Buprenorphine Sandoz
PRODUKTRESUMÉ
1. LÄKEMEDLETS NAMN
Buprenorphine Sandoz 5 mikrogram/timme depotplåster
Buprenorphine Sandoz 10 mikrogram/timme depotplåster
Buprenorphine Sandoz 15 mikrogram/timme depotplåster
Buprenorphine Sandoz 20 mikrogram/timme depotplåster
2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
Buprenorphine Sandoz 5 mikrogram/timme depotplåster:
Varje depotplåster om 6,25 cm2 innehåller 5 mg buprenorfin och avger 5 mikrogram buprenorfin per timme.
Buprenorphine Sandoz 10 mikrogram/timme depotplåster:
Varje depotplåster om 12,5 cm2 innehåller 10 mg buprenorfin och avger 10 mikrogram buprenorfin per timme.
Buprenorphine Sandoz15 mikrogram/timme depotplåster:
Varje depotplåster om 18,75 cm2 innehåller 15 mg buprenorfin och avger 15 mikrogram buprenorfin per timme.
Buprenorphine Sandoz20 mikrogram/timme depotplåster:
Varje depotplåster om 25 cm2 innehåller 20 mg buprenorfin och avger 20 mikrogram buprenorfinper timme.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3. LÄKEMEDELSFORM
Depotplåster.
Produktenbestår av ettläkemedelsinnehållandedepotplåsterintegrerad meden överdimensioneradblektgul-bruntäcklapputan någon aktivsubstans.Depotplåstretärrektangulärtmed rundadehörn. Depotplåstret är märkt med:
Buprenorphinum 5 µg/h
Buprenorphinum 10 µg/h
Buprenorphinum 15 µg/h
Buprenorphinum 20 µg/h
4. KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
Behandling av icke maligna smärtor av måttlig intensitet
när en opiod krävs för att uppnå
tillräcklig smärtlindring.
Buprenorphine Sandoz är inte lämpligt för behandling av akuta smärttillstånd.
Buprenorphine Sandozär avsett för vuxna.
4.2 Dosering och administreringssätt
Dosering
Patienter från 18 år och uppåt
Den lägsta Buprenorphine Sandoz dosen (Buprenorphine Sandoz5 mikrogram/timme depotplåster) skall användas som initial dos. Hänsyn bör tas till patientens tidigare användning av opioider (se avsnitt 4.5), samt patientens aktuella allmäntillstånd och medicinska status.
Buprenorphine Sandozskall inte användasvid högredoserän de rekommenderade.
Buprenorphine Sandoz skall administreras var 7:e dag.
Titrering
Under inledande behandling med Buprenorphine Sandoz, skall patienten vid behov ta kortverkande kompletterande smärtstillande läkemedel i normal dosering(se avsnitt 4.5) tills smärtstillande effekt av Buprenorphine Sandozhar uppnåtts.
Buprenorphine Sandoz dosen får inte ökas förrän efter tre dagar, när maximal effekt av given dos uppnåtts. Efterföljande dosökningarkan därefter titreras utifrån behov av kompletterande smärtlindring och patientens respons på depotplåstrets analgetiska effekt.
För att öka dosen skall det aktuella depotplåstret bytas ut mot ett större depotplåster, eller också kan en kombination av plåster användas på olika ställen för att uppnå den önskade dosen. Det rekommenderas att inte mer än två plåster appliceras samtidigt, med en maximal dos på 40 mikrogram/timme.Patienten skall observeras noggrannt och regelbundet för att bedöma den optimala dosen och behandlingstiden.
Övergång från opioider
Buprenorphine Sandozkan användas som alternativ till behandling med andra opioider. Sådana patienter skall starta med den lägsta tillgängliga dosen (Buprenorphine Sandoz5 mikrogram/timme depotplåster) och vid behov fortsätta ta kortverkande smärtstillande läkemedel (se avsnitt 4.5) under titreringen.
Behandlingstid
Buprenorphine Sandoz bör under inga omständigheter administreras längre än vad som är absolut nödvändigt. Om långvarig smärtbehandling med Buprenorphine Sandoz är nödvändig mot bakgrund av sjukdomens art och svårighetsgrad bör noggrann och regelbunden övervakning ske (om det behövs med avbrott i behandlingen) för att fastställa om ytterligare behandling krävs och i så fall i vilken omfattning.
