Levofloxacin Orion
Läkemedelsverket 2015-03-19
PRODUKTRESUMÉ
1. LÄKEMEDLETS NAMN
Levofloxacin Orion 500 mg filmdragerade tabletter
2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
Varje filmdragerad tablett med Levofloxacin Orion 500 mg innehåller 500 mg levofloxacin som aktiv substans vilket motsvarar 512,46 mg av levofloxacinhemihydrat.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3. LÄKEMEDELSFORM
Filmdragerad tablett.
Ljust persikofärgade, filmdragerade tabletter, med en längd på cirka 16,2 mm och en bredd på cirka 8,1 mm, med en skåra på båda sidorna och präglade med "J" och "500" på var sin sida av skåran på ena sidan av tabletten.
Tabletten kan delas i två lika stora doser.
4. KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
Levofloxacin Orion är avsett vid behandling av vuxna vid följande infektioner (se avsnitt 4.4 och 5.1):
-
Akut bakteriell sinuit
-
Akut exacerbation av kronisk bronkit
-
Samhällsförvärvad pneumoni
-
Komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner
Levofloxacin Orion bör endast användas vid ovan nämnda infektioner, när det anses olämpligt att använda antibakteriella medel som vanligen rekommenderas för initial behandling av dessa infektioner.
-
Pyelonefrit och komplicerade urinvägsinfektioner (se avsnitt 4.4)
-
Kronisk bakteriell prostatit
-
Okomplicerad cystit (se avsnitt 4.4)
-
Inhalationsantrax: postexpositionsprofylax och kurativ behandling (se avsnitt 4.4)
Levofloxacin Orion kan också användas för att slutföra behandlingen av patienter som har visat förbättring under inledande behandling med intravenöst levofloxacin.
Hänsyn bör tas till officiella riktlinjer för lämplig användning av antibakteriella medel.
4.2 Dosering och administreringssätt
Levofloxacin Orion tabletter tas en eller två gånger dagligen. Doseringen beror på typ och svårighetsgrad av infektionen och känslighet hos den förmodat orsakande patogenen.
Levofloxacin Orion kan också användas för att slutföra behandlingen av patienter som har visat förbättring under inledande behandling med intravenöst levofloxacin; samma doser kan användas förutsatt att bioekvivalensen av den parenterala och den perorala formuleringen är densamma.
Dosering
Följande doseringsrekommendationer kan ges för Levofloxacin Orion:
Dosering för patienter med normal njurfunktion (kreatininclearance >50 ml/min)
Indikation |
Dagsdos (efter svårighetsgrad) |
Behandlingslängd (efter svårighetsgrad) |
Akut bakteriell sinuit |
500 mg en gång dagligen |
10-14 dagar |
Akut exacerbation av kronisk bronkit |
500 mg en gång dagligen |
7-10 dagar |
Samhällsförvärvad pneumoni |
500 mg en eller två gånger dagligen |
7-14 dagar |
Pyelonefrit |
500 mg en gång dagligen |
7-10 dagar |
Komplicerade urinvägsinfektioner |
500 mg en gång dagligen |
7-14 dagar |
Okomplicerad cystit |
250 mg en gång dagligen |
3 dagar |
Kronisk bakteriell prostatit |
500 mg en gång dagligen |
28 dagar |
Komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner |
500 mg en eller två gånger dagligen |
7-14 dagar |
Inhalationsantrax |
500 mg en gång dagligen |
8 veckor |
Särskilda populationer
Nedsatt njurfunktion (kreatininclearance ≤ 50 ml/min)
|
Dosering |
||
|
250 mg/24 timmar |
500 mg/24 timmar |
500 mg/12 timmar |
Kreatininclearance |
första dosen: 250 mg |
första dosen: 500 mg |
första dosen: 500 mg |
50-20 ml/min |
därefter: 125 mg/24 timmar |
därefter: 250 mg/24 timmar |
därefter: 250 mg/12 timmar |
19-10 ml/min |
därefter: 125 mg/48 timmar |
därefter: 125 mg/24 timmar |
därefter: 125 mg/12 timmar |
<10 ml/min (inklusive hemodialys och CAPD)1 |
därefter: 125 mg/48 timmar |
därefter: 125 mg/24 timmar |
därefter: 125 mg/24 timmar |
1 Inga ytterligare doser krävs efter hemodialys eller kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys (CAPD).
Den rekommenderade dosen på 125 mg är inte möjlig med denna produkt, däremot finns det andra produkter med styrkor lägre än 250 mg tillgängligt.
Nedsatt leverfunktion
Ingen dosjustering krävs, eftersom levofloxacin inte metaboliseras i någon större utsträckning i levern, och huvudsakligen utsöndras via njurarna.
