Information för alternativet: Pradaxa, visa andra alternativ

Välj alternativ:

1. Pradaxa
2. Pradaxa 75 Mg Kapsel, Hård Pradaxa 150 Mg Kapsel, Hård Pradaxa 110 Mg Kapsel, Hård

o

EUROPEAN MEDICINES AGENCY

SCIENCE MEDICINES HEALTH

EMA/47517/2015

EMEA/H/C/000829

Sammanfattning av EPAR för allmänheten

Pradaxa

dabigatranetexilat

Detta är en sammanfattning av det offentliga europeiska utredningsprotokollet (EPAR) för Pradaxa. Det förklarar hur kommittén för humanläkemedel (CHMP) bedömt läkemedlet och hur den kommit fram till sitt ställningstagande om att bevilja godkännande för försäljning och sina rekommendationer om hur läkemedlet ska användas.

Vad är Pradaxa?

Pradaxa är ett läkemedel som innehåller den aktiva substansen dabigatranetexilat. Det finns som kapslar (75, 110 och 150 mg).

Vad används Pradaxa för?

Pradaxa används för att följande:

•    För att förhindra att blodproppar bildas i venerna hos vuxna som genomgått en operation för byte av höft- eller knäled.

•    För att förebygga stroke (slaganfall) och bildning av blodproppar hos vuxna som har en onormal hjärtrytm som kallas "icke-valvulärt förmaksflimmer" och som anses vara i riskzonen för stroke.

•    För att behandla djup ventrombos (DVT, en blodpropp i en djupt liggande ven, vanligen i benet) och lungembolism (en blodpropp i lungan), samt för att förhindra att dessa tillstånd uppstår hos vuxna.

Läkemedlet är receptbelagt.

Hur används Pradaxa?

Kapslarna ska sväljas hela tillsammans med vatten. För patienter som har genomgått en protesoperation av höft- eller knäled ska behandling med Pradaxa inledas med en kapsel på 110 mg som tas en till fyra timmar efter avslutad operation. Behandlingen fortsätter därefter med 220 mg

30 Churchill Place • Canary Wharf • London E14 5EU • United Kingdom Telephone +44 (0)20 3660 6000 Facsimile +44 (0)20 3660 5555 Send a question via our website www.ema.europa.eu/contact

© European Medicines Agency, 2015. Reproduction is authorised provided the source is acknowledged.

(som två kapslar på 110 mg) en gång dagligen under 28 till 35 dagar efter byte av höftled och under 10 dagar efter byte av knäled.

Behandlingsstarten ska senareläggas för patienter som fortfarande blöder från operationsområdet. Om behandlingen inte inleds på operationsdagen ska startdosen vara 220 mg (som två kapslar på 110 mg) en gång dagligen. En lägre dos ges till patienter med måttligt nedsatt njurfunktion, patienter över 75 år och patienter som behandlas med amiodaron, kinidin eller verapamil (läkemedel som ges för att behandla hjärtproblem).

För att förebygga stroke och blodproppar hos patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer tas Pradaxa som en kapsel på 150 mg två gånger dagligen och behandlingen bör då pågå under längre tid.

För behandling och förebyggande av DVT och lungembolism tas Pradaxa som en kapsel på 150 mg två gånger om dagen efter behandling med ett injicerbart antikoagulerande medel.

För både förebyggande av stroke och blodproppar hos patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer och för behandling och förebyggande av DVT/lungembolism ska en lägre dos ges till patienter som är 80 år eller äldre och till patienter som också tar verapamil.

Alla patienter som anses ha förhöjd blödningsrisk bör noggrant övervakas och dosen av Pradaxa bör sänkas efter bedömning av läkaren.

Njurfunktionen ska också undersökas hos alla patienter innan behandlingen inleds för att utesluta patienter med svårt nedsatt njurfunktion, och ska bedömas på nytt under behandlingen om en försämring misstänks. Vid långvarig användning av Pradaxa hos patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer eller när det ges till patienter med DVT eller lungembolism ska njurfunktionen bedömas minst en gång om året om patienterna har lätt till måttligt nedsatt njurfunktion eller om de är över 75 år.

Mer information finns i produktresumén (ingår också i EPAR).

Hur verkar Pradaxa?

