Bilaxten
PRODUKTRESUMÉ
1. LÄKEMEDLETS NAMN
Bilaxten 20 mg tabletter
2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
Varje tablett innehåller 20 mg bilastin.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1
3. LÄKEMEDELSFORM
Tablett.
Ovala bikonvexa vita tabletter med brytskåra (längd 10 mm, bredd 5 mm).
Brytskåran är inte till för att dela tabletten i lika stora doser utan enbart för att underlätta nedsväljning.
4. KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
För symtomatisk behandling av allergisk rinokonjunktivit (säsongsbetonad och perenn) och urtikaria.
Bilaxten är avsett för vuxna och ungdomar från 12 års ålder.
4.2 Dosering och administreringssätt
Dosering
Vuxna och ungdomar från 12 års ålder
20 mg bilastin (1 tablett) en gång dagligen för att mildra symtomen av allergisk rinokonjunktivit (SAR och PAR) och urtikaria.
Tabletten skall tas en timme före eller två timmar efter intag av föda eller fruktjuice (se avsnitt 4.5).
Särskilda populationer
Äldre
Inga dosjusteringar krävs hos äldre (se avsnitt 5.1 och 5.2). Det finns begränsad erfarenhet från användning hos patienter över 65 års ålder.
Patienter med nedsatt njurfunktion
Inga dosjusteringar krävs hos patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt 5.2).
Patienter med nedsatt leverfunktion
Det finns ingen klinisk erfarenhet från patienter med nedsatt leverfunktion. Eftersom bilastin inte metaboliseras och utsöndras framförallt via njurarna så förväntas inte nedsatt leverfunktion öka den systemiska exponeringen utöver säkerhetsmarginalen. Av denna anledning krävs ingen dosjustering hos patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt 5.2).
Pediatrisk population
Det finns ingen relevant användning av bilastin för barn i åldern 0 till 2 år för indikationerna allergisk rinokonjunktivit och urtikaria. Säkerhet och effekt för barn under 12 år har ännu inte fastställts.
Behandlingstid:
Vid allergisk rinit bör behandlingen begränsas till perioden av exponering för allergener. Vid säsongsrelaterad allergisk rinit kan behandlingen avbrytas efter att symtomen upphört och återupptas när de återkommer. Vid perenn allergisk rinit kan fortsatt behandling föreslås till patienterna under de perioder de exponeras för allergener. Vid urtikaria beror behandlingstiden på typ, varaktighet och klagomålens förlopp.
Administreringssätt
Oral användning.
Tabletten ska sväljas med vatten. Det rekommenderas att hela dagsdosen tas på en gång.
4.3 Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
4.4 Varningar och försiktighet
Pediatrisk population
Effekt och säkerhet för bilastin hos barn under 12 år har inte fastställts.
Hos patienter med måttligt eller kraftigt nedsatt njurfunktion kan samtidig administrering av bilastin och inhibitorer av P-glykoprotein såsom t ex ketokonazol, erytromycin, cyklosporin, ritonavir eller diltiazem, öka plasmanivåerna av bilastin och därför öka risken för reaktioner av bilastin. Därför bör samtidig behandling med bilastin och P-glykoproteinhämmare undvikas hos patienter med måttligt eller kraftigt nedsatt njurfunktion.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Interaktion med mat:Mat försämrar påtagligt den orala biotillgängligheten av bilastin med 30%.
Interaktion med grapefruktjuice:Samtidigt intag av bilastin 20 mg och grapefruktjuice minskade biotillgängligheten med 30%. Denna effekt kan också vara relevant för andra fruktjuicer. Graden av minskad biotillgänglighet kan variera mellan olika tillverkare och frukter. Mekanismen för denna interaktion är en hämning av upptagstransportören OATP1A2, som bilastin är substrat för (se avsnitt 5.2). Läkemedel såsom ritonavir eller rifampicin som är substrat eller hämmare av OATP1A2 kan likaledes ha potential att reducera plasmakoncentrationerna av bilastin.
