iMeds.se

Nobligan Retard

Information för alternativet: Nobligan Retard 200 Mg Depottablett, Nobligan Retard 150 Mg Depottablett, Nobligan Retard 100 Mg Depottablett, visa andra alternativ

produktresumé

läkemedlets namn

Nobligan retard 100 mg depottabletter

Nobligan retard 150 mg depottabletter

Nobligan retard 200 mg depottabletter

kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Aktiv substans: tramadolhydroklorid


Nobligan retard 100 mg depottabletter

1 depottablett innehåller 100 mg tramadolhydroklorid


Nobligan retard 150 mg depottabletter

1 depottablett innehåller 150 mg tramadolhydroklorid


Nobligan retard 200 mg depottabletter

1 depottablett innehåller 200 mg tramadolhydroklorid


Hjälpämne med känd effekt: Varje depottablett innehåller 2,5 mg laktosmonohydrat (se 4.4).


För fullständig förtecknig över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

läkemedelsform

Depottablett

Depottabletterna är runda, bikonvexa och filmdragerade, märkta med tillverkarens logotyp på den ena sidan.

100 mg depottablett: vit, märkt T1 på den andra sidan

150 mg depottablett: svagt orange, märkt T2 på den andra sidan

200 mg depottablett: svagt brun-orange, märkt T3 på den andra sidan

kliniska uppgifter

Terapeutiska indikationer

Behandling av måttlig till svår smärta.

Dosering och administreringssätt

Dosering


Dosen skall anpassas till smärtintensiteten och känsligheten hos den enskilda patienten. Generellt ska den lägsta effektiva dosen av analgetika användas. Dagsdoser om 400 mg tramadolhydroklorid bör inte överskridas annat än under speciella kliniska omständigheter.


Såvida inte annat föreskrivs skall Nobligan retard administreras på följande sätt:


Vuxna och barn över 12 år

Vanlig startdos är 50 - 100 mg tramadolhydroklorid två gånger dagligen, morgon och kväll. Om smärtlindringen är otillräcklig kan dosen ökas till 150 mg eller 200 mg tramadolhydroklorid två gånger dagligen (se avsnitt 5.1).


Nobligan retard får under inga förhållanden användas under längre tid än absolut nödvändigt. Om det mot bakgrund av sjukdomens art och svårighetsgrad är nödvändigt med långtidsbehandling med Nobligan retard skall noggrann och regelbunden övervakning ske (vid behov med avbrott i behandlingen) för att fastställa huruvida och i vilken omfattning ytterligare behandling krävs.


Pediatrisk population

Nobligan retard är inte lämpligt för barn under 12 år.


Äldre personer

Vanligen behövs ingen anpassning av dosen för patienter upp till 75 år utan kliniskt fastställd nedsatt lever- eller njurfunktion. Hos äldre personer över 75 år kan eliminationstiden vara förlängd. Därför skall doseringsintervallen, om så erfordras, utökas i enlighet med patientens behov.


Patienter med nedsatt njurfunktion/dialys och leverinsufficiens

För patienter med nedsatt njurfunktion och/eller leverinsufficiens kan eliminationen förlängas. För dessa patienter bör, om så erfordras, en förlängning av doseringsintervallen övervägas noga i enlighet patienternas behov.


Nobligan retard rekommenderas inte till patienter med gravt nedsatt njurfunktion och/eller leverinsufficiens.


Administreringssätt

Tabletterna skall sväljas hela - oberoende av måltider - med tillräcklig mängd vätska och får inte delas eller tuggas.


Kontraindikationer

Nobligan retard är kontraindicerat

- överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1),

- i samband med akut förgiftning med alkohol, hypnotika, analgetika, opioider eller psykofarmaka,

- till patienter som får monoaminooxidashämmare (MAO), eller som tagit sådana under de senaste 14 dagarna (se 4.5),

- hos patienter med epilepsi som ej är väl kontrollerad med behandling,

- för användning vid narkotikaavvänjning.

Varningar och försiktighet

Nobligan Retard ska endast användas med särskild försiktighet vid behandling av opioidberoende patienter, liksom av patienter med skallskador, i chocktillstånd, med nedsatt medvetandegrad utan känd orsak, med skador på andningscentrum eller andningsfunktionen samt med förhöjt intrakraniellt tryck.


