iMeds.se

Naltrexone Poa Pharma

Läkemedelsverket 2014-10-30

PRODUKTRESUMÉ


1. LÄKEMEDLETS NAMN


Naltrexone POA Pharma 50 mg filmdragerade tabletter


2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING


En filmdragerad tablett innehåller 50 mg naltrexonhydroklorid.


Hjälpämne med känd effekt: En filmdragerad tablett innehåller 192,85 mg laktos.


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.


3. LÄKEMEDELSFORM


Filmdragerad tablett.

Gul, oval, bikonvex filmdragerad tablett med brytskåra på ena sidan och slät på andra sidan.

Tabletten kan delas i två lika stora doser.


4. KLINISKA UPPGIFTER


4.1 Terapeutiska indikationer


Som stödbehandling vid alkoholavvänjning av alkoholberoende patienter.


4.2 Dosering och administreringssätt


Vuxna

Behandling med naltrexon skall initieras och övervakas av läkare med erfarenhet inom området.

Den rekommenderade dosen för stödbehandling vid alkoholavvänjning är 50 mg per dag (1 tablett).


Eftersom behandling med naltrexonhydroklorid är en tilläggsbehandling och fullständigt återhämtande från alkoholberoende är individuell, kan ej någon rekommendation avseende behandlingstid fastställas. Initialt bör en behandlingsperiod på 3 månader övervägas. En förlängning av behandlingsperioden kan dock bli nödvändig.


Barn och ungdom (<18 år)

Naltrexon skall inte användas till barn och ungdomar under 18 år eftersom dokumentation avseende säkerhet och effekt saknas.


Äldre

Det finns otillräckliga data för äldre patienter beträffande naltrexons säkerhet och effekt för denna indikation.


4.3 Kontraindikationer


I kombination med metadon (se avsnitt 4.5).


4.4 Varningar och försiktighet


I enlighet med nationella riktlinjer skall läkare med erfarenhet av behandling av alkoholberoende patienter initiera och övervaka behandlingen.


Intag av stora opioiddoser under behandling med naltrexon kan leda till opioidförgiftning som kan vara livshotande på grund av försämrad andning och cirkulation.


Användning av naltrexon till opioidberoende patienter kan snabbt leda till abstinenssymtom.

Symtomen kan utvecklas inom 5 minuter till 48 timmar. Abstinenssymtomen bör behandlas symtomatiskt.


Det är inte ovanligt att alkoholberoende individer uppvisar tecken på försämrad leverfunktion. Onormala leverfunktionsvärden har rapporterats hos överviktiga och äldre patienter som inte har en historia av drogmissbruk och som behandlas med naltrexon i högre doser än vad som rekommenderas (upp till 300 mg/dag). Leverfunktionen bör kontrolleras både före och under behandlingen.


Naltrexon metaboliseras i stor utsträckning i levern och utsöndras huvudsakligen i urinen. Försiktighet skall därför iakttas vid administrering av läkemedlet till patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion (se avsnitt 4.3). Försiktighet bör iakttas vid behandling av patienter med leverenzymvärden i serum som är mer än tre gånger högre än den övre gränsen för normalt och patienter med försämrad njurfunktion.


Behandling med naltrexon skall påbörjas först när opioider inte har använts under en tillräcklig lång period (ca. 5 till 7 dagar för heroin och minst 10 dagar för metadon).


Patienten skall varnas för att använda läkemedel som innehåller opioider (t.ex. hostmediciner som innehåller opioider samt opioidinnehållande medel mot förkylning eller diarré) vid samtidig behandling med naltrexon (se avsnitt 4.3).

Om patienten behöver behandlas akut med opioider, med t.ex. opioidanalgetika eller anestetika, kan en högre dos än vanligt krävas för att uppnå önskad effekt. I dessa fall blir andningsdepressionen och cirkulationseffekterna kraftigare och förlängda. Symtom som beror på frisättning av histamin (riklig svettning, klåda och andra hud- och slemhinnereaktioner) kan också uppträda lättare. Patienten måste observeras och vårdas noggrant i dessa situationer.


