PRODUKTRESUMÉ

Zolpidem Hexal 10 mg filmdragerad tablett

En filmdragerad tablett innehåller 10 mg zolpidemtartrat.

Hjälpämne med känd effekt: 54 mg laktos per filmdragerad tablett.

För fullständig lista över hjälpämnen se avsnitt 6.1.

Filmdragerad tablett

Tabletten är vit, avlång, bikonvex med brytskåra.

Tabletten kan delas i två lika stora delar.

Zolpidem är indicerat vid korttidsbehandling av sömnlöshet hos vuxna och vid situationer där sömlösheten är funktionsnedsättande eller om den utsätter patienten för stort obehag.

Behandlingstiden bör vara så kort som möjligt. Behandlingstiden varierar vanligen från några dagar och upp till två veckor, med ett maximum på fyra veckor, inklusive utsättningsprocessen. Utsättningsprocessen bör anpassas till varje individ.

I vissa fall kan en förlängning utöver den maximala behandlingstiden vara nödvändig. Detta får dock endast ske efter en ny bedömning av patientens tillstånd.

Zolpidem Hexal ska tas tillsammans med vätska omedelbart före sänggående.

Dosering

Vuxna:

Läkemedlet ska tas som en engångsdos och får inte tas ytterligare en gång under samma natt.

Rekommenderad daglig dos för vuxna är 10 mg som ska tas i samband med sänggåendet. Den lägsta effektiva dosen av zolpidem ska användas och får inte överstiga 10 mg.

Äldre
En lägre dos på 5 mg rekommenderas till äldre patienter eller till patienter med nedsatt allmäntillstånd, vilka kan vara speciellt känsliga för effekten av zolpidem. Dosen bör endast ökas till 10 mg vid otillräcklig effekt och om zolpidem tolereras väl.

Den totala dosen bör aldrig överskrida 10 mg till någon patient.

Patienter med leverinsufficiens

Patienter med leverinsufficiens med sänkt metabolism av läkemedlet rekommenderas en dos på 5 mg. Denna dos bör endast ökas till 10 mg vid otillräcklig effekt och om zolpidem tolereras väl.

Den totala dosen bör aldrig överskrida 10 mg till någon patient.

Pediatrisk population

Zolpidem rekommenderas inte till barn och ungdomar under 18 år, eftersom data saknas som stöder användning i denna åldersgrupp. Tillgängliga data från placebokontrollerade kliniska studier presenteras i avsnitt 5.1.

Överkänslighet mot den aktiva substanseneller mot något hjälpämnesom anges i avsnitt 6.1.

Svår leverinsufficiens

Sömnapnésyndrom

Myastenia gravis

Akut och/eller allvarlig andningsinsufficiens

Allmänt

Orsaken till sömnlösheten bör om möjligt fastställas. Underliggande faktorer bör behandlas innan förskrivning av hypnotikum sker. Om insomningsproblemet kvarstår efter 7‑14 dagars behandling kan det bero på en primär psykiatrisk eller fysisk störning som bör utredas.

Här nedan anges allmän information om effekter som uppträtt efter administrering av bensodiazepiner eller andra hypnotika och vilka bör tas i beaktande vid förskrivning.

Tolerans

En minskning av den hypnotiska effekten av korttidsverkande bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser kan uppträda efter upprepad användning under några veckor.

Beroende

Användning av bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser kan leda till utveckling av ett psykiskt eller fysiskt beroende av dessa produkter. Risken för tillvänjning ökar med dosen och behandlingstiden. Den är också större hos patienter med psykiska störningar och/eller alkohol- eller drogmissbruk i anamnesen. Dessa patienter bör övervakas noga under behandling med bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser.

Då fysisk tillvänjning har utvecklats kan ett abrupt utsättande leda till abstinenssymtom. Dessa kan bestå av huvudvärk, muskelsmärtor, extrem ångest och spänning, rastlöshet, förvirring och irritabilitet. I svåra fall kan följande symtom uppträda: overklighetskänsla, depersonalisation, hyperakusi, avdomningar och stickningar i extremiteterna, överkänslighet mot ljus, ljud och fysisk kontakt, hallucinationer eller epileptiska anfall.

Rebound‑fenomen

Ett övergående syndrom där de symtom som behandlas med bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser återkommer i en förstärkt form kan inträffa vid utsättning av hypnotiska substanser. Det kan åtföljas av andra reaktioner, såsom humörförändringar, ångest och rastlöshet.

