iMeds.se

Brexidol

Information för alternativet: Brexidol 20 Mg Tablett, visa andra alternativ

Produktresumé

1Läkemedlets Namn

Brexidol 20 mg tabletter

2Kvalitativ och Kvantitativ Sammansättning

En tablett innehåller piroxikam--cyklodextrin motsvarande 20 mg piroxikam.


Hjälpämne med känd effekt: Laktosmonohydrat 102,8 mg/tablett


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3Läkemedelsform

Tablett

Tabletten kan delas i två lika stora doser.

4Kliniska Uppgifter

4.1Terapeutiska indikationer

Piroxikam är indicerat för symtomlindring vid osteoartrit, reumatoid artrit och Bechterews sjukdom (pelvospondylit). På grund av säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.2, 4.3 och 4.4) utgör piroxikam inget förstahandsalternativ om ett NSAID-preparat är indicerat.


Beslutet att förskriva piroxikam ska baseras på en total riskbedömning för den enskilda patienten (se avsnitt 4.3 och 4.4).

4.2Dosering och administreringssätt

Förskrivning av piroxikam ska initieras av läkare med erfarenhet av diagnostisk utvärdering och behandling av patienter med inflammatoriska eller degenerativa reumatiska sjukdomar.


Den maximala rekommenderade dagliga dosen är 20 mg.


Risken för oönskade effekter kan minimeras genom att använda lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid för symtomlindring. Effekt och tolerabilitet av behandlingen ska följas upp inom 14 dagar. Om fortsatt behandling krävs ska den ske med regelbunden uppföljning.


Eftersom samband mellan piroxikambehandling och ökad risk för gastrointestinala komplikationer påvisats bör eventuellt behov av kombinationsbehandling med slemhinneskyddande läkemedel (t.ex. misoprostol eller protonpumpshämmare) noga övervägas, särskilt för äldre patienter.


Tabletterna sväljes med vätska. Tabletterna är delbara. Absorptionen av piroxikam påverkas ej av samtidigt intag av antacida och/eller föda.

4.3Kontraindikationer

4.4Varningar och försiktighet

Biverkningar kan minimeras genom att använda lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid för symtomlindring.


Den kliniska nyttan och tolerabiliteten ska utvärderas regelbundet och behandlingen ska avbrytas omedelbart vid hudreaktioner eller relevanta gastrointestinala händelser.


Gastrointestinala effekter, risker för gastrointestinala sår, blödning och perforation

NSAID-preparat, inklusive piroxikam, kan orsaka allvarliga gastrointestinala tillstånd, som blödning, sår och perforation av magsäcken, tunntarmen eller tjocktarmen, som kan vara fatala. Dessa allvarliga biverkningar kan inträffa när som helst, med eller utan varningssymtom, hos patienter som behandlas med NSAID-preparat.


Både kort- och långvarig NSAID-exponering ökar risken för allvarliga gastrointestinala incidenter. Resultat från observationsstudier tyder på att piroxikam kan vara associerat med ökad risk för allvarlig gastrointestinal sjukdom jämfört med andra NSAID-preparat.


Patienter med signifikanta riskfaktorer för allvarliga gastrointestinala incidenter ska endast behandlas med piroxikam efter noggrant övervägande (se avsnitt 4.3 och nedan).


Eventuell kombinationsbehandling med slemhinneskyddande medel (t.ex. misoprostol eller protonpumpshämmare) bör noga övervägas (se avsnitt 4.2).


Allvarliga gastrointestinala komplikationer

Identifiering av riskpatienter

Risken att utveckla allvarliga gastrointestinala komplikationer ökar med åldern. Patienter över 70 år löper hög risk för komplikationer. Läkemedlet rekommenderas inte till patienter över 80 år.


Patienter som samtidigt tar orala kortikosteroider, selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) eller får trombocytaggregationshämmande medel, t.ex. acetylsalicylsyra i låg dos, löper ökad risk att drabbas av allvarliga gastrointestinala komplikationer (se nedan och avsnitt 4.5). Liksom för övriga NSAID-preparat bör kombinationsbehandling med skyddande läkemedel (t.ex. misoprostol eller protonpumpshämmare) övervägas för dessa riskpatienter.


Patienter och läkare ska vara uppmärksamma på varningstecken och symtom på gastrointestinala sår och/eller gastrointestinal blödning under behandling med piroxikam. Patienter ska uppmanas att rapportera alla nya eller ovanliga magsymtom under behandlingen. Om man misstänker en gastrointestinal komplikation under behandlingen ska piroxikam utsättas omedelbart och ytterligare klinisk utvärdering och behandling övervägas.