Vid behandling med naltrexon skall smärta behandlas endast med smärtstillande läkemedel utan opioida egenskaper.


Patienter skall upplysas om faran som uppstår vid försök att upphäva blockaden genom att tillföra höga doser av opioder, vilket efter naltrexoneffektens avklingande kan resultera i en akut opioidintoxikation som kan vara livshotande.


Patienter kan ha en ökad känslighet för opioidinnehållande läkemedel efter behandling med naltrexon.


Laktos

Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.


4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


För närvarande är den kliniska och experimentella informationen om hur naltrexon påverkar farmakokinetiken av andra läkemedel begränsad. Samtidig behandling med naltrexon och andra läkemedel skall ske med försiktighet och följas noggrant.

Inga interaktionsstudier har utförts.


In vitro‑studier har visat att varken naltrexon eller dess huvudmetabolit 6-beta-naltrexol metaboliseras av humana cytokrom P450‑enzymer. Det är därför inte sannolikt att farmakokinetiken hos naltrexon påverkas av hämmare av cytokrom P450‑enzym.


Kombination rekommenderas inte: opioidderivat (analgetika, hostdämpande, substitutionsbehandling), Centrala blodtryckssänkande medel, (alfa-metyldopa).


Samtidig administrering av naltrexon med ett opioidinnehållande läkemedel bör undvikas.


Metadon substitutionsbehandling. Det finns en risk för uppkomsten av abstinens.


Kombination som skall beaktas: barbiturater, benzodiazepiner, anxiolytika andra än benzodiazepiner (dvs. meprobamat), hypnotika, sedativa antidepressiva (amitriptylin, doxepin, mianserin, trimipramin), lugnande antihistaminer H1, neuroleptika, (droperidol).


Fall av letargi och somnolens har rapporterats efter samtidig administrering av naltrexon och tioridazin.


I en säkerhets- och tolerabilitetsstudie där naltrexon och akamprosat gavs samtidigt till alkoholberoende patienter, visade att administrering av naltrexon signifikant ökade nivåer av akamprosat i plasma. Interaktioner med andra psykofarmakologiska preparat (t.ex. disulfiram, litium, klozapin) har inte undersökts.


Hittills har inga interaktioner mellan kokain och naltrexonhydroklorid setts.


Inga interaktioner mellan naltrexon och alkohol har påvisats.


För interaktioner med opioidinnehållande läkemedel se avsnitt 4.3 och 4.4.


4.6 Fertilitet, graviditet och amning


Graviditet

Det finns inga kliniska data från behandling av gravida kvinnor med naltrexonhydroklorid. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3). Uppgifterna är otillräckliga för att fastställa klinisk relevans. Den potentiella risken för människa är okänd. Naltrexon bör endast ges under graviditet om den behandlande läkaren bedömt att de eventuella fördelarna överväger de eventuella riskerna.


Användningen av naltrexon i gravida alkoholiserade patienter som får långvarig behandling med opiater eller substitutionsbehandling med opiater, eller hos gravida patienter som är opioidberoende, skapar en risk för akut abstinenssyndrom som kan få allvarliga konsekvenser för mamman och fostret (se avsnitt 4.4). Naltrexon administreringen måste avbrytas om opiatanalgetika ordineras (se avsnitt 4.5).


Amning

Det finns inga kliniska data från användning av naltrexonhydroklorid under amning. Det är okänt om naltrexon eller 6-beta-naltrexol utsöndras i bröstmjölk hos människa. Amning rekommenderas inte under behandlingen.


4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner


Naltrexon kan försämra den mentala och/eller fysiska förmågan som krävs för att utföra potentiellt farliga uppgifter som att köra bil eller använda maskiner.