Det är viktigt att patienten är medveten om att rebound-fenomen kan uppstå. På så sätt minimeras oron över dessa symtom om de skulle inträffa vid avslutande av behandlingen.

Abstinensfenomen kan uppträda mellan doseringarna för korttidsverkande bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser. Det gäller framför allt om dosen är hög.

Risken för abstinensfenomen eller återfallssymtom har visat sig vara större efter abrupt utsättning av behandlingen. Därför rekommenderas en gradvis seponering.

Behandlingstid

Behandlingstiden bör vara så kort som möjligt (se avsnitt 4.2), men får inte överskrida 4 veckor inklusive utsättningsprocessen. En förlängning utöver denna period bör endast ske efter en ny bedömning.

Vid behandlingens start kan det vara av värde att informera patienten om att behandlingen är kortvarig.

Psykomotorisk nedsättning dagen efter

Risken för psykomotorisk nedsättning dagen efter, inklusive försämrad körförmåga, är ökad om:

• zolpidem tas när det återstår mindre än 8 timmar före utförandet av aktiviteter som kräver mental vakenhet (se avsnitt 4.7);

• en högre dos än den rekommenderade tas;

• zolpidem tas samtidigt med andra sedativa medel som påverkar centrala nervsystemet eller med andra läkemedel som ökar zolpidemnivåerna i blodet, eller tillsammans med alkohol eller droger (se avsnitt 4.5).

Zolpidem ska tas som en engångdos i samband med sänggåendet och får inte tas ytterligare en gång under samma natt.

Amnesi

Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser kan utlösa anterograd amnesi. Detta tillstånd inträffar vanligen flera timmar efter intag av läkemedlet. För att minska risken måste patienterna se till att de har möjlighet att få sova utan avbrott i 8 timmar (se avsnitt 4.8).

Somnambulism och relaterade beteenden
Sömngång och andra relaterade beteenden, som att köra bil i sömnen, laga och äta mat, ringa telefonsamtal eller ha sex, utan att komma ihåg händelsen, har rapporterats hos patienter som har tagit zolpidem och som inte varit helt vakna. Användning av alkohol och andra CNS‑depressiva substanser tillsammans med zolpidem förefaller att öka risken för sådana beteenden, liksom användning av zolpidem i högre doser än den högsta rekommenderade dosen. Utsättande av zolpidem bör starkt övervägas för patienter som rapporterar sådana beteenden (se avsnitt 4.5 och 4.8).

Andra psykiatriska och ”paradoxala” reaktioner

Reaktioner som rastlöshet, upphetsning, irritabilitet, aggressivitet, inbillningar, raserianfall, mardrömmar, hallucinationer, psykoser, sömngång, olämpligt beteende, ökad sömnlöshet och andra onormala beteendeeffekter har inträffat vid intag av bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser. Om detta inträffar bör behandlingen avbrytas. Dessa reaktioner förekommer oftare hos äldre.

Speciella patientgrupper

Zolpidem Hexal innehåller laktos. Patienter med ärftlig galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption bör inte ta detta läkemedel.

Alkohol

Samtidigt intag av alkohol rekommenderas inte då denna kombination kan förstärka produktens sedativa effekt. Detta påverkar även förmågan att köra bil och hantera maskiner.

Kombination med CNS-depressiva medel

En ökning av den centraldepressiva effekten kan inträffa vid samtidig användning av antipsykotika (neuroleptika), hypnotika, anxiolytika/sedativa läkemedel, antidepressiva medel, narkotiska analgetika, antiepileptiska läkemedel, anestetika och sedativa antihistaminer. Samtidig användning av zolpidem med dessa läkemedel kan därför öka dåsighet och psykomotoriska nedsättning dagen efter, inklusive försämra körförmåga (se avsnitt 4.4 och avsnitt 4.7). Dessutom har enstaka fall av synhallucinationer rapporterats hos patienter som tar zolpidem tillsammans med antidepressiva medel såsom bupropion, desipramin, fluoxetin, sertralin och venlafaxin.

Samtidig administrering av fluvoxamin kan ge förhöjda nivåer av zolpidem i blodet, därför rekommenderas inte samtidig användning.

Med narkotiska analgetika kan även en förstärkning av euforin uppträda och leda till ökat psykologiskt beroende.