Hudreaktioner

Livshotande hudreaktioner av typen Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN) har rapporterats vid användning av piroxikam. Patienter ska informeras om tecken och symtom på hudreaktioner och övervakas noga med avseende på dessa hudreaktioner. Det är störst risk att SJS och TEN utvecklas under behandlingens första veckor. Om symtom eller tecken på SJS eller TEN (t.ex. progressiva hudutslag, ofta med blåsor eller skadade slemhinnor) uppstår, ska behandlingen med piroxikam avbrytas. Tidig diagnos och utsättande av läkemedlet som misstänks orsaka symtomen ger bäst resultat för att förhindra progress av SJS och TEN. Ett tidigt utsättande innebär som regel bättre prognos. Om en patient har utvecklat SJS eller TEN vid användning av piroxikam, får patienten aldrig behandlas med piroxikam igen.


Resultat från observationsstudier tyder på att piroxikam kan vara associerat med högre risk för allvarliga hudreaktioner än andra NSAID-preparat som inte är av oxikamtyp.


I sällsynta fall kan allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner ha sitt ursprung i vattkoppor.

Än så längekan NSAIDs bidragande roll i försämringen av dessa infektioner inte uteslutas. Därför rekommenderas det attundvika behandling med piroxikam vid vattkoppor.


Försiktighet ska iakttas vid behandling av patienter med SLE samt av patienter med nedsatt hjärtfunktion.


Vid behandling av patienter med lätt till måttlig hjärtsvikt, njursjukdom eller leversjukdom speciellt vid samtidig diuretikabehandling måste risken för vätskeretention och försämrad njurfunktion beaktas.


Brexidol, liksom andra antiinflammatoriska medel av icke-steroid natur, minskar trombocytaggregationen och förlänger blödningstiden, varför försiktighet bör iakttas vid dosering till patienter med ökad blödningsbenägenhet.


Liksom för andra icke-steroida antiinflammatorika har ödem, främst ankelödem, rapporterats hos ett fåtal patienter. Detta bör beaktas vid behandling av äldre patienter eller patienter med nedsatt hjärtfunktion, där Brexidol kan ge upphov till hjärtinsufficiens.


Användning av Brexidol kan minska fertiliteten och rekommenderas därför inte till kvinnor som önskar bli gravida. Detta gäller för alla läkemedel som hämmar cyklooxygenas/prostaglandinsyntes.


Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukosgalaktosmalabsorption.

4.5Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Följande kombinationer bör undvikas:


Acetylsalicylsyra/NSAID

Liksom för andra NSAID-preparat ska samtidig behandling med piroxikam och acetylsalicylsyra, eller andra NSAID, inklusive andra piroxikamläkemedel, undvikas, eftersom data saknas som styrker att sådana kombinationer ger bättre resultat än behandling med enbart piroxikam, dessutom ökar risken för biverkningar (se avsnitt 4.4). Kliniska studier har visat att samtidig användning av piroxikam och acetylsalicylsyra minskar plasmakoncentrationen av piroxikam till omkring 80 % av det normala värdet.


Antikoagulantia

NSAID-preparat, inklusive piroxikam, kan förstärka effekten av antikoagulantia som warfarin. Därför ska samtidig användning av piroxikam och antikoagulantia som warfarin undvikas (se avsnitt 4.3).


Metotrexat

NSAID hämmar den tubulära sekretionen av metotrexat och en viss metabolisk interaktion med minskad clearance av metotrexat som följd kan också förekomma. Därför skall man vid högdosbehandling med metotrexat alltid undvika förskrivning av NSAID-preparat.

Risken för eventuell interaktion mellan NSAID-preparat och metotrexat måste beaktas även vid lågdosbehandling med metotrexat, speciellt när det gäller patienter med nedsatt njurfunktion. När kombinationsbehandling måste genomföras bör njurfunktionen följas.


Följande kombinationer kan kräva dosanpassning:


ACE-hämmare

Risken för försämrad njurfunktion och eventuellt njurinsufficiens kan vara ökad vid samtidig behandling av patienter med nedsatt njurfunktion med ACE-hämmare och NSAID. Dessutom kan den antihypertensiva effekten av ACE-hämmare minskas av NSAID.