4.8 Biverkningar


Biverkningarna presenteras enligt organsystem och frekvens:


MedDRA klassificering av organsystem

Mycket vanliga

(≥1/10)

Vanliga

(≥1/100, <1/10)

Mindre vanliga

(≥ 1/1 000, <1/100)

Sällsynta

(≥ 1/10 000, <1/1000)

Mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Infektioner och infestationer

Oral herpes

Fotsvamp (Tinea pedis)

Blodet och lymfsystemet

Lymfadenopati

Idiopatisk trombocytopenisk purpura

Metabolism och nutrition

Minskad aptit


Psykiska störningar

Nervositet

Ångest

Insomnia

Ökad energi

Förtvivlan

Irritabilitet

Humörsvängningar

Affektiva störningar

Hallucinationer

Förvirringstillstånd

Depression

Paranoia

Desorientering

Mardrömmar

Agitation

Libidostörning

Abnormala drömmar

Självmordstankar Självmordsförsök

Eufori

Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk

Rastlöshet

Yrsel

Vertigo

Darrning

Sömnstörningar

Talstörningar

Ögon

Ökad tårsekretion (lakrimation)

Dimsyn

Ögonirritation

Ljuskänslighet

Ögonsvullnad

Ögonvärk eller ögontrötthet

Öron och labyrint störningar

Öronobehag

Öronvärk

Tinnitus

Vertigo

Hjärtat

Takykardi

Palpitationer

EKG-förändringar


Cirkulation

Blodtrycksfluktuationer

Flush

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Smärtor i bröstkorgen

Nästäppa

Näsobehag

Rinnande näsa

Nysning

Orofaryngeal smärta

Ökad salivsekrektion

Besvär med bihålorna

Andfåddhet

Dysfoni

Hosta

Gäspning

Magtarmkanalen

Buksmärta

Bukkramper

Illamående

Kräkningstendens

Diarré

Förstoppning

Flatulens

Hemorrojder

Magsår (Ulcus)

Muntorrhet

Lever och gallvägar

Påverkan på leverfunktionen

Ökat bilirubin

Hepatit (Under pågående behandling kan en transaminasstegring ses. Efter utsättning av Naltrexone POA Pharma normaliseras transaminaserna inom några veckor.)

Hud och subkutan vävnad

Hudutslag

Mjäll

Klåda

Acne

Håravfall

Exantem

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Led- och muskelsmärtor

Ljumsksmärta

Rabdomyolys

Njurar och urinvägar

Urinretention

Pollakiuri

Dysuri

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Fördröjd sädesuttömning

Minskad potens


Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Orkeslöshet

Törst

Ökad energi

Frossa

Ökad svettning

Ökad aptit

Viktnedgång

Viktuppgång

Feber

Värk

Perifer kyla

Värmekänsla


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se.


4.9 Överdosering


Symtom

Den kliniska erfarenheten av patienter som intagit en överdos av naltrexon är begränsad.

Inga tecken på toxicitet kunde ses hos friska frivilliga som erhöll 800 mg/dag under sju dagar.

Behandling

I händelse av överdos bör patienten övervakas noga och symtomatisk behandling ges.


5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER


5.1 Farmakodynamiska egenskaper


Farmakoterapeutisk grupp: Medel vid alkoholberoende, ATC-kod: N07BB04


Naltrexon är en specifik opioidantagonist med endast minimal agonistisk aktivitet. Naltrexon verkar genom stereospecifik konkurrens om receptorer huvudsakligen lokaliserade i det centrala och perifera nervsystemet. Naltrexon binder kompetitivt till dessa receptorer och blockerar åtkomsten för exogent tillförda opioider.


Naltrexonbehandling leder inte till fysiskt eller mentalt beroende. Utvecklande av tolerans för den opioidantagoniserande effekten har inte setts.


Naltrexon minskar risken för återfall och stödjer avhållsamhet från opioider.


Naltrexon är en icke-aversiv behandling och orsakar inte reaktioner efter intag av opioider. Därmed framkallar läkemedlet inga disulfiram liknande reaktioner.


