PRODUKTRESUMÉ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Cytarabine Mylan 20 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

Cytarabine Mylan 100 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Cytarabine Mylan 20 mg/ml: 1 ml lösning innehåller 20 mg cytarabin.

1 injektionsflaska à 5 ml innehåller 100 mg cytarabin.

1 injektionsflaska à 25 ml innehåller 500 mg cytarabin.

1 injektionsflaska à 50 ml innehåller 1 000 mg cytarabin.

Cytarabine Mylan 100 mg/ml: 1 ml lösning innehåller 100 mg cytarabin.

1 injektionsflaska à 20 ml innehåller 2 000 mg cytarabin.

Hjälpämnen:

Cytarabine Mylan 20 mg/ml: 1 ml lösning innehåller 6,8 mg natriumklorid motsvarande 2,67 mg/ml natrium.

Detta bör tas i beaktande av patienter som står på saltfattig kost.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Injektions-/infusionsvätska, lösning.

Klar, färglös lösning.

pH 7,0 ‑ 9.5

Osmolaritet: 250–400 mOsm/l

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

För remissionsinduktion vid akut myeloisk leukemi hos vuxna och för övriga akuta leukemier hos vuxna och barn, inklusive profylax och behandling vid engagemang av det centrala nervsystemet (meningeal leukemi).

4.2 Dosering och administreringssätt

Cytarabine Mylan 20 mg/ml, injektions-/infusionsvätska, lösning är avsedd för intravenös, intramuskulär, subkutan eller intratekal användning.

Cytarabine Mylan 100 mg/ml, injektions-/infusionsvätska, lösning är avsedd för intravenös användning.

Subkutan injektion tolereras i allmänhet väl och kan rekommenderas vid användning i underhållsbehandling.

Cytarabin 100 mg/ml ska inte administreras intratekalt.

Behandling med cytarabin ska inledas av, eller efter konsultation med, läkare med omfattande erfarenhet av cytostatikabehandling. Endast generella rekommendationer kan ges, då akut leukemi nästan uteslutande behandlas med kombinationer av cytostatika.

Dosrekommendationer kan ges utifrån kroppsvikt (mg/kg) eller enligt BSA (kroppsyta, mg/m²). Dosrekommendationer kan omvandlas från sådana utifrån kroppsvikt till sådana relaterade till kroppsyta med hjälp av nomogram.

Dos och doseringsschema för induktionsbehandling varierar beroende på vilken regim som används.

Följande dosregimer har använts för kontinuerlig behandling vid remissionsinduktion.

Följande dosregimer har använts för intermittent behandling vid remissionsinduktion.

Det första beviset på förbättring av märgen har rapporterats inträffa 7–64 dagar (i genomsnitt 28 dagar) efter behandlingens början.

Om en patient inte uppvisar vare sig toxicitet eller remission efter ett rimligt försök, är i allmänhet försiktig administrering av högre doser befogat. Som regel har patienterna visat sig tolerera högre doser när dessa ges som snabb intravenös injektion jämfört med långsam infusion. Denna skillnad beror på den snabba metabolismen av cytarabin och som följd den höga dosens korta verkningstid.

Dos och doseringsschema för underhållsbehandling varierar beroende på vilken regim som används.

Följande dosregimer har använts för kontinuerlig behandling efter remissionsinduktion.

i) Remission som har inducerats av cytarabin eller av andra läkemedel kan underhållas med intravenösa eller subkutana injektioner med 1 mg/kgen eller två gånger per vecka.

ii) Cytarabin har även administrerats i doser på 100–200 mg/m²som kontinuerlig infusion i 5 dagar per månad som monoterapi eller i kombination med andra cytostatika.

Intratekalt

Doser mellan 5–30 mg/m² BSA har administrerats.

För behandling av meningeal leukemi ges vanligtvis en dos på 30 mg/m² BSA var 4:e dag tills fynden i cerebrospinalvätskan är normala, följt av ytterligare en dos. Injektionen ska ges långsamt. Se 4.8.