Interaktion med ketokonazol och erytromycin:Samtidigt intag av bilastin och ketokonazol eller erytromycin fördubblade AUC och ökade Cmax2-3 gånger för bilastin. Dessa förändringar kan förklaras av en interaktion med effluxtransportörer i tarmen, eftersom bilastin är substrat för P-gp och inte metaboliseras (se avsnitt 5.2). Dessa förändringar verkar inte påverka säkerhetsprofilen för bilastin och ketokonazol respektive erytromycin. Andra läkemedel såsom cyklosporin som är substrat eller hämmare av P-gp, kan likaledes ha potential att öka plasmakoncentrationen av bilastin.
Interaktion med diltiazem:Samtidigt intag av bilastin 20 mg och diltiazem 60 mg ökade Cmaxför bilastin med 50%. Denna effekt kan förklaras av interaktion med effluxtransportörer i tarmen (se avsnitt 5.2) och verkar inte påverka säkerhetsprofilen för bilastin.
Interaktion med alkohol:Den psykomotoriska förmågan efter samtidigt intag av alkohol och 20 mg bilastin var liknande den som observerades efter intag av alkohol och placebo.
Interaktion med lorazepam:Samtidigt intag av bilastin 20 mg och lorazepam 3 mg under 8 dagar förstärkte inte den dämpande CNS-effekten av lorazepam.
Pediatrisk population
Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna. Omfattningen av interaktionen med andra läkemedel och andra former av interaktion förväntas vara liknande i den pediatriska populationen mellan 12 och 17 år.
4.6 Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet: Det finns inga eller begränsad mängd data från användningen av bilastin i gravida kvinnor.
Djurstudier visar inga direkta eller indirekta skadliga effekter med avseende på reproduktionstoxicitet, födelse eller postnatal utveckling (se avsnitt 5.3). Som en försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av Bilaxten under graviditet.
Amning: Det är okänt om bilastin utsöndras i bröstmjölk. Utsöndringen av bilastin i modersmjölk har inte studerats i djur. Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med Bilaxten efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.
Fertilitet: Det finns ingen eller begränsad mängd klinisk data. Studier på råtta visade ingen negativ effekt på fertilitet (se avsnitt 5.3).
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
En studie utförd för att utvärdera effekterna av bilastin på förmågan att framföra fordon visade att behandling med 20 mg inte påverkade körförmågan. Patienterna bör dock informeras om att dåsighet förkomma kan i mycket sällsynta fall, vilket kan påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
Biverkningar
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
Förekomsten av biverkningar hos patienter som lider av allergisk rinokonjunktivit eller kronisk idiopatisk urtikaria behandlade med 20 mg bilastin i kliniska studier var jämförbar med förekomsten av biverkningar hos patienter som fick placebo (12,7% mot 12,8%).
De kliniska studier i fas II och III som utfördes under den kliniska utvecklingen omfattade 2 525 patienter, som behandlades med olika doser av bilastin, varav 1 697 fick bilastin 20 mg. I dessa studier fick 1 362 patienter placebo. De vanligast rapporterade biverkningarna hos patienter som fick 20 mg bilastin för indikationen allergisk rinokonjunktivit eller kronisk idiopatisk urtikaria var huvudvärk, sömnighetskänsla, yrsel och trötthet. Dessa biverkningar uppträdde med en jämförbar frekvens hos patienter som fick placebo.
Lista över biverkningar i tabellformat
Biverkningar som bedömdes åtminstone möjligen vara relaterade till bilastin, och rapporterades hos fler än 0,1 % av patienterna som fick 20 mg bilastin under det kliniska utvecklingsprogrammet (N = 1697), listas nedan.
