PRODUKTRESUMÉ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Bendamustine Accord 2,5 mg/ml pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

1injektionsflaska innehåller 25 mg bendamustinhydroklorid (som bendamustinhydrokloridmonohydrat).

1injektionsflaska innehåller 100 mg bendamustinhydroklorid (som bendamustinhydrokloridmonohydrat).

1 ml koncentrat innehåller 2,5 mg bendamustinhydroklorid (som bendamustinhydrokloridmonohydrat) när det bereds enligt avsnitt 6.6.

För fullständig förteckning över hjälpmedel, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Vitt, mikrokristallint pulver.

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Förstahandsbehandling av kronisk lymfatisk leukemi (Binet stadium B eller C) hos patienter för vilka kombinationskemoterapi med fludarabin inte är lämplig.

Indolenta non-Hodgkinlymfom som monoterapi hos patienter som har progredierat i sin sjukdom under eller inom 6 månader efter behandling med rituximab eller ett rituximab-innehållande behandlingsschema.

Förstahandsbehandling av multipelt myelom (Durie-Salmon stadium II med progress eller stadium III) i kombination med prednison för patienter äldre än 65 år som inte lämpliga för autolog stamcellstransplantation och som har klinisk neuropati vid diagnostillfället, vilket utesluter användning av talidomid- eller bortezomib-innehållande behandling.

4.2 Dosering och administreringssätt

För intravenös infusion under 30–60 minuter (se avsnitt 6.6).

Infusionen måste administreras under överinseende av en läkare med lämpliga kvalifikationer inom och erfarenhet av användning av kemoterapeutika.

Nedsatt benmärgsfunktion är relaterad till ökad hematologisk toxicitet orsakad av kemoterapi. Behandling ska inte påbörjas om antalet leukocyter och/eller trombocyter sjunker till <3 000/µl respektive <75 000/µl (se avsnitt 4.3).

Monoterapi för kronisk lymfatisk leukemi

Bendamustinhydroklorid 100 mg/m² kroppsyta dag 1 och 2, var 4:e vecka.

Monoterapi för indolenta non-Hodgkinlymfom som är refraktära mot rituximab

Bendamustinhydroklorid 120 mg/m² kroppsyta dag 1 och 2, var 3:e vecka.

Multipelt myelom

Bendamustinhydroklorid 120–150 mg/m² kroppsyta dag 1 och 2, prednison 60 mg/m² kroppsyta intravenöst eller peroralt dag 1 till 4, var 4:e vecka.

Behandlingen ska upphöra eller uppskjutasom antalet leukocyter och/eller trombocyter sjunker till <3 000/µl respektive <75 000/µl. Behandlingen kan fortsätta när antalet leukocyter har ökat till >4 000/µl och antalet trombocyter till >100 000/µl.

Antalet leukocyter och trombocyter är lägst efter 14–20 dagar med återhämtning efter 3–5 veckor. Under behandlingsfria intervall rekommenderas noggrann kontroll av blodstatus (se avsnitt 4.4).

Vid icke-hematologisk toxicitet måste dossänkningar baseras på de sämsta CTC-graderna under föregående cykel. En dossänkning med 50 % rekommenderas vid toxicitet av CTC grad 3. Behandlingsaavbrott rekommenderas vid toxicitet av CTC grad 4.

Om en patient behöver dosjustering måste den individuellt beräknade, sänkta dosen ges dag 1 och 2 i respektive behandlingscykel.

Anvisningar om beredning och spädning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt 6.6.

Nedsatt leverfunktion

Baserat på farmakokinetiska data behövs ingen dosjustering hos patienter med lätt nedsatt leverfunktion (serumbilirubin <1,2 mg/dl). En dossänkning med 30 % rekommenderas hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion (serumbilirubin 1,2–3,0 mg/dl).

Det finns inga tillgängliga data för patienter med gravt nedsatt leverfunktion (serumbilirubinvärden på >3,0 mg/dl) (se avsnitt 4.3).

Nedsatt njurfunktion

Baserat på farmakokinetiska data behövs ingen dosjustering hos patienter med kreatininclearance på >10 ml/min.). Erfarenhet från patienter med svårt nedsatt njurfunktion är begränsad.

