iMeds.se

Rasagilin Krka

Läkemedelsverket 2015-11-05

PRODUKTRESUMÉ


1. LÄKEMEDLETS NAMN


Rasagilin Krka 1 mg tabletter


2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING


Varje tablett innehåller 1 mg rasagilin (som rasagilinhemitartrat).


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.


3. LÄKEMEDELSFORM


Tablett


Vita till nästan vita, runda, aningen bikonvexa tabletter, 7 mm i diameter, med avfasade kanter, eventuellt kan mörka prickar vara synliga.


4. KLINISKA UPPGIFTER


4.1 Terapeutiska indikationer


Rasagilin Krka är avsett för behandling av idiopatisk Parkinsons sjukdom som monoterapi (utan levodopa) eller som tilläggsbehandling (med levodopa) till patienter med otillräcklig effekt av levodopa i slutet av dosintervall (end-of-dose-fluktuationer).


4.2 Dosering och administreringssätt


Dosering


Rasagilin ges peroralt i dosering 1 mg dagligen, med eller utan levodopa.

Tabletten kan tas med eller utan föda.


Äldre

Ingen dosjustering är nödvändig för äldre patienter


Pediatrisk population

Rasagilin Krka rekommenderas inte till barn och ungdomar beroende på brist på data avseende säkerhet och effekt.


Patienter med nedsatt leverfunktion

Användning av rasagilin hos patienter med gravt nedsatt leverfunktion är kontraindicerad (se avsnitt 4.3). Användning av rasagilin hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion bör undvikas. Försiktighet bör iakttas när behandling med rasagilin sätts in till patienter med milt nedsatt leverfunktion. Om patienter med milt nedsatt leverfunktion utvecklar måttligt nedsatt leverfunktion skall behandling med rasagilin avbrytas (se avsnitt 4.4).


Patienter med nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig vid nedsatt njurfunktion.


4.3 Kontraindikationer


Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.


Samtidig behandling med andra monoaminoxidas (MAO) hämmare, (inklusive receptfria läkemedel och växtbaserade läkemedel som t.ex. Johannesört) eller petidin (se avsnitt 4.5). Det skall vara ett uppehåll på minst 14 dagar mellan utsättandet av rasagilin och insättandet av behandling med MAO-hämmare eller petidin.


Rasagilin är kontraindicerat till patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion.


4.4 Varningar och försiktighet


Samtidig användning av rasagilin och fluoxetin eller fluvoxamin bör undvikas (se avsnitt 4.5). Minst fem veckor bör passera mellan avslutandet av behandlingen med fluoxetin och insättande av behandling med rasagilin. Minst 14 dagar bör passera mellan avslutandet av behandlingen med rasagilin och insättande av behandling med fluoxetin eller fluvoxamin.


Impulskontrollstörningar kan uppträda hos patienter som behandlas med dopaminagonister och/eller dopaminerga behandlingar. Liknande rapporter av impulskontrollstörningar har också inkommit efter marknadsintroduktion av rasagilin. Patienter bör regelbundet monitoreras för utvecklingen av impulskontrollstörningar. Patienter och vårdgivare ska göras uppmärksamma på de beteendesymtom på impulskontrollstörningar som observerades hos patienter som behandlats med rasagilin, inklusive fall med tvångsmässigt beteende, tvångstankar, patologiskt spelberoende, ökad libido, hypersexualitet, tvångsmässigt spenderande eller köpande.


Eftersom rasagilin förstärker effekten av levodopa, kan biverkningarna från levodopa öka, och redan förekommande dyskinesi förvärras. Genom att minska dosen av levodopa kan denna biverkning förmildras.


Det har förekommit rapporter om hypotensiva effekter när rasagilin tas samtidigt som levodopa. Patienter med Parkinsons sjukdom är särskilt utsatta för biverkningar relaterade till hypotoni på grund av redan förekommande gångrubbningar.