Äldre
Dosjustering är inte nödvändig till äldre, annat än den som krävs vid nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.4 Tendinit och senruptur och QT-förlängning).
Pediatrisk population
Levofloxacin är kontraindicerat hos barn och växande ungdomar (se avsnitt 4.3).
Administreringssätt
Levofloxacin Orion tabletter ska sväljas hela, utan att krossas, med tillräcklig mängd vätska. För att anpassa dosen kan de delas vid brytskåran. Tabletterna kan tas i samband med måltider eller mellan måltiderna. Levofloxacin Orion tabletter ska tas minst 2 timmar före eller efter intag av järnsalter, zinksalter, magnesium- eller aluminiuminnehållande antacida eller didanosin (endast didanosinformuleringar som innehåller aluminium eller magnesium som buffrqnde ämnen) och sulkralfat, eftersom absorptionen av levofloxacin kan minska (se avsnitt 4.5).
4.3 Kontraindikationer
Levofloxacin Orion tabletter ska inte användas:
-
hos patienter överkänsliga mot levofloxacin eller andra kinoloner eller något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1
-
hos patienter med epilepsi
-
hos patienter med sensjukdom i anamnesen i samband med fluorokinolontillförsel
-
hos barn eller växande ungdomar
-
under graviditet
-
hos ammande kvinnor
4.4 Varningar och försiktighet
Det är mycket troligt att
meticillinresistent S. aureus även är resistent mot
fluorokinoloner inklusive levofloxacin. Därför rekommenderas inte
levofloxacin för behandling av känd eller misstänkt MRSA-infektion,
såvida inte laboratorieresultat har bekräftat känslighet hos
organismen för levofloxacin (och då vanligen rekommenderade
antibakteriella medel för behandling av MRSA-infektioner anses
olämpliga).
Levofloxacin kan användas vid behandling av akut
bakteriell sinuit och akut exacerbation av kronisk bronkit när
dessa infektioner har diagnostiserats.
Resistens hos E. coli mot fluorokinoloner - den
vanligaste patogenen involverad i urinvägsinfektioner - varierar
inom den Europeiska unionen. Förskrivare rekommenderas att ta
hänsyn till den lokala förekomsten av resistens hos E. coli
mot fluorokinoloner.
Inhalationsantrax: Användningen på människa är baserad
på känslighetsdata för in vitro Bacillus anthracis och på
experimentella djurdata tillsammans med begränsade humandata.
Behandlande läkare ska ta hänsyn till nationella och/eller
internationella konsensusdokument rörande behandling av
mjältbrand.
Tendinit och
senruptur
Tendinit inträffar sällan. I de flesta fall berör den
akillessenan och kan leda till senruptur. Tendinit och senruptur,
ibland bilateralt, kan uppträda inom 48 timmar efter påbörjad
behandling med levofloxacin och har rapporterats upp till flera
månader efter avslutad behandling. Risken för tendinit och
senruptur är ökad hos patienter över 60 år, hos patienter som får
dagliga doser på 1000 mg och hos patienter som använder
kortikosteroider. Den dagliga dosen bör justeras hos äldre
patienter baserat på kreatininclearance (se avsnitt 4.2). Noggrann
övervakning av dessa patienter är därför nödvändig om de har
ordinerats levofloxacin. Alla patienter bör rådfråga sin läkare om
de upplever smärta i senor. Om tendinit misstänks måste
behandlingen med levofloxacin upphöra omedelbart och lämplig
behandling (t.ex. immobilisering) skall inledas för den drabbade
senan (se avsnitt 4.3 och 4.8).
Clostridium
difficile-associerad diarré
Diarré, särskilt om den är svår, ihållande och/eller blodig, under
eller efter behandling med levofloxacin (inklusive flera veckor
efter behandlingen), kan vara symtom på Clostridium
difficile-associerad diarré (CDAD). CDAD kan variera i
svårighetsgrad från mild till livshotande, av vilken allvarligaste
formen är pseudomembranös kolit (se avsnitt 4.8). Det är därför
viktigt att överväga denna diagnos hos patienter som utvecklar
allvarlig diarré under eller efter behandling med levofloxacin. Om
CDAD misstänks eller bekräftas, ska levofloxacin utsättas
omedelbart och lämplig behandling inledas utan dröjsmål.
Antiperistaltiska läkemedel är kontraindicerade i denna kliniska
situation.
Patienter predisponerade för kramper
Kinoloner kan sänka kramptröskeln och utlösa anfall. Levofloxacin
är kontraindicerat hos patienter med epilepsi i anamnesen (se
avsnitt 4.3). I likhet med andra kinoloner ska de användas med
yttersta försiktighet hos patienter predisponerade för kramper
eller vid samtidig behandling med aktiva substanser som sänker
tröskeln för cerebrala kramper t.ex. teofyllin (se avsnitt 4.5).