Pedriatiska patienter

Det finns ingen erfarenhet av behandling av barn och ungdomar med Bendamustine Accord.

Äldre patienter

Det finns inga belägg för att dosjustering är nödvändigt hos äldre patienter (se avsnitt 5.2).

4.3 Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämnesom anges i avsnitt 6.1.

Under amning

Gravt nedsatt leverfunktion (serumbilirubin >3,0 mg/dl)

Ikterus

Svår benmärgsdepression och kraftigt förändrad blodstatus (antalet leukocyter och/eller trombocyter har sjunkit till <3 000/µl respektive <75 000/µl).

Större kirurgiskt ingrepp mindre än 30 dagar före behandlingsstart

Infektioner, särskilt de med leukocytopeni

Vaccination mot gula febern

4.4 Varningar och försiktighet

Myelosuppression

Patienter som behandlas med bendamustinhydroklorid kan drabbas av myelosuppression. Vid behandlingsrelaterad myelosuppression måste leukocyter, trombocyter, hemoglobin och neutrofiler kontrolleras minst en gång i veckan. Innan nästa behandlingscykel påbörjas rekommenderas följande parametrar: antal leukocyter och/eller trombocyter >4 000/µl respektive >100 000/µl.

Infektioner

Infektion, däribland pneumoni och sepsis, har rapporterats. I sällsynta fall har infektion förknippats med sjukhusvistelse, septisk chock och död. Patienter med neutropeni och/eller lymfopeni efter behandling med bendamustinhydroklorid är mer mottagliga för infektioner. Patienter med myelosuppression efter behandling med bendamustinhydrklorid ska rådas att kontakta läkare om de har symtom eller tecken på infektion, inklusive feber eller andningssymtom.

Hudreaktioner

Ett antal hudreaktioner har rapporterats. Dessa händelser har omfattat utslag, toxiska hudreaktioner och bullöst exantem. En del händelser inträffade när bendamustinhydroklorid gavs i kombination med andra cancerläkemedel, så det exakta sambandet är oklart. Då hudreaktioner förekommer kan de vara progressiva och öka i svårighetsgrad vid fortsatt behandling. Om hudreaktionerna är progressiva ska Bendamustine Accord inte ges eller ska behandlingen avbrytas. Vid svåra hudreaktioner, där ett samband med bendamustinhydroklorid misstänks, ska behandlingen sättas ut.

Patienter med hjärtsjukdomar

Under behandling med bendamustinhydroklorid måste kaliumkoncentrationen i blodet noggrant kontrolleras och kaliumtillskott måste ges om K⁺<3,5 mmol/l, och EKG-mätningar måste utföras.

Illamående, kräkningar

Ett antiemetikum kan ges för symtomatisk behandling av illamående och kräkningar.

Tumörlyssyndrom

Tumörlyssyndrom i samband med Bendamustine Accord har rapporterats hos patienter i kliniska prövningar. Debuten brukar ske inom 48 timmar efter första dosen av Bendamustine Accord och kan, utan åtgärd, leda till akut njursvikt och död. Preventiva åtgärder omfattar tillfredsställande volymstatus och noggrann kontroll av kemiska blodanalyser, särskilt kalium- och urinsyranivåer. Användning av allopurinol under den första till andra veckan av Bendamustine-behandling kan övervägas, men inte nödvändigtvis som standard. Det har dock rapporterats ett fåtal fall av Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys när bendamustin och allopurinol administreras samtidigt.

Anafylaxi

Infusionsreaktioner mot bendamustinhydroklorid har varit vanliga i kliniska prövningar. Symtomen är oftast lindriga och omfattar feber, frossbrytningar, klåda och utslag. I sällsynta fall har allvarliga anafylaktiska och anafylaktoida reaktioner förekommit. Patienterna måste tillfrågas om symtom som tyder på infusionsreaktioner efter första behandlingscykeln. Åtgärder för att förhindra allvarliga reaktioner, däribland behandling med antihistaminer, antipyretika och kortikosteroider, måste övervägas i efterföljande cykler hos patienter som tidigare har fått infusionsreaktioner.

