iMeds.se

Zolpidem Stada

Information för alternativet: Zolpidem Stada 5 Mg Filmdragerad Tablett, visa andra alternativ

Läkemedelsverket 2014-11-04

PRODUKTRESUMÉ


1. LÄKEMEDLETS NAMN


Zolpidem STADA 5 mg filmdragerade tabletter


2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING


En filmdragerad tablett innehåller 5 mg zolpidemtartrat.


Hjälpämne med känd effekt: 42,94 mg laktosmonohydrat per filmdragerad tablett.


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.


3. LÄKEMEDELSFORM


Filmdragerad tablett.


Tabletten är vit till benvit, oval, bikonvex, filmdragerad, med ”ZIM” och ”5” präglat på ena sidan.


4. KLINISKA UPPGIFTER


4.1 Terapeutiska indikationer


Korttidsbehandling av sömnlöshet.


Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser är endast indicerade om sömnlösheten är svår, har omfattande inverkan på vardagslivet eller om den utsätter patienten för stort obehag.


4.2 Dosering och administreringssätt


Behandlingstiden bör vara så kort som möjligt. Behandlingstiden varierar vanligen från några dagar och upp till två veckor, med ett maximum på fyra veckor, inklusive utsättningsprocessen. Utsättningsprocessen skall anpassas individuellt.


I vissa fall kan en förlängning utöver den maximala behandlingstiden vara nödvändig. Detta får dock endast ske efter en ny bedömning av patientens tillstånd.


Produkten ska tas tillsammans med vätska omedelbart före sänggående.


Vuxna:

Läkemedlet ska tas som en engångsdos och får inte tas ytterligare en gång under samma natt.

Rekommenderad daglig dos för vuxna är 10 mg som ska tas i samband med sänggående. Den lägsta effektiva dosen av zolpidem ska användas och får inte överstiga 10 mg.


Äldre
En lägre dos på 5 mg rekommenderas till äldre patienter eller till patienter med nedsatt allmäntillstånd, vilka kan vara speciellt känsliga för effekten av zolpidem. Dosen bör endast ökas till 10 mg vid otillräcklig effekt och om zolpidem tolereras väl.


Patienter med leverinsufficiens

Patienter med leverinsufficiens med sänkt metabolism av läkemedlet rekommenderas en dos på 5 mg. Denna dos bör endast ökas till 10 mg vid otillräcklig effekt och om zolpidem tolereras väl.


Den totala dosen bör aldrig överskrida 10 mg till någon patient.


Pediatrisk population

Zolpidem Stada är kontraindicerat till barn och ungdomar under 18 år.


4.3 Kontraindikationer



4.4 Varningar och försiktighet


Allmänt

Orsaken till sömnlösheten bör om möjligt fastställas. Underliggande faktorer bör behandlas innan förskrivning av hypnotikum sker. Om insomningsproblemet kvarstår efter 7-14 dagars behandling kan det bero på en primär psykiatrisk eller fysisk störning som bör utredas.


Här nedan anges allmän information om effekter som uppträtt efter administrering av bensodiazepiner eller andra hypnotika och vilka bör tas i beaktande vid förskrivning.


Tolerans

En minskning av den hypnotiska effekten av korttidsverkande bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser kan uppträda efter upprepad användning under några veckor.


Beroende

Användning av bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser kan leda till utveckling av ett psykiskt eller fysiskt beroende av dessa produkter. Risken för tillvänjning ökar med dosen och behandlingstiden. Den är också större hos patienter med psykiska störningar och/eller alkohol- eller drogmissbruk i anamnesen. Då fysisk tillvänjning har utvecklats kan ett abrupt utsättande leda till abstinenssymptom. Dessa kan bestå av huvudvärk eller muskelsmärtor, extrem ångest och spänning, rastlöshet, förvirring och irritabilitet. I svåra fall kan följande symptom uppträda: overklighetskänsla, depersonalisation, hyperakusi, avdomningar och stickningar i extremiteterna, överkänslighet mot ljus, ljud och fysisk kontakt, hallucinationer eller epileptiska anfall.