Hög dos:

Cytarabin2–3 g/m²ges, under noggrann medicinsk övervakning, som monoterapi eller i kombination med andra cytostatika som intravenös infusion, under 1–3 timmar var 12:e timme i 2–6 dagar (totalt 12 doser per cykel). Den totala behandlingsdosen på 36 g/m²bör inte överskridas. Behandlingscyklernas frekvens beror på behandlingssvaret samt hematologisk och icke-hematologisk toxicitet. Se även försiktighet (4.4) för krav gällande avbrytande av behandling.

Pediatriska patienter:

Säkerhet för spädbarn har inte fastställts.

Patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion:

Patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion: Dosen bör minskas.

Cytarabin kan dialyseras. Därför bör cytarabin inte administreras omedelbart före eller efter dialys.

Äldre patienter:

Behandling med höga doser hos patienter > 60 år bör endast administreras efter noggrann utvärdering av risk-nytta.

Administreringssätt:

Anvisningar om spädning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt 6.6.

4.3 Kontraindikationer

4.4 Varningar och försiktighet

Varningar:

Cytarabin är en potent benmärgshämmare. Behandlingen bör inledas med försiktighet hos patienter med preexisterande läkemedelsinducerad benmärgssuppression. Undersökningar av benmärgen bör utföras regelbundet efter att blaster har försvunnit från det perifera blodet.

Resurser bör finnas tillgängliga för hantering av komplikationer, eventuellt livshotande, av benmärgssuppression (infektion orsakad av granulocytopeni och andra nedsatta kroppsförsvar samt blödning orsakad av trombocytopeni).

Anafylaktiska reaktioner har förekommit vid cytarabinbehandling. Anafylaxi som lett till akut hjärt-lungstillestånd och som krävt återupplivning har rapporterats. Detta inträffade omedelbart efter intravenös administrering av cytarabin.

Svår och i vissa fall fatal toxicitet i det centrala nervsystemet, magtarmkanalen och lungor (som skiljer sig från den som kan ses med konventionella behandlingsregimer med cytarabin) har rapporterats efter vissa experimentella doseringsscheman för cytarabin. Dessa reaktioner inkluderar reversibel korneal toxicitet, cerebral och cerebellär dysfunktion som vanligtvis är reversibel, somnolens, kramper, svåra gastrointestinala sår inklusive pneumatosis cystoides intestinalis som leder till peritonit, sepsis och leverabscess, samt lungödem.

Cytarabin har påvisats vara karcinogent hos djur. Risken för en liknande effekt bör hållas i åtanke vid utformning av patientens långtidsbehandling.

Försiktighet:

När läkemedelsinducerad märgdepression har resulterat i trombocytantal under 50 000 eller antalet polymorfonukleära celler under 1 000 per kubikmillimeter, ska behandlingen avbrytas eller modifieras. Antalet formade element i det perifera blodet kan fortsätta att minska efter att läkemedlet har satts ut och nå lägsta värden efter läkemedelsfria intervall på fem till sju dagar. Om indicerat sätts behandlingen in igen vid otvetydiga tecken på märgens återhämtning (i efterföljande benmärgsundersökningar). Patienter vars läkemedel är utsatt tills normala perifera blodvärden uppnås kan undgå kontroll.

Hos vuxna patienter med akut icke-lymfocytär leukemi har perifer motorisk och sensorisk neuropati förekommit efter konsolidering med höga doser cytarabin, daunorubicin och krisantaspas.

Patienter som behandlas med höga doser cytarabin bör kontrolleras för neuropati, eftersom ändringar i doseringsschema kan behövas för att undvika irreversibla neurologiska störningar.

Svår och i vissa fall fatal lungtoxicitet, andnödsyndrom hos vuxna (ARDS) och lungödem har förekommit efter doseringsscheman för behandling med höga doser cytarabin.

När intravenösa doser ges snabbt blir patienterna ofta illamående och kan kräkas under flera timmar efteråt. Detta besvär har en tendens att vara lindrigare när läkemedlet infunderas.

