iMeds.se

Neupogen Novum

Information för alternativet: Neupogen Novum 0,96 Mg/Ml Injektionsvätska, Lösning, Förfylld Spruta, visar 2 alternativ

1. LÄKEMEDLETS NAMN


Neupogen Novum 0,96 mg/ml, injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

filgrastim


2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING


Varje förfylld spruta innehåller 480 mikrogram filgrastim/48 miljoner enheter (ME) per 0,5 ml injektionsvätska (0,96 mg/ml).

Filgrastim (rekombinant-human metionyl granulocyt-kolonistimulerande faktor) är framställt med rekombinant DNA-teknik i E. coli (K12).


Hjälpämnen med känd effekt:


Varje ml lösning innehåller 0,0015 till 0,0023 mmol eller 0,035 till 0,052 mg natrium och 50 mg sorbitol (E420).


För fullständig förteckning överhjälpämnen, se avsnitt 6.1.


3. LÄKEMEDELSFORM


Injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning i förfylld spruta.


Klar, färglös lösning.


4. KLINISKA UPPGIFTER


4.1 Terapeutiska indikationer


Neupogen Novum är indicerad för att reducera durationen av neutropeni och incidensen febril neutropeni hos patienter som behandlas med etablerade cytostatika för malignitet (med undantag för kronisk myeloisk leukemi och myelodysplasi) och för att reducera durationen av neutropeni hos patienter som genomgår myeloablativ terapi följd av benmärgstransplantation som bedöms utsättas för ökad risk av förlängd allvarlig neutropeni.


Säkerheten och effekten av Neupogen Novum är likvärdig för vuxna och barn som behandlats med cytostatika.


Neupogen Novum är indicerad för mobilisering av perifera stamceller (PBPC).


Hos patienter, barn eller vuxna, med allvarlig kongenital, cyklisk eller idiopatisk neutropeni där antalet neutrofila granulocyter 0,5 x 109/l och som tidigare haft allvarliga eller återkommande infektioner, är långtidsbehandling med Neupogen Novum indicerad för att öka antalet neutrofila granulocyter och för att minska incidensen och durationen av infektionsrelaterade händelser.


Neupogen Novum är indicerad vid behandling av persisterande neutropeni (antalet neutrofila granulocyter färre eller lika med 1,0 x 109/l) hos patienter med avancerad HIV infektion för att reducera risken för bakteriell infektion då annan behandling av neutropeni är olämplig.


4.2 Dosering och administreringssätt


Neupogen Novum-behandling bör endast ske i samarbete med onkolog-hematologklinik som har erfarenhet av behandling med G‑CSF och som har tillgång till nödvändiga diagnostiska hjälpmedel. Mobilisering och aferes bör utföras i samarbete med en onkolog-hematologklinik med acceptabel erfarenhet inom detta område och där kontroll av hematopoetiska stamceller kan utföras på ett korrekt sätt.


Etablerad cytostatika terapi


Dosering


Rekommenderad dos NeupogenNovum är 5 mikrogram (0,5 ME)/kg/dag. Den första dosen Neupogen Novum får ges tidigast 24 timmar efter avslutad cytostatikaterapi. I randomiserade kliniska studier har subkutan dos på 230 mikrogram/m2/dag (4,0 till 8,4 mikrogram/kg/dag) använts.


Daglig behandling med NeupogenNovum bör fortsätta tills den förväntade risken för neutropeni är över och antalet neutrofila granulocyter har normaliserats. Behandlingen kan pågå upp till ca 14 dagar efter avslutad kemoterapi av solida tumörer, lymfom och lymfoida leukemier. Vid induktion- och konsolideringsbehandling vid akut myeloisk leukemi är behandlingstiden avsevärt längre (upp till 38 dagar) beroende på typ och dosintensitet för den aktuella cytotoxiska kemoterapin.


Hos patienter som behandlas med cytostatikaterapi ser man en kortvarig ökning av antalet neutrofila granulocyter 1-2 dagar efter påbörjad NeupogenNovum-behandling. Det är viktigt att Neupogen Novum inte sätts ut förrän den förväntade neutropenin har passerat nadir och antalet neutrofila granulocyter har normaliserats. Det rekommenderas inte att behandlingen med Neupogen Novum avslutas innan den förväntade risken för neutropeni är över.


Administreringssätt


NeupogenNovum doseras 1 gång per dag, antingen som en subkutan injektion eller som en intravenös infusion utspädd i 5 %-ig glukoslösning given under 30 minuter (se avsnitt 6.6). Den subkutana administreringen är lämpligast i de flesta fall. Det finns belägg från en studie med singeldos administrering att intravenös tillförsel kan förkorta durationen av effekten. Den kliniska relevansen av detta fynd vid upprepad dosering är inte klarlagd. Val av administreringssätt ska göras med tanke på individuella omständigheter.


Till patienter behandlade med myeloablativ terapi följd av benmärgstransplantation


Dosering


Rekommenderad initial dos Neupogen Novum är 10 mikrogram (1,0 ME)/kg/dag. Den första dosen Neupogen Novum ska administreras minst 24 timmar efter avslutad cytostatikaterapi och minst 24 timmar efter benmärgstransfusion.


När nadir för neutrofila granulocyter har passerats, ska dagsdosen Neupogen Novum titreras mot neutrofilsvaret enligt följande:


Antal neutrofila granulocyter

Dosjustering av Neupogen Novum

> 1,0 x 109/l i 3 dagar i följd

Dosreducering till 5 mikrogram (0,5 ME)/kg/dag

Om antalet neutrofila granulocyter fortsätter vara > 1,0 x 109/l i ytterligare 3 dagar i följd

Avsluta Neupogen Novum behandlingen

Om antalet neutrofila granulocyter sjunker till < 1,0 x 109/l under behandlingsperioden bör Neupogen Novum dosen stegvis höjas enligt steg ovan


Administreringssätt


Neupogen Novum kan ges som en 30 minuters eller 24 timmars intravenös infusion alternativt som 24 timmars kontinuerlig subkutan infusion. Neupogen Novum ska spädas i 20 ml 5 %-ig glukoslösning (se avsnitt 6.6).


För mobilisering av perifera stamceller hos patienter som genomgår myelosuppressiv eller myeloablativ terapi följd av transplantation av autologa perifera stamceller


Dosering


Rekommenderad dos Neupogen Novum vid mobilisering av perifera stamceller med enbart NeupogenNovum: 10 mikrogram (1,0 ME)/kg/dag i 5 till 7 dagar i följd. Tidpunkt för leukaferes: En eller två leukafereser på dag 5 och 6 är ofta tillräckligt. Under andra förhållanden kan ytterligare leukafereser vara nödvändiga. Neupogen Novum-behandlingen bör fortsätta till den sista leukaferesen.


Rekommenderad dos Neupogen Novum vid mobilisering av perifera stamceller efter myelosuppressiv behandling: 5 mikrogram (0,5 ME)/kg/dag från första dagen efter avslutad kemoterapi tills dess att förväntat neutrofila granulocyters nadir har passerats och återgått till normalintervallet. Leukaferes bör göras under den period då antalet neutrofila granulocyter ökar från < 0,5 x 109/l till > 5,0 x 109/l. För patienter som inte fått omfattande kemoterapi är oftast en leukaferes tillräcklig. Under andra förhållanden rekommenderas ytterligare leukafereser.


Administreringssätt


Neupogen Novum när det används som monoterapi för mobilisering av perifera stamceller:

Neupogen Novum kan ges som en 24 timmars subkutan kontinuerlig infusion eller subkutan injektion. För infusioner ska Neupogen Novum spädas i 20 ml 5 %‑ig glukoslösning (se avsnitt 6.6).