Rebound-fenomen

Ett övergående syndrom där de symptom som behandlas med bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser återkommer i en förstärkt form kan inträffa vid utsättning av hypnotiska substanser. Det kan åtföljas av andra reaktioner, såsom humörförändringar, ångest och rastlöshet.

Det är viktigt att patienten är medveten om att rebound-fenomen kan uppstå. På så sätt minimeras oron över dessa symptom om de skulle inträffa vid avslutande av behandlingen.

Abstinensfenomen kan uppträda mellan doseringarna för korttidsverkande bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser. Det gäller framför allt om dosen är hög.

Risken för abstinensfenomen eller återfallssymptom har visat sig vara större efter abrupt utsättning av behandlingen. Därför rekommenderas en gradvis seponering.


Psykomotorisk nedsättning dagen efter

Risken för psykomotorisk nedsättning dagen efter, inklusive försämrad körförmåga, är ökad om:


Zolpidem ska tas som en engångdos i samband med sänggåendet och får inte tas ytterligare en gång under samma natt.


Behandlingstid

Behandlingstiden bör vara så kort som möjligt (se avsnitt 4.2), men får inte överskrida 4 veckor inklusive utsättningsprocessen. En förlängning utöver denna period bör endast ske efter en ny bedömning.

Vid behandlingens start kan det vara av värde att informera patienten om att behandlingen är kortvarig.


Amnesi

Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser kan utlösa anterograd amnesi. Detta tillstånd inträffar vanligen flera timmar efter intag av läkemedlet. För att minska risken måste patienterna se till att de har möjlighet att få sova utan avbrott i 8 timmar (se avsnitt 4.8).


Psykiatriska och "paradoxala" reaktioner

Reaktioner som rastlöshet, upphetsning, irritabilitet, aggressivitet, inbillningar, raserianfall, mardrömmar, hallucinationer, psykoser, sömngång, olämpligt beteende, ökad sömnlöshet och andra onormala beteendeeffekter har inträffat vid intag av bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser. Om detta inträffar bör behandlingen avbrytas. Dessa reaktioner förekommer oftare hos äldre.


Speciella patientgrupper

Äldre patienter och patienter med nedsatt allmäntillstånd
bör ges en lägre dos (se avsnitt 4.2).
På grund av den muskelavslappande effekten finns en risk för fall och således risk för höftfrakturer speciellt hos äldre patienter när de går upp på natten.


Patienter med njurinsufficiens (se avsnitt 5.2)
Även om dosjustering inte är nödvändig bör försiktighet iakttas.


Patienter med kronisk andningsinsufficiens
Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av zolpidem eftersom bensodiazepiner har visat sig hämma andningsfunktionen. Man bör också beakta att tecken på ångest eller oro har satts i samband med tilltagande andningsinsufficiens.


Patienter med svår leverinsufficiens
Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser bör inte ges till patienter med svårt nedsatt leverfunktion eftersom de kan utlösa encefalopati.


Användning till patienter med psykotisk störning
Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser rekommenderas inte som primär behandling.


Användning vid depression
Trots att relevanta kliniska, farmakologiska eller farmakodynamiska interaktioner med SSRI inte visats bör zolpidem ges med försiktighet till patienter med symptom på depression. Självmordstendenser kan förekomma. På grund av risk för en avsiktlig överdos hos dessa patienter bör så liten mängd som möjligt förskrivas.
Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser bör inte användas som monoterapi vid behandling av depression och ångest i samband med depression (självmordstankar kan framprovoceras hos dessa patienter).


Användning hos patienter med drog- eller alkoholmissbruk i anamnesen
Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser bör användas med yttersta försiktighet hos patienter med drog- eller alkoholmissbruk i anamnesen. Dessa patienter bör noga övervakas under zolpidembehandlingen då risk för tillvänjning och psykologiskt beroende föreligger.


