iMeds.se

Metformin Eql Pharma

Information för alternativet: Metformin Eql Pharma 500 Mg Filmdragerad Tablett, Metformin Eql Pharma 850 Mg Filmdragerad Tablett, visa andra alternativ

PRODUKTRESUMÉ


1. LÄKEMEDLETS NAMN


Metformin EQL Pharma 500 mg filmdragerad tablett

Metformin EQL Pharma 850 mg filmdragerad tablett


2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING


Varje filmdragerad tablett innehåller 500 mg respektive 850 mg metforminhydroklorid motsvarande 390 mg respektive 663

metformin.


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.


3. LÄKEMEDELSFORM


Filmdragerad tablett


Metformin EQL Pharma 500 mg: vit, bikonvex, rund, filmdragerad tablett, präglad med ’A’ på en sida och ’60’ på den andra sidan.

Metformin EQL Pharma 850 mg: vit, bikonvex, rund, filmdragerad tablett, präglad med ’A’ på en sida och ’61’ på den andra sidan.


4. KLINISKA UPPGIFTER


4.1 Terapeutiska indikationer


Behandling av diabetes mellitus typ 2, speciellt hos överviktiga patienter, där enbart diet och motion inte ger tillräcklig metabolisk kontroll.


Hos vuxna kan Metformin EQL Pharma användas som monoterapi eller i

kombination med andra perorala diabetesmedel eller med insulin.

Hos barn från 10 år och ungdomar kan Metformin EQL Pharma användas

som monoterapi eller i kombination med insulin.


En reduktion av diabetiska komplikationer har visats hos överviktiga vuxna patienter med

typ 2 diabetes som behandlades med metformin som förstahandspreparat efter att ha sviktat på dietbehandling (se avsnitt 5.1).


4.2 Dosering och administreringssätt


Dosering


Vuxna


Monoterapi och kombination med andra perorala antidiabetesmedel


Vanlig startdos är 500 mg eller 850 mg metforminhydroklorid 2 till 3 gånger dagligen i samband med eller efter måltid. Efter 10 till 15 dagar bör dosen justeras baserad på mätning av blodsocker. En långsam ökning av dosen kan ge förbättrad gastrointestinal tolerans.

Rekommenderad maximal dos av metformin är 3 g dagligen, uppdelat på 3 dagliga doser.


Om övergång från ett annat peroralt antidiabetesmedel planeras: Sluta behandlingen med det andra medlet och starta metforminhydroklorid med den dos som anges ovan.


Kombination med insulin


Metformin och insulin kan användas som kombinationsbehandling för att uppnå bättre blodsockerkontroll.

Metforminhydroklorid ges med vanlig startdos på 500 mg eller 850 mg 2-3 gånger dagligen, medan insulindosen justeras baserad på mätning av blodsockernivån.


Äldre


På grund av möjligheten för nedsatt njurfunktion hos äldre patienter bör metformindosen justeras baserad på njurfunktionen. Regelbunden kontroll av njurfunktionen är nödvändig (se avsnitt 4.4).


Patienter med nedsatt njurfunktion


Metformin kan användas av patienter med måttligt nedsatt njurfunktion, stadium 3a (kreatininclearance [CrCl] 45 – 59 ml/min eller uppskattad glomerulär filtreringshastighet [eGFR] 45 – 59 ml/min/1,73 m2) enbart om inget annat tillstånd föreligger som kan öka risken för laktatacidos och med följande dosjusteringar:

Startdosen är 500 mg eller 850 mg metforminhydroklorid en gång per dag. Maximal dygnsdos är 1000 mg, uppdelat på 2 doseringstillfällen. Njurfunktionen bör kontrolleras noggrant (var 3:e – 6:e månad).


Om CrCl sjunker till <45 ml/min eller om eGFR sjunker till< 45 ml/min/1,73 m2måste behandlingen med metformin avbrytas omedelbart.