Bukömhet (peritonit) och guajakpositiv kolit med samtidig neutropeni och trombocytopeni har rapporterats hos patienter som behandlats med konventionella doser av cytarabin i kombination med andra läkemedel. Patienterna har svarat på icke-operativ medicinsk behandling.

Fördröjd progressiv uppåtstigande paralys som resulterat i dödsfall har rapporterats hos barn med AML efter konventionella doser av intravenöst cytarabin i kombination med andra läkemedel.

Både lever- och njurfunktion bör kontrolleras under behandling med cytarabin.

Hos patienter med preexisterande nedsatt leverfunktion bör cytarabin endast administreras med yttersta försiktighet.

Regelbundna kontroller av benmärgs-, lever- och njurfunktion bör utföras hos patienter som behandlas med cytarabin.

Liksom andra cytostatika kan cytarabin inducera hyperurikemi sekundärt till snabb lys av cancerceller. Läkaren bör kontrollera patientens nivåer av urinsyra i blodet och vara beredd att använda sådana stödjande och farmakologiska åtgärder som kan behövas för att reglera detta problem.

Immunsupprimerande effekter/ökad mottaglighet för infektioner.

Administrering av levande eller levande, försvagade vacciner till patienter som immunokomprometterats med cytostatika inklusive cytarabin kan leda till allvarliga eller livshotande infektioner. Vaccination med levande vaccin bör undvikas hos patienter som behandlas med cytarabin. Avdödade eller inaktiverade vacciner kan administreras, men svaret på sådana vacciner kan dock vara sämre.

Hög dos: Risken för biverkningar i det centrala nervsystemet är högre hos patienter som tidigare fått CNS-behandling som kemoterapi intratekalt eller strålbehandling.

Samtidig transfusion av granulocyter bör undvikas, då svår andningsinsufficiens har rapporterats.

Fall av kardiomyopati som lett till dödsfall har rapporterats efter experimentell högdosbehandling med cytarabin i kombination med cyklofosfamid vid förberedelse för benmärgstransplantation.

Natrium

Cytarabine Mylan 20 mg/ml: 1 ml lösning innehåller 6,8 mg natriumklorid motsvarande 2,67 mg/ml natrium. Detta bör tas i beaktande av patienter som står på saltfattig kost.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Flucytosin bör inte administreras med cytarabin, då den terapeutiska effekten av flucytosin har visat sig upphävas under sådan behandling.

Reversibla minskningar av plasmakoncentrationer av digoxin vid steady-state och utsöndring av glykosider via njurarna har observerats hos patienter som behandlats med beta-acetyldigoxin och kemoterapiregimer innehållande cyklofosfamid, vinkristin och prednison, med eller utan cytarabin eller prokarbazin. Plasmakoncentrationer av digitoxin vid steady-state tycktes inte förändras. Därför kan kontroll av plasmanivåerna av digoxin vara indicerat hos patienter som behandlas med liknande kombinationsregimer med kemoterapi. Användning av digitoxin till sådana patienter kan övervägas som ett alternativ.

En interaktionsstudie in vitromellan gentamicin och cytarabin påvisade en cytarabinrelaterad antagonism för känsligheten hos K. pneumoniae-stammar. Hos patienter som behandlas med cytarabin och som även behandlas med gentamicin för en K. pneumoniae-infektion kan ett uteblivet snabbt terapeutiskt svar indikera ett behov av utvärdering av den antibakteriella behandlingen.

På grund av cytarabins immunsupprimerande verkan kan en infektion – viral-, bakteriell-, svamp-, parasit- eller saprofytinfektion – var som helst i kroppen förknippas med cytarabin som monoterapi eller i kombination med andra immunsupprimerande läkemedel efter immunsupprimerande doser som påverkar cellernas eller kroppsvätskornas immunitet. Dessa infektioner kan vara lindriga, men kan vara svåra och i vissa fall livshotande.

4.6 Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet:

Cytarabin är teratogent hos vissa djurarter. Cytarabin bör endast användas till kvinnor som är, eller som kan bli, gravida efter noggrann övervägning av eventuell nytta och risk.