Zolpidem Stada innehåller laktos. Patienter med ärftlig galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption bör inte ta detta läkemedel.


4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


Samtidigt intag av alkohol rekommenderas inte då denna kombination kan förstärka produktens sedativa effekt. Detta påverkar även förmågan att köra bil och hantera maskiner.


Kombination med CNS-depressiva medel

Försiktighet bör beaktas när zolpidem används i kombination med andra substanser som påverkar CNS (se avsnitt 4.4).

En ökning av den centraldepressiva effekten kan inträffa vid samtidig användning av antipsykotika (neuroleptika), hypnotika, anxiolytika/sedativa läkemedel, antidepressiva medel, narkotiska analgetika, antiepileptiska läkemedel, anestetika och sedativa antihistaminer. Samtidig användning av zolpidem med dessa läkemedel kan därför öka dåsighet och psykomotoriska nedsättning dagen efter, inklusive försämra körförmåga (se avsnitt 4.4 och avsnitt 4.7). Dessutom har enstaka fall av synhallucinationer rapporterats hos patienter som tar zolpidem tillsammans med antidepressiva medel såsom bupropion, desipramin, fluoxetin, sertralin och venlafaxin.


Samtidig administrering av fluvoxamin kan ge förhöjda nivåer av zolpidem i blodet, därför rekommenderas inte samtidig användning.


Med narkotiska analgetika kan även en förstärkning av euforin uppträda och leda till ökat psykologiskt beroende.


CYP450 hämmare och inducerare

Zolpidem metaboliseras av vissa enzym i cytokrom P450-gruppen, huvudsakligen CYP3A4.

Rifampicin inducerar metabolismen av zolpidem vilket reducerar den maximala plasmakoncentrationen med ca 60 % och eventuellt leder till minskad effekt. Liknande effekt kan förväntas med andra potenta inducerare av cytokrom P450-enzym.


Substanser som hämmar leverenzymer (speciellt CYP3A4) kan öka plasmakoncentrationen och förstärka effekten av zolpidem. Zolpidem i kombination med itrakonazol (CYP3A4 hämmare) gav dock ingen signifikant skillnad i farmakokinetisk eller farmakodynamisk effekt. Den kliniska betydelsen av dessa resultat är inte fastställd.


Samtidig administrering av ciprofloxacin kan ge förhöjda nivåer av zolpidem i blodet, därför rekommenderas inte samtidig användning.

4.6 Fertilitet, graviditet och amning


Det finns inte tillräckliga data för att utvärdera säkerheten vid användning av Zolpidem Stada under graviditet och amning. Även om djurstudier inte har visat på några teratogena eller embryotoxiska effekter har säkerhet under graviditet inte fastställts hos människa. Därför bör zolpidem inte användas under graviditet, speciellt inte under första trimestern.


Om produkten förskrivs till en kvinna i fertil ålder bör hon uppmanas att kontakta läkare, angående utsättning, om hon planerar att bli gravid eller misstänker graviditet.


Om zolpidem, av starka medicinska skäl, ges till kvinnor under den senare delen av graviditeten eller vid förlossningen kan hypotermi, hypotoni och måttlig andningsdepression förväntas hos det nyfödda barnet på grund av substansens farmakologiska effekt.


Spädbarn vars mödrar intagit bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser under längre tid under den senare delen av graviditeten, kan utveckla abstinensbesvär under den postnatala perioden som ett resultat av ett fysiskt beroende.


Zolpidem utsöndras i modersmjölk i små mängder. Zolpidem bör därför inte användas under amning eftersom effekten för barnet inte har fastställts.


4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner


Zolpidem Stada har påtaglig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.


Fordonsförare och maskinoperatörer måste varnas för att det, liksom i fall med andra hypnotika, kan finnas risk för dåsighet, förlängd reaktionstid, yrsel, sömnighet, dimsyn/dubbelseende och minskad uppmärksamhet samt sämre körförmåga morgonen efter behandlingen (se avsnitt 4.8). För att minimera denna risk, rekommenderas en viloperiod på minst 8 timmar mellan intag av zolpidem och bilkörning, maskinanvändning och arbete på hög höjd.