Beta-receptorblockerande medel

Antiflogistika av NSAID-typ motverkar den antihypertensiva effekten av beta-receptorblockerande medel.


Ciklosporin

Administrering av NSAID-läkemedel samtidigt med ciklosporin anses kunna öka risken för nefrotoxicitet pga minskad syntes av prostacyklin i njuren. Vid kombinationsbehandling måste därför njurfunktionen följas noggrant.


Cimetidin

Cimetidin förlänger halveringstiden av piroxikam hos friska försökspersoner från genomsnittligt 37 till 52 timmar med motsvarande ökning av plasmakoncentrationen. Lämpligt att sänka dosen av piroxikam något.


Kolestyramin

Samtidig tillförsel av kolestyramin oralt (och sannolikt även av kolestipol) bryter den enterohepatiska cirkulationen av piroxikam, tenoxikam resp. meloxikam efter parenteral administrering. Detta resulterar i en snabbare clearance av dessa antiflogistika och lägre plasmakoncentration. Eftersom koncentration/effekt-studier saknas för dessa medel är den kliniska betydelsen av interaktionen svårbedömd. Kombinationen bör helst undvikas.


Kortikosteroider

Ökad risk för gastrointestinala sår och blödningar (se avsnitt 4.4).


Litium

Fallrapporter talar för att piroxikam minskar litiums renala clearance med risk för stigande litiumhalter i serum. Kombinationen bör undvikas såvida inte frekventa kontroller av serumhalten av litium kan genomföras och eventuell reduktion av litiumdosen göras.


Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI)

Ökad risk för gastrointestinal blödning (se avsnitt 4.4).


Takrolimus

Administrering av NSAID-läkemedel samtidigt med takrolimus anses kunna öka risken för nefrotoxicitet p.g.a. minskad syntes av prostacyklin i njuren. Vid kombinationsbehandling måste därför njurfunktionen följas noggrant.


Tiazider och loop-diuretika

Antiflogistika av NSAID-typ har visats kunna motverka den diuretiska effekten av furosemid respektive bumetanid, möjligen via hämning av prostaglandinsyntesen. De kan även motverka den antihypertensiva effekten av tiazider.


Trombocytaggregationshämmande läkemedel

Ökad risk för gastrointestinal blödning (se avsnitt 4.4).

4.6Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Hämning av prostaglandinsyntesen kan påverka graviditeten och/eller embryonal/fosterutveckling på ett negativt sätt. Data från epidemiologiska studier tyder på en ökad risk för missfall, samt risk för hjärtmissbildning och gastroschisis efter intag av en prostaglandinsynteshämmare under tidig graviditet. Den absoluta risken för kardiovaskulär missbildning ökade från mindre än 1 % till cirka 1,5 %. Risken tros öka med högre dos samt med behandlingens längd. Hos djur har tillförsel av prostaglandinsynteshämmare visats leda till ökad förekomst av pre- och postimplantationsförluster samt embryo/fetal död. Ökad förekomst av flera missbildningar, inklusive kardiovaskulära, har dessutom rapporterats hos djur som exponerats för en prostaglandinsynteshämmare under den organbildande perioden. Under den första och andra trimestern av graviditeten skall Brexidol användas endast då det är absolut nödvändigt. Om Brexidol används av en kvinna som önskar bli gravid, eller tas under den första och andra trimestern av graviditeten bör dosen vara så låg och behandlingstiden så kort som möjligt.


Under tredje trimestern av graviditeten kan alla prostaglandinsynteshämmare utsätta

fostret för:


Modern och fostret, vid graviditetens slut, för:


Ovanstående medför att Brexidol är kontraindicerat under tredje trimestern av graviditeten.


Amning

Piroxikam passerar över i modersmjölk, men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser.

4.7Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Brexidol har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

4.8Biverkningar

Mindre än 15% av de patienter som behandlats med piroxikam har fått biverkningar. Vanligast är gastrointestinala besvär (cirka 12%). Nedanstående biverkningsfrekvenser är nästan uteslutande baserade på dosen 20 mg per dygn.


Vanliga (>1/100)

Allmänna: Huvudvärk.

Blod: Anemi.

GI: Diarré, dyspepsi.

Metabol: Stegring av S-urea.

Mindre vanliga

(1/100-1/1000)

Allmänna: Ödem, trötthet, yrsel.

GI: Blödningar, ulcus.

Hud: Exantem.

Lever: Förhöjda transaminaser.