Avslutning av behandlingen
Den smärtstillande effekten varar en tid efter att plåstret har tagits bort, medan koncentrationen av buprenorfin i serum gradvis minskar. Detta bör man ta hänsyn till om man planerar att behandlingen med Buprenorphine Sandoz skall följas av behandling med någon annan opioid. Som en huvudregel bör inte efterföljande opioid ges inom 24 timmar efter att plåstret tagits bort. För närvarande finns det endast begränsad information tillgänglig om startdosen för andra opioider som administreras efter att behandlingen med plåstret har avslutats (se avsnitt 4.5).
Särskilda patientgrupper
Äldre
Det är inte nödvändigt att justera dosen för äldre patienter.
Nedsatt njurfunktion
Ingen särskild dosjustering krävs för patienter med nedsatt njurfunktion.
Nedsatt leverfunktion
Buprenorfin metaboliseras i levern. Effektens intensitet och duration kan påverkas hos patienter med nedsatt leverfunktion. Därför bör patienter med leverinsufficiens övervakas noggrant under behandling med Buprenorphine Sandoz.
Patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion kan ackumulera buprenorfin under behandling med Buprenorphine Sandoz. Man bör då överväga alternativ behandling, och Buprenorphine Sandozskall användas med försiktighet, om över huvud taget, på sådana patienter.
Pediatrisk population
Buprenorphine Sandoz har inte studerats hos patienter under 18 år. Därför rekommenderas inte Buprenorphine Sandoz till denna patientgrupp.
Administreringssätt
Transdermal användning.
Applicering av plåstret:
Buprenorphine Sandozskall placeras på icke-irriterad, intakt hud på utsidan av överarmen, övre delen av bröstkorgen, övre delen av ryggen eller på sidan av bröstkorgen men inte på hud med stora ärr. Buprenorphine Sandozskall placeras på en relativt hårfri eller nästan helt hårfri hudyta. Om en sådan plats inte finns bör huden på platsen klippas med sax, inte rakas.
Om applikationsplatsen måste rengöras skall detta endast göras med rent vatten. Tvål, alkohol, olja, lotioner och slipande produkter får ej användas. Huden måste vara torr innan plåstret appliceras. Buprenorphine Sandozskall appliceras omedelbart efter uttagning från den förslutna påsen. När skyddslagret tagits bort skall plåstret tryckas bestämt på plats med handflatan i cirka 30 sekunder. Se till att kontakten är fullständig, särskilt runt kanterna. Om plåstrets kanter börjar släppa kan de tejpas fast med lämplig hudtejp.
Att bada, duscha eller simma skall inte påverka plåstret. Om plåstret lossnar skall ett nytt sättas på.
Ett nytt plåster bör inte användas på samma hudparti under de följande 3-4 veckorna (se avsnitt 5.2).
4.3 Kontraindikationer
-
överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
-
hos opioidberoende patienter och för behandling av narkotikaabstinens
-
vid tillstånd med potentiell eller pågående kraftigt försämrad funktion hos andningscentrum och andningsfunktion
-
hos patienter som behandlas eller har behandlats med MAO-hämmare under de senaste två veckorna (se avsnitt 4.5)
-
hos patienter som lider av myasthenia gravis
-
hos patienter som lider av delirium tremens.
4.4 Varningar och försiktighetsmått
Buprenorphine Sandoz bör användas med särskild försiktighet hos patienter med akut alkoholförgiftning, krampanfall,skallskada, chock, nedsatt medvetandegrad av okänd orsak, intrakraniella lesioner eller ökat intrakraniellt tryck samt hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion (se avsnitt 4.2).
Signifikant andningsdepressionhar associerats med buprenorfin, särskilt vid intravenös administrering. Ett antal dödsfall på grund av överdos har inträffat när missbrukare använt buprenorfin intravenöst, oftast tillsammans med benzodiazepiner. Ytterligaredödsfall på grund av överdos har rapporterats dåetanol och benzodiazepiner har använts i kombination med buprenorfin (se avsnitt 4.5).