Neupogen Novum för mobilisering av perifera stamceller när det ges efter myelosuppressiv kemoterapi:

Neupogen Novum ska ges som en subkutan injektion.


För mobilisering av perifera stamceller hos friska donatorer före allogen perifer stamcellstransplantation


Dosering


För mobilisering av perifera stamceller hos friska donatorer bör Neupogen Novum ges i 4 till 5 dagar i följd med en dos av 10 mikrogram (1,0 ME)/kg/dag. Leukaferes bör påbörjas dag 5 och fortsätta till dag 6 om det behövs för att samla 4 x 106 CD34+celler/kg av mottagarens kroppsvikt.


Administreringssätt


Neupogen Novum ska ges som en subkutan injektion.


Till patienter med allvarlig kronisk neutropeni


Dosering


Vid kongenital neutropeni: Rekommenderad initial dosering är12 mikrogram (1,2 ME)/kg/dag som singeldos eller uppdelat på flera doser.


Vid idiopatiskellercykliskneutropeni: Rekommenderad initial dosering är 5 mikrogram (0,5 ME)/kg/dag som singeldos eller uppdelat på flera doser.


Dosjustering: Neupogen Novum bör administreras dagligen som en subkutan injektion tills dess att antalet neutrofila granulocyter har uppnåtts, och kan bibehållas över, 1,5 x 109/l. När svar på behandlingen erhållits bör minsta effektiva dos som krävs för att bibehålla denna nivå fastställas. Långtidsbehandling krävs för att bibehålla ett adekvat antal neutrofila granulocyter. Efter 1-2 veckors behandling kan den initiala dosen dubbleras eller halveras, beroende på patientens terapisvar. Dessutom kan dosen justeras individuellt varje eller varannan vecka för att bibehålla antalet neutrofila granulocyter mellan 1,5 x 109/l och 10 x 109/l. En snabbare dosökning kan göras hos patienter med svårare infektioner. 97 % av de patienter som svarade på behandlingen i kliniska studier svarade på doser 24 mikrogram/kg/dag. Säkerheten vid långtidsbehandling med doser över 24 mikrogram/kg/dag, till patienter med allvarlig kronisk neutropeni, har inte fastställts.


Administreringssätt


Kongenital, idiopatisk eller cyklisk neutropeni: Neupogen Novum ska ges som en subkutan injektion.


Till patienter med HIV infektion


Dosering


För att behandla neutropeni:

Rekommenderad initial dos Neupogen Novum är 1 mikrogram (0,1 ME)/kg/dag, med en titrering upp till maximalt 4 mikrogram (0,4 ME)/kg/dag tills dess att antalet neutrofila granulocyter har normaliserats och kan bibehållas (antalet neutrofila granulocyter > 2,0 x 109/l). I kliniska studier har mer än 90 % av patienterna svarat på dessa doser med upphävd neutropeni på en median av 2 dagar.


För en mindre patientgrupp (< 10 %) krävdes doser på upp till 10 mikrogram (1,0 ME)/kg/dag för att upphäva neutropenin.


För att bibehålla normalt antal neutrofila granulocyter:

När neutropenin är upphävd bör minsta effektiva dos för att bibehålla ett normalt antal neutrofila granulocyter fastställas. Initial dosjustering till dosering varannan dag med 300 mikrogram (30 ME)/dag rekommenderas. Ytterligare dosjustering kan vara nödvändig, beroende på antalet neutrofila granulocyter hos patienten, för att bibehålla antalet > 2,0 x 109/l. I kliniska studier krävdes 300 mikrogram (30 ME)/dag i 1 till 7 dagar per vecka för att bibehålla antalet neutrofila granulocyter > 2,0 x 109/l, med en doseringsfrekvens på en median av 3 dagar per vecka. Långtidsbehandling kan krävas för att bibehålla antalet neutrofila granulocyter > 2,0 x 109/l.


Administreringssätt


För att behandla neutropeni eller bibehålla normalt antal neutrofila granulocyter: Neupogen Novum ska ges som en subkutan injektion.


Äldre patienter


Endast ett litet antal äldre patienter har ingått i kliniska studier med Neupogen Novum och inga specifika studier har genomförts i denna patientgrupp varför inga specifika doseringsrekommendationer kan ges.


Patienter med nedsatt njurfunktion


Studier av Neupogen Novum hos patienter med kraftigt nedsatt njur- och leverfunktion visar liknande farmakokinetiska och farmakodynamiska profil som hos normala individer. Dosjustering behövs inte i dessa fall.


Användning till barn med allvarlig kronisk neutropeni eller vid cancerbehandling


65 % av patienter med allvarlig kronisk neutropeni, som ingått i kliniska studier var under 18 år. Effekten av behandlingen hos denna åldersgrupp vilken främst omfattade patienter med kongenital neutropeni var påtaglig. Det fanns inga skillnader i biverkningsprofil hos barn som behandlats för allvarlig kronisk neutropeni.


Data från kliniska studier hos barn visar att säkerhet och effekt av Neupogen Novum är densamma för vuxna och barn som behandlats med cytostatikaterapi.


Doseringsrekommendationer till barn är desamma som för vuxna vilka behandlats med myelosuppressiv cytostatika.


4.3 Kontraindikationer


Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.


4.4 Varningar och försiktighet


Neupogen Novum ska inte användas för att öka dosen av cytostatika utöver fastställda doseringsanvisningar.


Neupogen Novum ska inte ges till patienter med allvarlig kongenital neutropeni som utvecklar leukemi eller som uppvisar tecken på att leukemi är under utveckling.


Överkänslighet, däribland anafylaktiska reaktioner, som uppträtt vid den inledande eller efterföljande behandlingar har rapporterats hos patienter som behandlats med Neupogen Novum. Behandlingen med Neupogen Novum ska avslutas permanent hos patienter med kliniskt signifikant överkänslighet. Ge inte Neupogen Novum till patienter som tidigare har drabbats av överkänslighet mot filgrastim eller pegfilgrastim.


Som för alla terapeutiska proteiner finns en risk för immunogenicitet. Förekomsten av antikroppsbildning mot filgrastim är i allmänhet låg. Bindande antikroppar förekommer som förväntat med alla biologiska läkemedel, men de har i dagsläget inte förknippats med neutraliserande aktivitet.


Malign celltillväxt


G-CSF kan aktivera tillväxt av myeloida celler in vitro och liknande effekt har också observerats hos vissa icke-myeloida cellinjer in vitro.


Säkerhet och effekt av NeupogenNovum hos patienter med myelodysplasi eller kronisk myeloisk leukemi har inte fastställts.


Neupogen Novum är inte indicerat för användning vid dessa tillstånd. Särskild försiktighet bör iakttagas för att skilja diagnosen blast transformering av kronisk myeloisk leukemi från akut myeloisk leukemi.


Då det föreligger begränsad säkerhets- och effektdata hos patienter med sekundär AML, bör försiktighet iakttas vid Neupogen Novum-administrering.


Säkerhet och effekt av Neupogen Novum-administrering hos de novo AML patienter < 55 år med god cytogenetik (t(8;21), t(15;17) och inv(16)) har inte fastställts.


Övriga försiktigheter


Monitorering av skelettdensitet kan vara indicerat hos patienter med underliggande osteoporos som genomgår långtidsbehandling med Neupogen Novum i mer än 6 månader.