Vid krampanfall (se avsnitt 4.8) ska behandlingen med levofloxacin
avbrytas.
Patienter med G-6 fosfatdehydrogenas-brist
Patienter med latent eller konstaterad brist på glukos-6
fosfatdehydrogenas kan ha benägenhet för hemolytiska reaktioner,
när de behandlas med antibakteriella kinoloner. Om levofloxacin
måste användas till dessa patienter ska potentiell uppkomst av
hemolys övervakas.
Patienter med nedsatt njurfunktion
Eftersom levofloxacin huvudsakligen utsöndras via njurarna, ska
dosen av Levofloxacin Orion justeras hos patienter med nedsatt
njurfunktion (se avsnitt 4.2).
Överkänslighetsreaktioner
Levofloxacin kan orsaka allvarliga, potentiellt dödliga
överkänslighetsreaktioner (t.ex. angioödem och anafylaktisk chock),
ibland efter den första dosen (se avsnitt 4.8). Patienterna ska
omedelbart avbryta behandlingen och kontakta sin läkare eller
akutläkare, som kommer att initiera lämpliga nödåtgärder.
Allvarliga bullösa
reaktioner
Fall av allvarliga bullösa hudreaktioner såsom Stevens Johnsons
syndrom eller toxisk epidermal nekrolys har rapporterats med
levofloxacin (se avsnitt 4.8). Patienter ska uppmanas att
omedelbart kontakta sin läkare om hud och/eller slemhinnereaktioner
uppträder, innan behandlingen fortsätter.
Dysglykemi
Som med alla kinoloner har störningar i blodsocker rapporterats, både hypoglykemi och hyperglykemi, vanligen hos diabetiker som får samtidig behandling mer perorala antidiabetesmedel
(t.ex. glibenklamid) eller med insulin. Fall av hypoglykemisk koma har rapporterats. Hos diabetiker rekommenderas noggrann övervakning av blodglukos (se avsnitt 4.8).
Förebyggande av fotosensibilisering
Fotosensibilisering har rapporterats med levofloxacin (se avsnitt 4.8). Det rekommenderas att
patienter inte bör utsätta sig för starkt solljus eller artificiell UV-strålning (t.ex. sollampa, solarium) under behandlingen och 48 timmar efter avslutad behandling, för att förhindra fotosensibilisering.
Patienter som behandlas med
vitamin K-antagonister
På grund av en eventuell ökning av protrombintiden (INR) och/eller
blödning hos patienter som behandlas med levofloxacin kombinerat
med en vitamin K-antagonist (t.ex. warfarin), bör upprepade
koagulationstester utföras när dessa läkemedel ges samtidigt (se
avsnitt 4.5).
Psykotiska reaktioner
Psykotiska reaktioner har rapporterats hos patienter som får kinoloner, inklusive levofloxacin.
I mycket sällsynta fall har
dessa utvecklats till självmordstankar och självskadebeteende,
ibland efter endast en dos av levofloxacin (se avsnitt 4.8). I
händelse av att patienten utvecklar sådana reaktioner bör
behandlingen med levofloxacin avbrytas och lämpliga åtgärder sättas
in. Försiktighet rekommenderas om levofloxacin ska användas till
psykotiska patienter eller patienter med anamnes på psykiatrisk
sjukdom.
QT-förlängning
Försiktighet bör iakttas när fluorokinoloner, inklusive
levofloxacin, används hos patienter med kända riskfaktorer för
förlängning av QT-intervallet som till exempel:
-
medfött långt QT-syndrom
-
samtidig användning av läkemedel som är kända för att förlänga QT-intervallet (t.ex. klass IA och III antiarytmika, tricykliska antidepressiva, makrolider, antipsykotika)
-
obehandlad elektrolytrubbning (t.ex. hypokalemi, hypomagnesemi)
-
hjärtsjukdom (t.ex. hjärtsvikt, hjärtinfarkt, bradykardi)
Äldre patienter och kvinnor kan vara mer känsliga för läkemedel som kan ge QTc-förlängning. Försiktighet bör därför iakttas under användning av fluorokinoloner, inklusive levofloxacin, för dessa populationer.
(Se avsnitten 4.2 Äldre,
4.5, 4.8 och 4.9).
Perifer neuropati
Perifer sensorisk neuropati och perifer sensomotorisk neuropati,
som kan uppkomma hastigt, har rapporterats hos patienter som fått
fluorokinoloner inklusive levofloxacin (se avsnitt 4.8). Om
patienten uppvisar symtom på neuropati ska levofloxacin sättas ut,
för att förhindra utveckling av ett irreversibelt tillstånd.