Buprenorphine Sandoz rekommenderas ej för smärtlindring omedelbart postoperativt eller i andra situationer som kännetecknas av ett smalt terapeutiskt fönster eller snabbt varierande behov av smärtlindring.
Kontrollerade studier på människor och djur tyder på att buprenorfin är mindre beroendeframkallande än rena agonistanalgetika. Hos människor har endast begränsade euforiska effekter observerats med buprenorfin. Detta kan leda till ett visst missbruk av produkten och man bör därför vara försiktig vid ordination till patienter som är kända för att, eller misstänks, ha missbrukat läkemedel.
Kronisk användning av buprenorfin kan leda till utveckling av fysiskt beroende. Om utsättningssymtom (abstinenssyndrom) inträffar är de i allmänhet lindriga, börjar efter två dagar och kan pågå i upp till två veckor. Abstinenssymtomen innefattar oro, ångest, nervositet, sömnlöshet, hyperkinesi, tremor och gastrointestinala störningar.
Patienter med
feber eller som utsätts för extern värme
Patienter som bär plåstret bör uppmanasatt
undvika att exponera applikationsområdet för externa värmekällor,
exempelvis värmedynor, elektriska värmefiltar, värmelampor, bastu,
heta bad, uppvärmda vattensängar och dylikt, eftersom detta kan
leda till att absorptionen av buprenorfin ökar. Vid behandling av
patienter med feber bör man vara medveten om att feber också kan
öka absorptionen, vilket kan leda till ökade plasmakoncentrationer
av buprenorfin och därmed ökad risk för biverkningar.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Buprenorphine Sandoz får inte användas samtidigt med MAO-hämmare eller av patienter som fått MAO-hämmare under de senaste två veckorna (se avsnitt 4.3).
Effekter av andra aktiva substanser på farmakokinetiken för buprenorfin
Buprenorfin metaboliseras främst genom glukuronidering och i mindre utsträckning (omkring 30 %) via CYP3A4. Samtidig behandling med CYP3A4-hämmare kan leda till förhöjda plasmakoncentrationer med en förstärkt buprenorfinverkan.
Studier med CYP3A4-hämmaren ketokonazol gav inga kliniskt relevanta ökningar av högsta plasmakoncentration (Cmax) eller total (AUC) buprenorfinexponering.
Interaktionen mellan buprenorfin och CYP3A4-enzyminducerare har inte studerats. Samtidig administrering av Buprenorphine Sandoz och enzyminducerare (t.ex. fenobarbital, karbamazepin, fenytoin och rifampicin) kan leda till ökat clearance, vilket skulle kunna leda till en minskad effekt.
Minskning av blodflödet i levern, vilket kan orsakas av vissa bedövningsmedel (t.ex. halotan) och andra läkemedel kan leda till minskad hepatisk utsöndring av buprenorfin.
Farmakodynamiska interaktioner
Buprenorphine Sandoz skall användas med försiktighet tillsammans med:
Bensodiazepiner: Denna kombination kan potentiera centralt utlöst andningsdepression, med risk för död (se avsnitt 4.4).
Andra centralnervöst hämmande substanser: andra opioidderivat
(analgetika och hostdämpande medel innehållande t.ex. morfin,
dextropropoxifen, kodein, dextrometorfan eller noskapin). Vissa
antidepressiva, sederande H1-receptorantagonister, alkohol,
anxiolytika, neuroleptika, klonidin och relaterade substanser.
Dessa kombinationer ökar den centralnervösa hämningen.
Vid typiska analgetiska doser fungerar buprenorfin som en ren my-receptoragonist. I kliniska studier av buprenorfin depotplåster, där patienter som fick rena my-agonistopioider (upp till 90 mg morfin oralt eller morfinekvivalenter oralt per dag) överfördes till buprenorfin depotplåster, förekom inga rapporter om abstinenssyndrom eller opioidabstinens under övergången från den ursprungliga opioiden till buprenorfin depotplåster (se avsnitt 4.4).
4.6 Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet
Uppgifter saknas från behandling av gravida kvinnor med Buprenorphine Sandoz. Djurstudier har visat reproduktionstoxicitet (se avsnitt 5.3). Den potentiella risken för människor är okänd.