Pulmonella biverkningar, framförallt interstitiell lungsjukdom, har rapporterats efter administrering av G-CSF. Hos patienter som nyligen haft lunginfiltrat eller pneumoni kan risken vara större. Debut av pulmonella symtom som hosta, feber och dyspné i samband med radiologiska fynd såsom lunginfiltrat eller nedsatt lungfunktion kan vara begynnande tecken på akut andnödssyndrom (ARDS). Administrering av Neupogen Novum bör avbrytas och lämplig behandling ges.


Kapillärläckagesyndrom har rapporterats efter administrering av granulocytkolonistimulerande faktor. Det utmärks av hypotoni, hypoalbuminemi, ödem och hemokoncentration. Patienter som utvecklar symtom på kapillärläckagesyndrom ska övervakas noga och deras symtom behandlas rutinmässigt, vilket kan innebära intensivvård (se avsnitt 4.8).


Glomerulonefrit har rapporterats hos patienter som får filgrastim eller pegfilgrastim. I allmänhet går glomerulonefrit tillbaka efter en sänkning av dosen eller utsättning av filgrastim eller pegfilgrastim. Kontroller av urinprover rekommenderas.


Den förfyllda sprutans nålskydd kan innehålla torrt naturgummi (ett latexderivat) som kan framkalla allergiska reaktioner.


Speciella försiktigheter hos cancerpatienter


Mindre vanliga fall av splenomegali och mjältruptur har rapporterats efter administrering av filgrastim. Några fall av mjältruptur ledde till dödsfall. Patienter som får filgrastim och drabbas av smärta i övre vänstra delen av buken och/eller skulderbladets spets ska kontrolleras för förstorad mjälte eller mjältruptur.


Leukocytos


Vid behandling med Neupogen Novum-doser över 3 mikrogram (0,3 ME)/kg/dag har < 5 % av patienterna erhållit leukocytvärden > 100 x 109/l. Inga biverkningar som direkt kan hänföras till denna grad av leukocytos har rapporterats. Dock, mot bakgrund av de potentiella risker allvarlig leukocytos kan innebära, bör leukocytantalet kontrolleras regelbundet under behandlingen med Neupogen Novum. Om leukocyt antalet överstiger 50 x 109/l efter förväntat nadir bör Neupogen Novum omedelbart avbrytas. När Neupogen Novum används för mobilisering av hematopoetiska perifera stamceller bör Neupogen Novum-behandlingen avbrytas eller dosen minskas om leukocytantalet ökar till > 70 x 109/l.


Risker associerade med ökade cytostatikadoser


Speciell försiktighet bör iakttas vid behandling av patienter som får högdos-cytostatika, eftersom förbättrade tumörresultat inte har visats och ökade doser av cytostatika kan leda till ökad toxicitet, inkluderande kardiella, pulmonella, neurologiska och dermatologiska effekter (se produktinformation för respektive cytostatika som används).


Behandling med enbart Neupogen Novum förhindrar inte trombocytopeni och anemi orsakad av myelosuppressiv cytostatika. Högre doser cytostatika (dvs. fulldos enligt doseringsschemat) medför att patienten löper större risk att utveckla trombocytopeni och anemi. Trombocytantalet och hematokritvärden bör därför kontrolleras regelbundet. Särskild försiktighet bör iakttagas vid administrering av cytostatikum eller en kombination av cytostatika som är kända för att orsaka allvarlig trombocytopeni.


Mobilisering av perifera stamceller med Neupogen Novum, har visats reducera graden och durationen av den trombocytopeni som följer av myelosuppressiv eller myeloablativ cytostatika.


Övriga försiktigheter


Effekterna av Neupogen Novum hos patienter med avsevärt reducerat antal myeloida stamceller har inte studerats. Neupogen Novum verkar primärt på neutrofila prekursorer så att ett förhöjt antal neutrofila granulocyter erhålls. Därför kan neutrofilsvaret vara nedsatt hos patienter med reducerat antal prekursorer (såsom de som behandlats med omfattande strålbehandling eller cytostatika eller har tumörinfiltrat i benmärgen).


Vaskulära störningar, inklusive veno-ocklusiv sjukdom och påverkad vätskedistribution, har rapporterats i enstaka fall hos patienter som genomgår högdos-behandling med cytostatika följd av transplantation.


Det har rapporterats om GVHD och dödsfall hos patienter som fått G-CSF efter allogen benmärgstransplantation (se avsnitt 4.8 och 5.1).


Ökad hematopoetisk aktivitet i benmärgen som svar på behandling med tillväxtfaktor har associerats med övergående abnorm benscanning. Detta bör beaktas vid tolkning av resultaten av benscanning.


Speciella försiktigheter hos patienter som genomgår mobilisering av perifera stamceller


Mobilisering


Det finns inga prospektiva randomiserade jämförelser mellan de två rekommenderade mobiliseringsmetoderna (enbart Neupogen Novum eller i kombination med myelosuppressiv kemoterapi) inom samma patientpopulation. Variation mellan enskilda patienter och mellan mätmetoder för att bestämma CD34+celler, gör att en direkt jämförelse mellan olika studier är svår. Det är därför svårt att rekommendera en optimal metod. Val av mobiliseringsmetod bör därför övervägas i relation till patientens övriga behandling.


Tidigare exponering för cytostatika


Hos patienter som tidigare genomgått omfattande myelosuppressiv behandling uppnås i vissa fall inte tillräcklig mobilisering av perifera stamceller för att åstadkomma rekommenderad minimimängd (> 2,0 x 106CD34+celler/kg). Dessa patienter kan även ha problem att uppnå en påskyndad trombocytnormalisering.


Vissa cytostatika uppvisar särskild toxicitet på stamceller och kan därför påverka mobiliseringen negativt. Substanser såsom melfalan, karmustin (BCNU) och karboplatin, administrerat under långa perioder före försök till stamcellsmobilisering, kan påverka resultatet negativt. Administrering av melfalan, karboplatin eller BCNU tillsammans med Neupogen Novum har däremot visats sig vara effektivt för mobilisering av perifera stamceller. När transplantation av perifera stamceller förutses, bör man planera in mobiliseringen tidigt i behandlingsplanen. Särskild uppmärksamhet bör riktas på antalet mobiliserade stamceller innan administrering av högdos-cytostatika sker. Om utbytet är otillräckligt bör andra behandlingsalternativ, som inte kräver stamceller, övervägas.


Bestämning av stamcellsutbytet


Vid bestämning av antalet perifera stamceller efter skörd hos patienter behandlade med Neupogen Novum, bör särskild uppmärksamhet riktas på kvantifieringsmetoden. Resultat av flödescytometrianalyser av antalet CD34+celler kan variera beroende på den exakta metod som används, och rekommendationer för cellantal baserat på studier vid andra laboratorier bör tolkas med försiktighet.


Statistisk analys av förhållandet mellan det antal CD34+celler som återförs till patienten och hastigheten för trombocytnormalisering efter högdos-cytostatika, indikerar ett komplext men positivt dos-effekt samband.


Det rekommenderade minimiutbytet på > 2,0 x 106CD34+celler/kg som baseras på publicerad erfarenhet, resulterar i en adekvat hematologisk återhämtning. Ett högre utbyte anses höra samman med en snabbare återhämtning, ett lägre utbyte med långsammare återhämtning.


Speciella försiktigheter hos friska donatorer som genomgår mobilisering av perifera stamceller


Mobilisering av perifera stamceller ger inte en direkt klinisk fördel hos friska donatorer och bör endast övervägas vid allogen stamcellstransplantation.