Lever och gallvägar
Fall av levernekros och dödlig leversvikt har rapporterats med
levofloxacin, främst hos patienter med allvarliga underliggande
sjukdomar t.ex. sepsis (se avsnitt 4.8). Patienter bör uppmanas att
avbryta behandlingen och kontakta sin läkare om tecken och symtom
på leversjukdom utvecklas som anorexi, gulsot, mörk urin, pruritus
eller ömmande buk.
Försämring av myasthenia gravis
Fluorokinoloner, inklusive levofloxacin, har neuromuskulärt
blockerande aktivitet och kan förvärra muskelsvaghet hos patienter
med myasthenia gravis. Allvarliga biverkningar som rapporterats
efter godkännandet, inklusive dödsfall och behov av andningshjälp,
har associerats med användning av fluorokinolon hos patienter med
myasthenia gravis. Levofloxacin rekommenderas inte till patienter
med känd anamnes på myasthenia gravis.
Synstörningar
Om synen blir nedsatt eller om några effekter på ögonen upplevs, ska en ögonspecialist konsulteras omedelbart (se avsnitten 4.7 och 4.8).
Superinfektion
Användning av levofloxacin, i synnerhet under längre tid, kan resultera i överväxt av icke-känsliga organismer. Om en superinfektion uppkommer under behandling, ska lämpliga åtgärder vidtas.
Interferens med laboratorieprover
Hos patienter som behandlas med levofloxacin kan bestämning av opiater i urin ge falskt positiva resultat. Det kan bli nödvändigt att bekräfta positiva opiattester med mer specifika metoder.
Levofloxacin kan hämma växten av Mycobacterium tuberculosis och därför ge falskt negativa resultat vid bakteriologisk diagnos av tuberkulos.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga
interaktioner
Effekt av andra läkemedel på Levofloxacin Orion
Järnsalter, zinksalter, magnesium- eller aluminiuminnehållande antacida, didanosin
Absorptionen av levofloxacin minskar signifikant då järnsalter, magnesium- eller aluminiuminnehållande antacida eller didanosin (endast didanosinformuleringar som innehåller aluminium eller magnesium som buffrqnde ämnen) administreras samtidigt med Levofloxacin Orion tabletter. Samtidigt intag av fluorokonolon med multivitaminer som innehåller zink, tycks minska den orala absorptionen. Det rekommenderas att medel som innehåller bivalenta eller trivalenta katjoner såsom järnsalter, zinksalter, magnesium- eller aluminiuminnehållande antacida eller didanosin (endast didanosinformuleringar som innehåller aluminium eller magnesium som buffrqnde ämnen) ska tas minst 2 timmar före eller efter intag av Levofloxacin Orion tabletter (se avsnitt 4.2). Kalciumsalter har minimal påverkan på den orala absorptionen av levofloxacin.
Sukralfat
Biotillgängligheten av Levofloxacin Orion tabletter är signifikant minskad vid samtidigt intag av sukralfat. Om patienten får både sukralfat och Levofloxacin Orion, bör sukralfat ges 2 timmar efter intag av Levofloxacin Orion tabletter (se avsnitt 4.2).
Teofyllin, fenbufen eller liknande icke-steroida antiinflammatoriska medel
Inga farmakokinetiska interaktioner för levofloxacin kunde noteras med teofyllin i en klinisk studie. En uttalad sänkning av tröskeln för cerebrala kramper kan emellertid inträffa om kinoloner ges samtidigt med teofyllin, icke-steroida antiinflammatoriska medel eller andra medel som sänker kramptröskeln.
Koncentrationen av levofloxacin var 13 % högre i närvaro av fenbufen än vid monoterapi.
Probenecid och cimetidin
Probenecid och cimetidin har en statistiskt signifikant effekt på eliminationen av levofloxacin. Renalt clearance av levofloxacin reducerades av cimetidin (24 %) och probenecid (34 %). Detta beror på att båda substanserna har förmåga att blockera den renala tubulära sekretionen av levofloxacin. Med de testdoser som gavs i studien är det emellertid osannolikt att de signifikanta kinetiska skillnaderna har någon klinisk relevans.
Försiktighet ska iakttas när levofloxacin ges samtidigt med läkemedel som påverkar den tubulära renala sekretionen såsom probenecid och cimetidin, särskilt hos patienter med nedsatt njurfunktion.
Övrig relevant information
Kliniska farmakologiska studier har visat att levofloxacins farmakokinetik inte påverkades i någon kliniskt relevant utsträckning, när levofloxacin administrerades tillsammans med följande läkemedel: kalciumkarbonat, digoxin, glibenklamid, ranitidin.
Levofloxacin Orions effekt på andra läkemedel
Ciklosporin
Halveringstiden för ciklosporin ökade med 33 % då det gavs tillsammans med levofloxacin.