Män och kvinnor måste använda ett effektivt preventivmedel under och upp till 6 månader efter behandlingen.

Amning:

Detta läkemedel ska normalt inte administreras till patienter som är gravida eller till mödrar som ammar.

Fertilitet:

Inga fertilitetsstudier har utförts för att fastställa reproduktionstoxiciteten hos cytarabin. Gonadsuppression som leder till amenorré eller azoospermi kan förekomma hos patienter som behandlas med cytarabin, särskilt i kombination med alkylerande läkemedel. I allmänhet tycks dessa effekter vara relaterade till dos och behandlingens längd, och kan vara irreversibla (se avsnitt 4.8). Eftersom cytarabin har en mutagen potential som kan inducera kromosomskador i spermier hos människa, ska män som genomgår behandling med cytarabin och deras partner informeras om att använda ett tillförlitligt preventivmedel.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Cytarabin har ingen effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Patienter som behandlas med kemoterapi kan dock ha nedsatt förmåga att framföra fordon eller använda maskiner och bör informeras om risken för detta och att sådana uppgifter ska undvikas vid sådana effekter.

4.8 Biverkningar

Följande biverkningar har rapporterats i samband med cytarabinbehandling:

Frekvenserna definieras med följande konvention:

Mycket vanliga (≥1/10)

Vanliga (≥1/100 till <1/10)

Mindre vanliga (>1/1 000 till <1/100)

Sällsynta (≥1/10 000 till <1/1 000)

Mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Biverkningar av cytarabin är dosberoende. De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala. Cytarabin är toxiskt för benmärgen och ger hematologiska biverkningar.

Klassificering av organsystem	Frekvens	MedDRA-term
Infektioner och infestationer	Mindre vanliga	Sepsis (immunsuppression), cellulit vid injektionsstället
Benigna, malgina och ospecificerade tumörer (inklusive cystor och polyper)	Mindre vanliga	Lentigo
Blodet och lymfsystemet	Vanliga	Anemi, megaloblastos, leukopeni, trombocytopeni
Metabolism och nutrition	Vanliga	Anorexi, hyperurikemi
Centrala och perifera nervsystemet	Vanliga	Vid höga doser cerebellär eller cerebral påverkan med försämrad medvetandenivå, dysartri, nystagmus
	Mindre vanliga	Huvudvärk, perifer neuropati och paraplegi vid intratekal administrering
Ögon	Vanliga	Reversibel hemorragisk konjunktivit (fotofobi, sveda, synstörningar, ökad tårproduktion), keratit
Hjärtat	Mindre vanliga	Perikardit
	Mycket sällsynta	Arytmi
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum	Mindre vanliga	Pneumoni, dyspné, halsont
Magtarmkanalen	Vanliga	Dysfagi, buksmärta, illamående, kräkningar, diarré, inflammation eller sår i munnen eller anus
	Mindre vanliga	Esofagit, esofagussår, pneumatosis cystoides intestinalis, nekrotiserande kolit, peritonit
Lever och gallvägar	Vanliga	Reversibla effekter på levern med förhöjda enzymnivåer
Hud och subkutan vävnad	Vanliga	Reversibla biverkningar i huden, t.ex. erytem, bullös dermatit, urtikaria, vaskulit, alopeci
	Mindre vanliga	Hudsår, klåda, brännande smärta i handflator och fotsulor
	Mycket sällsynta	Neutrofil ekkrin hidradenit
Muskuloskeletala systemet och bindväv	Mindre vanliga	Myalgi, artralgi
Njurar och urinvägar	Vanliga	Nedsatt njurfunktion, urinretention
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället	Vanliga	Feber, tromboflebit vid injektionsstället

Cytarabinsyndrom (Ara-C): (immunallergisk effekt):

Feber, myalgi, skelettsmärta, tillfällig bröstsmärta, exantem, konjunktivit och illamående kan förekomma 6–12 timmar efter behandlingens start. Kortikosteroider kan övervägas som profylax och behandling. Om de har effekt kan behandlingen med cytarabin fortsättas.