Mobilisering av perifera stamceller bör endast övervägas hos donatorer som är friska och har normala laboratorievärden och som är lämpliga för stamcellsdonation, speciellt med hänseende på hematologiska värden och infektionssjukdomar.


Säkerhet och effekt av Neupogen Novum har inte utvärderats hos friska donatorer yngre än 16 år eller äldre än 60 år.


Mycket vanliga fall av trombocytopeni har rapporterats bland patienter som får Neupogen Novum. Trombocytantalet ska därför kontrolleras regelbundet.


Övergående trombocytopeni (antal trombocyter < 100 x 109/l) efter filgrastimbehandling och leukaferes observerades hos 35 % av de undersökta donatorerna. Av dessa rapporterades två fall där antalet trombocyter var mindre än 50 x 109/l och orsakades av leukaferesen.


Om mer än en leukaferes krävs bör särskild uppmärksamhet ägnas åt donatorer med trombocytantal < 100 x 109/l före leukaferesen. Generellt bör inte aferes utföras när antalet trombocyter är < 75 x 109/l.


Leukaferes bör inte utföras hos donatorer som behandlas med antikoagulantia eller som har kända koagulationsrubbningar.


Administrering av Neupogen Novum bör avbrytas eller dosen minskas om leukocytantalet ökar till > 70 x 109/l.


Donatorer som behandlas med G-CSFs för mobilisering av perifera stamceller bör kontrolleras tills dess att hematologiska värden återgår till normala.


Övergående cytogenetiska abnormiteter har observerats hos friska donatorer efter behandling med G‑CSF. Signifikansen av dessa förändringar är okänd. Risk för aktivering av en malign myeloid klon kan inte uteslutas. Det rekommenderas att aferescentrum utför en systematisk registrering och följer stamcellsdonatorer i minst 10 år, för att försäkra sig om uppföljning avseende långtidssäkerheten.


Vanliga men normalt asymtomatiska fall av splenomegali och mindre vanliga fall av mjältruptur har rapporterats hos friska donatorer (och patienter) efter behandling med granulocyt-kolonistimulerande faktorer (G-CSFs). Enstaka fall av mjältruptur var fatala. Därför ska mjältens storlek kontrolleras noggrant (t ex klinisk undersökning, ultraljud). En diagnos av mjältruptur bör övervägas hos donatorer och/eller patienter som rapporterar smärta i övre vänstra kvadranten av buken eller smärta vid skulderbladspetsen.


Hos normala donatorer har vanliga fall av dyspné och mindre vanliga fall av andra biverkningar i lungorna (hemoptys, lungblödning, lunginfiltrat, dyspné och hypoxi) rapporterats. Vid misstänkt eller bekräftad biverkning i lungorna ska utsättande av behandlingen med Neupogen Novum övervägas och lämplig medicinsk vård ges.


Speciella försiktigheter hos mottagare av allogena perifera stamceller mobiliserade med Neupogen Novum


Nuvarande data tyder på att immunologiska interaktioner mellan allogent PBPC-transplantat och mottagaren kan vara förenat med en ökad risk för akut och kronisk GVHD jämfört med vid benmärgstransplantation.


Speciella försiktigheter hos patienter med allvarlig kronisk neutropeni


Blodbilden


Vanliga fall av trombocytopeni har rapporterats bland patienter som får Neupogen Novum. Trombocytantalet bör kontrolleras regelbundet, särskilt under de första veckorna av Neupogen Novum-behandlingen. Tillfälligt behandlingsuppehåll eller dosreducering av Neupogen Novum bör övervägas hos patienter som utvecklar trombocytopeni (trombocytantal < 100 x 109/l).


Även andra blodbildsförändringar kan förekomma såsom anemi och övergående ökningar av myeloblaster, vilka kräver regelbunden kontroll.


Övergång till leukemi eller myelodysplastiskt syndrom


Särskild uppmärksamhet bör iakttagas vid diagnosen allvarlig kronisk neutropeni för att skilja denna från andra hematologiska störningar såsom aplastisk anemi, myelodysplasi och myeloid leukemi. Fullständig kontroll av perifera blodbilden med trombocyträkning, utredning av benmärgens morfologi och karyotyp bör utföras innan behandling startas.


Låg frekvens av fallrapporter föreligger (cirka 3 %) om uppkomst av myelodysplastiskt syndrom (MDS) eller leukemi vid kliniska försök hos patienter med allvarlig kronisk neutropeni som behandlats med Neupogen Novum. Denna observation har endast gjorts hos patienter med kongenital neutropeni. MDS och leukemi kan förekomma i naturalförloppet av kongenital neutropeni och sambandet är osäkert med Neupogen Novum-behandling. En subgrupp, cirka 12 % av patienterna vilka hade normal cytogenetik vid “baseline” utvecklade abnormaliteter, inklusive monosomi 7, vid upprepad utvärdering. Det är för närvarande oklart om långtidsbehandling av patienter med allvarlig kronisk neutropeni predisponerar dessa patienter för omvandling av onormal cytogenetik, MDS eller leukemi. Morfologisk och cytogenetisk benmärgsundersökning rekommenderas regelbundet (cirka var 12:e månad) hos patienterna.


Övriga försiktigheter


Orsaker till övergående neutropeni, såsom virusinfektioner, bör uteslutas.


Mycket vanliga fall av splenomegali och vanliga fall av mjältruptur har rapporterats efter administrering av filgrastim. Patienter som får filgrastim och drabbas av smärta i övre vänstra delen av buken och/eller skulderbladets spets ska kontrolleras för förstorad mjälte eller mjältruptur.


Splenomegali är en direkt effekt av behandling med Neupogen Novum. 31 % av patienterna i kliniska studier hade palperbar splenomegali. Ökning i volym (mätt med röntgen), uppkom tidigt under behandlingen med Neupogen Novum och tenderade att plana ut. Dosreduktion fördröjde eller hindrade progression av mjältförstoring, och hos 3 % av patienterna var splenektomi nödvändig. Mjältens storlek bör kontrolleras regelbundet. Abdominell palpation bör vara tillräckligt för att upptäcka onormal ökning av mjältens volym.


Hematuri var vanligt och proteinuri förekom hos ett fåtal patienter. Urinanalys bör genomföras regelbundet för att kontrollera dessa biverkningar.


Säkerhet och effekt hos nyfödda och patienter med autoimmun neutropeni har inte fastställts.


Speciella försiktigheter hos patienter med HIV infektion


Vanliga fall av splenomegali har rapporterats efter administrering av Neupogen Novum. Patienter som får filgrastim och drabbas av smärta i övre vänstra delen av buken och/eller skulderbladets spets ska därför kontrolleras för förstorad mjälte eller mjältruptur.


Blodbilden


Antalet neutrofila granulocyter ska monitoreras noggrant, särskilt under de första veckorna med Neupogen Novum-behandlingen. En del patienter kan svara mycket snabbt på den första dosen Neupogen Novum med en väsentlig ökning av antalet neutrofila granulocyter. Antalet neutrofila granulocyter bör kontrolleras dagligen under de 2-3 första dagarna vid Neupogen Novum-behandlingen. Därefter bör antalet neutrofila granulocyter kontrolleras minst två gånger per vecka de första två veckorna och därefter en gång per vecka eller en gång varannan vecka vid underhållsbehandling. Vid oregelbunden dosering av 300 mikrogram (30 ME)/dag Neupogen Novum kan en stor variation över tiden av antalet neutrofila granulocyter förekomma. För att bestämma patientens nadir rekommenderas att antalet neutrofila granulocyter kontrolleras före en planerad Neupogen Novum-behandling.