Samtidig användning av rasagilin och dextrometorfan eller sympatomimetika av den typ som finns i avsvällande medel för näsa och svalg eller förkylningsläkemedel innehållande efedrin eller pseudoefedrin rekommenderas inte (se avsnitt 4.5).


Under det kliniska utvecklingsprogrammet, föranledde förekomsten av fall av melanom antagandet om ett möjligt samband med rasagilin. Insamlade data tyder på att Parkinsons sjukdom, och inte något speciellt läkemedel, är förenat med en högre risk för hudcancer (inte enbart melanom). Alla misstänkta hudförändringar bör undersökas av en specialist.


Försiktighet bör iakttas när behandling med rasagilin påbörjas hos patienter med milt nedsatt leverfunktion. Användning av rasagilin till patienter med måttligt nedsatt leverfunktion bör undvikas. Om patienter med mild leverfunktionsnedsättning utvecklar måttlig leverfunktionsnedsättning bör behandling med rasagilin avbrytas (se avsnitt 5.2).


4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


Det finns ett antal kända interaktioner mellan icke-selektiva MAO-hämmare och andra läkemedel.


Rasagilin skall inte användas tillsammans med andra MAO-hämmare (inklusive receptfria läkemedel och växtbaserade läkemedel som t.ex. Johannesört) då det finns risk för icke-selektiv MAO-hämning, vilket kan leda till hypertonisk kris (se avsnitt 4.3).


Allvarliga biverkningar har rapporterats vid samtidig användning av petidin och MAO-hämmare, inklusive selektiva MAO-B-hämmare. Samtidig administrering av rasagilin och petidin är kontraindicerat (se avsnitt 4.3).


Med MAO-hämmare har det förekommit rapporter om läkemedelsinteraktioner vid samtidig användning med sympatomimetika. På grund av den MAO-hämmande effekten av rasagilin rekommenderas inte samtidig administrering av rasagilin och sympatomimetika av den typ som finns i avsvällande medel för näsa och svalg eller förkylningsläkemedel innehållande efedrin eller pseudoefedrin (se avsnitt 4.4).


Läkemedelsinteraktioner har rapporterats vid samtidig användning av dextrometorfan och icke-selektiva MAO-hämmare. Med hänsyn till den MAO-hämmande effekten av rasagilin rekommenderas inte samtidig administrering av rasagilin och dextrometorfan (se avsnitt 4.4).


Samtidig användning av rasagilin och fluoxetin eller fluvoxamin bör undvikas (se avsnitt 4.4).


För samtidig användning av rasagilin med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI)/selektiva serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) i kliniska prövningar, se avsnitt 4.8.


Allvarliga biverkningar har rapporterats vid samtidig användning av SSRI, SNRI, tricykliska- och tetracykliska antidepressiva medel, samt MAO-hämmare. Med anledning av den MAO-hämmande aktiviteten av rasagilin, bör därför antidepressiva läkemedel administreras med försiktighet.


Hos patienter med Parkinsons sjukdom som får kronisk levodopabehandling som tilläggsbehandling, sågs inga kliniskt signifikanta effekter på rasagilins clearance av levodopabehandlingen.


Metabolismstudier in vitro har indikerat att cytokrom P450 1A2 (CYP1A2) är det enzym som huvudsakligen är ansvarigt för metabolismen av rasagilin. Samtidig administrering av rasagilin och ciprofloxacin (en CYP1A2-hämmare) ökade rasagilins AUC med 83 %. Samtidig administrering av rasagilin och teofyllin (ett CYP1A2-substrat) påverkade inte farmakokinetiken för någon av substanserna. Potenta CYP1A2-hämmare kan alltså påverka plasmanivåerna av rasagilin och bör administreras med försiktighet.


Det finns en risk att plasmanivåerna av rasagilin hos rökande patienter kan minska, på grund av induktion av det metaboliserande enzymet CYP1A2.