Patienter som fick reaktioner av allergisk typ av grad 3 eller värre behandlades normalt inte på nytt.

Preventivmetoder

Bendamustinhydroklorid är teratogent och mutagent.

Kvinnor bör inte bli gravida under behandling. Manliga patienter bör inte avla barn under och upp till sex månader efter behandling. De bör få råd om konservering av sperma före behandling med bendamustinhydroklorid på grund av möjlig irreversibel infertilitet.

Extravasering

En extravasal injektion ska omedelbart avbrytas. Nålen ska avlägsnas efter en kort aspiration. Därefter ska det drabbade vävnadsområdet kylas. Armen ska höjas upp. Ytterligare behandlingar, som kortikosteroider, är inte av någon klar fördel.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Inga interaktionsstudier in vivo har utförts.

Om Bendamustine Accord kombineras med myelosuppressiva medel kan effekten av Bendamustine Accord och/eller samtidigt administrerade läkemedel på benmärgen potentieras. All behandling som försämrar patientens funktionsstatus eller benmärgsfunktion kan öka toxiciteten för Bendamustine Accord.

Kombination av Bendamustine Accord och ciklosporin eller takrolimus kan resultera i kraftig immunsuppression med risk för lymfproliferation.

Cytostatika kan reducera antikroppsbildningen efter vaccination med levande virus och öka infektionsrisken, vilket kan leda till döden. Denna risk ökar hos patienter som redan är immunsupprimerade på grund av sin bakomliggande sjukdom.

Bendamustinmetabolismen involverar cytokrom P450-isoenzymet CYP 1A2 (se avsnitt 5.2). Därför finns risk för interaktion med CYP1A2-hämmare såsom fluvoxamin, ciprofloxacin, aciklovir och cimetidin.

4.6 Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Det finns inga adekvata data från användningen av Bendamustine Accord hos gravida kvinnor. I icke-kliniska studier var bendamustinhydroklorid letalt för embryo/foster, teratogent och gentoxiskt (se avsnitt 5.3). Bendamustine Accord ska endast användas under graviditet då det är absolut nödvändigt. Modern ska informeras om riskerna för fostret. Om behandling med Bendamustine Accord är absolut nödvändig under graviditet eller om graviditet inträffar under behandling ska patienten informeras om riskerna för det ofödda barnet och noggrant kontrolleras. Möjlighet till genetisk rådgivning ska övervägas.

Fertila kvinnor/preventivmetoder/fertilitet

Kvinnor i fertil ålder måste använda en effektiv preventivmetod både före och under behandling med Bendamustine Accord.

Män som behandlas med Bendamustine Accord ska rådas att inte avla barn under och upp till sex månader efter avslutad behandling. Råd om konservering av sperma ska sökas före behandling på grund av risken för irreversibel infertilitet orsakad av behandling med Bendamustine Accord.

Amning

Det är okänt om bendamustin utsöndras i bröstmjölk, därför är Bendamustine Accord kontraindicerat under amning (se avsnitt 4.3). Amning ska avbrytas under behandling med Bendamustine Accord.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga studier av effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har utförts. Ataxi, perifer neuropati och somnolens har dock rapporterats under behandling med Bendamustine Accord (se avsnitt 4.8). Patienterna ska instrueras att om de får dessa symtom ska de undvika potentiellt riskfyllda uppgifter såsom att framföra fordon och använda maskiner.

De vanligaste biverkningarna av bendamustinhydroklorid är hematologiska biverkningar (leukopeni, trombocytopeni), hudtoxiciteter (allergiska reaktioner), konstitutionella symtom (feber), gastrointestinala symtom (illamående, kräkningar).

I tabellen nedan anges de data som erhållits med bendamustinhydroklorid i kliniska prövningar.