Risker associerade med ökade doser av myelosuppressiv behandling


Behandling med enbart Neupogen Novum förhindrar inte trombocytopeni och anemi orsakad av myelosuppressiv behandling. Högre doser av myelosuppressiv behandling kan medföra att patienten löper större risk att utveckla trombocytopeni och anemi. Regelbunden kontroll av blodvärden rekommenderas (se ovan).


Myelosuppression orsakad av infektioner och maligniteter


Påverkan av benmärgen vid opportunistiska infektioner såsom Mycobacterium avium eller av maligniteter såsom lymfom kan orsaka neutropeni. Hos neutropena patienter med känd benmärgspåverkan på grund av infektion eller malignitet ska behandling av den underliggande orsaken övervägas som komplement till behandlingen med Neupogen Novum. Effekten av Neupogen Novum på neutropeni som orsakats genom benmärgspåverkan på grund av infektion eller malignitet är inte helt fastställd.


Speciella försiktigheter hos patienter med sicklecellsjukdom och sicklecellbärare


Sicklecellkris, i vissa fall dödlig, har rapporterats vid användning av Neupogen Novum hos patienter med sicklecellsjukdom eller sicklecellbärare. Läkare ska iaktta försiktighet vid förskrivning av Neupogen Novum till patienter med sicklecellsjukdom eller sicklecellbärare.


Samtliga patienter


Neupogen Novum innehåller sorbitol (E420). Patienter med följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans.


Neupogen Novum innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per 0,96 mg/ml, dvs. är näst intill ”natriumfritt”.


För att förbättra spårbarheten hos granulocytkolonistimulerande faktorer (G-CSF) ska produktnamnet på den administrerade produkten tydligt anges i patientjournalen.


4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


Säkerhet och effekt av Neupogen Novum-behandling given samma dag som myelosuppressiv cytostatika har inte fastställts definitivt. Neupogen Novum rekommenderas inte i intervallet 24 timmar före till 24 timmar efter kemoterapi pga. snabbt delande myeloiska cellers känslighet för myelosuppressiv cytostatika. Preliminära resultat från ett litet antal patienter, vilka behandlats samtidigt med Neupogen Novum och 5-fluorouracil, visar att graden av neutropenin kan förvärras.


Möjlig interaktion med andra hematopoetiska tillväxtfaktorer och cytokiner har inte undersökts i kliniska studier.


Då litium påverkar antalet av neutrofila granulocyter är det troligt att litium kan förstärka effekten av Neupogen Novum. Fastän denna interaktion inte har studerats formellt finns det inga bevis för att en sådan interaktion är skadlig.


4.6 Fertilitet, graviditet och amning


Graviditet


Det finns inga eller begränsad mängd data från användningen av filgrastim i gravida kvinnor. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter. Ökad förekomst av embryoförlust har observerats hos kaniner vid doser som är många gånger högre än vid klinisk exponering samt vid toxicitet hos modern (se avsnitt 5.3). Rapporter från litteraturen har påvisat övergång av filgrastim till placentan hos gravida kvinnor.


Neupogen Novum rekommenderas inte under graviditet.


Kvinnor som blir gravida under behandlingen med Neupogen Novum uppmuntras att delta i Amgens program för graviditetsövervakning. Kontaktuppgifter finns i slutet av bipacksedeln.


Amning


Det är okänt om filgrastim/metaboliter utsöndras i bröstmjölk. En risk för det nyfödda barnet/spädbarnet kan inte uteslutas. Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med Neupogen Novumefter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.


Kvinnor som ammar under behandlingen uppmuntras att delta i Amgens program för amningsövervakning. Kontaktuppgifter finns i slutet av bipacksedeln.


Fertilitet


Filgrastim påverkade inte reproduktionsförmågan eller fertiliteten hos varken hanråttor eller honråttor (se avsnitt 5.3).


4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner


Inga studier har utförts.


4.8 Biverkningar


Sammanfattning av säkerhetsprofilen


Den vanligaste biverkningen i kliniska studier på cancerpatienter var muskuloskeletal smärta, vilken var lindrig eller måttlig hos 10 % och kraftig hos 3 % av patienterna.


Transplantat-mot-värdsjukdom (GVHD) har också rapporterats (se punkt c nedan).


Vid mobilisering av perifera stamceller hos friska donatorer var muskuloskeletal smärta den oftast rapporterade biverkningen. Leukocytos observerades hos donatorer liksom trombocytopeni efter filgrastim och leukaferes. Även splenomegali och mjältruptur rapporterades. Några fall av mjältruptur var dödliga.


Hos patienter med allvarlig kronisk neutropeni var de vanligaste biverkningarna relaterade till Neupogen Novum skelettsmärta, allmän muskuloskeletal smärta och splenomegali. Myelodysplastiskt syndrom (MDS) eller leukemi har utvecklats hos patienter med medfödd neutropeni som behandlats med Neupogen Novum (se avsnitt 4.4).


Mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100) fall av kapillärläckagesyndrom, som kan vara livshotande om inte behandling sätts in omedelbart, har rapporterats hos cancerpatienter som behandlas med kemoterapi samt hos friska donatorer som genomgår mobilisering av stamceller i perifert blod efter det att de fått granulocytkolonistimulerande faktor, se avsnitt 4.4 och punkt c i avsnitt 4.8.


I kliniska studier på patienter med HIV var muskuloskeletal smärta, skelettsmärta och myalgi de enda biverkningar som konsekvent ansågs vara relaterade till administrering av Neupogen Novum.


Sammanfattning av biverkningar i tabellform


Data i tabellerna nedan beskriver biverkningar rapporterade från kliniska studier och från spontana rapporter. Inom varje frekvenskategori listas biverkningarna efter fallande svårighetsgrad. Data presenteras separat för cancerpatienter, mobilisering av perifera stamceller hos friska donatorer, patienter med allvarlig kronisk neutropeni och patienter med HIV, och speglar de olika biverkningsprofilerna för dessa populationer.


Cancerpatienter


Organsystemklass

Biverkningar

Mycket vanliga
(≥ 1/10)

Vanliga
(≥ 1/100, < 1/10)

Mindre vanliga
(≥ 1/1 000, < 1/100)

Sällsynta
(≥ 1/10 000, < 1/1 000)

Mycket sällsynta (< 1/10 000)

Blodet och lymfsystemet



Mjältruptura

Splenomegalia, e

Sicklecellkrisa



Immunsystemet


Läkemedels-överkänsligheta

Transplantat-mot-värdsjukdomb



Metabolism och nutrition

Förhöjd nivå av urinsyra i blodet

Förhöjd nivå av laktatdehydrogenas i blodet

Minskad aptita


Pseudogikta




Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärka





Blodkärl


Hypotoni

Veno-ocklusiv sjukdomd

Vätskevolym-rubbningar

Kapillärläckage-syndroma



Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Orofaryngeal smärtaa

Hostaa

Dyspné

Hemoptyse

Akut andnödssyndroma

Andningssvikta

Lungödema

Interstitiell lungsjukdoma

Lunginfiltrata

Lungblödning



Magtarmkanalen

Diarréa

Kräkninga

Förstoppninga

Illamåendea





Lever och gallvägar

Förhöjd nivå av gammaglutamyl-transferas i blodet Förhöjd nivå av alkalisk fosfatas i blodet