Vitamin K-antagonister
Ökad protrombintid (INR)
och/eller blödning, som kan vara allvarlig, har rapporterats hos
patienter som behandlats med levofloxacin i kombination med en
vitamin K-antagonist (t.ex. warfarin). Koagulationstester bör
därför följas hos patienter som behandlas med vitamin
K-antagonister (se avsnitt 4.4).
Läkemedel som kan förlänga QT-intervallet
I likhet med andra fluorokinoloner bör levofloxacin användas med försiktighet hos patienter som använder läkemedel som kan förlänga QT-intervallet (t.ex. klass IA och III antiarytmika, tricykliska antidepressiva, makrolider) (se avsnitt 4.4 QT-förlängning).
Övrig relevant information
I en farmakokinetisk interaktionsstudie påverkade levofloxacin inte farmakokinetiken hos teofyllin (som är ett mönstersubstrat gör CYP1A2), vilket tyder på att levofloxacin inte är en CYP1A2-hämmare.
Andra former av interaktioner
Föda
Ingen kliniskt relevant interaktion med föda har påvisats. Därför kan Levofloxacin Orion tabletter administreras oberoende av födointag.
4.6 Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet
Det finns en begränsad mängd data från användning av levofloxacon hos gravida kvinnor. Djurstudier tyder inte på någon direkt eller indirekt skadlig effekt avseende reproduktionstoxicitet (se avsnitt 5.3). I avsaknad av humandata och då experimentella data antyder en risk för att fluorokinoloner kan skada viktbärande brosk hos växande organismer, får levofloxacin inte ges till gravida kvinnor (se avsnitten 4.3 och 5.3).
Amning
Levofloxacin är kontraindicerat hos ammande kvinnor. Det finns otillräcklig information om utsöndring av levofloxacin i bröstmjölk. Andra fluorokinoloner utsöndras dock i bröstmjölk.
I avsaknad av humandata och då experimentella data antyder en risk för att fluorokinoloner kan skada viktbärande brosk hos växande organismer, får levofloxacin inte ges till ammande kvinnor (se avsnitten 4.3 och 5.3).
Fertilitet
Levofloxacin försämrade inte fertiliteten eller reproduktionsförmågan hos råttor.
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Vissa biverkningar (t.ex. yrsel/vertigo, sömnighet, synstörningar) kan försämra patientens koncentrations- och reaktionsförmåga. Detta bör beaktas i situationer då denna förmåga är av särskild betydelse (t.ex. vid bilkörning eller hantering av maskiner).
4.8 Biverkningar
Nedanstående information baseras på data från kliniska studier på mer än 8300 patienter och på omfattande erfarenhet efter godkännande för försäljning.
Frekvensen definieras enligt följande:
Mycket vanliga (≥1/10),
Vanliga (≥1/100, <1/10),
Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100),
Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000),
Mycket sällsynta (<1/10 000),
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.
Organsystem |
Vanliga (≥1/100, <1/10 ) |
Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100) |
Sällsynta |
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) |
Infektioner och infestationer |
|
Svampinfektioner inklusive candidainfektion Resistens mot patogener |
|
|
Blodet och lymfsystemet |
|
Leukopeni Eosinofili |
Trombocytopeni Neutropeni |
Pancytopeni Agranulocytos Hemolytisk anemi |
Immunsystemet |
|
|
Angioödem Överkänslighet |
Anafylaktisk chock a Anafylaktoid chock
a |
Metabolism och nutrition |
|
Anorexi |
Hypoglykemi, särskilt hos patienter
med diabetes |
Hyperglykemi Hypoglykemisk koma |
Psykiska störningar |
Sömnlöshet |
Ångest Förvirringstillstånd Ängslan |
Psykotiska reaktioner (med t.ex. hallucinationer, paranoia) Depression Agitation Onormala drömmar Mardrömmar |
Psykotiska reaktioner med
självskadande beteende inklusive självmordstankar eller
självmordsförsök |
Centrala och perifera nervsystemet |
Huvudvärk Yrsel |
Sömnighet Tremor Smakstörning |
Konvulsion (se avsnitten 4.3 och 4.4) Parestesi |
Perifer sensorisk neuropati (se avsnitt 4.4) Perifer sensomotorisk neuropati (se avsnitt 4.4) Luktstörning inklusive avsaknad av luktsinne Dyskinesi Extrapyramidal störning Förlorad smakförnimmelse Synkope Benign intrakraniell hypertension |
Ögon |
|
|
Synstörningar såsom dimsyn (se avsnitt 4.4) |
Övergående synnedsättning (se avsnitt 4.4) |
Öron och balansorgan |
|
