iMeds.se

Bisoprolol Teva

Läkemedelsverket 2014-10-01


PRODUKTRESUMÉ


1. LÄKEMEDLETS NAMN


Bisoprolol Teva 5 mg och 10 mg tabletter


2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING


Varje tablett innehåller 5 mg eller 10 mg bisoprololfumarat.

Hjälpämne med känd effekt: Laktosmonohydrat

För fullständig förteckning överhjälpämnen,se avsnitt 6.1.


3. LÄKEMEDELSFORM


Tablett


Bisoprolol Teva 5 mg: Tabletterna är ljusgula, spräckliga, runda, konvexa med följande identifieringsmärkning: Brytskåra på ena sidan med ”5” präglat till höger.

Tabletten kan delas i två lika stora doser.


Bisoprolol Teva 10 mg: Tabletterna är spräckligt beige, runda, konvexa med följande identifieringsmärkning: Brytskåra på ena sidan med ”1” präglat till vänster och ”0” till höger.

Tabletten kan delas i två lika stora doser.


4. KLINISKA UPPGIFTER


4.1 Terapeutiska indikationer


Hypertoni

Kronisk, stabil angina pectoris


4.2 Dosering och administreringssätt


Dosering

Dosen bör anpassas individuellt. Man bör starta med lägsta möjliga dos. Hos en del patienter räcker 5 mg per dag. Den vanliga dosen är 10 mg per dag och den maximala rekommenderade dosen är 20 mg per dag.


Nedsatt njur- eller leverfunktion

Hos patienter med allvarligt nedsatt njurfunktion(kreatinin-clearance < 20 ml/min) och patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion bör den dagliga dosen inteöverstiga 10 mg.


Äldre

Ingen dosjustering krävs i normala fall. Det rekommenderas att behandlingen inleds med lägsta möjliga dos.


Pediatrisk population

Det finns ingen erfarenhet av detta läkemedel hos barn och ungdomar. Sådan användning kan därför ej rekommenderas.


Avslutandet av behandling

Behandlingen bör ej avslutas plötsligt (se 4.4 Varningar och försiktighet). Dosen bör minskas långsamt genom en veckovis halvering av dosen.


Administreringssätt

Bisoprolol Teva 5 mg och 10 mg tabletter är avsedda för oral användning


4.3 Kontraindikationer


Bisoprolol är kontraindicerat för patienter med



4.4 Varningar och försiktighet


Andra formuleringar av bisoprolol används vid behandling av kronisk hjärtsvikt. Användning av beta-blockerare vid denna indikation kräver stor försiktighet och bör inledas enligt ett strikt titreringsförfarande. Under denna fas krävs små doshöjningar vilket inte är möjligt med detta läkemedel. Detta läkemedel skall därför ej användas vid behandling av kronisk hjärtsvikt.


Insättning av behandling med bisoprolol kräver regelbunden övervakning, speciellt vid behandling av äldre.


För patienter med ischemisk hjärtsjukdom är det särskilt viktigt att undvika att behandlingen avbryts plötsligt, såvida det inte finns starka skäl för det, eftersom det kan leda till en övergående försämring av patientens hjärtsjukdom. Det finns risk för hjärtinfarkt och plötslig död om behandlingen plötsligt avbryts hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom. För ytterligare information, se avsnitt 4.2.


Kombination med amiodaron rekommenderas ej på grund av risken för kontraktil automatism och överledningsstörningar (hämning av kompensatoriskt sympatikuspåslag).


Kombination med kalciumantagonister av verapamil- eller diltiazem-typ och med centralt verkande antihypertensiva medel rekommenderas i allmänhet inte (se även avsnitt 4.5).


Bisoprolol måsteanvändas med försiktighet vid:



Patienter med psoriasis eller som tidigare haftpsoriasis bör endast få beta-blockerare efter en grundlig utredning av risker kontra fördelar.


Behandling med bisoprolol kan maskera symtom på tyreotoxikos.


Till patienter med feokromcytom får bisoprolol ges först efter alfareceptorblockad.


Hos patienter som genomgår allmän narkos måste anestesiologen vara medveten om beta-blockad. Om det är nödvändigt att sätta ut behandlingen med beta-blockerare före operation, ska detta ske gradvis och avslutas omkring 48 timmar före narkos.