Pediatrisk population


Monoterapi och kombination med insulin



Efter 10 till 15 dagar bör dosen justeras baserad på mätning av blodsocker. En långsam ökning av dosen kan ge förbättrad gastrointestinal tolerans. Rekommenderad maximal dygnsdos av metforminhydroklorid är 2 g uppdelat på 2-3 gånger.


4.3 Kontraindikationer



4.4 Varningar och försiktighet


Laktatacidos:


Laktatacidos är en väldigt sällsynt, men allvarlig (hög mortalitet om inte behandling sätts in omedelbart) metabolisk komplikation som kan uppträda på grund av metforminackumulation. Rapporterade fall av laktatacidos hos patienter som behandlats med metformin har primärt uppträtt hos diabetespatienter med försämrad njursvikt eller akut försämrad njurfunktion. Särskild försiktighet bör ägnas situationer där njurfunktionen kan försämras, t.ex. vid uttorkning (svår diarré eller kräkning) eller när behandling med blodtryckssänkande läkemedel eller diuretika påbörjas och när behandling med en icke-steroid antiinflammatorisk substans (NSAID) påbörjas. Vid akuta tillstånd ska metforminbehandling avbrytas.


Andra associerade riskfaktorer bör beaktas för att undvika laktatacidos som till exempel dåligt kontrollerad diabetes, ketos, utdragen fasta, överdrivet alkoholintag, leverinsufficiens och alla tillstånd associerade med hypoxi (som till exempel dekompenserad hjärtsvikt, akut myokardinfarkt) (se även avsnitt 4.3).


Risken för laktatacidos måste beaktas vid ospecifika tecken såsom muskelkramper, matsmältningsstörningar, t.ex. buksmärta och svår asteni. Patienter bör instrueras att omedelbart kontakta läkare om dessa tecken uppstår, i synnerhet om patienten har haft god tolerans mot metformin tidigare. Metforminbehandlingen ska avbrytas, åtminstone tillfälligt, tills tillståndet är utrett. Återinsättning av metformin bör sedan övervägas med hänsyn till nytta-riskförhållandet på individnivå liksom njurfunktion.


Diagnos


Laktatacidos karakteriseras som acidotisk dyspnoe, buksmärtor och hypotermi följd av koma.

Diagnostiska laboratorieresultat är lågt blod pH, plasmalaktatnivåer över 5 mmol/l, och ett

ökat anjongap och ökad laktat/pyruvat ratio. Vid laktatacidos bör patienten läggas in på sjukhus omedelbart (se avsnitt 4.9).


Läkare bör uppmärksamma patienterna på risken och symtomen vid laktatacidos.



Njurfunktion:


Då metformin utsöndras genom njurarna bör kreatininclearance (denna kan skattas utifrån serumkreatininnivåerna genom att använda Cockcroft-Gaults formel) eller eGFR bestämmas innan behandling startas och regelbundet under behandlingens lopp:

Minst en gång om året hos patienter med normal njurfunktion,

Minst två till fyra gånger om året hos patienter med kreatininclearance vid den lägre gränsen av det normala och hos äldre patienter


Om CrCl är < 45 ml/min (eGFR < 45 ml/min/1,73 m2) är metformin kontraindicerat (se avsnitt 4.3).


Asymptomatisk nedsatt njurfunktion ses ofta hos äldre. Speciell försiktighet bör iakttas i

situationer där njurfunktionen kan försämras, till exempel vid dehydrering eller vid start av antihypertensiv behandling eller behandling med diuretika och när behandling med ett NSAID-preparat påbörjas.


I dessa fall rekommenderas det även att njurfunktionen kontrolleras innan behandling med metformin påbörjas.


Hjärtats funktion


Patienter med hjärtsvikt löper större risk för hypoxi och njurinsufficiens. Hos patienter med stabil kronisk hjärtsvikt kan metformin användas om hjärt- och njurfunktionen övervakas regelbundet.