Vertigo |
Tinnitus |
Hörselnedsättning Hörselskada |
Hjärtat |
|
|
Takykardi Palpitation |
Ventrikeltakykardi som kan leda till hjärtstillestånd Ventrikelarytmi och torsade de pointes (har främst rapporterats hos patienter med riskfaktorer för QT-förlängning), EKG QT-förlängning (se avsnitten 4.4 och 4.9) |
Blodkärl |
|
|
Hypotension |
|
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum |
|
Dyspné |
|
Bronkospasm Allergisk pneumoni |
Magtarmkana-len |
Diarré Kräkning Illamående |
Buksmärta Dyspepsi Flatulens Förstoppning |
|
Blodig diarré vilket i mycket sällsynta fall kan indikera enterokolit inklusive pseudomembranös kolit (se avsnitt 4.4) Pankreatit |
Lever och gallvägar |
Leverenzym-stegring (ALAT/ ASAT, alkaliska fosfataser, GGT) |
Bilirubinökning |
|
Gulsot och allvarlig leverskada inklusive fall med dödlig akut leversvikt, främst hos patienter med allvarliga underliggande sjukdomar (se avsnitt 4.4) Hepatit |
Hud och subkutan vävnad b |
|
Utslag Klåda Urtikaria Hyperhidros |
|
Toxisk epidermal nekrolys Stevens‑Johnson syndrom Erythema multiforme Fotosensitivitets-reaktion (se avsnitt 4.4) Leukocytoklastisk vaskulit Stomatit |
Muskulo-skeletala systemet och bindväv |
|
Artralgi Myalgi |
Sensjukdomar (se avsnitten 4.3 och 4.4) inklusive tendinit (t.ex. akillessena) Muskelsvaghet, som kan vara av särskild betydelse för patienter med myasthenia gravis (se avsnitt 4.4 ) |
Rabdomyolys Senruptur (t.ex. akillessena) (se avsnitten 4.3 och 4.4) Ligamentruptur Muskelruptur Artrit |
Njurar och urinvägar |
|
Serumkreatinin-ökning |
Akut njursvikt (t.ex. på grund av interstitiell nefrit) |
|
Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället |
|
Asteni |
Feber |
Smärta (inklusive smärta i rygg, bröst och extremiteter) |
aAnafylaktiska och anafylaktoida reaktioner kan ibland uppträda redan efter den första dosen
b Mukokutana reaktioner kan ibland uppträda redan efter den första dosen
Andra biverkningar som har satts i samband med administrering av fluorokinoloner inkluderar:
porfyriattacker hos patienter med porfyri
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via:
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
4.9 Överdosering
Enligt toxicitetsstudier på djur eller kliniska farmakologistudier utförda med supraterapeutiska doser är symtom från centrala nervsystemet såsom konfusion, yrsel, nedsatt medvetande och konvulsiva kramper, förlängt QT-intervall samt gastrointestinala reaktioner såsom illamående och slemhinneerosioner, de viktigaste symtomen att förvänta vid akut överdosering av Levofloxacin Orion tabletter.
CNS-effekter inklusive oklarhetstillstånd, krampanfall, hallucinationer och tremor har observerats efter erfarenhet efter godkännande för försäljning.
Vid överdosering ska symtomatisk behandling ges. EKG-övervakning ska ske pga möjligheten av förlängning av QT-intervallet. Antacida kan användas för att skydda magslemhinnan. Hemodialys, inklusive peritonealdialys och CAPD, är inte effektiv att avlägsna levofloxacin från kroppen. Ingen specifik antidot finns.
5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: antibakteriella kinolonderivat, fluorokinoloner, ATC-kod: J01MA12
Levofloxacin är ett syntetiskt antibakteriellt medel tillhörande klassen fluorokinoloner och är S (-) enantiomeren av aktiva racematet ofloxacin.
Verkningsmekanism
I egenskap av en antibakteriell fluorokinolon, verkar levofloxacin på DNA-DNA-gyraskomplexet och topoisomeras IV.
Graden av baktericid aktivitet för levofloxacin beror på förhållandet mellan den maximala koncentrationen i serum (Cmax) eller ytan under kurvan (AUC) och minsta hämmande koncentration (MIC).
Resistensmekanism
Resistens mot levofloxacin förvärvas genom en stegvis process med mutationer vid målstället både hos typ II topoisomeras, DNA-gyras och topoisomeras IV. Andra resistensmekanismer, som svårgenomträngliga barriärer (vanliga hos Pseudomonas aeruginosa) och effluxmekanismer, kan också påverka känsligheten för levofloxacin.
Korsresistens mellan levofloxacin och andra fluorokinoloner har observerats. På grund av verkningsmekanismen föreligger i allmänhet ingen korsresistens mellan levofloxacin och andra klasser av antibakteriella medel.