För enbart zolpidem i terapeutiska doser har försämrad körförmåga och beteenden såsom “sömnkörning” konstaterats.


Dessutom ökar risken för sådana beteenden vid samtidigt intag av zolpidem och alkohol och andra CNS-nedsättande medel (se avsnitt 4.4 och 4.5). Patienterna ska varnas för att använda alkohol och andra psykoaktiva substanser vid intag av zolpidem.


4.8 Biverkningar


Biverkningarna är klassificerade under rubriker som anger frekvens enligt följande indelning:

Mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1000, <1/100), sällsynta (≥1/10000, <1/1000), och mycket sällsynta (<1/10000) inkluderande enstaka rapporter.


Biverkningarna verkar vara relaterade till individuell känslighet och förekommer oftare inom en timme efter intagande av tabletten om inte patienten går till sängs eller somnar omedelbart (se avsnitt 4.2).


Psykiska störningar

Mindre vanliga:

Paradoxala reaktioner: rastlöshet, agitation, irritabilitet, aggressivitet, vanföreställningar, raserianfall, mardrömmar, hallucinationer, psykoser, sömngående, olämpligt beteende och andra onormala beteendeeffekter (sådana reaktioner inträffar oftare hos äldre, se avsnitt 4.4). Anterograd amnesi vilket kan förknippas med olämpligt beteende. Redan existerande depression kan manifesteras under användning av bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande medel (se avsnitt 4.4).

Användning (även i terapeutiska doser) kan leda till fysiskt beroende: Utsättning av behandlingen kan ge utsättningssymptom eller rebound-fenomen (se avsnitt 4.4).

Psykiskt beroende kan inträffa. Missbruk har rapporterats hos blandmissbrukare.

Nedsatt libido.


Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga: Dåsighet under påföljande dag, känslomässig avtrubbning, nedsatt reaktionsförmåga, förvirring, utmattning, huvudvärk.


Ögon

Vanliga: Dubbelseende


Öron och balansorgan

Vanliga: Yrsel, ataxi


Magtarmkanalen

Mindre vanliga: Störningar i magtarmkanalen (diarré, illamående, kräkning)


Hud och subkutan vävnad

Mindre vanliga: Hudreaktioner


Muskuloskeletala systemet och bindväv

Vanliga: Muskelsvaghet


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan):


Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se


4.9 Överdosering


I rapporter om överdosering med enbart zolpidem har sänkningen av medvetandet varierat från sömnighet till koma.


Personer som tagit överdoser på upp till 400 mg zolpidem, 40 gånger den rekommenderade dosen har blivit fullt återställda.

Allmänna symptomatiska och stödjande åtgärder bör vidtas. Omedelbar ventrikelsköljning bör göras, när så är lämpligt. Intravenös vätsketillförsel ges efter behov. Om det inte är någon fördel att tömma ventrikeln bör aktivt kol ges för att minska absorptionen. Kontroll av respiratoriska och kardiovaskulära funktioner bör övervägas. Lugnande läkemedel ska undvikas även vid excitation. Användning av flumazenil kan övervägas vid allvarliga symptom. Vid behandling av överdos av alla läkemedel bör man beakta möjligheten att flera preparat kan ha använts. På grund av den stora distributionsvolymen och proteinbindningsgraden för zolpidem är inte hemodialys eller forcerad dialys effektivt. Studier med patienter med njursvikt som fått terapeutiska doser av zolpidem har visat att substansen inte är dialyserbar.


5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER


5.1 Farmakodynamiska egenskaper


Farmakoterapeutisk grupp: Sömnmedel och lugnande medel, bensodiazepinliknande läkemedel.

