PRODUKTRESUMÉ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Duloxetine Krka 30 mgenterokapslar, hårda

Duloxetine Krka 60 mgenterokapslar, hårda

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje hård enterokapsel innehåller 30 mg duloxetin (som duloxetinhydroklorid).

Varje hård enterokapsel innehåller 60 mg duloxetin (som duloxetinhydroklorid).

Hjälpämne med känd effekt: ^sackaros

Varje 30 mg hård enterokapsel innehållerupp till 43 mgsackaros.

Varje 60 mg hård enterokapsel innehåller upp till 87 mg sackaros.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Enterokapsel, hård

30 mg: Vita till nästan vita pellets i en hård gelatinkapselstorlek 3 (medellängd: 15,9 mm). Kapselns kropp är vit och locket mörkblå. Kapselns kropp är märkt med ”30” i svart.

60 mg: Vita till nästan vita pellets i en hård gelatinkapsel storlek 1 (medellängd: 19,4 mm). Kapselns kropp är gulaktigt grön och locket mörkblå. Kapselns kropp är märkt med ”60” i svart.

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Behandlingav egentligdepression.

Behandlingav smärtsam diabetesneuropati.

Behandlingav generaliseratångestsyndrom.

Duloxetine Krka ärindiceratför vuxna.

För ytterligareinformation, se avsnitt5.1.

4.2 Dosering och administreringssätt

Dosering

Egentlig depression

Startdosoch rekommenderad underhållsdosär60 mgen gångdagligen med eller utan mat. Doseröverstigande60 mgen gångdagligen upp tillen högstadospå120 mgperdag, har bedömtsursäkerhetssynpunktikliniskastudier. Detfinnsdockingakliniskadatasomtyderpåatt patientersomintesvararpåden initialtrekommenderadedosen harnågon fördelavattdosen upptitreras.

Terapeutiskeffektobserverasvanligen efter2-4 veckorsbehandling.

Efterdetattden antidepressivaeffekten uppnåttsrekommenderasfortsattbehandlingunderflera månaderförattundvikaåterfall.Förpatientersomharsvaratpåduloxetinbehandlingoch somtidigare haftfleraåterinsjuknanden iegentligdepression kan långtidsbehandlingmed doseringen 60-120 mg/dagövervägas.

Generaliseratångestsyndrom

Rekommenderad startdosför patientermed generaliseratångestsyndromär 30 mgdagligen. Dosen kan intasoberoendeav måltid. För patientersom intesvarartillfredsställandebör dosen ökastill 60 mg, vilket ärden vanligaunderhållsdosen förde flestapatienter.

För patienter som samtidigt har egentlig depression bör start- och underhållsdosen vara 60 mg dagligen (se också doseringsrekommendationerna ovan).

Doser på upp till 120 mg dagligen har visat sig effektiva och har bedömts ur säkerhetssynpunkt i kliniska studier. Hos patienter med otillräckligt svar på 60 mg, kan man behöva överväga att öka dosen upp till 90 mg eller 120 mg. Dosökningen bör baseras på det kliniska svaret och tolerabiliteten.

Efterdet atteffektuppnåttsrekommenderasfortsattbehandlingunder fleramånaderför attundvika återfall.

Smärtsamdiabetesneuropati

Startdosoch rekommenderad underhållsdosär 60 mgdagligen med eller utan mat. Doseröverstigande60 mgen gångdagligen upp tillen högstados på120 mgper dag, jämntfördelad överdagen, harbedömtsur säkerhetssynpunkti kliniskastudier. Plasmakoncentrationen av duloxetin visarstorvariabilitetmellan individer(se avsnitt5.2). Patientersom intesvarartillfredsställandepå dosen 60 mgkan därförblihjälptaav en högredos.

Behandlingssvaretskallutvärderasefter2 månadersbehandling. För patientermed otillfredsställande initialtbehandlingssvar är detintetroligtattytterligareeffektses efterdenna tid.

Förnyad bedömningav den terapeutiskanyttan skallgörasregelbundet(minstvartredjemånad)(se avsnitt5.1).

Särskilda populationer

Äldre

Ingen dosjusteringrekommenderasför äldrepatienterbaseratenbartpå ålder. Vid behandlingav äldre skalldock, liksomförandraläkemedel, försiktighetiakttas. Dettagällersärskiltvid behandlingmed Duloxetine Krka 120 mgper dagföregentligdepression ellergeneraliseratångestsyndrom, där detfinns begränsadedata(se avsnitten 4.4 och 5.2).

Nedsattleverfunktion

Duloxetine Krka fårinteanvändasav patientermed leversjukdomsom medförförsämrad leverfunktion (seavsnitten 4.3 och 5.2).