För patienter med akut och instabil hjärtsvikt är metformin kontraindicerat (se avsnitt 4.3).


Administrering av joderade kontrastmedel:


Intravaskulär administrering av joderade kontrastmedel i radiologiska undersökningar kan leda till njursvikt. Detta kan medföra ackumulering av metformin vilket kan öka risken för laktatacidos. För patienter med eGFR > 60 ml/min/1,73 m2måste metforminbehandling avbrytas före eller vid början av sådan undersökning och inte återupptas förrän tidigast efter 48 timmar och då endast efter att njurfunktionen har värderats på nytt och inte försämrats ytterligare (se avsnitt 4.5).

Hos patienter med måttligt nedsatt njurfunktion (eGFR mellan 45 och 60 ml/min/1,73 m2) måste metforminbehandling avbrytas 48 timmar före administrering av joderade kontrastmedel och inte återupptas förrän tidigast efter 48 timmar och då endast efter att njurfunktionen har värderats på nytt och inte försämrats ytterligare (se avsnitt 4.5).


Operation


Metforminbehandling måste avbrytas 48 timmar före elektiva kirurgiska ingrepp under allmän, spinal eller peridural anestesi. Behandling får inte återupptas förrän tidigast 48 timmar efter kirurgi eller återupptagande av oral nutrition och endast om njurfunktionen har konstaterats vara normal.


Pediatrisk population:


Diagnosen för typ 2 diabetes skall bekräftas innan behandlingen med metformin startar.


Ingen effekt av metformin på tillväxt och pubertet har visats i kontrollerade kliniska studier som pågått under ett år, men inga långtidsdata finns. Därför rekommenderas en noggrann uppföljning av metformin vad beträffar tillväxt och pubertet hos barn som behandlas med metformin och särskilt hos barn före puberteten.


Barn mellan 10 och 12 år


Endast 15 personer i åldern 10 till 12 år deltog i den kontrollerade kliniska studien med barn och ungdomar. Även om metformins effekt och säkerhet hos dessa barn inte visade sig vara annorlunda än hos äldre barn och ungdomar rekommenderas särskild försiktighet när metformin skrivs ut till barn mellan 10 och 12 år.


Övriga försiktighetsåtgärder


Alla patienter bör fortsätta sina dieter med en jämn fördelning av kolhydratintag under

dagen. Överviktiga patienter bör fortsätta sina energisnåla dieter.


Sedvanliga laboratorietester för övervakning av diabetes bör göras regelbundet.


Metformin som monoterapi orsakar inte hypoglykemi men försiktighet bör iakttas när det används tillsammans med insulin eller andra perorala antidiabetika (t.ex. sulfonureider eller meglitinider).


4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


Kombinationer som bör undvikas:


Alkohol


Akut alkoholförgiftning är förknippad med ökad risk för laktatacidos speciellt i samband med fasta eller undernäring, leverinsufficiens.

Undvik alkohol och alkoholhaltiga läkemedel.


Joderade kontrastmedel (se avsnitt 4.4)

Intravaskulär administrering av joderade kontrastmedel kan leda till njursvikt vilket leder till ackumulation av metformin och ökad risk för laktatacidos.


För patienter med eGFR > 60 ml/min/1,73 m2måste metforminbehandling avbrytas före eller vid tidpunkten för kontrastundersökning och inte återupptas förrän tidigast 48 timmar efter och endast efter att njurfunktionen har värderats på nytt och inte försämrats ytterligare (se avsnitt 4.4).


Hos patienter med måttligt nedsatt njurfunktion (eGFR mellan 45 och 60 ml/min/1,73 m2) måste metforminbehandling avbrytas 48 timmar före administrering av joderade kontrastmedel och inte återupptas förrän tidigast 48 timmar efter och endast efter att njurfunktionen har värderats på nytt och inte försämrats ytterligare.