Efter intratekal användning

Centrala och perifera nervsystemet

Risken för CNS-toxicitet ökar om cytarabinbehandlingen, given i hög dos intravenöst eller intratekalt, kombineras med annan CNS-toxisk behandling, t.ex. strålbehandling, metotrexat i hög dos eller intratekalt, eller då den ges intratekalt med korta intervall eller i doser över 30 mg/m².

Efter intratekal behandling har nekrotiserande leukoencefalopati och myelopati som lett till paraplegi eller tetraplegi rapporterats.

Ögon

Blindhet.

Magtarmkanalen

Illamående, kräkningar.

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Huvudvärk, feber och/eller andra symtom på araknoidit.

Biverkningar orsakade av behandling med cytarabin i hög dos, förutom de som förekommer vid konventionella doser inkluderar:

Hematologisk toxicitet:

Ses som svår pancytopeni som kan vara 15–25 dagar tillsammans med svårare benmärgsaplasi än vad som observerats vid konventionella doser.

Centrala och perifera nervsystemet:

Efter behandling med höga doser cytarabin förekommer symtom på cerebral eller cerebellär påverkan som personlighetsförändringar, påverkad vakenhet, dysartri, ataxi, tremor, nystagmus, huvudvärk, förvirring, somnolens, yrsel, koma, kramper osv. hos 8–37 % av behandlade patienter. Incidensen hos äldre patienter (> 55 år) kan vara ännu högre. Övriga predisponerande faktorer är nedsatt lever- och njurfunktion, tidigare CNS-behandling (t.ex. strålbehandling) och alkoholmissbruk. CNS-störningar är i de flesta fall reversibla.

Risken för CNS-toxicitet ökar om cytarabinbehandlingen, given som hög dos intravenöst, kombineras med annan CNS-toxisk behandling, t.ex. strålbehandling eller hög dos.

Korneal och konjunktival toxicitet:

Reversibla skador på kornea och hemorragisk konjunktivit har rapporterats. Dessa fenomen kan förebyggas eller minskas genom insättning av ögondroppar med kortikosteroider.

Magtarmkanalen:

I synnerhet vid behandling med höga doser cytarabin kan svårare reaktioner förekomma, förutom de vanliga symtomen. Tarmperforation eller nekros med ileus och peritonit har rapporterats.

Leverabscesser, hepatomegali, Budd-Chiaris syndrom (levervenstrombos) och pankreatit har observerats efter högdosbehandling.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum:

Kliniska symtom som förekommer vid lungödem/ARDS kan utvecklas, särskilt vid högdosbehandling. Reaktionen orsakas troligen av en alveolär kapillär skada. Det är svårt att bedöma frekvenserna (angiven som 10–26 % i olika publikationer), eftersom patienterna vanligtvis befunnit sig i recidiv där andra faktorer kan bidra till denna reaktion.

Övriga:

Kardiomyopati och rabdomyolys har rapporterats efter behandling med cytarabin. Ett fall av anafylaxi som lett till akut hjärt-lungstillestånd och som krävt återupplivning har rapporterats. Detta inträffade omedelbart efter intravenös administrering av cytarabin.

De gastrointestinala biverkningarna minskar om cytarabin administreras som infusion. Lokala glukokortikoider rekommenderas som profylax mot hemorragisk konjunktivit.

Amenorré och azoospermi (se avsnitt 4.6)

4.9 Överdosering

Ingen specifik antidot. Rekommenderad behandling vid överdosering inkluderar: Avbrytande av behandling följt av behandling av följande benmärgsdepression, inklusive transfusion av helblod eller trombocyter samt antibiotika efter behov. Tolv doser på 4,5 g/m²som intravenös infusion under en timme var 12:e timme inducerar irreversibel och livshotande CNS-toxicitet.

Vid intratekal överdosering: vätskan ska omedelbart ersättas med isoton koksaltlösning.