Nobligan retard skall användas med försiktighet på patienter som är känsliga för opiater.


Försiktighet bör iaktagas vid behandling av patienter med andningsdepression, samt vid samtidig administrering av CNS-depressiva läkemedel (se 4.5), eller om den rekommenderade dosen kraftigt överskrids (se 4.9), då risken för andningsdepression inte kan uteslutas i dessa situationer.


Konvulsioner har rapporterats hos patienter som behandlats med tramadol i rekommenderade doser. Risken kan öka om tramadoldoserna överskrider den rekommenderade övre gränsen för daglig dos (400 mg). Dessutom kan tramadolhydroklorid öka risken för kramper hos patienter, som tar andra läkemedel avsedda att sänka kramptröskeln (se 4.5). Patienter med epilepsi eller patienter med krampbenägenhet skall endast i undantagsfall behandlas med Nobligan retard.


Tramadol är svagt beroendeframkallande. Vid långvarig användning kan tolerans, psykiskt och fysiskt beroende utvecklas. På patienter med tendenser till drogmissbruk eller beroende skall Nobligan retard enbart administreras under kortare perioder och noggrann medicinsk övervakning.


Tramadol är inte lämpligt som ersättningsmedel vid opioidberoende. Trots att tramadol är en opioidagonist kan inte abstinenssymtom av morfin undertryckas.


Nobligan retard innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Nobligan retard skall inte kombineras med MAO-hämmare (se 4.3). Vid premedicinering med MAO-hämmare inom de närmaste 14 dagarna före användning av opioiden petidin, har livshotande interaktioner observerats i det centrala nervsystemet samt i andningsfunktionen och den kardiovaskulära funktionen. Samma interaktioner med MAO-hämmare kan inte uteslutas vid behandling med Nobligan retard.


Samtidig administrering av Nobligan retard och andra centraldämpande läkemedel, inklusive alkohol, kan potentiera effekterna på centrala nervsystemet (CNS) (se 4.8).


Resultaten från farmakokinetiska studier har hittills visat, att samtidig eller tidigare administrering av cimetidin (enzymhämmare) sannolikt inte ger upphov till kliniskt relevanta interaktioner. Samtidig eller tidigare administrering av karbamazepin (enzyminducerare) kan reducera den smärtlindrande effekten och korta ned durationstiden.


Tramadol kan inducera kramper och öka potentialen för att selektiva serotonin­återupptagshämmare (SSRI), serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), tricykliska antidepressiva läkemedel antipsykotiska läkemedel, och andra kramptröskelsänkande läkemedel (t.ex. bupropion, mirtazapin, tetrahydrocannabinol) orsakar kramper.


Serotoninergt syndrom har rapporterats vid behandling med tramadol i kombination med serotonerga läkemedel, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), seretonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), MAO-hämmare (se avsnitt 4.3), tricykliska antidepressiva och mirtazapin. Tecken på serotonergt syndrom kan vara:

• Spontan klonus.

• Inducerbar eller okulär klonus med agitation eller diafores.

• Tremor och hyperreflexi.

• Hypertoni, kroppstemperatur >38°C och inducerbar eller okulär klonus.


Utsättande av serotonergt läkemedel leder vanligtvis till en snabb förbättring. Behandling beror på typ och svårighetsgrad av symtomen.


Försiktighet bör iakttagas vid samtidig behandling med tramadol och kumarinderivat (t ex warfarin) pga rapporter om förhöjt INR med större blödning och ekkymos hos vissa patienter.


Andra aktiva substanser som hämmar CYP3A4 t ex ketokonazol och erytromycin skulle kunna hämma metabolismen av tramadol (N-demetylering), liksom förmodligen också metabolismen av den aktiva O-demetylerade metaboliten. Den kliniska betydelsen av denna interaktion har inte utretts (se 4.8).


I ett begränsat antal pre- och postoperativa studier har administrering av den antiemetiska 5- HT3 antagonisten ondansetron ökat behovet av tramadol hos patienter med postoperativ smärta.