Biverkningsfrekvenserna klassificeras enligt följande:
Mycket vanliga (1/10)
Vanliga(1/100, <1/10)
Mindre vanliga (1/1 000, <1/100)
Sällsynta(1/10 000, <1/1 000)
Mycket sällsynta (<1/10 000)
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)
Sällsynta, mycket sällsynta och biverkningar utan känd frekvens har inte inkluderats i tabellen.
|
Klassificering av organsystem |
Bilastin 20 mg n=1697 |
Alla doser av bilastin n=2525 |
|
|
Frekvens |
Biverkning |
||
|
Infektioner och infestationer |
|||
|
Mindre vanliga |
Oral herpes |
2 (0,12%) |
2 (0,08%) |
|
Metabolism och nutrition |
|||
|
Mindre vanliga |
Ökad aptit |
10 (0,59%) |
11 (0,44%) |
|
Psykiska störningar |
|||
|
Mindre vanliga |
Oro |
6 (0,35%) |
8 (0,32%) |
|
Sömnsvårigheter |
2 (0,12%) |
4 (0,16%) |
|
|
Centrala och perifera nervsystemet |
|||
|
Vanliga |
Somnolens |
52 (3,06%) |
82 (3,25%) |
|
Huvudvärk |
68( 4,01%) |
90 (3,56%) |
|
|
Mindre vanliga |
Yrsel |
14 (0,83%) |
23 (0,91%) |
|
Öron och balansorgan |
|||
|
Mindre vanliga |
Tinnitus |
2 (0,12%) |
2 (0,08%) |
|
Vertigo |
3 (0,18%) |
3 (0,12%) |
|
|
Hjärtat |
|||
|
Mindre vanliga |
Högergrenblock |
4 (0,24%) |
5 (0,20%) |
|
Sinusarytmi |
5 (0,30%) |
5 (0,20%) |
|
|
Elektrokardiogram QT-förlängning |
9 (0,53%) |
10 (0,40%) |
|
|
Andra EKG-avvikelser |
7 (0,41%) |
11 (0,44%) |
|
|
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum |
|||
|
Mindre vanliga |
Dyspné |
2 (0,12%) |
2 (0,08%) |
|
Obehag i näsan |
2 (0,12%) |
2 (0,08%) |
|
|
Torrhet i näsan |
3 (0,18%) |
6 (0,24%) |
|
|
Magtarmkanalen |
|||
|
Mindre vanliga |
Smärta i övre delen av magen |
11 (0,65%) |
14 (0,55%) |
|
Magsmärtor |
5 (0,30%) |
5 (0,20%) |
|
|
Illamående |
7 (0,41%) |
10 (0,40%) |
|
|
Obehag från magtrakten |
3 (0,18%) |
4 (0,16%) |
|
|
Diarré |
4 (0,24%) |
6 (0,24%) |
|
|
Muntorrhet |
2 (0,12%) |
6 (0,24%) |
|
|
Dyspepsi |
2 (0,12%) |
4 (0,16%) |
|
|
Gastrit |
4 (0,24%) |
4 (0,16%) |
|
|
Hud och subkutan vävnad |
|||
|
Mindre vanliga |
Pruritus |
2 (0,12%) |
4 (0,16%) |
|
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället |
|||
|
Mindre vanliga |
Trötthet |
14 (0,83%) |
19 (0,75%) |
|
Törst |
3 (0,18%) |
4 (0,16%) |
|
|
Förbättrat tidigare tillstånd |
2 (0,12%) |
2 (0,08%) |
|
|
Pyrexi |
2 (0,12%) |
3 (0,12%) |
|
|
Asteni |
3 (0,18%) |
4 (0,16%) |
|
|
Undersökningar |
|||
|
Mindre vanliga |
Ökat gamma-glutamyltransferas |
7 (0,41%) |
8 (0,32%) |
|
Ökat alaninaminotransferas |
5 (0,30%) |
5 (0,20%) |
|
|
Ökat aspartataminotransferas |
3 (0,18%) |
3 (0,12%) |
|
|
Ökat blodkreatinin |
2 (0,12%) |
2 (0,08%) |
|
|
Ökade triglycerider i blodet |
2 (0,12%) |
2 (0,08%) |
|
|
Ökad kroppsvikt |
8 (0,47%) |
12 (0,48%) |
|
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data): Palpitationer och takykardi har observerats efter godkännande för försäljning.