CYP450-hämmare och –inducerare

Zolpidem metaboliseras av vissa enzym i cytokrom P450-gruppen, huvudsakligen av CYP3A4 och till viss del av CYP1A2.

Rifampicin inducerar metabolismen av zolpidem vilket reducerar den maximala plasmakoncentrationen med cirka 60 % och eventuellt leder till minskad effekt. Liknande effekt kan förväntas med andra potenta inducerare av cytokrom P450-enzym.

Substanser som hämmar leverenzymer (speciellt CYP3A4) kan öka plasmakoncentrationen och förstärka effekten av zolpidem. Zolpidem i kombination med itrakonazol (CYP3A4 hämmare) gav dock ingen signifikant skillnad i farmakokinetisk eller farmakodynamisk effekt. Den kliniska betydelsen av dessa resultat är inte fastställd.

Samtidig administrering av ciprofloxacin kan ge förhöjda nivåer av zolpidem i blodet, därför rekommenderas inte samtidig användning.

Samtidig administrering av zolpidem och ketokonazol, som är en potent CYP3A4-hämmare, förlängde zolpidems halveringstid. Den totala exponeringen för zolpidem ökade med 83 % och synbart oralt clearance minskade. Någon rutinmässig dosjustering är inte nödvändig men patienten bör informeras om att den sedativa effekten kan förstärkas när ketokonazol och zolpidem används samtidigt. En sänkning av zolpidemdosen kan övervägas när behandling med ketokonazol sätts in.

Det finns kliniska belägg för att sertralin, som inducerar CYP3A4, kan interagera med zoplidem och leda till ökad dåsighet. Enstaka fall av synhallucinationer har också rapporterats.

Inga signifikanta farmakokinetiska interaktioner observerades när zolpidem gavs tillsammans med warfarin, haloperidol, klorpromazin, digoxin eller ranitidin.

Graviditet

Det finns inte tillräckliga data för att utvärdera säkerheten vid användning av zolpidem under graviditet och amning. Även om djurstudier inte har visat på några teratogena eller embryotoxiska effekter har säkerhet under graviditet inte fastställts hos människa. Därför bör Zolpidem Hexal inte användas under graviditet, speciellt inte under första trimestern.

Om Zolpidem Hexal förskrivs till en kvinna i fertil ålder bör hon uppmanas att kontakta läkare, angående utsättning, om hon planerar att bli gravid eller misstänker graviditet.

Om Zolpidem Hexal, av starka medicinska skäl, ges till kvinnor under den senare delen av graviditeten eller vid förlossningen kan hypotermi, hypotoni och måttlig andningsdepression förväntas hos det nyfödda barnet på grund av substansens farmakologiska effekt. Fall av allvarlig neonatal andningsdepression har rapporterats när zoldipem har använts med andra CNS‑depressiva medel i slutet av graviditeten.

Spädbarn vars mödrar intagit bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser under längre tid under den senare delen av graviditeten, kan utveckla abstinensbesvär under den postnatala perioden som ett resultat av ett fysiskt beroende.

Amning

Zolpidem utsöndras i modersmjölk i små mängder. Zolpidem Hexal bör därför inte användas under amning eftersom effekten för barnet inte har fastställts.

Zolpidem Hexal har påtaglig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Fordonsförare och maskinoperatörer måste varnas för att det, liksom i fall med andra hypnotika, kan finnas risk för dåsighet, förlängd reaktionstid, yrsel, sömnighet, dimsyn/dubbelseende och minskad uppmärksamhet samt sämre körförmåga morgonen efter behandlingen (se avsnitt 4.8). För att minimera denna risk, rekommenderas en viloperiod på minst 8 timmar mellan intag av zolpidem och bilkörning, maskinanvändning och arbete på hög höjd.

För enbart zolpidem i terapeutiska doser har försämrad körförmåga och beteenden såsom “sömnkörning” konstaterats.

Dessutom ökar risken för sådana beteenden vid samtidigt intag av zolpidem och alkohol och andra CNS-nedsättande medel (se avsnitt 4.4 och 4.5). Patienterna ska varnas för att använda alkohol och andra psykoaktiva substanser vid intag av zolpidem.

Följande frekvensgrupper utgör grunden för utvärderingen av biverkningar:

Mycket vanliga (≥1/10)

Vanliga (≥1/100, <1/10)

Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100)

Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000)

Mycket sällsynta (<1/10 000)

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Det finns belägg för att dosen är relaterad till förekomsten av biverkningar associerade med användningen av zolpidemtartrat, i synnerhet vad det gäller vissa biverkningar i CNS och magtarmkanalen.