In vitro-studier visade att rasagilin vid en koncentration av 1 μg/ml (motsvarande en nivå som är 160 gånger den genomsnittliga Cmax ~5,9–8,5 ng/ml hos patienter med Parkinsons sjukdom efter upprepade doser av 1 mg rasagilin), inte hämmade cytokrom P450-isoenzymer, CYP1A2, CYP2A6, CYP2C9, CYP2C19, CYP2D6, CYP2E1, CYP3A4 och CYP4A. Resultaten visar att det är osannolikt att terapeutiska koncentrationer av rasagilin orsakar någon kliniskt relevant påverkan på substrat för dessa enzym.


Samtidig administrering av rasagilin och entakapon ökade rasagilins orala clearance med 28 %.


Tyramin/rasagilin interaktion: Resultaten av fem belastningsstudier med tyramin (på frivilliga och patienter med Parkinsons sjukdom) visar tillsammans med resultaten av blodtrycksmätningar efter måltid i hemmet (av 464 patienter som behandlats med 0,5 eller 1 mg/dag rasagilin eller placebo, som tilläggsbehandling till levodopa under sex månader utan tyraminrestriktion) och det faktum att det inte finns några rapporter om tyramin/rasagilin-interaktioner från kliniska studier som har utförts utan tyraminrestriktion, antyder att rasagilin kan användas med säkerhet utan några dietrestriktioner avseende tyramin.


4.6 Fertilitet, graviditet och amning


För rasagilin saknas data från behandling av gravida kvinnor. Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter vad gäller graviditet, embryonal-/fosterutveckling, förlossning eller utveckling efter födsel (se avsnitt 5.3). Förskrivning till gravida kvinnor skall ske med försiktighet.


Experimentella data påvisar att rasagilin hämmar prolaktinsekretionen och kan därmed påverka amningen. Det är inte känt om rasagilin utsöndras i modersmjölk hos människa. Försiktighet bör iakttas när rasagilin administreras till en ammande moder.


4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner


Inga studier av effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har utförts.


Patienter bör uppmanas att vara försiktiga med hantering av maskiner där viss risk ingår, inklusive motorfordon, till dess att de är någorlunda säkra på att Rasagilin Krka inte har en negativ inverkan på dem.


4.8 Biverkningar


I det kliniska prövningsprogrammet för rasagilin behandlades totalt 1361 patienter med rasagilin under motsvarande 3 076,4 patientår. I de dubbelblinda placebo-kontrollerade studierna behandlades 529 patienter med rasagilin 1 mg/dag under motsvarande 212 patientår och 539 patienter fick placebo under motsvarande 213 patientår.


Monoterapi

Listan nedan innefattar biverkningar som rapporterades med en högre incidens i placebo-kontrollerade studier hos patienter som fick 1 mg rasagilin/dag (rasagilingruppen n=149, placebogruppen n=151).


Biverkningar med åtminstone 2 % skillnad mot placebo är markerade med kursivering.

Inom parentes finns incidensen av biverkningarna (% av patienterna) för rasagilin respektive placebo.


Biverkningarna är ordnade under frekvensrubriker som använder följande frekvenser: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100 till <1/10), mindre vanliga (≥1/1000 till <1/100), sällsynta (≥1/10000 till <1/1000), mycket sällsynta (<1/10000).


Infektioner och infestationer

Vanliga: influensa (4,7 % resp. 0,7 %)

Neoplasier; benigna, maligna och ospecificerade (samt cystor och polyper)

Vanliga: hudcarcinom (1,3 % resp. 0,7 %)

Blodet och lymfsystemet

Vanliga: leukopeni (1,3 % resp. 0 %)

Immunsystemet

Vanliga: allergi (1,3 % resp. 0,7 %)

Metabolism och nutrition

Mindre vanliga: minskad aptit (0,7 % resp. 0 %)

Psykiska störningar

Vanliga: depression (5,4 % resp. 2 %), hallucinationer (1,3 % resp. 0,7 %)

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga: huvudvärk (14,1 % resp. 11,9 %)

Mindre vanliga: cerebrovaskulär olycka (0,7 % resp. 0 %)

Ögon

Vanliga: konjunktivit (2,7 % resp. 0,7 %)