Nedsattnjurfunktion

Ingen dosjusteringerfordrasför patientermed lättellermåttligtnedsattnjurfunktion, (kreatininclearance30 till80 ml/min). Duloxetine Krka fårinteanvändastill patientermed gravtnedsatt njurfunktion (kreatininclearance<30 ml/min;se avsnitt4.3).

Pediatriskpopulation

Duloxetin skaintegestill barn och ungdomarunder 18 årför behandlingav egentligdepression av säkerhets-och effektmässigaskäl(se avsnitt4.4, 4.8 och 5.1).

Säkerhetoch effektför duloxetin vid behandlingav generaliseratångestsyndromförbarn iåldern 7-17 år harintefastställts. Tillgängliginformation finnsi avsnitt4.8, 5.1 och 5.2.

Säkerhetoch effektför duloxetin vid behandlingav smärtsamdiabetesneuropatihar intefastställts. Ingadatafinns tillgängliga.

Utsättning av behandling

Abruptavbrytandeav behandlingbör undvikas. Dåbehandlingmed DuloxetineKrka skallupphörabör dosen minskasgradvisöveren period avminst1 till2 veckorför attreducerarisken för utsättningssymtom(seavsnitten 4.4 och 4.8). Omoacceptablasymtomuppstårefteren dosminskning elleri samband med behandlingensavslutandekan en återgångtillden tidigareanvändadosen övervägas. Därefterkan dosen återminskasmergradvis.

Administreringssätt

Oral användning.

4.3 Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Samtidig behandling med Duloxetine Krka och icke-selektiva, irreversibla monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) är kontraindicerad (se avsnitt 4.5).

Leversjukdom med försämrad leverfunktion (se avsnitt 5.2).

Duloxetine Krka skallinteanvändasi kombination med fluvoxamin, ciprofloxacin ellerenoxacin (dvs. potentaCYP1A2-hämmare), eftersomkombinationen ledertill ökad plasmakoncentration av duloxetin (seavsnitt4.5).

Gravtnedsattnjurfunktion (kreatininclearance<30 ml/min)(se avsnitt4.4).

Initieringav behandlingmed Duloxetine Krka är kontraindicerad hos patientermed okontrollerad hypertonipå grund av en potentiellrisk förhypertoniskkris(se avsnitt4.4 och 4.8).

4.4 Varningar och försiktighet

Manioch kramper

Duloxetine Krka skallanvändasmed försiktighettill patientermed maniellerbipolärsjukdomoch/eller kramperi anamnesen.

Mydriasis

Mydriasishar rapporteratsi samband med duloxetinbehandling. Därförskallförsiktighetiakttasdå Duloxetine Krka förskrivstill patientermed ökatintraokulärttryckellerpatientermed riskförakut glaukommed trångkammarvinkel.

Blodtryckoch hjärtfrekvens

Hosvissapatienterhar blodtrycksförhöjningoch klinisktsignifikanthypertoniobserverats, vilketkan bero på duloxetinsnoradrenergaeffekt. Fallav hypertoniskkrishar rapporteratsför duloxetin, särskilt hos patientermed tidigarehypertoni. Adekvatkontrollav blodtrycketrekommenderasdärför, särskilt under den förstabehandlingsmånaden, hos patientermed känd hypertonioch/ellerannan hjärtsjukdom. Duloxetin bör användasmed försiktighethos patientervilkastillstånd kan äventyrasav ökad hjärtfrekvensellerförhöjtblodtryck. Försiktighetbör ocksåiakttasnär duloxetin gessamtidigt med läkemedelsom kan hämmadess metabolism(seavsnitt4.5). Hospatientersom erhålliten beståendeblodtrycksförhöjningunder behandlingmed duloxetin bör dossänkningelleren gradvis utsättningav behandlingen övervägas(se avsnitt4.8). Behandlingmed duloxetin skallintepåbörjas hos patientermed okontrollerad hypertoni(se avsnitt4.3).

Nedsattnjurfunktion

Förhöjdaplasmakoncentrationerav duloxetin förekommerhos patientermed gravtnedsatt njurfunktion som behandlasmed hemodialys(kreatininclearance<30 ml/min). För patientermed gravt nedsattnjurfunktion, se avsnitt4.3. För information om patientermed lätttill måttligtförsämrad njurfunktion, se avsnitt4.2.

Serotonergtsyndrom

Liksomvid behandlingmed andraserotonergaläkemedelkan serotonergtsyndrom, ettpotentiellt livshotandetillstånd, förekomma under duloxetinbehandling, i synnerhetvid samtidiganvändningav andraserotonergaläkemedel(inklusiveSSRI-läkemedel, SNRI-läkemedel, tricykliskaantidepressiva och triptaner), med läkemedelsom hämmarmetabolismen av serotonin såsom MAO-hämmare, eller antipsykotikaellerandradopaminantagoinistersom kan påverkadet serotonerga neurotransmittorsystemet(se avsnitt4.3 och 4.5).