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Djurstudier med mycket höga doser tramadol visade påverkan på organutveckling, benbildning och neonatal mortalitet. Teratogena effekter sågs inte. Tramadol passerar över placenta. Data gällande säkerhet vid användning av tramadol under graviditet hos människa är otillräckliga. Nobligan retard bör därför inte användas av gravida kvinnor. Tramadol - administrerat före eller under förlossningen - påverkar inte livmoderns sammandragningsförmåga. Tramadol kan ge upphov till förändringar i andningsfrekvensen hos nyfödda. Dessa är vanligen inte kliniskt relevanta. Kronisk användning under graviditet kan leda till neonatala abstinenssymtom.


Amning

Omkring 0,1 % av dosen utsöndras i modersmjölk. Nobligan retard rekommenderas inte för användning under amning. Efter en enstaka dos behöver amningen vanligtvis inte avbrytas.


Fertilitet

Uppföljning efter marknadsföring tyder inte på att tramadol har någon påverkan på fertiliteten. Djurstudier visade ingen påverkan av tramadol på fertiliteten.


Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Även vid normal dosering kan Nobligan retard ge upphov till sömnighet och yrsel, varför reaktionsförmågan kan försämras. Detta bör beaktas vid t ex bilkörning och handhavande av maskiner. Detta gäller i synnerhet i kombination med andra psykotropa droger, särskilt alkohol.

Biverkningar

De vanligaste rapporterade biverkningarna är illamående och yrsel, som förekommit hos mer än 10 % av patienterna.


Frekvenser definieras som:

Mycket vanlige: ≥1/10

Vanliga: ≥ 1/100,<1/10

Mindre vanliga: ≥1/1000, <1/100

Sällsynta: ≥1/10 000, <1/1000

Mycket sällsynta: <1/10 000

Ingen känd frekvens: kan inte beräknas från tillgängliga data


Immunsystemet

Sällsynta: allergiska reaktioner (t ex andnöd, bronkospasmer, väsljud, angioneurotiskt ödem inklusive svullnad av munhåla, svalg och larynx) och anafylaktisk chock.


Hjärtat

Mindre vanliga: kardiovaskulära effekter (hjärtklappning, takykardi). Dessa effekter uppträder särskilt i samband med intravenös administrering och på patienter som utsätts för fysisk belastning.

Sällsynta: bradykardi


Undersökningar

Sällsynta: förhöjt blodtryck


Blodkärl

Mindre vanliga: kardiovaskulära effekter (postural hypotension eller kardiovaskulär kollaps). Dessa effekter uppträder särskilt i samband med intravenös administrering och på patienter som utsätts för fysisk belastning.


Centrala och perifera nervsystemet:

Mycket vanliga: yrsel

Vanliga: huvudvärk, dåsighet

Sällsynta: parestesier, tremor, kramper, ofrivilliga muskelkontraktioner, onormal koordination, synkope, talsvårigheter. Kramper inträffade huvudsakligen efter höga doser tramadol eller efter samtidig behandling med läkemedel som sänker kramptröskeln (se 4.4 samt 4.5).


Metabolism och nutrition:

Sällsynta: aptitförändringar

Ingen känd frekvens: hypoglykemi


Psykiska störningar:

Sällsynta: hallucinationer, konfusion, sömnstörningar, delirium, oro och mardrömmar. Psykiska biverkningar kan förekomma efter administrering av Nobligan retard. Dessa varierar från individ till individ med avseende på svårighetsgrad och art (beroende på personlighet och behandlingstid). Här kan nämnas förändringar av sinnesstämning (vanligen euforiskt humör, ibland dysfori), aktivitetsförändringar (vanligen dämpning, ibland ökning) och förändringar av kognitiv och sensorisk kapacitet (t ex förmåga att fatta beslut, uppfattningsförmåga). Tramadol kan ge upphov till beroende. Symtom på abstinensbesvär, liknande de som förekommer i samband med opiatavvänjning, kan visa sig på följande sätt: upphetsning, ängslan, nervositet, sömnlöshet, hyperkinesi, darrningar och gastrointestinala rubbningar. Andra symtom som mycket sällan har observerats i samband med avbrytande av tramadolbehandling inkluderar: panikattacker, svår ångest, hallucinationer, parestesier, tinnitus samt ovanliga CNS-symtom (t ex konfusion, vanföreställning, depersonalisering, derealisation, paranoia).