Öron och balansorgan

Vanliga: yrsel (2,7 % resp. 1,3 %)

Hjärtat

Vanliga: angina pectoris (1,3 % resp. 0 %)

Mindre vanliga: hjärtinfarkt (0,7 % resp. 0 %)

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga: rinit (3,4 % resp. 0,7 %)

Magtarmkanalen

Vanliga: flatulens (1,3 % resp.0 %)

Hud och subkutan vävnad

Vanliga: dermatit (2,0 % resp. 0 %)

Mindre vanliga: vesikulära bullösa utslag (0,7 % resp. 0 %)

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Vanliga: muskuloskeletal smärta (6,7 % resp. 2,6 %), nacksmärtor (2,7 % resp. 0 %), artrit (1,3 % resp. 0,7 %)

Njurar och urinvägar

Vanliga: urinträngningar (1,3 % resp. 0,7 %)

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga: feber (2,7 % resp. 1,3 %), sjukdomskänsla (2 % resp. 0 %)


Tilläggsbehandling

Nedanstående lista inkluderar biverkningar som rapporterades med en högre incidens i placebokontrollerade studier hos patienter som fick rasagilin 1 mg/dag (rasagilingruppen n=380, placebogruppen n=388). Inom parentes finns incidensen av biverkningarna (% av patienterna) för rasagilin respektive placebo


Biverkningar med åtminstone 2 % skillnad mot placebo är markerade med kursivering.


Biverkningarna är ordnade under frekvensrubriker som använder följande frekvenser: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100 till <1/10), mindre vanliga (≥1/1000 till <1/100), sällsynta (≥1/10000 till <1/1000), mycket sällsynta (<1/10000).


Neoplasier; benigna, maligna och ospecificerade

Mindre vanliga: hudmelanom (0,5 % resp. 0,3 %)

Metabolism och nutrition

Vanliga: minskad aptit (2,4 % resp. 0,8 %)

Psykiska störningar

Vanliga: hallucinationer (2,9 % resp. 2,1 %), onormala drömmar (2,1 % resp. 0,8 %)

Mindre vanliga: konfusion (0,8 % resp. 0,5 %)

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga: dyskinesi (10,5 % resp. 6,2 %)

Vanliga: dystoni (2,4 % resp. 0,8 %), karpaltunnelsyndrom (1,3 % resp. 0 %), balansstörningar (1,6 % resp. 0,3 %)

Mindre vanliga: cerebrovaskulär olycka (0,5 % resp. 0,3 %)

Hjärtat

Mindre vanliga: angina pectoris (0,5 % resp. 0 %)

Blodkärl

Vanliga: ortostatisk hypotension (3,9 % resp. 0,8 %)

Magtarmkanalen

Vanliga: buksmärtor (4,2 % resp. 1,3 %), förstoppning (4,2 % resp. 2,1 %), illamående och kräkningar (8,4 % resp. 6,2 %), muntorrhet (3,4 % resp. 1,8 %)

Hud och subkutan vävnad

Vanliga: utslag (1,1 % resp. 0,3 %)

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Vanliga: artralgi (2,4 % resp. 2,1 %), nacksmärtor (1,3 % resp. 0,5 %)

Undersökningar

Vanliga: viktminskning (4,5 % resp. 1,5 %)

Skador, förgiftningar och behandlingskomplikationer

Vanliga: fall (4,7 % resp. 3,4 %)


Parkinsons sjukdom är associerad med symtom som hallucinationer och konfusion. Från erfarenheter efter introduktion på marknaden har dessa symtom också observerats hos patienter med Parkinsons sjukdom som behandlats med rasagilin.


Det är känt att allvarliga biverkningar framträder vid samtidig användning av SSRI, SNRI, tricykliska- och tetracykliska antidepressiva och MAO-hämmare. Efter marknadsintroduktion har fall med serotonergt syndrom associerade med agitation, konfusion, rigiditet, pyrexi och myokloni rapporterats av patienter behandlade med antidepressiva/SNRI samtidigt som rasagilin.


