserar patienten för risken för adrenalin-inducerade arytmier och akut lungödem, speciellt vid samtidig hypoxi.

Prometazin

Den sedativa effekten potentieras vid samtidigt intag av alkohol och centraldämpande medel.

Försiktighet tillrådes vid samtidig behandling med andra läkemedel som kan förlänga QT-intervallet såsom andra neuroleptika, Klass IA och III antiarytmika, moxifloxacin, erythromycin, metadon, meflokin, tricykliska antidepressiva, litium eller cisaprid. Samtidig medicinering med läkemedel som kan ge upphov till elektrolytstörningar, såsom thiaziddiuretika (hypokalemi), bör beaktas då detta ökar risken för maligna arytmier (se även sektion 4.4).

4.6 Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Prometazin och efedrin

Inga kända risker vid användning.

Koffein

Gravida kvinnor rekommenderas att begränsa sitt intag av koffein då tillgängliga data beträffande effekten av koffein på det mänskliga fostret antyder en potentiell risk.

Amning

Uppgift saknas om prometazin och efedrin passerar över i modersmjölk. Koffein passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapevtiska doser.

4.7 Effekter på förmågan att föra fordon och använda maskiner

Vid behandling med Lergigan comp kan reaktionsförmågan nedsättas. Detta bör beaktas då skärpt uppmärksamhet krävs, t ex vid bilkörning.

4.8 Biverkningar

Biverkningar anges nedan efter organsystem och frekvens. Frekvenserna definieras som:

Vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1000).

Psykiska störningar
Mindre vanliga	Oro (av efedrin, vid hög dosering).
Centrala och perifera nervsystemet
Mindre vanliga	Tremor (av efedrin, vid hög dosering).
Ögon
Mindre vanliga	Minskat tårflöde, ackomodationsrubbningar.
	Flimmerskoton (av koffein, vid hög dosering).
Öron och balansorgan
Mindre vanliga	Tinnitus.
Hjärtat
Mindre vanliga	Palpitation (av efedrin, vid hög dosering).
Sällsynta	QT förlängning, Torsade de Pointes, hjärtstillestånd, ventrikulära arytmier (ventrikelflimmer, ventrikeltakykardi).
Magtarmkanalen
Vanliga	Muntorrhet.
Mindre vanliga	Illamående, kräkning (av efedrin, vid hög dosering), obstipation. Törst (av efedrin, vid hög dosering).
Lever och gallvägar
Sällsynta	Hepatit med ikterus av stastyp.
Muskuloskeletala systemet och bindväv
Mindre vanliga	Muskelsvaghet (av efedrin, vid hög dosering).
Njurar och urinvägar
Mindre vanliga	Urinretention.
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället
Mindre vanliga	Yrsel, huvudvärk, svettning.

Vid längre tids bruk kan muntorrhet medföra risk för tand- och munslemhinneskador.

Behandling med fentiaziner kan ge upphov till förlängning av QT-intervallet och kardiella arytmier. Fall av plötslig död som kan ha kardiell orsak (se avsnitt 4.4) har rapporterats vid behandling med sådana läkemedel.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

4.9 Överdosering

Efedrin

Toxicitet: Individuellt mycket varierande känslighet (thyreotoxikosfall är särskilt känsliga). 10 mg till 8 månaders barn gav lindrig till måttlig intoxikation. 15-40 mg gav lindrig, 50-75 mg lindrig till måttlig, 150-250 mg måttlig till allvarlig förgiftning hos barn över 2 år.

Symtom: Trötthet, sluddrigt tal, tremor, huvudvärk, oro, irritabilitet, takykardi, palpitationer. Illamående, kräkningar. Vid höga doser även somnolens, mydriasis, excitation, hallucinationer, kramper, hypertermi, blodtrycksstegring (senare eventuellt blodtrycksfall), arytmier. Hypokalemi. Urinretention. I allvarliga fall eventuellt risk för rhabdomyolys och njursvikt.

Behandling: Om befogat ventrikeltömning, kol och eventuellt laxantia vid oralt intag. Övervakning av medvetandegrad och cirkulation. I allvarliga fall kontinuerlig EKG-övervakning. Vid kramper diazepam 5-10 mg till vuxen

(0,1-0,2 mg/kg till barn).

Vid symtomgivande takykardi metoprolol alternativt atenolol. Vid behandlingskrävande hypertoni ges dessutom alfablockerare, till exempel fentolamin. Alternativt kan labetalol prövas. Symtomatisk behandling.

Koffein

Toxicitet: Toxisk dos 20 mg/kg, letal dos 150-200 mg/kg, 6-12 g peroralt till vuxna gav letal intoxikation. 5,3 g till 5-åring gav letal intoxikation. 2-3 g till 1-åring gav mycket allvarlig intoxikation. 2 g till 19-åring gav lindrig, 2,5-3 g till 15-åring gav lindrig-måttlig, 3 g till 18-åring gav måttlig-allvarlig intoxikation. 6 g till 16-åring gav allvarlig och 10 g till vuxen gav mycket allvarlig intoxikation.