Ögon:

Sällsynta: mios, dimsyn, mydriasis


Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Sällsynta: andningsdepression, dyspné.

Om rekommenderade doser väsentligen överskrids och andra centraldämpande medel administreras samtidigt (se avsnitt 4.5) finns risk för andningsdepression.


Förvärrad astma har rapporterats, men ett orsakssamband har inte fastställts.


Magtarmkanalen

Mycket vanliga: illamående

Vanliga: förstoppning, muntorrhet, kräkningar


Mindre vanliga: kväljningar, gastrointestinalt obehag (tryckkänsla i magen, uppsvälldhet), diarré.


Hud och subkutan vävnad:

Vanliga: hyperhidros

Mindre vanliga: hudreaktioner (t ex klåda, hudutslag och nässelutslag)


Muskuloskeletala systemet:

Sällsynta: motorisk svaghet


Lever- och gallvägar:

Enstaka fall av leverenzymstegring i blod har rapporterats i samband med behandling med tramadol.


Njurar och urinvägar:

Sällsynta: blåstömningsrubbningar (dysuri och urinretention).


Allmänna symtom:

Vanliga: trötthet.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detalj nedan).


Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

Överdosering

Symtom

I princip kan vid tramadolförgiftning liknande symtom som för andra centralverkande analgetiska medel (opioider) förväntas. Bland dessa i synnerhet mios, kräkningar, kardiovaskulär kollaps, medvetanderubbningar/koma, konvulsioner och andningsbesvär/ andningsstillestånd.


Behandling

Akutåtgärder skall, beroende på symtomen, vidtas för att hålla fria luftvägar (aspiration!), upprätthålla andningen och cirkulationen.

Antidot mot andningsdepression är naloxon. Naloxon hade ingen effekt på konvulsioner vid djurförsök. I sådana fall skall diazepam ges intravenöst.


Vid förgiftning med perorala formuleringar rekommenderas dekontaminering med aktivt kol eller magsköljning inom 2 timmar efter intag av tramadol. Tömning av mag-tarmkanalen vid en senare tidpunkt kan vara till nytta vid förgiftning med avsevärda stora kvantiteter eller med depotformuleringar.


Tramadol elimineras i minimal omfattning ur serum genom hemodialys eller hemofiltrering. Således räcker det inte med enbart hemodialys eller hemofiltrering för avgiftning vid behandling av akut förgiftning av Nobligan retard.

farmakologiska egenskaper

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Övriga opioider, ATC-kod: N02AX02


Tramadol är ett centralt verkande opioidanalgetikum. Det är en icke-selektiv ren agonist till my-, delta- och kappa-opioidreceptorer med högre affinitet för my-receptorn. Andra mekanismer, som bidrar till den smärtlindrande effekten är inhibering av neuronalt återupptag av noradrenalin och förhöjning av serotoninfrisättning.


Tramadol har hostdämpande effekt. I motsats till morfin har smärtlindrande doser av tramadol inom ett brett terapeutiskt fönster ingen andningshämmande effekt. Inte heller påverkas gastrointestinala peristaltiken. Effekterna på det kardiovaskulära systemet tenderar att vara ringa. Tramadols potens uppges vara 1/10 (en tiondel) till 1/6 (en sjättedel) av morfins.


Pediatrisk population


Effekter av enteral och parenteral administrering av tramadol har undersökts i kliniska studier på mer än 2000 pediatriska patienter, från nyfödda till 17 års ålder. Indikationerna för smärtbehandling i dessa studier inkluderade smärta efter kirurgi (huvudsakligen bukkirurgi), efter kirurgisk tandextraktion, smärta p.g.a. frakturer, brännskador eller trauma samt andra smärtsamma tillstånd som normalt kräver smärtbehandling i minst 7 dagar.