Hud och subkutan vävnad

Utslaga

Alopecia


Sweets syndrom

Kutan vaskulita



Muskuloskeletala systemet och bindväv

Muskuloskeletal smärtac


Förvärrad reumatoid artrit



Njurar och urinvägar


Dysuri

Onormal urin

Glomerulonefrit



Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället

Astenia

Tröttheta

Slemhinne-inflammationa

Smärtaa

Bröstsmärtaa




aSe punkt c

bDet har kommit rapporter om GVHD och dödsfall hos patienter efter allogen benmärgstransplantation (se punkt c)

cDäribland skelettsmärta, ryggsmärta, artralgi, myalgi, smärta i extremitet, muskuloskeletal smärta, muskuloskeletal bröstsmärta, nacksmärta

dEfter godkännandet observerades fall hos patienter som genomgått benmärgstransplantation eller mobilisering av perifera stamceller

eFall observerades i samband med kliniska prövningar


Mobilisering av perifera stamceller hos friska donatorer


Organsystemklass

Biverkningar

Mycket vanliga
(≥ 1/10)

Vanliga
(≥ 1/100, < 1/10)

Mindre vanliga
(≥ 1/1 000, < 1/100)

Sällsynta
(≥ 1/10 000, < 1/1 000)

Mycket sällsynta (< 1/10 000)

Blodet och lymfsystemet

Trombocytopenia

Leukocytosa

Splenomegalia

Mjältruptura

Sicklecellkrisa



Immunsystemet



Anafylaktisk reaktion



Metabolism och nutrition


Förhöjd nivå av laktatde-hydrogenas i blodet

Hyperurikemi (höjda nivåer av urinsyra i blodet)



Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk





Blodkärl



Kapillärläckage-syndroma



Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum


Dyspné

Pulmonell blödning

Hemoptys

Lunginfiltration

Hypoxi



Lever och gallvägar


Förhöjd nivå av alkaliskt fosfatas i blodet

Förhöjt aspartatamino-transferas



Muskuloskeletala systemet och bindväv

Muskuloskeletal smärtab


Förvärrad reumatoid artrit



Njurar och urinvägar



Glomerulonefrit



aSe punkt c.

bInnefattar skelettsmärta, ryggsmärta, artralgi, myalgi, smärta i armar eller ben, muskuloskeletal smärta, muskuloskeletal bröstsmärta, nacksmärta


Patienter med allvarlig kronisk neutropeni


Organsystemklass

Biverkningar

Mycket vanliga
(≥ 1/10)

Vanliga
(≥ 1/100, < 1/10)

Mindre vanliga
(≥ 1/1 000, < 1/100)

Sällsynta
(≥ 1/10 000, < 1/1 000)

Mycket sällsynta (< 1/10 000)

Blodet och lymfsystemet

Splenomegalia

Anemi

Mjältruptura

Trombocytopenia

Sicklecellkrisa



Metabolism och nutrition

Hyperurikemi

Sänkt blodsocker

Förhöjd nivå av laktatdehydrogenas i blodet





Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk





Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Epistaxis





Magtarmkanalen

Diarré





Lever och gallvägar

Hepatomegali

Förhöjd nivå av alkaliskt fosfatas i blodet





Hud och subkutan vävnad

Utslag

Kutan vaskulit

Alopeci




Muskuloskeletala systemet och bindväv

Muskuloskeletal smärtab

Artralgi

Osteoporos




Njurar och urinvägar


Hematuri

Glomerulonefrit

Proteinuri



Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället


Reaktion vid injektionsstället




aSe punkt c

bInnefattar skelettsmärta, ryggsmärta, artralgi, myalgi, smärta i armar eller ben, muskuloskeletal smärta, muskuloskeletal bröstsmärta, nacksmärta


Patienter med HIV


Organsystemklass

Biverkningar

Mycket vanliga
(≥ 1/10)

Vanliga
(≥ 1/100, < 1/10)

Mindre vanliga
(≥ 1/1 000, < 1/100)

Sällsynta
(≥ 1/10 000, < 1/1 000)

Mycket sällsynta (< 1/10 000)

Ingen känd frekvens

(kan inte beräknas från tillgängliga data)

Blodet och lymfsystemet


Splenomegalia

Sicklecellkrisa




Muskuloskeletala systemet och bindväv

Muskuloskeletal smärtab






Njurar och urinvägar






Glomerulonefrit

aSe punkt c

bInnefattar skelettsmärta, ryggsmärta, artralgi, myalgi, smärta i armar eller ben, muskuloskeletal smärta, muskuloskeletal bröstsmärta, nacksmärta


Beskrivning av valda biverkningar


Det har kommit rapporter om GVHD och dödsfall hos patienter som fått G‑CSF efter allogen benmärgstransplantation (se avsnitt 4.4 och 5.1).


Fall av kapillärläckagesyndrom har rapporterats efter marknadsintroduktionen i samband med användning av granulocytkolonistimulerande faktor. Dessa fall har normalt drabbat patienter med långt framskridna tumörsjukdomar, sepsis, som behandlas med flera kemoterapipreparat eller som genomgår aferes (se avsnitt 4.4).


Cancerpatienter


I randomiserade, placebokontrollerade kliniska studier, ökade inte Neupogen incidensen av kliniska biverkningar förknippade med cytostatika. I dessa kliniska prövningar rapporterades biverkningar med samma frekvens hos patienter behandlade med Neupogen/cytostatika och placebo/cytostatika, inkluderade illamående och kräkningar, alopeci, diarré, trötthet, anorexi (minskad aptit), inflammation i slemhinnorna, huvudvärk, hosta, utslag, bröstsmärta, asteni, faryngolaryngeal smärta (orofaryngeal smärta) och förstoppning.


Efter godkännandet för försäljning har kutan vaskulit rapporterats hos patienter som behandlats med Neupogen. Mekanismen bakom vaskulit hos patienter som får Neupogen är inte känd. Frekvensen skattas till mindre vanlig på basis av data från kliniska studier.


Fall av Sweets syndrom (akut febril dermatos) har rapporterats efter godkännandet för försäljning. Frekvensen skattas till mindre vanlig på basis av data från kliniska studier.


I kliniska studier och efter godkännandet för försäljning har biverkningar i lungorna, däribland interstitiell lungsjukdom, lungödem och lunginfiltrat, rapporterats, i vissa fall med andningssvikt eller akut andnödssyndrom (ARDS), som kan ha dödlig utgång (se avsnitt 4.4).


Mindre vanliga fall av splenomegali och mjältruptur har rapporterats efter administrering av filgrastim. Några fall av mjältruptur ledde till dödsfall (se avsnitt 4.4).


Överkänslighetsrelaterade reaktioner, däribland anafylaxi, utslag, urtikaria, angioödem, dyspné och hypotoni, som har uppträtt vid den första behandlingen eller vid efterföljande behandling, har rapporterats i kliniska studier och efter godkännandet för försäljning. Generellt har rapporter varit vanligare efter intravenös administrering. I vissa fall har symtomen återkommit när patienten behandlats på nytt, vilket tyder på ett orsakssamband. Neupogen ska sättas ut permanent hos patienter som drabbas av en allvarlig allergisk reaktion.


Efter godkännandet för försäljning har enstaka fall av sicklecellkris rapporterats hos patienter med sicklecellsjukdom eller sicklecellbärare(se avsnitt 4.4). Frekvensen skattas till mindre vanlig på basis av data från kliniska studier.


Pseudogikt har rapporterats hos cancerpatienter som behandlats med filgrastim. Frekvensen skattas till mindre vanlig på basis av data från kliniska studier.