Brytpunkter
MIC-brytpunkterna rekommenderade av EUCAST för levofloxacin skiljer känsliga från intermediärt känsliga organismer och intermediärt känsliga från resistenta organismer. De visas i tabellen nedan för MIC-testning (mg/l).
EUCASR kliniska MIC-brytpunkter för levofloxacin (version 2.0, 2012-01-01):
Patogen |
Känsliga |
Resistenta |
Enterobacteriacae |
≤1 mg/l |
>2 mg/l |
Pseudomonas spp. |
≤1 mg/l |
>2 mg/l |
Acinetobacter spp. |
≤1 mg/l |
>2 mg/l |
Staphylococcus spp. |
≤1 mg/l |
>2 mg/l |
S. pneumoniae 1 |
≤2 mg/l |
>2 mg/l |
Streptococcus A, B, C, G |
≤1 mg/l |
>2 mg/l |
H. influenzae 2, 3 |
≤1 mg/l |
>1 mg/l |
M. catarrhalis 3 |
≤1 mg/l |
>1 mg/l |
Ej artrelaterade brytpunkter 4 |
≤1 mg/l |
>2 mg/l |
Brytpunkterna för levofloxacin relaterar till högdosbehandling.
Låg nivå av resistens mot fluorokinolon (ciprofloxacin MIC-värden på 0,12-0,5 mg/l) kan uppkomma, men det finns inga belägg för att denna resistens har någon klinisk betydelse vid luftvägsinfektioner med H. influenzae.
Stammar med MIC-värden över den känsliga brytpunkten är mycket sällsynta eller har ännu inte rapporterats. Identifiering och antimikrobiella känslighetstest på ett sådant isolat måste upprepas och om resultatet konfirmeras, ska isolatet skickas till ett referenslaboratorium. Till dess bevis föreligger avseende klinisk respons för bekräftade isolat med MIC-värden över den nuvarande brytpunkten ska de rapporteras som resistenta.
Brytpunkterna relaterar till en peroral dos på 500 mg x 1 till 500 mg x 2 och en intravenös dos på 500 mg x 1 till 500 mg x 2.
Förekomsten av resistens kan variera geografiskt och över tid för utvalda arter och lokal information avseende resistens är önskvärd, särskilt vid behandling av allvarliga infektioner. Vid behov ska expertråd sökas när den lokala förekomsten av resistens är sådan att nyttan av läkemedlet vid åtminstone vissa infektioner kan ifrågasättas.
VANLIGEN KÄNSLIGA ARTER
Aeroba grampositiva bakterier
Bacillus anthracis
Staphylococcus aureus methicillin‑susceptible
Staphylococcus saprophyticus
Streptococci, group C and G
Streptococcus agalactiae
Streptococcus pneumoniae
Streptococcus pyogenes
Aeroba gramnegativa bakterier
Eikenella corrodens
Haemophilus influenzae
Haemophilus para‑influenzae
Klebsiella oxytoca
Moraxella catarrhalis
Pasteurella multocida
Proteus vulgaris
Providencia rettgeri
Anaeroba bakterier
Peptostreptococcus
Övriga
Chlamydophila pneumoniae
Chlamydophila psittaci
Chlamydia trachomatis
Leginella pneumophila
Mycoplasma pneumoniae
Mycoplasma hominis
Ureaplasma urealyticum
ARTER FÖR VILKA FÖRVÄRVAD RESISTENS KAN ORSAKA PROBLEM
Aeroba grampositiva bakterier
Enterococcus faecalis
Staphylococcus aureus methicillin‑resistant#
Coagulase negative Staphylococcusspp
Aeroba gramnegativa bakterier
Acinetobacter baumannii
Citrobacter freundii
Enterobacter aerogenes
Enterobactercloacae
Escherichia coli
Klebsiellapneumoniae
Morganella morganii
Proteus mirabilis
Providencia stuartii
Pseudomonas aeruginosa
Serratia marcescens
Anaeroba bakterier
Bacteroides fragilis
ÄRFTLIGT RESISTANTA STAMMAR
Aeroba grampositiva bakterier
Enterococcus faecium
# Det är mycket troligt att meticillinresistent S. aureus även är samresistent mot fluorokinoloner, inklusive levofloxacin.
5.2 Farmakokinetiska egenskaper
Absorption
Peroralt administrerat levofloxacin absorberas snabbt och nästan fullständigt med en maximal plasmakoncentration som uppnås inom 1-2 timmar. Den absoluta biotillgängligheten är 99-100%.
Föda har liten effekt på absorptionen av levofloxacin.
Steady state nås inom 48 timmar efter en dosering med 500 mg en eller två gånger dagligen.
Distribution
Ca 30-40% av levofloxacin är bundet till serumprotein.