Symtompå serotonergtsyndromkan omfatta förändringari psykiskstatus(t.ex. agitation, hallucinationer, koma), autonominstabilitet(t.ex. takykardi, instabiltblodtryck, hypertermi), neuromuskuläraavvikelser(t.ex. hyperreflexi, koordinationssvårigheter)och/ellergastrointestinala symtom(t.ex. illamående, kräkningar, diarré).

Omsamtidigbehandlingmed duloxetin och andraläkemedelsom kan påverkadet serotonerga och/ellerdopaminerganeurotransmittorsystemetär klinisktmotiverad bör patienten observeras noggrant, i synnerheti början av behandlingen och vid dosökningar.

Johannesört

En ökningav biverkningarnakan förekommavid samtidiganvändningav Duloxetine Krka och naturläkemedelsom innehållerjohannesört(Hypericumperforatum).

Suicidrisk

Egentlig depression och generaliseratångestsyndrom:

Vid depressionstillstånd föreliggeren ökad riskförsjälvmordstankar, självdestruktivtbeteendeoch självmord (självmordsrelateradehändelser). Dennarisk kvarstårtills signifikantremission uppnåtts. Eftersomdet kan tafleraveckorinnan förbättringuppnås börpatienternaföljasupp noggrantfram till dess förbättringsker. Kliniskerfarenhetär attsjälvmordsrisken kan varaförhöjd i dettidigaskedetav förbättringen.

Andrapsykiatriskaåkommorsom Duloxetine Krka kan förskrivasför kan ocksåförknippas med en ökad riskförsuicidrelateradehändelser. Dessutomkan dessaåkommorvarakomorbidamed egentlig depression. Sammaförsiktighetsåtgärdersom man vidtarnär man behandlarpatientermed egentlig depression, bör vidtasnär man behandlarpatientermed andrapsykiatriskaåkommor.

Patientermed suicidrelateradehändelseri anamnesen ellerde somvisarpåtagligasjälvmordstankar förebehandlinghar högrerisk försjälvmordstankarellersjälvmordsbeteende och bör noggrant övervakasunder behandlingen. En meta-analysav placebokontrolleradekliniskastudiermed antidepressivaläkemedel förpsykiatriskasjukdomarvisadeatten ökad riskförsjälvmordsbeteende förelågmed antidepressivaläkemedeljämförtmed placebo hos patienterunder 25 år.

Fallav självmordstankaroch självmordsbeteendehar rapporteratsunder ellerkortefteravslutad duloxetinbehandling(seavsnitt4.8).

Patienterna, framförallthögriskpatienter, bör noggrantövervakasunder behandlingen, särskiltunder det tidigaskedetav behandlingen och efterdosändringar. Patienter(och derasvårdgivare)bör uppmanasvaraobservantapå omnågon kliniskförsämring,självmordsbeteende, självmordstankar elleronormalaförändringari beteendet inträffaroch attomedelbartsökamedicinskhjälp om sådana symtomuppkommer.

Smärtsamdiabetesneuropati:

Liksomandraläkemedelmed liknandefarmakologiskverkan (antidepressiva)har enstakafallav självmordsfantasieroch självmordsbeteenderapporteratsunder ellerkortefteravslutad duloxetinbehandling. Se ovan beträffanderiskfaktorerför självmord vid depression. Läkaren bör uppmanapatienternaattrapporterasådana obehagligatankaroch känslornär deän uppkommer.

Barn och ungdomarunder 18 år

Duloxetine Krka skallinteanvändasvid behandlingav barn och ungdomarunder 18 år. I kliniskastudier förekomsjälvmordsrelateratbeteende(självmordsförsökoch självmordstankar)och fientlighet(främst aggression, trotsoch ilska)merfrekventhos barn och ungdomarsom behandlatsmed antidepressiva läkemedel, jämförtmed patientersom behandlatsmed placebo. Omman på grundvalav kliniska behov ändåbeslutarom behandling,skallpatienten noggrantövervakasmed avseendepå självmordssymtom(seavsnitt5.1). Dessutomsaknasuppgifterom säkerhetpå långsikthos barn och ungdomarbeträffandetillväxtoch mognad samtkognitivoch beteendemässigutveckling(seavsnitt 4.8).

Blödningar

Blödningar, t.ex. ekkymos, purpuraoch gastrointestinalblödning, har rapporteratsvid behandlingmed selektivaserotoninåterupptagshämmare(SSRI-läkemedel)och serotonin/noradrenalinåterupptags- hämmare(SNRI-läkemedel), inkluderande duloxetin. Försiktighetbör iakttashos patientersom får antikoagulantiaoch/ellerläkemedelsom påverkartrombocytfunktionen (t.ex. NSAIDeller acetylsalicylsyra(ASA)), och hos patientermed känd blödningsbenägenhet.