MedDRA-klassificering av organsystem	Mycket vanliga (≥1/10)	Vanliga (≥1/100, <1/10)	Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100)	Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000)	Mycket sällsynta (<1/10 000)
Infektioner och infestationer	Infektion UNS*			Sepsis	Pneumoni, primär atypisk
Neoplasier; benigna, maligna och ospecificerade (samt cystor och polyper)		Tumörlys-syndrom
Blodet och lymfsystemet	Leukopeni UNS*, trombocytopeni	Hemorragi, anemi, neutropeni			Hemolys
Immunsystemet		Överkänslighet UNS*		Anafylaktisk reaktion, anafylaktoid reaktion	Anafylaktisk chock
Centrala och perifera nervsystemet		Insomni		Somnolens, afoni	Dysgeusi, parestesi, perifer sensorisk neuropati, antikolinergt syndrom, neurologiska störningar, ataxi, encefalit
Hjärtat		Hjärtdysfunktion, såsom palpitationer, angina pectoris, arytmi	Perikardiell utgjutning		Takykardi, hjärtinfarkt, hjärtsvikt
Blodkärl		Hypotoni, hypertoni		Akut cirkulations-svikt	Flebit
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum		Lungdysfunktion			Lungfibros
Magtarmkanalen	Illamående, kräkningar	Diarré, förstoppning, stomatit			Blödande esofagit, gastro-intestinal blödning
Hud och subkutan vävnad		Alopeci, hudförändringar UNS*		Erytem, dermatit, klåda, makulopapulösa utslag, hyperhidros
Reproduktions-organ och bröstkörtel		Amenorré			Infertilitet
Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället	Slemhinne-inflammation, trötthet, pyrexi	Smärta, frossbrytningar, dehydrering, anorexi			Multipel organsvikt
Undersökningar	Sänkt hemoglobinnivå, förhöjd kreatininnivå, förhöjd ureanivå	Förhöjt ASAT, förhöjt ALAT, förhöjt alkaliskt fosfatas, förhöjt bilirubin, hypokalemi

UNS = utan närmare specifikation

Ett litet antal fall av Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys har rapporterats hos patienter som använt bendamustin i kombination med allopurinol eller i kombination med allopurinol och rituximab.

CD4/CD8-kvoten kan minska. Ett minskat antal lymfocyter observerades. Hos immunsupprimerade patienter kan risken för infektion (t.ex. med herpes zoster) vara förhöjd.

Det har också förekommit enstaka rapporter om nekros efter oavsiktlig extravaskulär administrering och toxisk epidermal nekrolys, tumörlyssyndrom och anafylaxi.

Det finns rapporter om sekundära tumörer, däribland myelodysplastiskt syndrom, myeloproliferativa störningar, akut myeloisk leukemi och bronkogent karcinom. Sambandet med Bendamustine-behandling har inte fastställts.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta–riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats:www.lakemedelsverket.se.

4.9 Överdosering

Efter användning av 30 minuters infusion av Bendamustine Accord en gång var 3:e vecka var den maximalt tolererade dosen (MTD) 280 mg/m². Hjärtrelaterade händelser av CTC grad 2, vilka överensstämde med ischemiska EKG-förändringar, förekom och betraktades som dosbegränsade.

I en efterföljande studie med en 30-minuters infusion av Bendamustine Accord dag 1 och 2 var 3:e vecka fann man att MTD var 180 mg/m². Dosbegränsande toxicitet var trombocytopeni av grad 4. Hjärttoxicitet var inte dosbegränsande med detta schema.

Motåtgärder

Det finns ingen specifik antidot. Benmärgstransplantation och transfusioner (trombocyter, koncentrerade erytrocyter) kan göras, eller hematologiska tillväxtfaktorer kan ges, som effektiva motåtgärder för att kontrollera hematologiska biverkningar.

Bendamustinhydroklorid och dess metaboliter är dialysbara i liten utsträckning.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Antineoplastiska medel, alkylerande medel

ATC-kod: L241

Bendamustinhydroklorid är ett alkylerande antitumörmedel med unik aktivitet. Bendamustinhydroklorids antineoplastiska och cytocida effekter baseras huvudsakligen på en tvärbindning av enkla och dubbla DNA-strängar genom alkylering. Till följd av detta försämras såväl DNAs matrisfunktion som DNA-syntesen och DNA-reparationen. Bendamustinhydroklorids antitumöreffekt har visats i flera studier in vitropå olika humana tumörcellslinjer (bröstcancer, icke-småcellig och småcellig lungcancer, äggstockskarcinom och olika leukemier) och in vivoi olika experimentella tumörmodeller med tumörer från mus, råtta och människa (melanom, bröstcancer, sarkom, lymfom, leukemi och småcellig lungcancer).