Mot slutet av graviditeten kan höga doser av buprenorfin, även efter en kort behandlingsperiod, orsaka andningsdepression hos nyfödda. Långvarig administrering av buprenorfin under den sista trimestern kan orsaka abstinenssyndrom hos det nyfödda barnet. Därför bör Buprenorphine Sandoz inte användas under graviditet eller av kvinnor i fertil ålder som ej använder adekvat preventivmedel.
Amning
Buprenorfinutsöndrasi bröstmjölk. Studier av råttor har visat att buprenorfin kan hämma mjölkutsöndringen. Tillgängligafarmakodynamiska/toxikologiska djurdataharvisatutsöndring av buprenorfin i bröstmjölk (se avsnitt 5.3). Därför bör användning av Buprenorphine Sandoz under amning undvikas.
Fertilitet
Ingahumandataom effekten
avbuprenorfinpåfertilitetfinnstillgängliga. Ienfertilitetochtidig
embryonalutvecklingsstudiesågs
ingaeffekter påreproduktionsparametrarobserverades
hoshan-ellerhonråttor(se avsnitt 5.3).
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Buprenorphine Sandoz har en stor inverkan på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Även då det används enligt anvisningarna kan Buprenorphine Sandoz påverka patientens reaktioner i en sådan utsträckning att trafiksäkerheten och förmågan att handha maskiner kan försämras. Detta gäller särskilt i början av behandlingen och i samband med andra centralt verkande medel, såsom alkohol, lugnande medel, sedativa och hypnotika. Läkaren bör ge en individuell rekommendation. En allmän restriktion är inte nödvändig i de fall då en stabil dos används.
Patienter som påverkas, och upplever biverkningarunder behandlingens insättande eller titrering till en högre dos, bör inte framföra fordon eller använda maskiner. Detta gäller också i åtminstone 24 timmar efter plåstret har tagits bort.
4.8 Biverkningar
Allvarliga negativa effekter som kan associeras med behandling
med Buprenorphine Sandozi klinisk användning påminner om de reaktioner
som observerats för andra opioidanalgetika, bland annat nedsatt
respiration (särskilt vid samtidigt användning av andra
CNS-hämmande medel) och hypotoni (se avsnitt 4.4).
Följande biverkningar har uppträtt:
Mycket vanliga (≥1/10)
Vanliga (≥1/100, <1/10)
Mindre vanliga (≥1/1000, <1/100)
Sällsynta (≥1/10 000, <1/1000)
Mycket sällsynta (<1/10 000)
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)
|
Klassificering av organsystem |
Mycket vanliga |
Vanliga |
Mindre vanliga |
Sällsynta |
Mycket sällsynta |
|
Immun systemet |
|
|
över-känslighet |
|
anafylaktiska reaktioner, anafylaktoida reaktioner |
|
Metabolism och nutrition |
|
anorexi |
dehydrering |
|
|
|
Psykiska störningar |
|
förvirring, depression, sömnlöshet, nervositet |
sömn- störningar, rastlöshet, agitation, depersonalisering, euforiskt stämningsläge, affektlabilitet, ångest, hallucinationer, mardrömmar stämningsläge , affektlabilitet, ångest, hallucinationer, mardrömmar |
psykotisk störning, minskad libido |
beroende, humör-svängningar |
|
Centrala och perifera nervsystemet |
huvudvärk, yrsel, sömnighet |
parestesi |
sedering, smak-förvrängning, dysartri, hypoestesi minnes-nedsättning, migrän, synkope, tremor, onormal koordination, nedsatt koncentrationsförmåga |
balans-rubbningar, talstörningar |
ofrivilliga muskel samman-dragningar |
|
Ögon |
|
|
ögontorrhet, dimsyn |
synrubbning, ögonlocks-ödem, mios |
|
|
Öron och balansorgan |
|
|
tinnitus, vertigo |
|
öronsmärta |
|
Hjärtat |
|
|
angina pectoris, palpitationer, takykardi |
|
|
|
Blodkärl |
|
vasodilatation |
hypotoni, cirkulations-kollaps, hypertoni, rodning |
|
|
|
Andnings-vägar, bröstkorg och mediastinum |
|
andnöd |