Kombinationer som nödvändiggör försiktighet vid användning


Läkemedel med en inneboende hyperglykemisk verkan (t.ex. glukokortikoider (systemisk och lokal behandling) och sympatomimetika)


Blodsockernivån kan behöva kontrolleras oftare, speciellt i början av behandlingen. Om nödvändigt måste metformindosen justeras under behandling med respektive läkemedel och vid avbrytande av sådan behandling.


Diuretika, speciellt loopdiuretika


De kan öka risken för laktatacidosis på grund av dess förmåga att minska njurfunktionen.


Fertilitet, graviditet och amning


Graviditet


Okontrollerad diabetes under graviditet (graviditetsdiabetes eller permanent diabetes) förknippas med en ökad risk för medfödda missbildningar och perinatal dödlighet.


De begränsade data som finns från användning av metformin hos gravida kvinnor tyder inte på en ökad risk för medfödda missbildningar. Djurstudier tyder inte på skadliga effekter vad gäller graviditet, embryonal-/fosterutveckling, förlossning eller utveckling efter födsel (se avsnitt 5.3).

Om patienten planerar att bli gravid och under graviditet rekommenderas det att diabetesen inte behandlas med metformin utan med insulin för att upprätthålla blodsockernivåer som är så nära det normala som möjligt för att minska risken för missbildningar hos fostret.


Amning


Metformin utsöndras i bröstmjölk. Inga biverkningar har observerats hos nyfödda/spädbarn som ammas. Men eftersom endast begränsade data finns tillgängliga rekommenderas inte amning under behandling med metformin.Vid bedömning om amning ska avbrytas, bör nyttan med amning och den eventuella risken för biverkningar hos barnet vägas in.


Fertilitet

Fertiliteten hos han- och honråttor påverkades inte av metformin när det gavs i doser upp till 600 mg/kg/dag, vilket är ungefär tre gånger den maximala rekommenderade humana dygnsdosen baserat på kroppsyta jämförelse.


4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner


Metformin som monoterapi orsakar inte hypoglykemi och har därför ingen effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.


Patienterna bör dock varnas för den risk för hypoglykemi som finns när metformin används i kombination med andra antidiabetesmedel (t.ex. sulfonureider, insulin eller meglitinider).


4.8 Biverkningar


I början av behandlingen är de vanligaste biverkningarna illamående, kräkningar, diarré, magsmärta och aptitförlust som upphör spontant i de flesta fall. För att förebygga dessa biverkningar rekommenderas att metformindosen intas 2 eller 3 gånger dagligen och att dosen ökas sakta.


Följande biverkningar kan uppträda under behandling med metformin. Frekvenserna är indelade på följande sätt: Mycket vanlig ≥1/10, vanlig ≥1/100, <1/10; mindre vanlig ≥1/ 1 000, <1/100, sällsynt ≥1/10 000, <1/1 000, mycket sällsynt <1/10 000.


Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.


Metabolism och nutrition:


Mycket sällsynt


Centrala och perifera nervsystemet


Vanlig

Smakförändring.


Magtarmkanalen


Mycket vanlig

Gastrointestinala symtom som till exempel illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor och aptitlöshet. Dessa biverkningar uppträder oftast vid start av behandlingen och upphör spontant i de flesta fallen. För att förebygga dessa gastrointestinala symtom rekommenderas det att metformin tas två till tre gånger dagligen i samband med eller efter måltid. En gradvis ökning av dosen kan också förbättra den gastrointestinala toleransen.



Lever och gallvägar

Mycket sällsynt

Enskilda rapporter visar onormala leverfunktionsvärden eller hepatit som normaliserats vid utsättande av metformin.


Hud och subkutan vävnad


Mycket sällsynt

Hudreaktioner såsom erytem, pruritus, urtikaria.