Beskrivning av utvalda biverkningar
Av de oftast rapporterade biverkningarna var två vanliga (somnolens och huvudvärk) och två mindre vanliga (yrsel och trötthet). Förekomsten av biverkningar i bilastin-gruppen vs. placebo-gruppen var 3,06 % vs. 2,86 % för somnolens, 4,01 % vs. 3,38 % för huvudvärk, 0,83 % vs. 0,59 % för yrsel och 0,83 % vs. 1,32 % för trötthet.
Nästan alla biverkningar, som ingår i tabellen ovan, observerades hos patienter som fick antingen bilastin 20 mg eller placebo med liknande förekomst.
Den information som samlades in under uppföljningen efter godkännande för försäljning har bekräftat säkerhetsprofilen som observerades under den kliniska utvecklingen.
Pediatrisk population
Under den kliniska utvecklingen var förekomsten, typen och svårighetsgraden av biverkningar hos ungdomar (mellan 12 och 17 år) samma som hos vuxna. Den information som samlats in om denna population (ungdomar) under uppföljningen efter godkännande för försäljning har bekräftat resultaten av de kliniska studierna.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
4.9 Överdosering
Information om akut överdos är baserad på erfarenhet av kliniska studier utförda under utvecklingen och uppföljningen efter godkännande för försäljning. Administration av bilastin vid doser 10-11 gånger högre än terapeutiska doser (220 mg som singeldos; eller 200 mg/dag under 7 dagar) till friska frivilliga var frekvensen av biverkningar som uppkom i samband med behandlingen dubbelt så hög jämfört med placebo. De vanligaste biverkningarna var yrsel, huvudvärk och illamående. Inga allvarliga biverkningar och ingen signifikant förlängning av QTc-intervallet rapporterades. Den information som samlades in under uppföljningen efter godkännandet för försäljning stämde överens med den information som rapporterades i de kliniska studierna.
Kritisk utvärdering av bilastins flerdoseffekt (100 mg x4 dagar) på ventrikulär repolarisering med en ”grundlig QT/QTc cross-over-studie” på 30 friska frivilliga visade ingen signifikant QTc-förlängning.
I fall av överdosering rekommenderas symtomatisk och supporterande behandling.
Det finns ingen känd specifik antidot mot bilastin.
5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Antihistaminer för systemiskt bruk, andra antihistaminer för systemiskt bruk, ATC-kod RO6AX29.
Bilastin är en icke-sederande, långverkande histaminantagonist med selektiv perifer H1-receptorantagonistaffinitet och har ingen affinitet för muskarina receptorer.
Bilastin inhiberade histamininducerade hudreaktioner under 24 timmar efter singeldoser.
I kliniska studier utförda på vuxna och ungdomar med allergisk rinokonjunktivit (säsongsbetonad och perenn), var bilastin 20 mg administrerat en gång dagligen under 14-28 dagar effektivt för att mildra symtom såsom nysningar, rinnande näsa, kliande näsa, täppt näsa, kliande ögon, tårar i ögonen och röda ögon. Bilastin behandlade effektivt symtomen i 24 timmar.
I två kliniska studier genomförda på patienter med kronisk idiopatisk urtikaria var bilastin 20 mg administrerat en gång dagligen under 28 dagar effektivt för att mildra intensiteten av klådan samt antalet och storleken av utslag, liksom patienternas obehag på grund av urtikaria. Patienterna förbättrade sina sömnförhållanden och livskvaliteten.
Ingen klinisk relevant förlängning av QTc-intervall eller andra kardiovaskulära effekter har observerats i kliniska studier utförda med bilastin, även vid doser på 200 mg dagligen (10 gånger den kliniska dosen) under 7 dagar hos 9 individer eller ens vid samtidig administrering tillsammans med P-gp-inhibitorer som ketokonazol, (24 individer) och erytromycin (24 individer). Utöver detta har en grundlig QT-studie utförts på 30 frivilliga individer.