Vid brokial astma eller annan kronisk obstruktiv lungsjukdom som kan ge symtom rekommenderas samtidig behandling med bronkdilaterande terapi. I enstaka fall kan en ökad luftvägsobstruktion inträffa hos astmapatienter, och dosen av beta2-stimulerare kan behöva höjas.


Detta läkemedel innehåller laktos och bör därför inte användas av personer med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.


4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


Kombinationer som ej rekommenderas


Kalciumantagonister av verapamil-typ och i mindre utsträckning avdiltiazem-typ: Negativinverkan på kontraktilitetoch atrioventrikulär överledning. Intravenös administrering av verapamil till patienter som behandlas med beta-blockerare kan leda till allvarlig hypotoni och atrioventrikulärt block.


Centralt verkande antihypertensiva läkemedel: Samtidig behandling medcentralt verkande antihypertensiva läkemedel kan leda till nedgång i hjärtfrekvens och hjärtminutvolym och till vasodilation. Ett snabbt utsättande kan öka risken för återkommande hypotoni.


Monoaminooxidashämmare (förutom MAO-B hämmare):Förstärkthypoton effekt av beta-blockerare men även risk för hyperton kris.


Kombinationer som bör användas med försiktighet


Klass I antiarytmika (t.exdisopyramid, kinidin): Effektenpå atrioventrikulär överledningstid och negativ inotrop effekt kan förstärkas.


Klass III antiarytmika (t.examiodaron): Effektenpå atrioventikuläröverledningstid kan förstärkas.


Kalciumantagonister av dihydropyridin-typ: Samtidig behandling med beta-blockerare medför enökad risk för hypotonioch en ökad risk för ytterligare försämrad kammarpumpsfunktion hos patienter med hjärtsvikt kan inte uteslutas.


Parasympatikomimetiska läkemedel: Samtidig användning kan öka den atrioventrikulära överledningstidenoch risken förbradykardi.


Andra beta-blockerareinklusive topikala beta-blockerare (t ex ögondroppar för behandling av glaukom) kan bidra till en ökad systemisk effekt av bisoprolol.


Insulin och perorala antidiabetesläkemedel:Ökning av blodsockersänkande effekt. En blockering av beta-adrenoreceptorer kan maskera symtomen på hypoglykemi.


Digitalisglykosider:En ökad atrioventrikulär överledningstid, minskad hjärtfrekvens.


Anestetika:Dämpningav reflextakykardi och en ökad risk för hypotoni (för ytterligareinformation omanestesi, se även avsnitt 4.4).


Icke steroidaantiinflammatoriska medel (NSAID):NSAID kan minska den hypotona effekten av bisoprolol.


Ergotaminderivat:Försämrad perifer cirkulation.


Beta-sympatomimetika (t ex isoprenalin, dobutamin): Kombinationmed bisoprolol kan minska effekten av båda substanserna.


Sympatomimetiska läkemedel som aktiverar både beta- och alfa-adrenoreceptorer: Kombination med bisoprolol kan leda till ökat blodtryck.


Samtidig behandling med antihypertoniläkemedel liksom med andra läkemedel med blodtryckssänkande potential kan medföra en ökad risk för hypotoni.

Tricykliska antidepressivaläkemedel,barbiturater, fentiaziner liksom andra antihypertensiva läkemedelkan ge en förstärkt blodtryckssänkande effekt.


Baklofen:Förstärktblodtryckssänkande effekt.


Amifostin: Förstärkt blodtrycksänkande effekt.


Kombinationer som bör övervägas

Meflokin:Ökadrisk för bradykardi.


4.6 Fertilitet, graviditetoch amning


Graviditet:

Bisoprolol rekommenderas inteunder graviditet såvida inte behandling är absolut nödvändig. Om behandling anses nödvändig rekommenderas att det uteroplacentala blodflödet och fostrets tillväxt övervakas. Om oönskade effekter på graviditeten eller på fostret uppstår rekommenderas att en alternativ behandling övervägs. Det nyfödda barnet måsteövervakas noga. Symtom på hypoglykemi och bradykardi uppkommer vanligen inom de första 3 dagarna.