förvärrad astma, hosta, hypoxi, rinit, pipande andning, hyperventi-lering, hicka |
andnings-depression, andningssvikt |
|
|
Magtarm-kanalen |
förstoppning, illamående, kräkningar |
buksmärta, diarré, dyspepsi, muntorrhet |
flatulens |
divertikulit, dysfagi, ileus |
|
|
Lever och gallvägar |
|
|
|
gallkolik |
|
|
Hud och subkutan vävnad |
klåda, erytem |
utslag, svettningar, exantem |
torr hud, ansiktsödem, urtikaria, kontakt-dermatit |
|
pustler, blåsor |
|
Muskulo-skeletala systemet och bindväv |
|
|
muskel kramper, myalgi, muskel svaghet, muskel spasmer |
|
|
|
Njurar och urinvägar |
|
|
urinretention, miktions-störningar |
|
|
|
Reproduktionsorgan och bröstkörtel |
|
|
|
erektil dysfunction, sexuell dysfunktion |
|
|
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället |
klåda på applikations-platsen, reaktion på applikations-platsen |
trötthet, asteni, smärta, perifiert ödem, erytem på applikations-platsen, utslag på applikations-platsen, bröstsmärta |
uttröttning, influensa-liknande sjukdom, pyrexi, stelhet, ödem, abstinens-symptom |
inflammation på applikations-platsen* |
|
|
Under-sökningar |
|
|
ökning av alaninamino-transferas, viktminskning |
|
|
|
Skador och förgiftningar och behandlings-komplika-tioner |
|
|
olycksfall (fallskador) |
|
|
* I vissa fall kan fördröjda lokala allergiska reaktioner uppträda med tydliga tecken på inflammation. I sådana fall skall behandlingen med Buprenorphin Sandoz avslutas.
Buprenorfin uppvisar en låg risk för fysiskt beroende. Efter avslutad behandling med Buprenorphine Sandoz är det mindre sannolikt att abstinenssymtom uppträder. Detta kan bero på den mycket långsamma dissociationen av buprenorfin från opioidreceptorerna och den gradvisa minskningen av plasmakoncentrationerna av buprenorfin (normalt över en period på 30 timmar efter att det sista plåstret har tagits bort). Efter långvarig användning av Buprenorphine Sandoz kan abstinenssymtom som liknar dem som uppträder vid opioidabstinens dock inte uteslutas helt. Abstinenssymtomen innefattar oro, ångest, nervositet, sömnlöshet, hyperkinesi, tremor och gastrointestinala störningar.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
4.9 Överdosering
Symtom
Symtom liknande dem för andra centralt verkande analgetika kan förväntas. Dessa omfattar andningsdepression, sedering, dåsighet, illamående, kräkningar, kardiovaskulär kollaps och uttalad mios.
Behandling
Ta bort eventuella plåster från patientens hud. Upprätta och upprätthåll öppna luftvägar, understöd eller kontrollera respirationen vid behov och upprätthåll adekvat kroppstemperatur och vätskebalans. Syre, intravenösa vätskor, vasopressorer och andra stödjande åtgärder bör användas vid behov.
En specifik opioidantagonist, såsom naloxon, kan upphäva effekterna av buprenorfin. Dock kan naloxonvara mindreeffektivtför att motverka effektenavbuprenorfinän andraμ-opioid agonister. Börjamed de vanligadoserna vid behandlingmedkontinuerlig intravenösnaloxonmenhöga doserkanvara nödvändigt.
5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Analgetika, opioider
ATC-kod: N02AE01
Verkningsmekanism
Buprenorfin är en partiell opioidagonist som verkar på my-opioidreceptorn. Den har också antagonistisk aktivitet på kappa-opioidreceptorn.
Klinisk effekt och säkerhet
Effekten har visats i sju pivotala fas-3 studier som pågick i upp till 12 veckor med patienter med icke-malign smärta av olika etiologi. Patienter med måttlig och svår artros och ryggsmärtor ingick i studierna. B visade en kliniskt signifikant minskning av smärtan (cirka 3 poäng på BS-11-skalan) och signifikant bättre smärtkontroll jämfört med placebo.