Mobilisering av perifera stamceller hos friska donatorer


Vanliga men normalt asymtomatiska fall av splenomegali och mindre vanliga fall av mjältruptur har rapporteratshos friska donatorer och patienter som behandlats med filgrastim. Några fall av mjältruptur ledde till dödsfall (se avsnitt 4.4).


Lungrelaterade biverkningar (hemoptys, pulmonell blödning, lunginfiltration, dyspné och hypoxi) har rapporterats (se avsnitt 4.4).


Förvärrade artritsymtom har observerats i mindre vanliga fall.


Leukocytos (leukocyter > 50 x 109/l) observerades hos 41 % av donatorerna, och övergående trombocytopeni (trombocyter < 100 x 109/l) efter administrering av filgrastim och leukaferes observerades hos 35 % av donatorerna (se avsnitt 4.4).


Patienter med allvarlig kronisk neutropeni


Observerade biverkningar inkluderar splenomegali, vilken var progressiv i en minoritet av fallen, mjältruptur och trombocytopeni (se avsnitt 4.4).


Biverkningar som möjligen kan relateras till Neupogen-behandling och som förekom hos <2 % av patienterna som behandlas för allvarlig kronisk neutropeni var reaktion vid injektionsstället, huvudvärk, hepatomegali, artralgi, alopeci, osteoporos och utslag.


Under långtidsbehandling har kutan vaskulit rapporterats hos 2 % av patienterna som behandlats för allvarlig kronisk neutropeni.


Patienter med HIV


Splenomegali rapporterades vara relaterat till behandling med Neupogen i mindre än 3 % av patienterna. I samtliga fall var den mild till måttlig vid palpation och förloppet var benignt. Ingen patient hade hypersplenism och ingen genomgick splenektomi. Orsakssambandet är oklart då splenomegali är ett vanligt fynd hos patienter med HIV-infektion och förekommer i olika grad hos de flesta AIDS-patienter (se avsnitt 4.4).


Pediatrisk population


Data från kliniska studier på pediatriska patienter indikerar att säkerhet och effekt för Neupogen är likartad hos vuxna och barn som får kemoterapi, vilket tyder på att det inte finns några åldersrelaterade skillnader i filgrastims farmakokinetik. Den enda konsekvent rapporterade biverkningen var muskuloskeletal smärta, vilket inte skiljde sig från erfarenheterna från den vuxna populationen.


Det finns inte tillräckligt med data för att göra någon ytterligare utvärdering av användningen av Neupogen hos pediatriska patienter.


e. Andra särskilda populationer


Geriatrisk användning


Inga generella skillnader i säkerhet eller effekt observerades mellan patienter över 65 år jämfört med yngre vuxna (>18 år) patienter som fick cytotoxiskt kemoterapi och i klinisk erfarenhet har inga skillnader i behandlingssvar identifierats mellan äldre och yngre patienter. Det finns inte tillräckligt med data för att utvärdera användning av Neupogen till geriatriska patienter för andra godkända indikationer för Neupogen.


Pediatriska patienter med allvarlig kronisk neutropeni


Fall av minskad bentäthet och osteoporos har rapporterats hos pediatriska patienter med allvarlig kronisk neutropeni som långtidsbehandlas med Neupogen Novum. Frekvensen har beräknats som ”vanlig” från kliniska prövningsdata.


Rapportering av misstänkta biverkningar


Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande.Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:


Läkemedelsverket

Box 26

751 03

Webbplats: www.lakemedelsverket.se


4.9 Överdosering


Effekterna av överdosering med NeupogenNovum har inte fastställts. Upphörande av NeupogenNovum behandling resulterar vanligen i en 50 %-ig nedgång i antalet cirkulerande neutrofila granulocyter inom 1-2 dagar, med återgång till normala värden inom 1-7 dagar.


5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER


5.1 Farmakodynamiska egenskaper


Farmakoterapeutisk grupp: Cytokiner och immunmodulerande medel, ATC kod: L03AA02


Humant G-CSF är ett glykoprotein som reglerar produktion och frisättning av neutrofila granulocyter från benmärg. NeupogenNovum innehåller r-metHuG-CSF (filgrastim) som ökar antalet neutrofila granulocyter i perifert blod inom 24 timmar efter administrering. En mindre ökning kan även ses av antalet monocyter. I vissa fall av allvarlig kronisk neutropeni kan filgrastim även inducera en mindre ökning av antalet cirkulerande eosinofila och basofila granulocyter jämfört med utgångsvärdena; En del av dessa patienter kan redan före behandlingsstart ha eosinofili och basofili. Ökningen av antalet neutrofila granulocyter är dosberoende vid rekommenderad dos. Neutrofila granulocyter som produceras i samband med filgrastimbehandling uppvisar normal eller ökad funktion i tester av kemotaxi och fagocytos. Vid avslutad filgrastimbehandling minskar antalet cirkulerande neutrofila granulocyter till hälften inom 1-2 dagar och återgår till normala värden inom 1-7 dagar.


Behandling med filgrastim till patienter som behandlas med cytostatika leder till en signifikant minskning av förekomst, svårighetsgrad och duration av neutropeni och febril neutropeni. Behandling med filgrastim medför en signifikant minskning av den febrila neutropenitiden, antibiotika användningen och sjukhusvistelsen efter induktionskemoterapi vid akut myeloisk leukemi eller myeloablativ behandling följt av benmärgstransplantation. Incidensen av feber och dokumenterade infektioner minskade inte vid någon av dessa behandlingar. Durationen av feber minskade inte hos patienter som genomgick myeloablativ behandling följd av benmärgstransplantation.


Behandling med filgrastim, enbart eller efter kemoterapi, mobiliserar stamceller till den perifera cirkulationen. Dessa autologa perifera stamceller kan skördas och infunderas efter högdos cytostatikaterapi antingen istället för, eller som tillägg till benmärgstransplantation. Infusion av perifera stamceller påskyndar hematopoesens återhämtning och minskar risken för blödningskomplikationer och behovet av trombocyttransfusioner.


Mottagare av allogena perifera stamceller mobiliserade med Neupogen Novum erhöll signifikant snabbare hematologisk återhämtning vilket gav en signifikant kortare tid för trombocytåterhämtning utan behandlingsstöd jämfört med vid allogen benmärgstransplantation.


En retrospektiv europeisk studie som utvärderade användningen av G-CSF efter allogen benmärgstransplantation hos patienter med akut leukemi visade på en ökad risk för GVHD, behandlingsrelaterad mortalitet och mortalitet vid administrering av G-CSF. I en separat retrospektiv internationell studie på patienter med akut och kronisk myelogen leukemi, observerades ingen effekt på risken för GVHD, behandlingsrelaterad mortalitet och mortalitet. I en metaanalys av studier av allogena transplantationer, som omfattade resultatet av nio prospektiva randomiserade prövningar, 8 retrospektiva studier och en fallkontrollerad studie, påvisades ingen effekt på riskerna för akut GVHD, kronisk GVHD eller tidig behandlingsrelaterad mortalitet.