Bendamustinhydroklorid visade en aktivitetsprofil i humana tumörcellslinjer som skiljde sig från den hos andra alkylerande medel. Den aktiva substansen visade ingen eller mycket liten korsresistens i humana tumörcellslinjer med olika resistensmekanismer, som åtminstone delvis berodde på en relativt ihållande DNA-interaktion. Kliniska studier har dessutom visat att det inte finns någon fullständig korsresistens mellan bendamustin och antracykliner, alkylerande medel eller rituximab. Antalet utvärderade patienter är dock litet.

Kronisk lymfatisk leukemi

Indikationen för användning vid kronisk lymfatisk leukemi stöds av en enda öppen studie som jämförde bendamustin med klorambucil.I den prospektiva, randomiserade, multicenterstudien inkluderades 319 tidigare obehandlade patienter med kronisk lymfatisk leukemi i Binet stadium B eller C som krävde behandling. Förstahandsbehandling med bendamustinhydroklorid 100 mg/m² intravenöst dag 1 och 2 (BEN) jämfördes med behandling med klorambucil 0,8 mg/kg dag 1 och 15 (CLB) i 6 cykler i båda behandlingsarmarna. Patienterna fick allopurinol för att förhindra tumörlyssyndrom.

Patienter som fick BEN-behandling hade signifikant längre mediantid för progressionsfri överlevnad än patienter som fick CLB-behandling (21,5 mot 8,3 månader, p<0,0001 vid den senaste uppföljningen). Den totala överlevnaden skiljde sig inte signifikant (mediantid uppnåddes ej). Medianduration för remission var 19 månader med BEN-behandling och 6 månader med CLB-behandling (p<0,0001). Säkerhetsutvärderingen av båda behandlingsarmarna visade inte några biverkningar av oväntad karaktär och frekvens. Dosen av BEN sänktes hos 34 % av patienterna. Behandling med BEN avbröts hos 3,9 % av patienterna på grund av allergiska reaktioner.

Indolenta non-Hodgkinlymfom

Indikationen för indolenta non-Hodgkinlymfom baseras på två okontrollerade fas II-prövningar.

I den pivotala, prospektiva, öppna multicenterstudien fick 100 patienter med indolenta non-Hodgkinlymfom av B-cellstyp, vilka var behandlingsresistenta mot rituximab i monoterapi eller kombinationsterapi, behandling med BEN som enda medel. Patienterna hade fått ett medianantal på 3 tidigare kurer med kemoterapi eller biologisk terapi. Medianantalet tidigare rituximab-innehållande kurer var 2. Patienterna visade inget svar eller fick progress inom 6 månader efter rituximab-behandling. Dosen av BEN var 120 mg/m² intravenöst dag 1 och 2, och planerades för minst 6 cykler. Behandlingsdurationen berodde på behandlingssvaret (6 cykler planerades). Den totala responsfrekvensen var 75 %, varav 17 % med komplett respons (CR och CRu) och 58 % med partiell respons, enlig bedömning av oberoende granskningskommitté. Mediandurationen för remission var 40 veckor. BEN tolererades i allmänhet väl när det gavs i denna dos och med detta schema.

Indikationen får ytterligare stöd av en annan prospektiv, öppen multicenterstudie omfattande 77 patienter. Patientpopulationen var mer heterogen och omfattade indolenta eller transformerade non-Hodgkinlymfom av B-cellstyp som var refraktära mot rituximab i monoterapi eller kombinationsterapi. Patienterna visade inget svar eller fick progress inom 6 månader eller hade ogynnsam reaktion mot tidigare rituximab-behandling. Patienterna hade fått ett medianantal på 3 tidigare kurer med kemoterapi eller biologisk terapi. Medianantalet tidigare rituximab-innehållande kurer var 2. Den totala responsfrekvensen var 76 % med en medianduration för respons på 5 månader (29 [95 % KI 22,1; 43,1] veckor).