Kliniska prövningar med rasagilin tillät inte samtidig användning av fluoxetin eller fluvoxamin med rasagilin, men följande antidepressiva läkemedel och doser var tillåtna i kliniska prövningar med rasagilin: amitriptylin ≤ 50 mg/dag, trazodon ≤ 100 mg/dag, citalopram ≤ 20 mg/dag, sertralin ≤ 100 mg/dag, och paroxetin ≤ 30 mg/dag. Det förekom inga fall av serotonergt syndrom i det kliniska programmet för rasagilin där 115 patienter samtidigt exponerades för rasagilin och tricykliska läkemedel och 141 patienter exponerades för rasagilin och SSRI/SNRI.


Efter marknadsintroduktion har fall av förhöjt blodtryck, inklusive sällsynta fall av hypertensiv kris associerad med intag av okänd mängd tyraminrik mat, rapporterats hos patienter som tar rasagilin.


För MAO-hämmare har rapporter om läkemedelsinteraktioner inkommit vid samtidig användning av sympatomimetiska läkemedel. Efter marknadsintroduktion förekom ett fall med förhöjt blodtryck hos en patient som använde den oftalmiska vasokonstriktorn tetrahydrozolinhydroklorid samtidigt med rasagilin.


Impulskontrollstörningar

Patologiskt spelberoende, ökad libido, hypersexualitet, tvångsmässigt spenderande eller köpande, hetsätning och tvångsmässigt ätande kan förekomma hos patienter behandlade med dopaminagonister och/eller andra dopaminerga behandlingar. Ett liknande mönster med impulskontrollstörningar har rapporterats efter marknadsintroduktion av rasagilin, som också inkluderade tvångsmässigt beteende, tvångstankar och impulsivt beteende (se avsnitt 4.4).


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:


Läkemedelsverket,
Box 26, 751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se


4.9 Överdosering


Symtom

Överdosering: Rapporterade symtom till följd av överdosering av rasagilin i doser inom intervallet 3 mg till 100 mg inkluderade dysfori, hypomani, hypertensiv kris och serotonergt syndrom.


Överdosering kan associeras med en signifikant hämning av både MAO-A och MAO-B. I en studie på friska frivilliga gavs en singeldos á 20 mg och i en tiodagars studie på friska frivilliga gavs 10 mg/dag. Biverkningarna var milda eller måttliga och var inte relaterade till rasagilin-behandlingen. I en dosupptrappningsstudie där patienter med kronisk levodopa-behandling behandlades med 10 mg rasagilin/dag fanns rapporter om kardiovaskulära biverkningar (inklusive högt blodtryck och postural hypotension) som försvann efter att behandlingen avslutats. Dessa symptom kan likna dem som ses med icke-selektiva MAO-hämmare.


Behandling

Det finns ingen specifik antidot. Vid fall av överdosering skall patienten övervakas och lämplig symptomatisk och understödjande behandling sättas in.


5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER


5.1 Farmakodynamiska egenskaper


Farmakoterapeutisk grupp: Medel mot Parkinsons sjukdom, monoaminoxidas-B hämmare

ATC-kod N04BD02.


Verkningsmekanism

Rasagilin har visats vara en potent, irreversibel selektiv MAO-B-hämmare, som kan ge en ökning av extracellulära nivåer av dopamin i striatum. Den förhöjda dopaminnivån och den därav följande ökade dopaminerga aktiviteten medierar troligen de positiva effekterna av rasagilin som observerats i modeller av dopaminerg motorisk dysfunktion.


1-Aminondian, är en aktiv huvudmetabolit, och den är inte en MAO-B-hämmare.


Effekten av rasagilin fastställdes i tre studier: som monoterapi i studie I och som tilläggsbehandling till levodopa i studie II och III.


Monoterapi:

I studie I randomiserades 404 patienter till placebobehandling (138 patienter), rasagilin 1 mg/dag (134 patienter) eller rasagilin 2 mg/dag (132 patienter) och behandlades i 26 veckor. Det fanns inget aktivt jämförelsepreparat.