Pediatrisk population

I publicerade data och data efter godkännande för försäljning och i kontrollerade kliniska prövningar på en begränsad grupp av barn och ungdomar 10-16 år behandlade under ett år var biverkningsprofilen liknande den som observerades hos vuxna.


Rapportering av misstänkta biverkningar


Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).


Läkemedelsverket

Box 26

75103 Uppsala

www.lakemedelsverket.se


4.9 Överdosering


Hypoglykemi har inte setts vid metforminhydrokloriddoser upp till 85 g, även om laktatacidos har uppträtt under dessa förhållanden. Hög överdosering eller åtföljande risker med metformin kan leda till laktatacidos. Laktatacidos är ett medicinskt akuttillstånd och måste behandlas på sjukhus. Den mest effektiva metoden för att avlägsna laktat och metformin är hemodialys.


5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER


5.1 Farmakodynamiska egenskaper


Farmakoterapeutisk grupp: Blodglukossänkande medel, exkl insuliner. Biguanidderivat.

ATC-kod: A10BA02


Verkningsmekanism


Metformin är ett biguanid med antihyperglykemiska effekter, som sänker både den basala och postprandiala nivån av blodsocker i plasma. Det stimulerar inte insulinutsöndring och orsakar därför inte hypoglykemi.


Metformin har 3 verkningsmekanismer:

Metformin stimulerar intracellulär glykogensyntes genom att inverka på glykogen syntetas. Metformin ökar transportkapaciteten av alla hittills kända typer av membranglukostransportörer (GLUT).


Farmakodynamisk effekt


Användning av metformin har i kliniska studier associerats med en stabil kroppsvikt alternativt en liten viktminskning.


Positiva effekter på lipidmetabolismen har setts hos människa oberoende av dess inverkan på

blodsockernivån. Detta har visats vid terapeutiska doser i kontrollerade kliniska

undersökningar. Metformin reducerar totalt kolesterol, LDL kolesterol och triglyceridnivån.


Klinisk effekt


Den prospektiva, randomiserade (UKPDS) studien har fastställt den positiva effekten under

lång tid av intensiv blodsockerkontroll hos vuxna med typ 2 diabetes.


Analys av resultaten för överviktiga patienter som behandlades med metformin efter misslyckande av diet som enda behandling visade:

en signifikant reduktion av den absoluta risken för någon typ av diabetesrelaterad

komplikation i metformingruppen (29,8 fall/1000 patientår) jämfört med enbart diet (43,3 fall/1000 patientår), p=0,0023, och de kombinerade grupperna som fick sulfonureid och insulin som monoterapi (40,1 fall/1000 patientår), p=0,0034.


När metformin använts som andrahandsval, i kombination med en sulfonureid, har positiv effekt med avseende på kliniskt utfall inte visats.


Vid typ 1 diabetes har kombinationen av metformin och insulin använts hos utvalda patienter, men de kliniska fördelarna av denna kombination har inte formellt fastställts.


Pediatrisk population

I kliniska studier på en begränsad grupp av barn och ungdomar 10-16 år behandlade under 1 år uppvisades ett liknande svar vid blodsockerkontrollen som hos vuxna.


Farmakokinetiska uppgifter


Absorption:


Efter en peroral dos av metforminhydroklorid som tablett nås maximal plasmakoncentration (cmax)inom cirka 2,5 timme (tmax). Absolut biotillgänglighet av en 500 mg eller 850 mg metforminhydrokloridtablett är ungefär 50-60 % hos friska försökspersoner. Efter en peroral dos var den icke-absorberade fraktion som återfanns i faeces 20-30 %.


Efter peroral administrering är absorption av metformin mättningsbar och ofullständig. Det antas att metformins absorptionsfarmakokinetik är icke-linjär.


Vid rekommenderade metformindoser och doseringsintervaller nås steady-state avseende plasmakoncentrationer inom 24 till 48 timmar och dessa ligger generellt på under

1 mikrogram/ml. I kontrollerade kliniska undersökningar översteg inte maximala

metforminplasmanivåer (Cmax) 5 mikrogram/ml, inte ens vid maximumdoser.