Vid enkeldos upp till 2 mg/kg eller upprepad dosering upp till 8 mg/kg per dygn (till maximalt 400 mg per dygn) var effekten av tramadol bättre jämfört med placebo, och bättre eller jämförbar med paracetamol, nalbufin, petidin eller lågdos morfin. De genomförda studierna konfirmerar effekten av tramadol. Säkerhetsprofilen för tramadol var likvärdig hos vuxna och pediatriska patienter över 1 år (se avsnitt 4.2).

Farmakokinetiska egenskaper

Över 90 % av Nobligan retard absorberas efter peroral administrering. Den absoluta biotillgängligheten ligger på omkring 70 %, och är oberoende av samtidigt intag av föda.

Skillnaden mellan absorberat och tillgängligt icke-metaboliserat tramadol beror antagligen på den låga första passage-effekten. Efter oral administrering är första passage-effekten maximalt 30 %.


Tramadol har hög vävnadsaffinitet (Vdelta, beta=203+40 l) och en plasmaproteinbindning på omkring 20 %.


Efter administrering av Nobligan retard 100 mg uppnås maximala plasmakoncentrationer på 141+40 ng/ml efter 4,9 timmar; efter administrering av Nobligan retard 200 mg uppnås maximala plasmakoncentrationener på 260+62 ng/ml efter 4,8 timmar.


Tramadol passerar över blod-hjärn-barriären och över placenta. Mycket små mängder av substansen och dess O-desmetylderivat påträffas i bröstmjölk (0,1 % resp 0,02 % av den givna dosen).


Halveringstiden för elimination är ungefär sex timmar oberoende av administreringssätt. Hos patienter som är äldre än 75 år kan den förlängas med ca 40 %.


I människa metaboliseras tramadol huvudsakligen genom N- och O-demetylering samt konjugering av O-demetyleringsprodukterna med glukuronsyra. Endast O-desmetyltramadol är farmakologiskt aktiv. Det är stora interindividuella skillnader i bildad mängd av övriga metaboliter. Hittills har elva metaboliter påträffats i urinen. Djurförsök har visat, att

O-desmetyltramadol är 2-4 gånger mer potent än modersubstansen. Dess halveringstid (sex friska frivilliga försökspersoner) ligger på 7,9 timmar (inom området 5,4-9,6 timmar) och är ungefär densamma som för tramadol.


Hämning av isoenzymerna CYP3A4 och/eller CYP2D6 som medverkar i metabolismen av tramadol, kan påverka plasmakoncentrationen av tramadol eller dess aktiva metabolit. Kliniskt relevanta interaktioner har hittills inte rapporterats.


Tramadol och dess metaboliter utsöndras praktiskt taget fullständigt via njurarna. Den kumulativa utsöndringen via urinen utgör 90 % av den totala radioaktiviteten av administrerad dos. Vid nedsatt lever- eller njurfunktion kan halveringstiden förlängas något. Hos patienter med levercirrhos har halveringstider om 13,3+4,9 timmar (tramadol) och 18,5+9,4 timmar

(O-desmetyltramadol), i ett extremfall 22,3 resp 36 timmar, observerats. Hos patienter med nedsatt njurfunktion (kreatinin-clearance <5 ml/min) var värdena 11+3,2 timmar och 16,9+3 timmar, i ett extremfall 19,5 resp 43,2 timmar.


Kinetiken är linjär inom det terapeutiska doseringsområdet.

Förhållandet mellan serumkoncentrationer och den smärtlindrande effekten är dosberoende men varierar avsevärt i enstaka fall. Effekt nås vanligen vid en serumkoncentration på

100-300 ng/ml.


Pediatrisk population


Farmakokinetiken av tramadol och O-desmetyltramadol efter enkeldos eller upprepad oraldosering till patienter från 1 till 16 år var generellt sätt likvärdig med den för vuxna vid dosjustering efter kroppsvikt, men med en större mellanindivid variabilitet hos barn från 8 år och nedåt.


Farmakokinetiken av tramadol och O-desmetyltramadol har studerats, men inte helt karaktäriserats hos barn under 1 år. Information från studier omfattande denna åldersgrupp tyder på att bildningshastigheten av O-desmetyltramadol via CYP2D6 ökar kontinuerligt hos nyfödda och samma nivån av CYP2D6-aktivitet som hos vuxen tros uppnås vid ett års ålder. Även omogen glukuronideringsförmåga och omogen njurfunktion kan resultera i en långsam eliminering och ackumulering av O-desmetyltramadol hos barn under 1 år.