Multipelt myelom

I en prospektiv, randomiserad, öppen multicenterstudie inkluderades 131 patienter med framskridet multipelt myelom (Durie-Salmon stadium II med progress eller stadium III). Förstahandsbehandling med bendamustinhydroklorid i kombination med prednison (BP) jämfördes med behandling med melfalan och prednison (MP). Varken lämplighet för transplantation eller förekomst av specifika komorbiditeter spelade någon roll för inklusion i prövningen. Dosen var bendamustinhydroklorid 150 mg/m² intravenöst dag 1 och 2 eller melfalan 15 mg/m² intravenöst dag 1, var och en i kombination med prednison. Behandlingsdurationen berodde på respons och var i genomsnitt 6,8 cykler i BP-gruppen och 8,7 cykler i MP-gruppen.

Patienter som fick BP-behandling hade längre mediantid för progressionsfri överlevnad än patienter som fick MP (15 [95 % KI 12–21] mot 12 [95 % KI 10–14] månader) (p=0,0566). Mediantiden till behandlingssvikt var 14 månader med BP-behandling och 9 månader med MP-behandling. Durationen för remission var 18 månader med BP-behandling och 12 månader med MP-behandling. Det var ingen signifikant skillnad i total överlevnad (35 månader med BP mot 33 månader med MP). Tolerabiliteten i båda behandlingsarmarna överensstämde med den kända säkerhetsprofilen för respektive läkemedel med signifikant större dosreduktioner i BP-armen.

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Distribution

Elimineringshalveringstiden t_1/2ßefter 30 minuters intravenös infusion av 120 mg/m²kroppsyta till 12 patienter var 28,2 minuter.

Efter 30 minuters intravenös infusion var den centrala distributionsvolymen 19,3 l. Vid steady-state-förhållanden efter intravenös bolusinjektion var distributionsvolymen 15,8–20,5 l.

Mer än 95 % av substansen är bunden till plasmaproteiner (främst albumin).

Metabolism

En viktig elimineringsväg för bendamustin är hydrolysen till monohydroxi- och dihydroxibendamustin. Bildningen av N-desmetyl-bendamustin och gamma-hydroxi-bendamustin genom levermetabolism involverar cytokrom P450-isoenzymet CYP 1A2. En annan viktig metaboliseringsväg för bendamustin innefattar konjugering med glutation.

In vitrohämmar bendamustin inte CYP 1A4, CYP 2C9/10, CYP 2D6, CYP 2E1 och CYP 3A4.

Eliminering

Genomsnittligt totalt clearance efter 30 minuters intravenös infusion av 120 mg/m²kroppsyta till 12 patienter var 639,4 ml/minut. Ungefär 20 % av den administrerade dosen återfanns i urinen inom 24 timmar. De mängder som utsöndrades i urin var efter storleksordning: monohydroxi-bendamustin > bendamustin > dihydroxi-bendamustin > oxiderad metabolit > N-demetyl-bendamustin. Polära metaboliter elimineras främst via gallan.

Nedsatt leverfunktion

Hos patienter med 30–70 % tumörangrepp i levern och lätt nedsatt leverfunktion (serumbilirubin <1,2 mg/dl) förändrades inte det farmakokinetiska beteendet. Det fanns ingen signifikant skillnad jämfört med patienter med normal lever- och njurfunktion med avseende på C_max, t_max, AUC, t_1/2ß, distributionsvolym och clearance. AUC och totalt kroppsclearance för bendamustin är omvänt korrelerade till serumbilirubin.

Nedsatt njurfunktion

Hos patienter med kreatininclearance >10 ml/minut, inklusive dialysberoende patienter, observerades ingen signifikant skillnad jämfört med patienter med normal lever- och njurfunktion med avseende på C_max, t_max, AUC, t_1/2ß, distributionsvolym och clearance.

Äldre patienter

Patienter upp till 84 års ålder inkluderades i farmakokinetiska studier. Hög ålder påverkar inte farmakokinetiken för bendamustin.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Biverkningar som inte observerades i kliniska studier, men som sågs hos djur vid exponeringsnivåer motsvarande kliniska exponeringsnivåer och med möjlig relevans för klinisk användning, var följande:

Histologiska undersökningar på hund visade makroskopiskt synlig hyperemi i slemhinnor och blödningar i magtarmkanalen. Mikroskopiska undersökningar visade omfattande förändringar i lymfvävnaden, vilket indicerar immunsuppression och tubulära förändringar i njurar och testis, liksom atrofiska, nekrotiska förändringar i prostataepitelet.