I kontrollerade studier med den rekommenderade dosen 20 mg en gång dagligen var säkerhetsprofilen av bilastin i centrala nervsystemet jämförbar med placebo och incidensen av somnolens inte statistiskt skild från placebo. Bilastin vid doser upp till 40 mg per dag påverkade inte den pskykomotoriska förmågan i kliniska studier och påverkade inte körprestationen i ett standardtest av körförmågan.
Äldre patienter (65 år) inkluderade i fas II- och fas III-studier uppvisade ingen skillnad i effektivitet eller säkerhet jämfört med yngre patienter.
Pediatrisk population
Ungdomar (mellan 12 och17 år) deltog i den kliniska utvecklingen. 128 ungdomar fick bilastin under de kliniska studierna (81 i dubbelblinda studier av allergisk rinokonjunktivit). Ytterligare 116 patienter randomiserades till jämförelsesubstans eller placebo. Inga skillnader i säkerheten och effekten upptäcktes mellan vuxna och ungdomar.
Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet att skicka in studieresultat för Bilaxten för en grupp av den pediatriska populationen för allergisk rinokonjunktivit och urtikaria(information om pediatrisk användning finns i avsnitt 4.2).
5.2 Farmakokinetiska egenskaper
Absorption
Bilastin absorberas snabbt efter oral administration och når maximala plasmakoncentrationer efter cirka 1,3 timmar. Ingen ackumulation har noterats. Medelvärdet av bilastins perorala biotillgänglighet är 61 %.
Distribution
Studier in vitro ochin vivo har visat att bilastin är substrat för P-gp (se avsnitt 4.5, Interaktion med ketokonazol, erytromycin och diltiazem) och OATP (se avsnitt 4.5, Interaktion med grapefruktjuice). Bilastin verkar inte vara substrat för transportören BCRP eller de renala transportörerna OCT2, OAT1 och OAT3. Baserat på in vitrostudier förväntas bilastin inte hämma följande transportörer i den systemiska cirkulationen: P-gp, MRP2, BCRP, BSEP, OATP1B1, OATP1B3, OATP2B1, OAT1, OAT3, OCT1, OCT2 och NTCP, eftersom bara en svag inhibering noterades för P-gp, OATP2B1 och OCT1, med ett uppskattat IC50 på ≥300 µM, mycket högre än det beräknade kliniska Cmaxi plasma. Därför kommer dessa interaktioner inte att vara kliniskt relevanta. Baserad på dessa resultat kan det inte utslutas att bilastin hämmar transportörer i tarmslemhinnan, t.ex. P-gp.
I terapeutiska doser är bilastin till 84-90% bundet till plasmaproteiner.
Biotransformation
Bilastin varken inducerade eller inhiberade aktiviteten av CYP450-isoenzymer i studierin vitro.
Eliminering
I en massbalansstudie utförd på friska frivilliga återfanns efter administrering av en singeldos 20 mg 14C-bilastin nästan 95% av den givna dosen i urin (28,3%) och i faeces (66,5%) som oförändrat bilastin. Detta bekräftar att bilastin inte metaboliseras i någon signifikant utsträckning i människa. Den genomsnittliga halveringstiden för elimineringen beräknades hos friska frivilliga vara 14,5 timmar.
Linjäritet
Bilastin visar linjär farmakokinetik i det undersökta dosområdet (5 till 220 mg), med låg interindividuell variation.