I denna studie var den primära effektparametern förändring från utgångsvärdet i totalpoäng på Unified Parkinsons’s Disease Ranking Scale (UPDRS, del I-III). Skillnaden mellan den genomsnittliga förändringen från utgångsvärdet till studieslut vecka 26 (LOCF, Last Observation Carried Forward) var statistiskt signifikant (UPDRS, del I-III för rasagilin 1 mg jämfört med placebo -4,2, 95 % KI [-5,7, -2,7]; p<0,0001, för rasagilin 2 mg jämfört med placebo -3,6, 95 % KI [-5,0, -2,1]; p<0,0001), UPDRS Motor, del II; för rasagilin 1 mg jämfört med placebo -2,7, 95 % CI [-3,87, -1,55], p<0,0001; för rasagilin 2 mg jämfört med placebo -1,68, 95 % CI [-2,85, -0,51], p=0,0050). Effekten var tydlig trots att storleken på förändringen var liten i denna patientpopulation med lindrig sjukdom. Det sågs en signifikant och fördelaktig effekt på livskvalitét (mätt med PD-QUALIF skala).


Tilläggsbehandling:

I studie II randomiserades patienter till placebobehandling (229 patienter) eller rasagilin 1 mg/dag (231 patienter) eller katekol-O-metyltransferas (COMT) hämmare, entakapon, 200 mg intaget tillsammans med schemalagda doser av levodopa (L-dopa)/dekarboxylashämmare (227 patienter) och behandlades i 18 veckor. I studie III randomiserades patienter till placebobehandling (159 patienter), rasagilin 0,5 mg/dag (164 patienter), eller rasagilin 1 mg/dag (149 patienter) och behandlades i 26 veckor. I båda studierna var den primära effektparametern förändring från utgångsvärde till behandlingsperiod av det genomsnittliga antalet timmar per dag som spenderats i ”OFF”-läge (bestämt via ”24-timmars” hemdagböcker som fyllts i 3 dagar före varje besök). I studie II var den genomsnittliga skillnaden i antalet timmar spenderade i ”OFF”-läge jämfört med placebo -0,78 tim, 95 % KI [-1,18, -0,39 ], p=0,0001. Den genomsnittliga dagliga minskningen av ”OFF”- tid i entakapongruppen (-0,8 tim, 95 % KI [-1,20, -0,41], p<0,0001) var jämförelsebar med den som observerades i rasagilin 1 mg-gruppen.


I studie III var den genomsnittliga skillnaden mot placebo –0,94 tim, 95 % KI [-1,36, -0,51], p< 0,0001. Det fanns också en statistiskt signifikant förbättring jämfört med placebo i rasagilin 0,5 mg-gruppen, men storleken av förbättringen var mindre. Tillförlitligheten av dessa data för det primära effektmåttet bekräftades med ytterligare en uppsättning statistiska modeller och demonstrerades i tre kohorter (ITT, per protokoll och patienter som fullföljt studien). De sekundära effektparametrarna inkluderade den undersökande läkarens globala bedömning av förbättring, ADL-subskalan (Activities of Daily Living) vid ”OFF”-perioder, och motorik enligt UPDRS vid ”ON”-perioder. Rasagilin gav statistiskt signifikanta fördelar jämfört med placebo.


5.2 Farmakokinetiska egenskaper


Absorption

Rasagilin absorberas snabbt och når maximal plasmakoncentration (Cmax) efter cirka 0,5 timmar. Den absoluta biotillgängligheten efter en singeldos rasagilin är cirka 36 %. Föda påverkar inte rasagilins Tmax, men Cmax och exponeringen (AUC) minskar med cirka 60 % respektive 20 % när läkemedlet tas tillsammans med en fet måltid. Eftersom AUC inte påverkas väsentligt kan rasagilin tas med eller utan mat.