Patienter som genomgår protesoperation av höft- eller knäled löper stor risk att bilda blodproppar i venerna i benen. Dessa blodproppar, bland annat djup ventrombos (DVT) kan vara farliga om de förflyttar sig till andra kroppsdelar, exempelvis lungorna. Patienter som har förmaksflimmer löper också risk för blodproppar som kan hamna i hjärnan och orsaka stroke.

Den aktiva substansen i Pradaxa, dabigatranetexilat, är en "prodrug" till dabigatran. Detta innebär att den omvandlas till dabigatran i kroppen. Dabigatran är ett antikoagulerande medel, dvs. det förhindrar att blodet koagulerar (levrar sig). Det blockerar ett ämne som kallas trombin som är nödvändigt för att blodet ska levra sig.

Hur har Pradaxas effekt undersökts?

Två huvudstudier har genomförts där Pradaxa (antingen 220 eller 150 mg dagligen) jämfördes med enoxaparin (ett annat antikoagulerande medel) hos patienter som hade genomgått protesoperation av höft- eller knäled. I den första studien ingick sammanlagt 2 101 patienter som hade genomgått protesoperation av knäled och i den andra 3 494 patienter som hade genomgått protesoperation av höftled. Huvudeffektmåttet i båda studierna baserades på antalet patienter som hade bildat blodproppar i venerna eller som av någon orsak avled under behandlingsperioden. I de flesta fall upptäcktes blodproppsbildningen genom skanningundersökning av venerna eller genom att man letade efter tecken på blodproppar i lungorna.

Pradaxa

I en tredje huvudstudie jämfördes Pradaxa (110 mg och 150 mg två gånger dagligen) med warfarin (ett annat antikoagulerande medel) hos omkring 18 000 vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer som ansågs vara i riskzonen för stroke. Patienterna behandlades i ett till tre år och huvudeffektmåttet var baserat på andelen patienter som fick stroke eller en blodpropp som blockerade blodkärl i andra delar av kroppen.

I två huvudstudier på över 5 100 vuxna patienter som hade symtom på DVT eller lungembolism och som först behandlades med ett injicerbart antikoagulerande medel jämfördes Pradaxa med warfarin. I två andra studier tittade man på förebyggandet av blodproppar i venerna eller lungembolism hos omkring 4 200 patienter som hade symtom på återkommande blodproppar och som genomgick långtidsbehandling med antikoagulerande medel. I den ena av dessa studier av förebyggande jämfördes Pradaxa med warfarin och i den andra jämfördes Pradaxa med placebo (overksam behandling). Huvudeffektmåttet i dessa fyra studier baserades på antalet patienter som hade bildat blodproppar i venerna (DVT) eller lungorna (lungembolism) eller som avled av kardiovaskulära orsaker under behandlingsperioden.

Vilken nytta har Pradaxa visat vid studierna?

Pradaxa var lika effektivt som enoxaparin för att förhindra blodproppsbildning eller dödsfall. I studien av patienter som genomgått protesoperation av knäled upptäcktes blodproppar hos 36 procent av de patienter som behandlades med Pradaxa i dosen 220 mg (182 av 503) mot 38 procent av de patienter som fick enoxaparin (192 av 512). Ett dödsfall inträffade i varje grupp (mindre än 1 procent).

I studien med patienter som genomgick protesoperation av höftled upptäcktes blodproppar hos 6 procent av de patienter som behandlades med Pradaxa i dosen 220 mg (50 av 880) mot 7 procent av de patienter som fick enoxaparin (60 av 897). Tre patienter i den grupp som fick Pradaxa avled (mindre än 1 procent), men två av dödsfallen hade inget samband med blodproppar. I höft- och knäledsstudierna fanns vissa belägg för att dosen på 220 mg kan vara effektivare än dosen på 150 mg.

Studien med patienter som hade icke-valvulärt förmaksflimmer visade att andelen patienter som fick en stroke eller andra problem som orsakades av blodproppar varje år var omkring 1,5 procent av de patienter som tog Pradaxa 110 mg (183 patienter av 6 015) och 1,1 procent av de patienter som tog Pradaxa 150 mg (134 av 6 076), jämfört med 1,7 procent av dem som tog warfarin (202 av 6 022).

I studierna där man tittade på behandling av blodproppar i venerna och lungembolism uppträdde blodproppar eller dödsfall i samband med blodpropp hos 2,7 procent (68 av 2 553) av patienterna som behandlades med Pradaxa, jämfört med 2,4 procent (62 av 2 554) av patienterna som behandlades med warfarin.