Dessa biverkningar är vanligast hos äldre patienter.

Dessa biverkningar förefaller vara relaterade till individuell känslighet och förekommer oftare inom en timme efter intagande av tabletten om inte patienten går till sängs eller somnar omedelbart (se avsnitt 4.2).

Infektioner och infestationer

Vanliga:Övre luftvägsinfektioner, nedre luftvägsinfektioner

Immunsystemet

Ingen känd frekvens:Angioneurotiskt ödem

Psykiska störningar

Vanliga: Hallucinationer, agitation, mardrömmar

Mindre vanliga: Förvirringstillstånd, irritabilitet

Ingen känd frekvens: Rastlöshet, aggression, vanföreställningar, ilska, psykos, sömngång (se avsnitt 4.4), olämpligt beteende och andra beteendemässiga biverkningar (sådana biverkningar uppträder med större sannolikhet hos äldre, se avsnitt 4.4), beroende (abstinenssymtom eller rebound‑effekter kan uppträda efter avslutad behandling), libidostörningar, depression (se avsnitt 4.4).

De flesta av dessa psykiska biverkningar har samband med paradoxala reaktioner.

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga: Somnolens, dåsighet under den påföljande dagen, känslomässig avtrubbning, nedsatt reaktionsförmåga, huvudvärk, yrsel, anterograd amnesi, som kan vara associerad med olämpligt beteende, ataxi, förvärrad insomnia.

Ingen känd frekvens:Nedsatt medvetandegrad

Ögon

Mindre vanliga: Dubbelseende

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Ingen känd frekvens: Andningsdepression (se avsnitt 4.4)

Öron och balansorgan

Vanliga: Vertigo, ataxi

Magtarmkanalen

Vanliga:Störningar i magtarmkanalen (diarré, illamående, kräkning, buksmärta)

Lever och gallvägar

Ingen känd frekvens: Förhöjda leverenzymer

Hud och subkutan vävnad

Mindre vanliga: Hudutslag, pruritus, urtikaria, hyperhidros

Muskuloskeletala systemet, bindväv och benvävnad

Vanliga: Ryggvärk

Ingen känd frekvens:Muskelsvaghet

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga: Trötthet

Ingen känd frekvens: Gångrubbningar, läkemedelstolerans, fall (främst hos äldre patienter och när zolpidemtartrat inte togs i enlighet med förskrivningsrekommendationerna).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande.Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

Tecken och symtom

I rapporter om överdosering med enbart zolpidem eller med andra CNS‑depressiva medel (inklusive alkohol) har sänkningen av medvetandet varierat från sömnighet till koma och allvarligare symtom, inklusive händelser med dödlig utgång.

Personer som tagit överdoser på upp till 400 mg zolpidem, 40 gånger den rekommenderade dosen har blivit fullt återställda.

Behandling

Allmänna symtomatiska och stödjande åtgärder bör vidtas. Omedelbar ventrikelsköljning bör göras, när så är lämpligt. Intravenös vätsketillförsel ges efter behov. Om det inte är någon fördel att tömma ventrikeln bör aktivt kol ges för att minska absorptionen. Kontroll av respiratoriska och kardiovaskulära funktioner bör övervägas. Lugnande läkemedel ska undvikas även vid excitation.

Användning av flumazenil kan övervägas vid allvarliga symtom. Administrering av flumazenil kan bidra till förekomst av neurologiska symtom (kramper). Vid behandling av överdos av alla läkemedel bör man beakta möjligheten att flera preparat kan ha använts.

På grund av den stora distributionsvolymen och proteinbindningsgraden för zolpidem är inte hemodialys eller forcerad dialys effektivt. Studier med patienter med njursvikt som fått terapeutiska doser av zolpidem har visat att substansen inte är dialyserbar.

Farmakoterapeutisk grupp: Sömnmedel och lugnande medel

ATC-kod: N05CF02

Zolpidem, en imidazopyridin, är ett bensodiazepinliknande sömnmedel. I experimentella studier har sedativa effekter visats vid lägre doser än de som behövs för att ge kramplösande, muskelavslappnande eller ångestdämpande effekter. Dessa effekter är relaterade till en specifik agonistaktivitet på centrala receptorer, tillhörande GABA‑receptorkomplexet (BZ1 & BZ2), som påverkar öppnande av kloridjonkanaler. Zolpidem verkar primärt på omega (BZ1) receptorsubtyper. Den kliniska relevansen av detta är inte känd.