Symtom: Illamående, huvudvärk, yrsel, oro, tinnitus, tremor, excitation, takykardi, takypné, ökade urinmängder. Vid större doser kräkningar (ev hematemes), hypertemi, hyperventilation, hypokalemi, hyponatremi, VES, blodtrycksförhöjning, hallucinationer, eventuellt delirium och kramper. Vid massiva doser andningsdepression, VT, ventrikelflimmer och cirkulationskollaps. Rhabdomyolys och njursvikt. ARDS i enstaka fall.

Behandling: Om befogat ventrikeltömning, kol. Diazepam 5-10 mg intravenöst till vuxna (barn 0,1-0,2 mg/kg) vid CNS-excitation och kramper, betablockerare vid takykardi och blodtrycksförhöjning, antacida vid behov kompletterat med omeprazol 40 mg intravenöst till vuxen vid hematemes. Symtomatisk behandling. Vid mycket svår förgiftning eventuellt hemoperfusion.

Prometazin

Toxicitet

200 mg till 2-åring gav letal intoxikation. 50 mg till 2½-åring gav efter ventrikeltömning lindrig, 100 mg till 3-åring gav måttlig och 200 mg till 3-åring gav allvarlig intoxikation. 200 mg till 6-åring som ventrikeltömts gav måttlig intoxikation medan 200 mg till 12-åring gav allvarlig intoxikation. 250 mg till vuxen gav måttlig, 500 mg gav måttlig till allvarlig, 2,25 g gav allvarlig intoxikation. 50 mg intramuskulärt till 2 mån barn gav allvarlig intoxikation.

Symtom

Somnolens, medvetslöshet och/eller excitation (främst hos barn). Ataxi, tremor, huvudvärk, hallucinationer, kramper. Muntorrhet, flush, hypertermi, mydriasis. Urinretention. Takykardi, vid massiva doser ev. blodtrycksfall och arytmier. Illamående och kräkningar. Även extrapyramidala symtom är tänkbara. Symtombilden domineras av centrala antikolinerga symtom samt CNS-depression och kramper.

Förlängd QT-tid och fall av allvarliga arytmier med dödlig utgång har beskrivits vid överdosering av fentiaziner.

Behandling

Om befogat ventrikeltömning (kräkningsprovokation lönar sig endast i tidigt skede då prometazin har antiemetisk effekt, därför i regel ventrikelsköljning), kol. Vid kramper och akuta dystonier diazepam. Vid uttalade centrala antikolinerga symtom (excitation, hallucinationer) eventuellt fysostigmin 1-2 (upp till 3) mg intravenöst långsamt (2 minuter), barn 0,02-0,04 mg/kg, mot centrala antikolinerga symtom. Titreras fram till effektiv dos (atropin tillgängligt för reversering av eventuella överdoseringssymtom). Den effektiva dosen kan upprepas efter 30‑60 minuter. Alternativt kan fysostigmin ges i kontinuerlig infusion 1-3 mg/timme. Om annan hjärtpåverkan än sinustakykardi föreligger får lämpligheten av att ge fysostigmin diskuteras från fall till fall. Vid blodtrycksfall intravenös vätsketillförsel och vid behov dobutamin och/eller noradrenalin (initialt 0,05 g/kg/min, ökas vid behov med 0,05 g/kg/min var 10:e minut). Sörj för god diures. Övrig symtomatisk terapi vid behov.

Kombinationer

Lergigan comp: (1 tablett innehåller 10 mg prometazinklorid, 50 mg koffein och 10 mg efedrinsulfat). 25 tabl till 5-åring gav letal intoxikation. 2 tabl till 2½-åring gav måttlig, 8 tabl till 3-åring gav efter ventrikeltömning måttlig till allvarlig, 15-20 tabl till 2½-5-åringar gav allvarlig till mycket allvarlig intoxikation.

5 Farmakologiska Egenskaper

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Antihistaminer för systemiskt bruk, fentiazinderivat

ATC-kod: R06AD52

Lergigan comp är lämpligt vid sådana tillfällen då den hypnotiska effekten hos Lergigan visar sig besvärande eller icke önskvärd. Såväl efedrinet som koffeinet understöder prometazinets antiemetiska effekt vid sjösjuka och andra former av rörelsesjuka samt vid graviditetsillamående.

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

-

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Det finns inga prekliniska data av relevans för säkerhetsbedömningen utöver vad som redan beaktats i produktresumén.

6 Farmaceutiska Uppgifter

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Titandioxid (E171), glycerol, vaniljarom, magnesiumstearat, sorbitanoleat, vattenfri kolloidal kiseldioxid, kalciumvätefosfatdihydrat, mikrokristallin cellulosa, etylcellulosa, hydroxypropylcellulosa, makrogol, natriumstärkelseglykolat.

6.2 Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3 Hållbarhet

3 år.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

30 tabletter i plastburk med barnskyddat lock.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

7 Innehavare av Godkännande För Försäljning

Meda AB, Box 906, 170 09 Solna

8 nummer på godkännande för försäljning

42300

9 Datum för Första Godkännande/Förnyat Godkännande

1953-04-18 / 2008-07-01

10 Datum för Översyn av Produktresumén

2016-01-30