I den första studien där man tittade på förebyggande av blodproppar i venerna och lungembolism uppträdde blodproppar eller dödsfall i samband med blodpropp hos 1,8 procent (26 av 1 430) av patienterna som behandlades med Pradaxa, jämfört med 1,3 procent (18 av 1 426) av patienterna som behandlades med warfarin. I den andra studien av förebyggande uppträdde blodproppar eller dödsfall i samband med blodpropp hos 0,4 procent (3 av 681) av patienterna som behandlades med Pradaxa, jämfört med 5,6 procent (37 av 662) av patienterna som behandlades med placebo.

Vilka är riskerna med Pradaxa?

Den vanligaste biverkningen som orsakas av Pradaxa (uppträder hos fler än 1 av 10 patienter) är blödning. En fullständig förteckning över biverkningar som rapporterats för Pradaxa finns i bipacksedeln.

Pradaxa

Pradaxa får inte ges till patienter med svårt nedsatt njurfunktion, patienter med en pågående signifikant blödning eller som har en sjukdom som gör att det finns en signifikant risk att de får en större blödning. Det får inte ges till patienter som tar något annan antikoagulerande medel, utom i vissa situationer som när patienten byter till eller från läkemedlet. Pradaxa får heller inte ges till patienter med svåra leverproblem eller patienter som via munnen eller som injektion tar läkemedlen ketokonazol och itrakonazol (används mot svampinfektioner), ciklosporin (ett läkemedel som används för att minska immunsystemets aktivitet) eller dronedaron (ett läkemedel som ges för att behandla ett hjärtbesvär som kallas förmaksflimmer). En fullständig förteckning över restriktioner finns i bipacksedeln.

Varför har Pradaxa godkänts?

CHMP fann att nyttan med läkemedlet är större än riskerna och rekommenderade att det skulle godkännas för försäljning. CHMP noterade att effekten av Pradaxa när det gäller att förebygga bildningen av blodproppar hos patienter som har genomgått en protesoperation av höft- eller knäled är jämförbar med effekten av enoxaparin. Pradaxa, som tas via munnen, har fördelen att vara bekvämare för patienterna.

CHMP noterade också att Pradaxa kunde mäta sig med warfarin när det gällde att minska risken för stroke hos patienter med förmaksflimmer utan att öka risken för större blödning. Eftersom vissa patienter har ökad blödningsrisk togs ett antal försiktighetsåtgärder med i förskrivningsinformationen.

Dessutom noterade CHMP att den totala nyttan med Pradaxa vid behandling och förebyggande av DVT och lungembolism är jämförbar med den för warfarin. Antalet blödningshändelser var dock lägre för Pradaxa än för warfarin. Även om studierna visade en något högre risk för hjärtproblem med Pradaxa än med warfarin ansågs nyttan med Pradaxan fortfarande vara större än riskerna.

Vad görs för att garantera säker och effektiv användning av Pradaxa?

En riskhanteringsplan har tagits fram för att se till att Pradaxa används så säkert som möjligt. I enlighet med denna plan har säkerhetsinformation tagits med i produktresumén och bipacksedeln för Pradaxa. Där anges också lämpliga försiktighetsåtgärder som vårdpersonal och patienter ska vidta.

Företaget som tillverkar Pradaxa kommer dessutom att tillhandahålla ett utbildningspaket för alla läkare som förväntas förskriva läkemedlet för att öka medvetenheten om risken för blödningar och ge vägledning om hur det ska hanteras. Patienterna kommer också att få ett informationskort med en sammanfattning av viktig säkerhetsinformation om läkemedlet.

Mer information om Pradaxa

Den 18 mars 2008 beviljade Europeiska kommissionen ett godkännande för försäljning av Pradaxa som gäller i hela EU.

EPAR finns i sin helhet på EMA:s webbplats under ema.europa.eu/Find medicine/Human medicines/European Public Assessment Reports. Mer information om behandling med Pradaxa finns i bipacksedeln (ingår också i EPAR). Du kan också kontakta din läkare eller apotekspersonal.

Denna sammanfattning uppdaterades senast 05-2015.

Pradaxa

EMA/47517/2015

Sida 4/4