En långtids öppen uppföljningsstudie (n=384) har också genomförts med patienter med icke‑malign smärta. Med kontinuerlig dosering kunde smärtan kontrolleras i 6 månader hos 63 % av patienterna, i 12 månader hos 39 % av patienterna, i 18 månader hos 13 % av patienterna och i 21 månader hos 6 %. Cirka 17 % stabiliserades med en dos på 5 mikrogram/timme, 35 % med en dos på 10 mikrogram/timme och 48 % med en dos på 20 mikrogram/timme.
5.2 Farmakokinetiska uppgifter
Absorption
Efter applikation av Buprenorphine Sandoz diffunderar buprenorfin från depotplåstret genom huden. I kliniska farmakologiska studier uppgick mediantiden för att buprenorfin depotplåster10 mikrogram/timme skulle tillföra detekterbara buprenorfinkoncentrationer (25 pikogram/ml) till cirka 17 timmar. Analys av residualbuprenorfin i plåstren efter 7 dagars användning visar att ungefär 15 % av det ursprungliga innehållet har tillförts. En studie av biotillgängligheten, jämfört med intravenös administrering,bekräftar att denna mängd har absorberats systemiskt. Buprenorfinkoncentrationerna förblir relativt konstanta under den 7 dagar långa användning av plåstren.
Applikationsplats:
En studie av friska försökspersoner visade att den farmakokinetiska profilen för buprenorfin som tillfördes via buprenorfin depotplåster är likartad vid applicering på utsidan av överarmen, övre delen av bröstkorgen, övre delen av ryggen eller på sidan av bröstkorgen (mellersta axillarlinjen, 5:e interkostala mellanrummet). Absorptionen varierar till viss del beroende på applikationsområdet och exponeringen är som mest omkring 26 % högre då plåstret appliceras på den övre delen av ryggen jämfört med på sidan av bröstkorgen.
I en studie av friska försökspersoner som fick buprenorfin depotplåster upprepade gånger på samma plats observerades en nästan fördubblad exponering med en 14 dagar lång viloperiod. Av detta skäl rekommenderas en rotation av applikationsplatserna, och att ett nytt plåster inte placeras på samma ställe på huden på 3-4 veckor.
I en studie av friska försökspersoner orsakade applicering av värmedyna direkt på depotplåster en övergående ökning av blodkoncentrationen av buprenorfin på 26-55 % . Koncentrationerna återgick till det normala inom 5 timmar efter det att värmekällan hade avlägsnats. Av detta skäl rekommenderas ej att direkta värmekällor, såsom varmvattenflaskor, värmedynor eller elektriska filtar, appliceras direkt på plåstret. En värmedyna som placerades på deoptplåster-platsen omedelbart efter borttagning av plåstret ändrade inte absorptionen från depån i huden.
Distribution
Det föreligger bevis för enterohepatisk recirkulation.
Studier på icke-dräktiga och dräktiga råttor har visat att buprenorfin passerar över blod-hjärnbarriären och placentabarriären. Koncentrationerna i hjärnan (som endast innehöll oförändrat buprenorfin) efter parenteral administrering var 2–3 gånger högre än efter oral administrering. Efter intramuskulär eller oral administrering ackumuleras till synes buprenorfin i magtarmkanalens lumen hos fostret – förmodligen på grund av gallvägsutsöndring, eftersom den enterohepatiska cirkulationen inte är fullt utvecklad.
Varje depotplåster ger en stabil tillförsel av buprenorfin i upp till sju dagar och steadystateuppnås under den första applikationen. Efter borttagande av Buprenorphine Sandoz minskar buprenorfinkoncentrationen med cirka 50 % på 12timmar (mellan 10 och 24 timmar).
Buprenorfin är till omkring 96 % bundet till plasmaproteiner.
Studier av intravenöst buprenorfin har uppvisat en stor distributionsvolym, vilket tyder på omfattande distribution av buprenorfin. I en studie av intravenöst buprenorfin hos friska försökspersoner var distributionsvolymen vid steady state 430 l, vilket återspeglar den stora distributionsvolymen och lipofiliteten för den aktiva substansen. Efter intravenös administrering utsöndras buprenorfin och dess metaboliter i gallan, och distribueras inom flera minuter till cerebrospinalvätskan. Buprenorfinkoncentrationerna i cerebrospinalvätskan tycks vara cirka 15–25 % av de samtidiga plasmakoncentrationerna.