Distribution

Den genomsnittliga distributionsvolymen efter en intravenös singeldos av rasagilin är cirka 243 l. Plasmaproteinbindningsgraden efter en peroral singeldos av 14C-märkt rasagilin är cirka 60-70 %.


Metabolism

Rasagilin genomgår nästan fullständig biotransformation i levern innan den utsöndras. Rasagilins metabolism sker huvudsakligen via två vägar: N-dealkylering och/eller hydroxylering till: 1- Aminoindan, 3-hydroxy-N-propargyl-1 aminoindan och 3-hydroxy-1-aminoindan. In vitro-försök visar att rasagilins båda metabolismvägar är beroende av cytokrom P450-systemet, med CYP1A2 som det primära iso-enzymet involverat i metabolismen av rasagilin. Konjugering av rasagilin och dess metaboliter till glukuronider visade sig också vara en betydande metabolismväg.


Eliminering

Efter oral administrering av 14C -märkt rasagilin skedde elimineringen primärt via urinen (62,6 %) och sekundärt via faeces (21,8 %), med en total utsöndring av 84,4 % av dosen efter en 38- dagars period. Mindre än 1 % av rasagilin utsöndras oförändrat i urinen.


Linjäritet/Icke-linjäritet

Rasagilins farmakokinetik är dos-linjär inom ett intervall av 0,5-2 mg. Dess halveringstid är 0,6-2 timmar.


Speciella patientgrupper


Patienter med nedsatt leverfunktion

Hos patienter med milt nedsatt leverfunktion var AUC och Cmax förhöjda med 80 % respektive 38 %. Hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion, ökade AUC och Cmax med 568 % respektive 83 % (se avsnitt 4.4).


Patienter med nedsatt njurfunktion

Rasagilins farmakokinetiska egenskaper hos patienter med milt (CLcr 50-80 ml/min) och måttligt (CLcr 30-49 ml/min) nedsatt njurfunktion liknade dem hos friska patienter.


5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter


Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet och reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa.


Rasagilin uppvisade inte någon genotoxisk potential in vivo och i flera in vitro system med användande av bakterier eller hepatocyter. I närvaro av metabolisk aktivering inducerade rasagilin en ökning av kromosomavvikelser vid koncentrationer med kraftig cytotoxicitet som inte kan uppnås vid klinisk användning.


Rasagilin var inte karcinogent i råttor vid systemexponering 84-339 gånger den förväntade plasma exponeringen hos människa vid dosen 1 mg/dag. I möss sågs ökad incidens av bronkiella/alveolära adenom och/eller karcinom vid systemexponering 144-213 gånger den förväntade plasma exponeringen hos människa vid dosen 1 mg/dag.


6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER


6.1 Förteckning över hjälpämnen


Cellulosa, mikrokristallin (E460)

Majsstärkelse, pregelatiniserad (typ 1500)

Kiseldioxid, kolloidal, vattenfri (E551)

Talk (E553b)

Stearinsyra


6.2 Inkompatibiliteter


Ej relevant.


6.3 Hållbarhet


2 år


6.4 Särskilda förvaringsanvisningar


Förvaras vid högst 30°C.

Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.


6.5 Förpackningstyp och innehåll


Aluminium (OPA/Alu/PVC)/Aluminium blister: 14, 15, 28, 30 eller 112 tabletter, i en kartong.

Aluminium (OPA/Alu/PVC)/Aluminium perforerade endosblister: 14 x 1, 15 x 1, 28 x 1, 30 x 1 eller 112 x 1 tabletter, i en kartong.

Aluminium (OPA/Alu/PVC)/Aluminium perforerade endosblister, kalenderförpackning: 14 x 1, 15 x 1, 28 x 1, 30 x 1 eller 112 x 1 tabletter, i en kartong.


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.


6.6 Särskilda anvisningar för destruktion


Inga särskilda anvisningar för destruktion.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.


7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


KRKA, d.d., Novo mesto

Šmarješka cesta 6

8501 Novo mesto

Slovenien


8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


52664


9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE


Datum för det första godkännandet: 2015-11-05


10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN


2015-11-05


9