Djurstudier visade att bendamustin är embryotoxiskt och teratogent.

Bendamustin inducerar kromosomavvikelser och är mutagent såväl in vivo som in vitro. I långtidsstudier på honmöss är bendamustin karcinogent.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Mannitol

6.2 Inkompatibiliteter

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt 6.6.

6.3 Hållbarhet

3 år.

Pulvret ska beredas omedelbart efter att injektionsflaskan har öppnats.

Det färdigberedda koncentratet ska omedelbart spädas med 0,9 % natriumkloridlösning.

Infusionsvätska, lösning

Efter beredning och spädning har kemisk och fysikalisk stabilitet visats i 3,5 timmar vid 25 °C och i 2 dagar vid 2–8 °C i polyetenpåsar.

Ur mikrobiologisk synvinkel bör lösningen användas omedelbart. Om den inte används omedelbart är förvaringstiden och förhållandena före användning användarens ansvar och bör normalt inte vara längre än 24 timmar vid 2–8 °C, om inte beredning/spädning har skett under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda temperaturanvisningar. Förvara injektionsflaskan i ytterkartongen. Ljuskänsligt.

Förvaringsanvisningar för läkemedlet efter beredning och spädning, se avsnitt 6.3.

Bärnstensfärgade injektionsflaskor av glas (typ I) 10 ml eller 50 ml med gummipropp av brombutyl och avrivbart lock av aluminium.

Injektionsflaskan 10 ml innehåller 25 mg bendamustinhydroklorid och levereras i förpackningar med 5, 10 eller 20 st.

Injektionsflaskan 50 ml innehåller 100 mg bendamustinhydroklorid och levereras i förpackningar med 1 eller 5 st.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Vid hantering av Bendamustine Accord ska inandning och kontakt med hud eller slemhinnor undvikas (använd handskar och skyddskläder!). Kontaminerade kroppsdelar ska tvättas noggrant med tvål och vatten, ögonen ska sköljas med fysiologisk koksaltlösning. Om det är möjligt rekommenderas att arbetet utförs på speciella säkerhetsarbetsbänkar (laminärt luftflöde) med vätsketätt, absorberande engångsunderlägg. Gravid personal ska inte hantera cytostatika.

Pulvret till koncentrat till infusionsvätska, lösning måste beredas med vatten för injektionsvätskor, spädas med natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %)injektionsvätska, lösningoch därefter administreras som intravenös infusion. Aseptisk teknik ska användas.

1. Beredning

Bered varje injektionsflaska med Bendamustine Accord 2,5 mg/ml pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning innehållande 25 mg bendamustinhydroklorid genom att tillsätta 10 ml vatten för injektionsvätskor och skaka.

Bered varje injektionsflaska med Bendamustine Accord 2,5 mg/ml pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning innehållande 100 mg bendamustinhydroklorid genom att tillsätta 40 ml vatten för injektionsvätskor och skaka.

Det färdigberedda koncentratet innehåller 2,5 mg bendamustinhydroklorid per ml och är en klar, färglös lösning.

2. Spädning

Så snart en klar lösning erhållits (vanligen efter 5–10 minuter) späds den totala rekommenderade dosen av Bendamustine Accord 2,5 mg/ml pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning omedelbart med 0,9 % NaCl-lösning för att ge en slutvolym på omkring 500 ml.

Bendamustine Accord 2,5 mg/ml pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning får endast spädas med 0,9 % NaCl-lösning och inte med några andra injicerbara lösningar.

3. Administrering

Lösningen ges genom intravenös infusion under 30–60 minuter.

Injektionsflaskorna är endast avsedda för engångsbruk.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande lokala anvisningar.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Accord Healthcare Limited

Sage House

319 Pinner Road

North Harrow

Middlesex HA1 4HF

Storbritannien

8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

53300

9. DATUMFÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2015-12-16

10. DATUMFÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2016-02-03