Randomiserade prövningar visade endast övertygande evidens för effekt för 10 mg zolpidem.

I en randomiserad, dubbelblind prövning på 462 friska försökspersoner (ej äldre) med övergående insomni minskade zolpidem 10 mg den genomsnittliga tiden till insomnandet med 10 minuter jämfört med placebo, medan denna tid för zolpidem 5 mg var 3 minuter.

I en randomiserad, dubbelblind prövning på 114 patienter (ej äldre) med kronisk insomni minskade zolpidem 10 mg den genomsnittliga tiden till insomnandet med 30 minuter jämfört med placebo, medan denna tid för zolpidem 5 mg var 15 minuter.

Hos vissa patienter kunde en lägre dos på 5 mg vara effektiv.

Pediatriskpopulation
Säkerhet och effekt av zolpidem hos barn och ungdomar under 18 år har inte fastställts. En randomiserad placebokontrollerad studie på 201 barn, i åldrarna 6-17 år med sömnlöshet i samband med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), misslyckades med att visa effekt av zolpidem 0,25 mg/kg/dag (max 10 mg/dag) jämfört med placebo. Psykiatriska sjukdomar och sjukdomar i nervsystemet utgjorde de mest frekventa behandlingsrelaterade biverkningarna som observerades med zolpidem jämfört med placebo och inkluderade yrsel (23,5% mot 1,5%), huvudvärk (12,5% mot 9,2%) och hallucinationer (7,4% mot 0%) (se avsnitt 4.2 och 4.3).

Absorption

Zolpidem absorberas snabbt och ger snabbt en sövande effekt. Biotillgängligheten är 70 % efter oralt intag. Kinetiken är linjär inom det terapeutiska dosområdet. Den terapeutiska plasmanivån är mellan 80 och 200 ng/ml. Maximal plasmakoncentration uppnås mellan 0,5 och 3 timmar efter intag.

Den interindividuella variabiliteten är hög (CV% för AUC är 60‑70 % och för C_max40‑50 %).

Distribution

Distributionsvolymen hos vuxna är 0,54 l/kg och minskar till 0,34 l/kg hos äldre.

Proteinbindningsgraden är 92 %. Förstapassagemetabolismen i levern är ca 35 %. Upprepad administrering har inte visats påverka proteinbindningen vilket indikerar att zolpidem och dess metaboliter inte konkurrerar om samma bindningsställen.

Eliminering

Eliminationshalveringstiden är kort med ett medelvärde på 2,4 timmar och en effektduration på upp till 6 timmar. Alla metaboliter är farmakologiskt inaktiva och elimineras i urin (56 %) och i feces (37 %).

Studier har visat att Zolpidem inte är dialyserbart.

Clearance är ungefär 300 ml/min

Speciella patientgrupper

Hos patienter med njurinsufficiens ser man en måttlig reduktion av clearance (oberoende av eventuell dialys). Andra farmakokinetiska parametrar påverkas ej.

Zolpidems biotillgänglighet är högre hos äldre patienter.

Minskat clearance, ca 100 ml/min, har observerats hos äldre. Den maximala plasmakoncentrationen ökade med ca 80 % utan någon signifikant ökning av halveringstiden (ca 3 timmar) i en patientgrupp i åldern 81‑95 år.

I toxikologiska studier sågs effekter endast vid exponeringar avsevärt högre än klinisk exponering. Dessa effekter bedöms därför sakna klinisk relevans.

Tablettens kärna:

Magnesiumstearat

Mikrokristallin cellulosa

Laktosmonohydrat

Kolloidal kiseldioxid

Natriumstärkelseglykolat (Typ A)

Bärnstenssyra

Dragering:

Laktosmonohydrat

Makrogol 4000

Hypromellos

Titandioxid (E 171)

Ej relevant.

5 år.

Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.

Blister (PVC/Al)

Förpackningsstorlekar: 10, 20, 28, 30, 30x1, 50, 98 eller 100 filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Inga särskilda anvisningar.

Hexal A/S

Edvard Thomsens Vej 14

2300 Köpenhamn S

Danmark

17354

Datum för det första godkännandet: 2002-12-17

Datum för den senaste förnyelsen: 2011-02-06

2015-04-23