Sällsynta

(<1/1000)

Blod: Aplastisk anemi, hämning av trombocytaggregationen, trombocytopeni.

GI: Perforering.

Hud: Urtikaria, ljusöverkänslighetsreaktioner, erythema mutiforme, Stevens-Johnsons syndrom, allergisk purpura (Henoch-Schönlein), toxisk epidermal nekrolys (Lyells syndrom).

Lever: Hepatit, ikterus.

Luftvägar: Astma/bronkospasm, rinit.

Öron: Hörselnedsättning.

Allvarliga hudreaktioner (severe cutaneous adverse reactions, SCARs), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN) har rapporterats (se avsnitt 4.4).


I sällsynta fall förekommer allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner i samband med vattkoppor.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detalj nedan).


Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9Överdosering

Symtom

Illamående, kräkningar, buksmärtor, diarré. Huvudvärk, yrsel, somnolens, medvetslöshet, kramper, andningsdepression. Metabolisk acidos. Eventuellt lever- och njurpåverkan, benmärgsdepression, cirkulationspåverkan.


Behandling

Om befogat ventrikeltömning, kol i upprepade doser. Sörj för god diures. Antacida vid behov och övrig symtomatisk behandling.


Toxicitet

20 mg till 4-åring gav lindrig intoxikation, 100 mg till 2-åring gav allvarlig intoxikation. 600 mg till vuxen gav måttlig till allvarlig medan 1,8 g till annan vuxen gav måttlig intoxikation.

5Farmakologiska Egenskaper

5.1Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel, NSAID

ATC-kod: M01AC01


Brexidol är ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroid natur med antipyretiska och analgetiska egenskaper. Det innehåller piroxikam som aktiv substans i komplex med β-cyklodextrin i förhållandet 1:2,5. β-cyklodextrin är ett stärkelsehydrolysat framställt genom enzymatisk nedbrytning. Komplexet ger ökad löslighet och därmed snabbare absorption av piroxikam. Effekten efter en engångsdos inträder därför snabbare än för vanligt piroxikam.

Medlets antiinflammatoriska effekt sammanhänger sannolikt med förmågan att hämma prostaglandinsyntesen. Detta innebär också att piroxikam hämmar trombocytaggregationen. Piroxikam hämmar även den renala prostacyklinsyntesen. Hos patienter med normal njurfunktion är denna effekt utan väsentlig betydelse. Hos patienter med kronisk njurinsufficiens, hjärtinsufficiens eller leverinsufficiens samt tillstånd med förändringar i plasmavolymen kan den hämmade prostaglandinsyntesen leda till akut njurinsufficiens, vätskeretention och hjärtsvikt.

5.2Farmakokinetiska egenskaper

Piroxikam absorberas nästan fullständigt och maximal plasmakoncentration uppnås inom 1–3 timmar. Steady state koncentrationen uppnås inom 4–13 dygn. Plasmaproteinbindningen är hög (99%). Distributionsvolymen uppgår till ca 120 ml/kg kroppsvikt, vilket väsentligen motsvarar extracellulärrummet. Halveringstiden i plasma är ca 50 timmar. Farmakokinetiken hos piroxikam är inte dosberoende. Piroxikam metaboliseras så gott som fullständigt och mindre än 5% av dygnsdosen utsöndras i ometaboliserad form i urin och feces. Metaboliterna utsöndras främst via urinen. Metaboliseringen sker huvudsakligen genom hydroxylering av pyridylringen på sidokedjan följt av konjugering med glukuronsyra och eliminering via urinen.

5.3Prekliniska säkerhetsuppgifter

-

6Farmaceutiska Uppgifter

6.1Förteckning över hjälpämnen

Laktosmonohydrat, krospovidon, natriumstärkelseglykolat, hydratiserad kolloidal kiseldioxid, pregelatiniserad majsstärkelse och magnesiumstearat.

6.2Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3Hållbarhet

3 år.

6.4Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25C.

6.5Förpackningstyp och innehåll

7 och 20 tabletter i värmeformade PVC/PVdC blister med Al/PVdC förslutning.


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Inga särskilda anvisningar.

7Innehavare av Godkännande För Försäljning

Takeda Pharma AB

Box 3131

169 03 Solna

Nummer på godkännande för försäljning

11844

Datum för Första Godkännande/Förnyat Godkännande

1993-06-18/2008-06-18

Datum för Översyn av Produktresumén

2016-07-07