Cytarabin kan avlägsnas med hemodialys.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: cytostatiska/cytotoxiska medel, pyrimidinanaloger

ATC-kod: L01BC01

Cytarabin, en pyrimidinnukleosidanalog, är ett cytostatiskt medel som hämmar syntesen av deoxirubonukleinsyra, särskilt i cellcykelns S-fas. Det har även antivirala och immunsupprimerande egenskaper. Detaljerade studier på cytotoxicitetens mekanism in vitro tyder på att cytarabins primära verkan är hämning av deoxycytidinsyntesen via dess aktiva trifosfatmetabolit arabinofuranosylcytosin trifosfat ARA-CTP, även om hämning av cytidylkinas och förening av sammansättningen till nukleidsyror kan spela en roll i dess cytostatiska och cytocida effekter.

Högdosregimer med cytarabin kan övervinna resistensen hos leukemiceller som inte längre svarar på konventionella doser. Flera mekanismer tycks vara involverade i denna resistens:

Ökning av substratkvantiteten

Ökning av den intracellulära reserven av ARA-CTP, eftersom det finns ett positivt samband mellan intracellulär retention av ARA-CTP och andelen celler i S-fasen.

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Cytarabin deamineras till arabinofuranosyluracil i levern och njurarna. Efter intravenös administrering till människa utsöndras endast 5,8 % av administrerade doser i oförändrad form i urinen inom 12–24 timmar och 90 % av dosen utsöndras som den inaktiva deaminerade formen arabinofuranosyluracil (ARA-U). Cytarabin tycks metaboliseras snabbt, i huvudsak via levern och möjligen via njurarna. Efter enstaka höga intravenösa doser faller nivåerna i blodet till omätbara nivåer inom 15 minuter hos de flesta patienterna. Vissa patienter har icke-påvisbart cirkulerande läkemedel så snart som 5 minuter efter injektionen. Läkemedlets halveringstid är 10 minuter.

Höga doser cytarabin når maximala plasmakoncentrationer som är 200 gånger högre än vad som observerats vid konventionell dosregim. Toppen för den inaktiva metaboliten ARA-U, vid högdosregim, observeras efter endast 15 minuter. Njurclearance är långsammare med cytarabin i hög dos än med cytarabin i konventionell dos. De nivåer av cerebrospinalvätska (CSF) som uppnås , efter intravenös infusion med cytarabin i hög dos på 1–3 g/m², är cirka 100–300 nanogram/ml.

Maximal plasmakoncentration uppnås cirka 20–60 minuter efter subkutan administrering. Vid jämförbara doser är den signifikant lägre än de plasmakoncentrationer som uppnås efter intravenös administrering.

Cytarabin ska administreras intratekalt som profylax och vid behandling av CNS-leukemi, då cytarabin endast passerar blod-hjärnbarriären i begränsad utsträckning vid intravenös administrering. Intratekal administrering av cytarabin leder till mycket låga plasmakoncentrationer.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Det finns inga relevanta prekliniska data för ordinerande läkare förutom de som redan nämns i andra avsnitt av produktresumén.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

20 mg/ml

Natriumklorid

Saltsyra (för justering av pH)

Natriumhydroxid (för justering av pH)

Vatten för injektionsvätskor

100 mg/ml

Saltsyra (för justering av pH)

Natriumhydroxid (för justering av pH)

Vatten för injektionsvätskor

6.2 Inkompatibiliteter

Cytarabinlösningar har rapporterats vara inkompatibla med flera läkemedel, t.ex. karbenicillinnatrium, cefalotinnatrium, fluorouracil, gentamicinsulfat, heparinnatrium, hydrokortison-21-natriumsuccinat, vanligt insulin, metylprednisolonnatriumsuccinat, nafacillinnatrium, oxacillinnatrium, bensylpenicillinnatrium, metotrexat, prednisolonsuccinat.

Inkompatibiliteten beror dock på flera faktorer (t.ex. läkemedelskoncentration, specifika utspädningsmedel som används, resulterande pH, temperatur). Specialiserade referenser bör konsulteras för specifik information om kompatibilitet.