Födointag minskar omfattningen av, och försenar något, absorptionen av metformin. Efter oral administrering av en 850 mg tablett, sågs 40 % lägre Cmax, en 25 % minskning av AUC och 35 minuters förlängning av tiden Tmax. Den kliniska relevansen av dessa upptäckter är okänd.


Distribution:


Plasmaproteinbindningsgraden är obetydlig. Metformin tränger in i erytrocyter. Cmax i blod är lägre än Cmax i plasma och uppträder ungefär samtidigt. De röda blodkropparna utgör sannolikt en sekundär fördelningsvolym. Genomsnittlig Vd låg mellan 63 – 276 l.


Metabolism:


Metformin utsöndras oförändrat i urinen. Inga metaboliter har funnits hos människa.


Elimination:


Renal clearance av metformin är >400 ml/minut, vilket indicerar att metformin elimineras genom glomerulär filtration och tubulär sekretion. Efter en peroral dos är den skenbara, terminala eliminationshalveringstiden ungefär 6,5 timmar.


Om njurfunktionen är nedsatt minskas renal clearance i förhållande till clearance av kreatinin

och därmed är eliminationshalveringstiden förlängd, vilket leder till ökade metforminnivåer i plasma.


Egenskaper hos specifika patientgrupper


Nedsatt njurfunktion


Tillgänglig data från personer med måttlig njurinsufficiens är begränsad och ingen tillförlitlig utvärdering av systemisk exponering av metformin i denna subgrupp jämfört med personer med normal njurfunktion kan göras. Dosanpassning bör därför ske utifrån klinisk effekt/ toleransövervägande (se avsnitt 4.2).


Pediatrisk population:


Studie på engångsdos: Metforminhydroklorid 500 mg till barn och ungdomar har visat liknande farmakokinetisk profil som hos friska vuxna.


Studie på upprepade doser: Data finns bara från en studie. Efter upprepade doser av 500 mg två gånger dagligen under 7 dagar hos barn och ungdomar reducerades plasmakoncentration Cmax och systemisk exponering AUCo-t med ungefär 33% respektive 40% jämfört med vuxna diabetiker som erhöll 500 mg två gånger dagligen i 14 dagar. Eftersom dosen är individuellt titrerad på glykemisk kontroll har detta begränsad klinisk relevans.


5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter


Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, genotoxicitet, karcinogenicitet och reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa.


6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER


6.1 Förteckning över hjälpämnen


Tablett kärna:

Povidon

Magnesiumstearat


Filmdragering:

Hypromellos

Macrogol


6.2 Inkompatibiliteter


Ej relevant.


6.3 Hållbarhet


5 år


6.4 Särskilda förvaringsanvisningar


Inga särskilda förvaringsanvisningar.


6.5 Förpackningstyp och innehåll


500 mg:

PVC/PVDC/Aluminium blister eller PVC/Aluminium blister: 100 tabletter

Burk av polyeten med lock av polypropen: 300 och 400 tabletter. Varje burk innehåller en eller flera påsar med aktivt kol.


850 mg:

PVC/PVDC/Aluminium blister eller PVC/Aluminium blister: 100 tabletter

Burk av polyeten med lock av polypropen: 200 tabletter. Varje burk innehåller en eller flera påsar med aktivt kol.


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.


6.6 Särskilda anvisningar för destruktion


Ej använt läkemedel och avfall skall hanteras enligt gällande anvisningar.



7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


EQL Pharma AB

Stortorget 1

222 23 LUND

Sverige

Telefon: 046-12 01 70

Fax: 046-12 00 12

E-mail: info@eqlpharma.com


8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


500 mg: 41973

850 mg: 41974


9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE


2009-09-11/2014-09-11


10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN


2016-06-01