Biotransformering och eliminering
Buprenorfinmetabolismen i huden efter applikation av Buprenorphine Sandoz är försumbar. Efter transdermal applicering elimineras buprenorfin via hepatisk metabolism med efterföljande biliär och renal eliminering av lösliga metaboliter. Den hepatiske metabolismen, via CYP3A4 och UGT1A1/1A3 enzymerna, leder till två huvudmetaboliter, norbuprenorfin respektive buprenorfin 3-O-glukuronid. Norbuprenorfin glukuronideras före eliminering. Buprenorfin elimineras även via faeces. I en studie på postoperativa patienter visade sig den totala elimineringen av buprenorfin vara cirka 55 l/h.
Norbuprenorfin är den enda kända aktiva metaboliten av buprenorfin.
Effekter av buprenorfin på farmakokinetiken för andra aktiva substanser:
Baserat på in vitro-studier i humana mikrosomer och hepatocyter, har buprenorfin inte någon potential för att hämma metabolism som katalyseras av CYP450-enzymerna CYP1A2, CYP2A6 och CYP3A4 vid de koncentrationer som uppnås vid användning av Buprenorphine Sandoz 20 mikrogram/timme depotplåster. Effekten på metabolism som katalyseras av CYP2C8, CYP2C9 och CYP2C19 har inte studerats.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
Reproduktions och
utvecklingstoxicitet
Ingen effekt på fertilitet eller generell reproduktionsförmåga kunde observeras hos råttor behandlade med buprenorfin. I toxikologiska studier på fosterutveckling hos råttor och kaniner som använde buprenorfin kunde man inte observera någon fostertoxicitet. I en toxikologisk studie på råtta med buprenorfin före och efter födsel hade ungarna en dödlighet, minskad kroppsvikt och samtidigt hade mamman en mindre mat konsumtion och kliniska tecken.
Genotoxicitet
En standarduppsättning genotoxicitetstester indikerade att buprenorfin inte är genotoxiskt.
Karcinogenicitet
Långtidsstudier på råttor och möss visade ingen karcinogen potential som är relevant för människor.
Systemisk
toxicitetochhudtoxicitet
Itoxicitetsstudier
meden dos och upprepad dosering på
råtta, kanin, marsvin, hund och minigris, orsakadebuprenorfin
depotplåster minimalaelleringa oönskadesystemiskahändelser, medanhudirritationobserverades
hosallaundersökta
arter.
Tillgängliga toxikologiska uppgifter tyder inte på någon sensibiliserande potential för tillsatserna i depotplåstren.
6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen
Skyddsskikt (tas bort innan plåstret
appliceras):
Silikoniserad poly(etentereftalat)-film
Häftskikt (innehållande buprenorfin):
Levulinsyra
Oleyloleat
Povidon K90
Akrylsyra-butylakrylat-2-(etylhexyl) akrylat-vinylacetat sampolymer (5:15:75:5).
Separerande film (mellan häftskikten med och utan buprenorfin):
poly(etentereftalat)-film
Häftskikt (utan buprenorfin):
Akrylatlim
Baksidesskikt (med printad text):
Polyuretan-film
Trycksvärta
6.2 Inkompatibiliteter
Ej relevant.
6.3 Hållbarhet
18 månader
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras vid
högst 25°C.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Varjeplåster ärindividuellt förpackat i en barnskyddande påse, som består av PET/Alu/PE.
Kartonger
innehållande 1, 2, 3, 4, 5, 8, 10, 12 eller 20
depotplåster.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6 Anvisningar för användning och hantering samt destruktion
Det använda depotplåstret ska vikas ihop med den klibbiga sidan inåt. Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Sandoz A/S
Edvard Thomsens Vej 14
2300 Köpenhamn S
Danmark
8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
5 mg: 50657
10 mg: 50658
15 mg: 50659
20 mg: 50660
9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
2016-02-04
10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2016-10-06