ATC-kod: N05CF02


Zolpidem, en imidazopyridin, är ett bensodiazepinliknande sömnmedel. I experimentella studier har sedativa effekter visats vid lägre doser än de som behövs för att ge kramplösande, muskelavslappnande eller ångestdämpande effekter. Dessa effekter är relaterade till en specifik agonistaktivitet på centrala receptorer, tillhörande GABA- receptorkomplexet (BZ1 & BZ2), som påverkar öppnande av kloridjonkanaler. Zolpidem verkar primärt på omega (BZ1) receptorsubtyper. Den kliniska relevansen av detta är inte känd.


Randomiserade prövningar visade endast övertygande evidens för effekt för 10 mg zolpidem.

I en randomiserad, dubbelblind prövning på 462 friska försökspersoner (ej äldre) med övergående insomni minskade zolpidem 10 mg den genomsnittliga tiden till insomnandet med 10 minuter jämfört med placebo, medan denna tid för zolpidem 5 mg var 3 minuter.


I en randomiserad, dubbelblind prövning på 114 patienter (ej äldre) med kronisk insomni minskade zolpidem 10 mg den genomsnittliga tiden till insomnandet med 30 minuter jämfört med placebo, medan denna tid för zolpidem 5 mg var 15 minuter.


Hos vissa patienter kunde en lägre dos på 5 mg vara effektiv.


5.2 Farmakokinetiska egenskaper


Absorption

Zolpidem absorberas snabbt och ger snabbt en sövande effekt. Biotillgängligheten är 70 % efter oralt intag. Kinetiken är linjär inom det terapeutiska dosområdet. Den terapeutiska plasmanivån är mellan 80 och 200 ng/ml. Maximal plasmakoncentration uppnås mellan 0,5 och 3 timmar efter intag.


Distribution

Distributionsvolymen hos vuxna är 0,54 l/kg och minskar till 0,34 l/kg hos äldre.

Proteinbindningsgraden är 92 %. Förstapassagemetabolismen i levern är ca 35 %. Upprepad administrering har inte visats påverka proteinbindningen vilket indikerar att zolpidem och dess metaboliter inte konkurrerar om samma bindningsställen.


Eliminering

Eliminationshalveringstiden är kort med ett medelvärde på 2,4 timmar och en effektduration på upp till 6 timmar. Alla metaboliter är farmakologiskt inaktiva och elimineras i urin (56 %) och i feces (37 %).

Studier har visat att Zolpidem inte är dialyserbart.


Speciella patientgrupper

Hos patienter med njurinsufficiens ser man en måttlig reduktion av clearance (oberoende av eventuell dialys). Andra farmakokinetiska parametrar påverkas ej.

Hos äldre patienter och hos patienter med leverinsufficiens är biotillgängligheten av zolpidem högre. Clearance reduceras och eliminationshalveringstiden förlängs (ca 10 timmar). Vid levercirrhos ses en 5-faldig ökning av AUC och en 3-faldig ökning av halveringstiden.


5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter


I toxikologiska studier sågs effekter endast vid exponeringar avsevärt högre än klinisk exponering. Dessa effekter bedöms därför sakna klinisk relevans.


6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER


6.1 Förteckning över hjälpämnen


Tablettens kärna:

Laktosmonohydrat

Mikrokristallin cellulosa

Natriumstärkelseglykolat (Typ A)

Magnesiumstearat

Hypromellos


Dragering:

Hypromellos

Titandioxid (E 171)

Makrogol 400


6.2 Blandbarhet


Ej relevant.


6.3 Hållbarhet


3 år.


6.4 Särskilda förvaringsanvisningar


Förvaras i originalförpackningen.


6.5 Förpackningstyp och innehåll


De filmdragerade tabletterna är förpackade i:


Zolpidem STADA filmdragerade tabletter finns tillgängliga i:


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.


6.6 Särskilda anvisningar för destruktion


Inga särskilda anvisningar.


7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


Stada Arzneimittel

Stadastrasse 2-18

61118 Bad Vilbel

Tyskland


8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


17293


9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE


2001-12-14 / 2006-07-26


10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN


2014-11-04