Verkningsmekanismen för naltrexon vid alkoholism är inte fullständigt klarlagd men det antas att påverkan på det endogena opioidsystemet spelar en viktig roll. Alkoholkonsumtion hos människa antas förstärkas av en alkoholinducerad stimulering av det endogena opioidsystemet.


Naltrexon är en icke-aversiv behandling och framkallar inte disulfiramliknande reaktioner efter alkoholintag.


Den mest märkbara effekten av naltrexonbehandling hos alkoholberoende patienter är att risken minskar för att en liten dos alkohol skall utlösa ett fullt återfall med okontrollerat drickande.

Detta ger patienten en ”andra chans” att undfly ett fullt återfall med fullständig förlust av kontrollen, vilka förstärker varandra. Naltrexon verkar även påverka det primära begäret eftersom den har en dämpande effekt efter enstaka intag av små mängder alkohol.


5.2 Farmakokinetiska egenskaper


Absorption

Naltrexon absorberas snabbt och nästan fullständigt från magtarmkanalen efter oral administrering.


Metabolism

Naltrexon genomgår förstapassagemetabolism i levern och maximal koncentration i plasma erhålles inom cirka en timme.

Naltrexon hydroxyleras i levern till den huvudsakliga aktiva metaboliten 6-beta-naltrexol och i något mindre grad till 2-hydroxi-3-metoxi-6-beta-naltrexol.


Halveringstiden i plasma är ca 4 timmar för naltrexon, den genomsnittliga koncentrationen i blodet är 8,55 mg/ml och plasmaproteinbindningen är 21 %. Halveringstiden i plasma är 13 timmar för 6-beta-naltrexol.


Eliminering

Läkemedlet utsöndras huvudsakligen via njurarna. Ca 60% av en peroral dos utsöndras inom 48 timmar som glukuroniderad 6-beta-naltrexol och naltrexon.


5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter


Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, gentoxicitet och karcinogenicitet visade inte några särskilda risker för människa. Det finns emellertid vissa bevis på levertoxicitet med ökande doser, eftersom reversibla ökningar av leverenzymvärden har setts hos människa vid terapeutiska och högre doser (se avsnitt 4.4 och 4.8).


Naltrexon (100 mg/kg, ungefär 140 gånger högre än den terapeutiska dosen hos människa) ledde till en signifikant ökning av skendräktigheter hos råtta. En minskning av antalet dräktigheter hos parade honråttor sågs. Relevansen av dessa fynd för fertiliteten hos människa är okänd.


Naltrexon har visats ha embryocidal effekt hos råtta och kanin efter administrering av doser ungefär 140 gånger större än den terapeutiska dosen hos människa. Denna effekt sågs hos råttor som fått naltrexon 100 mg/kg före och under dräktighetstiden och hos kaniner som behandlats med naltrexon 60 mg/kg under organogenesen.


6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER


6.1 Förteckning över hjälpämnen


Tablettkärna

Laktosmonohydrat

Cellulosa, mikrokristallin

Krospovidon

Kiseldioxid, kolloidal, vattenfri

Magnesiumstearat


Filmdragering

Hypromellos (E464)

Makrogol 400

Polysorbat 80 (E 433)

Gul järnoxid (E172)

Röd järnoxid (E172)

Titandioxid (E171)


6.2 Inkompatibiliteter


Ej relevant.


6.3 Hållbarhet


2 år.


6.4 Särskilda förvaringsanvisningar


Inga särskilda förvaringsanvisningar.


6.5 Förpackningstyp och innehåll


Naltrexone POA Pharma 50 mg filmdragerade tabletter är förpackade i ett vitt ogenomskinligt PVC/PE/Aclar – Alu –blister eller Alu-Alu –blisterförpackningar innehållande 7, 14, 28, 30, 50 och 56 tabletter.


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.


6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering


Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.


7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


POA Pharma Scandinavia AB

Box 24026

Ebbe Lieberathsgatan 21

40022 Göteborg

Sverige


8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


46965


9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE


2012-11-01


10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN


2014-10-30

8