Nedsatt njurfunktion
I en studie på individer med nedsatt njurfunktion ökade genomsnittligt (SD) AUC0-från 737,4 (±260,8) ngxhr/ml hos individer utan nedsatt funktion (GFR: >80 ml/min/1.73 m2) till: 967,4 (±140,2) ngxhr/ml hos individer med endast något nedsatt funktion (GFR: 50-80 ml/min/1,73 m2), 1384,2 (±263,23) ngxhr/ml hos individer med måttligt nedsatt funktion (GFR: 30 - <50 ml/min/1,73 m2), och 1708,5 (±699,0) ngxhr/ml hos individer med kraftigt nedsatt funktion (GFR: <30 ml/min/1,73 m2). Genomsnittlig (SD) halveringstid av bilastin var 9,3 h (± 2,8) hos individer utan nedsatt funktion, 15,1 h (± 7,7) hos individer med endast något nedsatt funktion, 10,5 h (± 2,3) hos individer med måttligt nedsatt funktion och 18,4 h (± 11,4) hos individer med kraftigt nedsatt funktion. Utsöndring via urinen av bilastin var i huvudsak avslutad efter 48 -72 timmar hos samtliga individer. Dessa farmakokinetiska förändringar förväntas inte ha någon kliniskt relevant påverkan på säkerheten vid användning av bilastin eftersom plasmanivåerna av bilastin hos patienter med nedsatt njurfunktion fortfarande ligger inom säkerhetsmarginalerna för bilastin.
Nedsatt leverfunktion
Det finns inga farmakokinetiska data från individer med nedsatt leverfunktion. Bilastin metaboliseras inte i människa. Eftersom resultaten från studien på individer med nedsatt njurfunktion indikerar att utsöndring via njurarna bidrar stort vid elimineringen, så förväntas utsöndring via gallan endast spela en marginell roll vid elimineringen av bilastin. Förändringar i leverfunktionen förväntas inte ha en kliniskt relevant påverkan på bilastins farmakokinetik.
Äldre
Endast begränsad mängd data finns tillgänglig från individer äldre än 65 år. Inga statistiskt signifikanta skillnader har observerats med avseende på bilastins farmakokinetik hos äldre patienter över 65 år jämfört med vuxna mellan 18 och 35 år.
Pediatrisk population
Ingen farmakokinetisk data finns tillgänglig hos ungdomar (mellan 12 och 17 år), då extrapolering från data hos vuxna ansågs lämplig för detta läkemedel.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
Icke-kliniska data på bilastin avslöjar inte några speciella risker för människor baserat på gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, upprepad dostoxicitet, genotoxicitet och karcinogenicitet.
I reproduktionstoxicitetsstudier har effekterna av bilastin på fostret (fostermortalitet pre- och postimplantation hos råtta och inkomplett ossifikation av skallbenen, sternebrae och extremiteteter hos kanin) endast observerats vid för modern toxiska doser. Exponeringsnivåerna vid NOAEL överskrider tillräckligt (30-faldig) exponeringen hos människor vid rekommenderad terapeutisk dos.
I fertilitetsstudier på råtta inducerade bilastin inga effekter på honliga och hanliga reproduktionsorgan när det gavs oralt upp till 1000 mg/kg/dag. Parning, fertilitet och dräktighet påverkades inte.
Det framgår i en distributionsstudie hos råtta med bestämning av läkemedelskoncentrationer med autodiografi att bilatstin inte ackumuleras i centrala nervsystemet.
6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen
Mikrokristallin cellulosa
Natriumstärkelseglykolat typ A (från potatis)
Vattenfri kolloidal silica
Magnesiumstearat
6.2 Inkompatibiliteter
Ej relevant.
6.3 Hållbarhet
5 år.
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Produkten är paketerad i en blisterförpackning som består av två delar:
Laminat som består av orienterad polyamid (utsidan av laminatet), aluminium och PVC (insidan av laminatet).
Aluminiumfolie
Aluminiumfolien är termoförseglad med en värmelack (PVC-PVAC-kopolymer och hartser av butylmetakrylat) på laminatet efter gjutning och fyllning med tabletter.
Varje blisterförpackning innehåller 10 tabletter. Blisterförpackningarna är paketerade i ytterkartonger.
Förpackningsstorlekar: 10, 20, 30, 40 och 50 tabletter. Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6 Särskilda anvisningar för destruktion
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Menarini International Operations Luxembourg S.A.
1, Avenue de la Gare
L-1611 Luxembourg
Luxemburg
8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
42287
9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
Datum för det första godkännandet: 2010-10-15
Datum för den senaste förnyelsen: 2015-09-08
10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2016-02-25
9