Prekliniska säkerhetsuppgifter

Efter upprepad peroral och parenteral administrering av tramadol under 6-26 veckor på råttor och hundar och peroral administrering under 12 månader på hundar visade hematologiska, klinisk-kemiska och histologiska undersökningar inga tecken på några substansrelaterade förändringar. CNS-manifestationer uppstod bara efter höga doser, avsevärt över de terapeutiska: rastlöshet, ökad salivation, kramper och minskad viktökning. Råttor och hundar tolererade perorala doser om 20 resp 10 mg/kg kroppsvikt och hundar rektala doser om

20 mg/kg kroppsvikt utan några reaktioner.


I råtta gav tramadoldoseringar om 50 mg/kg/dag och uppåt förgiftningseffekter hos honor och ökad dödlighet hos nyfödda. Hos avkomman uppstod retardation i form av benbildningsrubbningar och försenad öppning av vagina och ögon. Fertiliteten hos hanar och honor påverkades inte. Hos kaniner erhölls toxiska effekter i honor från 125 mg/kg och uppåt samt skelettförändringar hos avkomman.


Vissa in vitro-testsystem visade på mutagena effekter. In vivo-studier visade inte några sådana effekter. Enligt hittills insamlade kunskaper kan tramadol klassificeras som icke-mutagent.


Studier av den tumörframkallande potentialen hos tramadolhydroklorid har utförts på råttor och möss. Råttstudien visade inga tecken på någon substansrelaterad ökning av tumörförekomsten.

I studien med möss fanns en ökad förekomst av levercellsadenom hos handjur (en dosberoende, icke-signifikant ökning från 15 mg/kg och uppåt) och en ökning av lungtumörer hos honor i alla doseringsgrupper (signifikant men inte dosberoende).

farmaceutiska uppgifter

Förteckning över hjälpämnen

Nobligan retard 100 mg depottabletter

Tablettkärna:

- mikrokristallin cellulosa

- hypromellos 100 000 mPa

- magnesiumstearat

- kolloidal vattenfri kisel

Filmdragering:

- hypromellos 6mPa

- laktosmonohydrat

- makrogol 6000

- propenglykol

- talk

- titandioxid (E171).


Nobligan retard 150 mg depottabletter

Tablettkärna:

- mikrokristallin cellulosa

- hypromellos 100 000 mPa

- magnesiumstearat

- kolloidal vattenfri kisel

Filmdragering:

- hypromellos 6mPa

- laktosmonohydrat

- makrogol 6000

- propenglykol

- talk

- titandioxid (E171)

- kinolingult (E 104)

- röd järnoxid (E172)


Nobligan retard 200 mg depottabletter

Tablettkärna:

- mikrokristallin cellulosa

- hypromellos 100 000 mPa

- magnesiumstearat

- kolloidal vattenfri kisel

Filmdragering:

- hypromellos 6mPa

- laktosmonohydrat

- makrogol 6000

- propenglykol

- talk

- titandioxid (E171)

- kinolingult (E 104)

- röd järnoxid (E172)

- brun järnoxid (E 172).

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

Hållbarhet

Nobligan retard 100 mg/150 mg/200 mg depottabletter

5 år

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsbetingelser.

Förpackningstyp och innehåll

Aluminium/polypropen eller Aluminium/PVC/PVDC blister.

Förpackningar om 10, 20, 30, 50, 60, 100, 150 (10x15) depottabletter.

Endast för 100 mg: Aluminiumpåse med 500 depottabletter. (Endast för dosdispensering.)


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar för destruktion.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

innehavare av godkännande för försäljning

Grünenthal GmbH, 52099 Aachen, Tyskland.

nummer på godkännande för försäljning

100 mg: 13287

150 mg: 13288

200 mg: 13289

datum för första godkännande/förnyat godkännande

Datum för det första godkännandet: 27 mars 1997

Datum för den senaste förnyelsen: 22 maj 2006

datum för översyn av produktresumén

2016-10-10