Amning:

Amningrekommenderas inte vidbehandling med bisoprolol.


4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner


Individuellavariationer gällande reaktion på läkemedletkan förekomma och förmågan att köra bil eller använda maskiner kan försämras. Detta måste beaktasspeciellt då behandlingen inleds, i samband med förändringar av medicineringen samt vid intag av alkohol.


4.8 Biverkningar


Biverkningsfrekvenserna delas in i grupper enligt nedanstående:

Mycket vanliga(≥1/10)

Vanliga(≥1/100 och <1/10),

Mindre vanliga(≥1/1 000och <1/100),

Sällsynta (≥1/10 000 och <1/1 000),

Mycket sällsynta(<1/10 000)

Ingenkänd frekvens (kan inte beräknas från tillgängligadata)


Immunsystemet

Sällsynta: Uppkomstenav antinukleära antikroppar och i exceptionella fall SLE-syndrom, som försvinner då behandlingen avslutas.


Metabolism och nutrition

Sällsynta: Hypoglykemi


Psykiska störningar

Mindre vanliga: Sömnstörningar, depression

Sällsynta: Mardrömmar, hallucinationer


Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga: Trötthet, utmattning, yrsel*,huvudvärk*

Sällsynta: Synkope


Ögon

Sällsynta: Försämrat tårflöde

Mycket sällsynta: Konjunktivit


Öron och balansorgan

Sällsynta: Hörselrubbningar


Hjärtat

Mindre vanliga: Bradykardi, AV-överledningsstörningar försämringav redan etableradhjärtsvikt


Blodkärl

Vanliga: Känsla av kyla eller domning i ben och armar, Raynauds syndrom, förvärrande av existerande claudicatio intermittens, hypotoni (framförallt hos patienter med hjärtsvikt)

Mindre vanliga: Ortostatiskhypotoni


Andningsvägar bröstkorg och mediastinum

Mindre vanliga: Bronkospasm hos patienter med bronkial astma eller tidigare obstruktiv luftvägssjukdom.

Sällsynta: Allergisk rinit


Magtarmkanalen

Vanliga: Mag-tarmbesvär såsom illamående, kräkningar, diarré, förstoppning, buksmärtor


Lever och gallvägar

Sällsynta: Hepatit


Hud och subkutan vävnad

Sällsynta: Överkänslighetsreaktioner såsom klåda, rodnad ochhudutslag

Mycket sällsynta: Beta-blockerare kan framkallaeller försämra psoriasis eller inducera psoriasislikande utslag, alopeci


Muskuloskeletala systemet och bindväv

Mindre vanliga: Muskelsvaghet, muskelkramper, artropati


Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Sällsynta: Potensstörningar


Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga: Fatigue*

Mindre vanlig: Kraftlöshet


Undersökningar

Sällsynta: Förhöjda nivåer av triglycerider, förhöjda nivåer av leverenzymer (ALAT, ASAT)


*Dessa symtom uppträder framförallt vid behandlingsstart. De är vanligtvis milda ochförsvinner normalt inom 1-2 veckor.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).


Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se


4.9 Överdosering


Symtom

De vanligaste symtomen på överdosering av bisoprolol är bradykardi, hypotoni, bronkospasm, akut hjärtinsufficiens och hypoglykemi.Det finns en stor individuell variation för känsligheten av en enstaka hög dos av bisoprolol och patienter med hjärtsvikt är troligtvis mycket känsliga.


Behandling

Omöverdosering sker rekommenderas attbehandling med bisoprolol avbrytsoch stödjande och symtomatisk behandling sättas in. Resorption av bisoprolol i magtarmkanalen skall förhindras; magpumpning eller administration av absorbenter (t.ex. aktivt kol) och laxerande preparat (t.ex. natriumsulfat) kan användas. Andningen skall övervakas och vid behov bör respiratorbehandling inledas. Bronkospasm bör behandlas med bronkodilaterare såsom isoprenalin eller beta2-sympatomimetika. Kardiovaskulära komplikationer bör behandlas symtomatiskt: AV-block (andra eller tredje graden) kräver noggrann övervakning och bör behandlas med isoprenalininfusion eller insättning av temporär pacemaker. Bradykardi bör behandlas med intravenös atropin (eller M-metylatropin). Blodtrycksfall eller chock bör behandlas med plasmasubstitution och vasopressorer. Hypoglykemi kan behandlas med i.v. glukos.