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt 6.6.

6.3 Hållbarhet

2 år.

Efter öppnande:

Efter öppnande ska läkemedlet användas omedelbart.

Hållbarhet efter spädning:

Cytarabine Mylan 20 mg/ml:

Kemisk och fysisk stabilitet vid användning efter spädning i natriumkloridlösning 0,9 % eller glukoslösning 5 % har påvisats i 8 dagar vid förvaring i rumstemperatur.

Cytarabine Mylan 100mg/ml:

Kemisk och fysisk stabilitet vid användning efter spädning i natriumkloridlösning 0,9 % eller glukoslösning 5 % har påvisats i 72 timmar vid förvaring i kylskåp och i 8 dagar vid förvaring i rumstemperatur.

Ur mikrobiologisk synvinkel ska båda läkemedlen användas omedelbart efter att gummiproppen penetrerats. Om lösningen inte används omedelbart, ansvarar användaren för förvaringstider och förhållanden före användning, som vanligtvis inte ska vara längre än 24 timmar vid 2–8 °C, såvida inte spädningen har skett under kontrollerade och godkända aseptiska förhållanden.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25 °C. Förvaras i skydd mot kyla. Får ej frysas.

Förvaringsanvisningar för läkemedlet efter öppnande och efter spädning finns i avsnitt 6.3.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

Cytarabine Mylan levereras i genomskinliga injektionsflaskor av typ I-glas à 5 ml, 25 ml, 50 ml eller 20 ml, förslutna med en brombutylgummipropp och avdragbar aluminiumförslutning.

Förpackningsstorlekar:

20 mg/ml: 5 x 5 ml , 1 x 25 ml, 5 x 25 ml och 1 x 50 ml

100 mg/ml: 1 x 20 ml

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Endast för engångsbruk. Ej använd lösning ska kasseras.

Cytarabine Mylan 20 mg/ml, injektions-/infusionsvätska, lösning är avsedd för intravenös, intramuskulär, subkutan eller intratekal användning.

Cytarabine Mylan 100 mg/ml, injektions-/infusionsvätska, lösning är avsedd för intravenös användning.

Den utspädda lösningen ska vara en klar, färglös lösning fri från synliga partiklar.

Parenterala läkemedel ska inspekteras visuellt efter partiklar och missfärgning före administrering, när lösning och kärl så tillåter.

Lösningen ska kasseras om den är missfärgad eller innehåller synliga partiklar.

Cytarabine Mylan ska spädas för infusion med natriumkloridlösning 0,9 % eller glukoslösning 5 %.

Om Cytarabine Mylan kommer i kontakt med hud ska det exponerade området sköljas med stora mängder vatten och därefter tvättas noggrant med tvål och vatten. Om lösningen kommer in i ögonen ska de sköljas mycket noggrant med stora mängder vatten och därefter ska en ögonspecialist omedelbart kontaktas.

Gravid personal ska undantas från arbete med detta läkemedel.

Riktlinjer för hantering av cytostatika

Administrering:

Ska administreras av, eller under direkt överinseende av, kvalificerad läkare med erfarenhet av användning av kemoterapeutika.

Beredning (riktlinjer):

Kontamination:

Kassering:

Placera i en avfallspåse för riskavfall (för cytostatika) för kassering och förbränn vid 1 100 °C. Om spill förekommer ska tillgång till det drabbade området begränsas och lämpligt skydd bäras, inklusive handskar och skyddsglasögon. Begränsa spridningen och rengör området med absorberande papper/material. Spill kan även behandlas med natriumhypoklorit 5 %. Spillområdet ska rengöras med stora mängder vatten. Placera kontaminerat material i en läckagesäker avfallspåse för cytostatika och förbränn vid 1 100 °C.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Mylan Hospital AS

Sørkedalsveien 10 B

NO-0369 Oslo

Norge

8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

20 mg/ml: 46176

100 mg/ml: 46178

9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2013-01-31

10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2015-04-17