Medeldistributionsvolymen för levofloxacin är ungefär 100 liter efter enstaka eller upprepad dosering av 500 mg dagligen, vilket tyder på en omfattande distribution till kroppsvävnaderna.
Penetration av vävnader och kroppsvätskor
Levofloxacin har visats sig penetrera till bronkialslemhinna, epitelbeklädnad, alveolära makrofager, lungvävnad, hud (blåsvätska), prostatavävnad och urin. Levofloxacins penetration till cerebrospinalvätskan är dock dålig.
Metabolism
Levofloxacin metaboliseras i mycket liten utsträckning till desmetyllevofloxacin och levofloxacin N-oxid. Dessa metaboliter svarar för <5 % av dosen och utsöndras i urinen. Levofloxacin är stereokemiskt stabilt och genomgår ej kiral inversion.
Eliminering
Efter peroral och intravenös tillförsel elimineras levofloxacin relativt långsamt från plasma (t½= 6-8 timmar). Utsöndringen sker huvudsakligen via njurarna (>85% av den administrerade dosen).
Genomsnitttligt synbar total kroppsclearence efter en enstaka dos av 500 mg var 175 +/-29,2 ml/min.
Det finns inga väsentliga skillnader avseende levofloxacins farmakokinetik efter en intravenös eller en peroral dos, vilket tyder på att den perorala och den intravenösa administreringsvägen är utbytbar.
Linjäritet
Levofloxacins farmokinetik är linjär i intervallet 50 till 1000 mg.
Särskilda patientgrupper
Patienter med njurinsufficiens
Levofloxacins farmakokinetik påverkas av nedsatt njurfunktion. Med nedsatt njurfunktion är den renala eliminationen och clearance minskade och halveringstiden för eliminationen är ökad, som visas i nedanstående tabell:
Farmakokinetik vid njurinsufficiens efter en enstaka dos av 500 mg
Clcr [ml/min] |
<20 |
20-49 |
50-80 |
ClR [ml/min] |
13 |
26 |
57 |
t1/2 [h] |
35 |
27 |
9 |
Äldre personer
Det föreligger inga signifikanta skillnader i levofloxacins farmakokinetik mellan unga och äldre personer, förutom de som är associerade med skillnader i kreatininclearance.
Könsskillnader
Separata analyser för manliga och kvinnliga patienter visade små till marginella könsskillnader i farmakokinetiken för levofloxacin. Det finns inga belägg för att dessa könsskillnader har någon klinisk betydelse.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
Icke-kliniska data visade inte några särskilda risker för människa baserat på konventionella studier avseende toxicitet vid enstaka och upprepade doser, karcinogen potential samt toxicitet vid reproduktion och utveckling.
Levofloxacin försämrade inte fertiliteten eller reproduktionsförmågan hos råttor och den enda effekten på fetus var fördröjd mognad, som ett resultat av maternell toxicitet.
Levofloxacin inducerade ej genmutationer hos bakterieceller eller däggdjursceller, men gav upphov till kromosomavvikelser in vitro i lungceller från kinesisk hamster. Dessa effekter kan tillskrivas hämning av topoisomeras II. In vivo-tester (mikrokärna, syster-kromatidutbyte, felaktig DNA-syntes, dominant letaltest) visade ingen gentoxisk potential.
Studier på mus visade att levofloxacin har fototoxisk aktivitet endast vid mycket höga doser. Levofloxacin visade ingen gentoxisk potential i ett fotomutagenicitetstest och minskade tumörutvecklingen i en fotokarcinogenicitetsstudie.
I likhet med andra fluorokinoloner visade levofloxacin effekter på brosk (blåsor och kaviteter) hos råttor och hundar. Dessa fynd var mer uttalade hos unga djur.
6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen
Levofloxacin Orion filmdragerade tabletter innehåller följande hjälpämnen:
Tablettkärna:
Krospovidon (E1202)
Hypromellos (E464)
Mikrokristallin cellulosa(E460)
Talk (E553B)
Magnesiumstearat (E470b)
Filmdragering:
Hypromellos (E464)
Titandioxid (E 171)
Talk (E553B)
Makrogol
Gul järnoxid (E 172)
Röd järnoxid (E 172)
6.2 Inkompatibiliteter
Ej relevant.
6.3 Hållbarhet
3 år.
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Genomskinlig PVC/aluminium blisterförpackning med filmdragerade tabletter.
Förpackningar med 7, 10 eller 50 filmdragerade tabletter.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering
En brytskåra tillåter anpassning av dosen för patienter med nedsatt njurfunktion.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Orion Corporation
Orionintie 1
FI-02200 Espoo
Finland
8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
52023
9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
2015-03-19
10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2015-03-19
15