Relativ risk (95 % KI) för GVHD och behandlingsrelaterad mortalitet
efter behandling med G-CSF efter benmärgstransplantation


Publikation


Studerad period


N

Akut
GVHD av grad II-IV


Kronisk
GVHD

Behandlings-relaterad mortalitet

Metaanalys
(2003)


1986-2001a


1198

1,08
(0,87, 1,33)

1,02
(0,82, 1,26)

0,70
(0,38, 1,31)

Europeisk retrospektiv
studie (2004)


1992-2002b


1789


1,33
(1,08, 1,64)


1,29
(1,02, 1,61)


1,73
(1,30, 2,32)

Internationell retrospektiv
studie (2006)


1995-2000b


2110


1,11
(0,86, 1,42)


1,10
(0,86, 1,39)


1,26
(0,95, 1,67)

aAnalysen omfattade studier av benmärgstransplantationer under denna period; vissa studier använde GM-CSF

bAnalysen omfattade patienter som genomgick benmärgstransplantation under denna period


Användning av filgrastim för mobilisering av perifera stamceller hos friska donatorer före allogen perifer stamcellstransplantation


Hos majoriteten av friska donatorer som under 4 till 5 dagar i följd behandlas med en subkutan dos av 10 mikrogram/kg/dag, erhölls en skörd av 4 x 106 CD34+celler/kg av mottagarens kroppsvikt efter 2 leukafereser.


Behandling med filgrastim till barn och vuxna med allvarlig kroniskneutropeni (allvarlig kongenital, cyklisk och idiopatisk neutropeni) inducerar en fördröjd ökning av antalet neutrofila granulocyter i perifert blod och en reduktion av antalet infektioner och relaterade händelser.


Behandling med filgrastim normaliserar antalet neutrofila granulocyter hos patienter med HIV‑infektion, vilket underlättar planerad dosering av antiviral och/eller annan myelosuppressiv behandling. Det finns inga belägg för att HIV-infekterade patienter som behandlas med filgrastim visar en ökning i HIV-replikation.


Som andra hematopoetiska tillväxtfaktorer, har G-CSF visat in vitro-stimulerande egenskaper på humana endotelceller.


5.2 Farmakokinetiska egenskaper


Clearance av filgrastim har visats följa första ordningens kinetik både efter subkutan och efter intravenös administrering. Halveringstid för elimination av filgrastim är cirka 3,5 timmar och clearance är ungefär 0,6 ml/min/kg. Kontinuerlig infusion av Neupogen Novum upp till 28 dagar till patienter som genomgått autolog benmärgstransplantation, resulterade i jämförbara halveringstider och utan tecken på ackumulering. Det är en positiv linjär korrelation mellan dos och serumkoncentration av filgrastim både vid intravenös och vid subkutan administrering. Efter subkutan administrering av rekommenderade doser bibehålls serumkoncentrationer över 10 ng/ml under 8‑16 timmar. Distributionsvolymen i blod är cirka 150 ml/kg.


5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter


Filgrastim studerades i allmäntoxicitetsstudier upp till 1 år långa. Resultaten visade förändringar som kunde tillskrivas de förväntade farmakologiska verkningarna, däribland ökat antal leukocyter, myeloid benmärgshyperplasi, extramedullär granulopoes och förstorad mjälte. Samtliga förändringar gick tillbaka efter avslutad behandling.


Effekterna av filgrastim på fosterutveckling har studerats i råttor och kaniner. Intravenös (80 mikrogram/kg/dag) administrering av filgrastim till kaniner under organogenesperioden var toxiskt för modern och ökade antalet spontana fosterförluster och embryoförluster efter implantation, och minskade antalet levande ungar per kull samt vikten hos de nyfödda ungarna.


Baserat på data som rapporterats för en filgrastimprodukt som liknar Neupogen Novum, observerades jämförbara resultat och dessutom ökat antal fostermissbildningar vid dosen 100 mikrogram/kg/dag. Detta är en dos som är toxisk för modern och som motsvarar en systemisk exponering som är omkring 50-90 gånger högre än den som observerats hos patienter som har behandlats med den kliniska dosen 5 mikrogram/kg/dag. Högsta dos som inte hade några embryo-fetala toxicitetseffekter i denna studie var 10 mikrogram/kg/dag, vilket motsvarar en systemisk exponering som är omkring 3-5 gånger högre än den som observerats hos patienter som har behandlats med den kliniska dosen.


Hos dräktiga honråttor observerades inte någon toxicitet för modern eller fostren vid doser på upp till 575 mikrogram/kg/dag. Avkomman från råttor som fick filgrastim under den perinatala perioden eller diperioden uppvisade fördröjd extern differentiering och hämmad tillväxt ( 20 mikrogram/kg/dag) och något lägre överlevnad (100 mikrogram/kg/dag).


Filgrastim hade ingen synbar effekt på fertiliteten hos varken honråttor eller hanråttor.


6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER


6.1 Förteckning över hjälpämnen


Natriumacetat*

Sorbitol (E420)

Polysorbat 80

Vatten för injektionsvätskor

*Natriumacetat bildas vid titrering av koncentrerad ättiksyra med natriumhydroxid.


6.2 Inkompatibiliteter


Neupogen Novum ska ej spädas i fysiologisk koksaltlösning.


Utspädd filgrastim kan adsorberas till glas- och plastmaterial.


Detta läkemedel fårinte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt 6.6.


6.3 Hållbarhet


30 månader.


Den spädda lösningen för infusion har visat kemisk och fysikalisk stabilitet i 24 timmar vid

2 °C – 8 °C. Ur mikrobiologisk synpunkt bör den spädda lösningen användas omedelbart. Om den inte används omedelbart är förvaringstiden och förvaringsbetingelser användarens ansvar och förvaringstiden ska normalt inte vara längre än 24 timmar vid 2 °C – 8 °C såvida inte spädning har skett under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.


6.4 Särskilda förvaringsanvisningar


Förvaras i kylskåp (2 °C – 8 °C).


För förvaringsanvisningar efter spädning av läkemedlet, se avsnitt 6.3.


Tillfällig förvaring vid frystemperatur påverkar ej stabiliteten av Neupogen Novum negativt.


Förvara behållaren i ytterkartongen. Ljuskänsligt.


6.5 Förpackningstyp och innehåll


Förpackningen innehåller en eller fem förfyllda sprutor med 0,5 ml Neupogen Novum injektionsvätska, lösning.


De förfyllda sprutorna är gjorda av typ I glas och har en fastsatt kanyl av rostfritt stål. Den förfyllda sprutans nålskydd innehåller torrt naturgummi (ett latexderivat) eller syntetiskt gummi. Se avsnitt 4.4.


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.


6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering


Om erforderligt, kan NeupogenNovum spädas i 5 %-ig glukoslösning.


Lösningen ska aldrig spädas till en slutkoncentration mindre än 2 mikrogram/ml (0,2 ME/ml).


Lösningen ska inspekteras visuellt före användning. Endast klara lösningar utan partiklar ska användas.


För patienter som behandlas med filgrastim spätt till en koncentration lägre än 15 mikrogram/ml (1,5 ME/ml), bör humant serum albumin (HSA) tillföras till en slutlig koncentration av 2 mg/ml.


Exempel: Vid en slutlig injektionsvolym av 20 ml då totaldosen av filgrastim ska vara lägre än 0,3 mg (30 ME) ska man tillsätta 0,2 ml 20 % human serum albumin lösning Ph. Eur.


NeupogenNovum innehåller inget konserveringsmedel. Beroende på risken för mikrobiell kontaminering är Neupogen Novum i förfyllda sprutor endast avsedda för engångsbruk.


Utspädd i 5 %-ig glukoslösning är Neupogen Novum kompatibelt med glas och flera olika plaster, såsom PVC, polyolefin (co-polymer av polypropen och polyeten) och polypropen.


Ej använt läkemedel och avfall ska hanteras enligt gällande anvisningar.


7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


Amgen Europe B.V.

Minervum 7061

4817 ZK Breda

Nederländerna


8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


17029


9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE


Datum för första godkännande: 2001-06-29

Datum för förnyat godkännande: 2008-04-20


10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN


2016-01-22

20