Begränsad data indikerar att bisoprolol knappast är dialyserbart.


5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER


5.1 Farmakodynamiska egenskaper


Farmakoterapeutisk grupp: selektiv beta1- blockerare, ATC kod: C07AB07


Bisoprolol är en potent, selektiv beta1-adrenoreceptorblockerare utan sympatomimetisk aktivitet. Liksom andra beta1-blockerare är verkningsmekanismen vid hypertoni oklar. Det är emellertid känt att bisoprolol sänker plasmareninaktiviteten.


Hos patienter med angina pectoris resulterar beta-receptorerblockaden i sänkt hjärtfrekvens och syrebehov.


Bisoprolol har lokalanestetiska effekter liknande propranolol.


5.2 Farmakokinetiska egenskaper


Bisoprolol absorberas nästan fullständigt. Tillsammans med en mycket liten första passage effekt i levern, resulterar det i en hög biotillgänglighet på cirka 90 %. Plasmaproteinbindningen är ungefär 30 %. Distributionsvolymen är 3,5 l/kg. Totalt clearance är cirka 15 l/timme.


Halveringstiden är 10-12 timmar och effektdurationen 24 timmar vilket gör det möjligt att dosera en gång dagligen. Bisoprolol utsöndras ur kroppen via två vägar. 50 % metaboliseras av levern till inaktiva metaboliter vilka sedan utsöndras via njurarna. Resterande 50 % utsöndras via njurarna oförändrad. Eftersom elimineringen sker i samma utsträckning i njurarna och levern, krävs ingen dosjustering för patienter med försämrad leverfunktion eller njurinsufficiens. Kinetiken hos bisoprolol är lineär och oberoende av ålder.


Hos patienter med kronisk hjärtsvikt (NYHA grad III) är plasmakoncentrationerna av bisoprolol högre och halveringstiden förlängd jämfört med friska försökspersoner. Maximal plasmakoncentration vid steady state är 64+21 ng/ml vid en daglig dos på 10 mg och halveringstiden är 17+5 timmar.


5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter


Gängse studier avseendesäkerhetsfarmakologi,allmäntoxicitet, genotoxicitet och karcinogenicitet visade inte några särskilda risker för människa.Som för andra beta-blockerare är bisoprolol modertoxiskt (försämrat födointag och minskad kroppsvikt) samt embryo- och fostertoxiskt (ökad frekvens av resorptioner, minskad födelsevikt, försenad fysisk utveckling) men var inte teratogent vid höga doser.


6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER


6.1 Förteckning över hjälpämnen


Laktosmonohydrat

Mikrokristallin cellulosa

Magnesiumstearat

Krospovidon


Färgämnen

Bisoprolol Teva 5 mg: Gul PB 22812 (gul järnoxid (E172))

Bisoprolol Teva 10 mg: Beige PB 27215 (röd och gul järnoxid (E172))


6.2 Inkompatibiliteter


Ej relevant


6.3 Hållbarhet


3 år


6.4 Särskilda förvaringsanvisningar


Förvaras vid högst 25C.


6.5 Förpackningstyp och innehåll


Blisterförpackningav kraftig aluminiumfolie och PVC/PVDC, värmeförseglad med lack och förpackat i kartong. Varje kartong innehåller antingen; 20, 28, 30, 50, 56, 60, 98, 100 eller 100x1 (endos) tabletter.

Eventuellt kommer inte allaförpackningsstorlekar att marknadsföras.


6.6 Särskilda anvisningarför destruktionoch övrig hantering


Inga särskilda anvisningar.


7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


Teva Sweden AB, Box 1070, 251 10 Helsingborg, Sverige


8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


Bisoprolol Teva 5 mg: 16368

Bisoprolol Teva 10 mg: 16369


9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE


Datum för det första godkännandet: 1 december 2000

Datum för den senaste förnyelsen: 3 april 2010


10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN


2014-10-01