Hyponatremi

Hyponatremihar rapporteratsunder duloxetinbehandling, inklusivefallmed serumnatriumlägre än 110 mmol/l. Hyponatremikan varaetttecken påinadekvatinsöndringav antidiuretiskthormon (SIADH). Majoriteten av hyponatremifallen har rapporteratshos äldre, särskilthos desom tidigare haft, ellerde varshälsotillstånd gördem särskiltkänsligaför ändrad vätskebalans. Försiktighetkrävs hos patientermed förhöjd riskförhyponatremi, t.ex. äldre, cirrotiskaelleruttorkadepatientereller patientersom behandlasmed diuretika.

Utsättning av behandling

Utsättningssymtomvid avbrytandeav behandlingär vanliga, särskiltom dettaskerabrupt(se avsnitt 4.8). Ikliniskaprövningarförekombiverkningarvid abruptavbrytandeav behandlinghos ungefär 45 % avpatienternasom behandladesmed duloxetin jämförtmed 23% avdem somerhöll placebo.

Risken förutsättningssymtommed SSRI-och SNRI-läkemedelkan bero på flerafaktorer, inklusive behandlingensduration och doseringsamthastigheten med vilken dosen reduceras. Devanligaste biverkningarnanämnsi avsnitt4.8. Vanligtvisär dessasymtomlättatill måttliga, men hosvissa patienterkan devaraallvarliga. Deuppträder vanligtvisunder deförstadagarnaefteravbrytandeav behandling, men hari mycketsällsyntafalläven rapporteratshos patientersom avmisstagglömten dos. I allmänhetär dessasymtomövergåendeoch upphör vanligtvisinom 2 veckor, men hosvissa individerkan devaralångvariga(2-3 månaderellermer). Detrekommenderasdärförattduloxetin trappasut gradvisunder minst2 veckornär behandlingen avslutas, beroendepå patientensbehov (se avsnitt4.2).

Äldre

Databeträffandeanvändningav duloxetin 120 mgtilläldrepatientermed egentligdepression och generaliseratångestsyndromär begränsade. Försiktighetskalldärföriakttasvid behandlingav äldre patientermed maximaldos (seavsnitten 4.2 och 5.2).

Akatisi/psykomotoriskoro

Användningav duloxetin har associeratsmed utvecklingav akatisisom karaktäriserasav en känsla av rastlöshetoch psykomotoriskständigoro, såsomoförmågaattens sittaellerståstill. Detta uppträderföreträdesvisinom deförstabehandlingsveckorna. Hospatientersom utvecklardessa symtomkan dosökningvaraskadlig.

Läkemedelinnehållandeduloxetin

Duloxetin användsunder olikavarumärken förolikaindikationer(behandlingav smärtsam diabetesneuropati, egentligdepression, generaliseratångestsyndromoch ansträngningsinkontinens). Användningav flerän ettav dessaläkemedelsamtidigtbör undvikas.

Hepatit/Förhöjda leverenzymvärden

Fallavleverskador, sominkluderadeallvarligtförhöjdaleverenzymvärden (>10 gångerövre normalgräns), hepatitoch gulsotharrapporteratsmed duloxetin (seavsnitt4.8). Deflestafallen inträffadeunderdeförstabehandlingsmånaderna. Leverskadornavarövervägandehepatocellulära.

Duloxetin skallanvändasmed försiktighethospatientersombehandlasmed andraläkemedelsomkan geleverskador.

Sackaros

DuloxetineKrka hårdaenterokapslarinnehållersackaros. Patientermed någotav följandesällsynta, ärftligatillstånd börinteanvändadettaläkemedel:fruktosintolerans, glukos-galaktosmalabsorption ellersukras-isomaltas-brist.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Monoaminoxidashämmare(MAO-hämmare):På grund av riskförserotonergtsyndromskallduloxetin inteanvändasi kombination med icke-selektiva, irreversiblamonoaminoxidashämmare(MAO- hämmare). Minst14 dagarbör förflytaefteravslutad behandlingmed en MAO-hämmare. Baseratpå duloxetinshalveringstid, bör minstfem dagarförflytaefteravslutad behandlingmed DuloxetineKrka, innan behandlingmed en monoaminoxidashämmarestartas(se avsnitt4.3).

Samtidiganvändningav DuloxetineKrka och selektiva, reversiblaMAO-hämmare, som moklobemid, rekommenderasinte(se avsnitt4.4). Linezolid, ettantibiotikum, är en reversibeloch icke-selektiv MAO-hämmareoch bör integestill patientersom behandlasmed Duloxetine Krka (seavsnitt4.4).

Hämmareav CYP1A2:EftersomCYP1A2 är involverati metabolismen av duloxetin, ledersamtidig användningav duloxetin och potentahämmareav CYP1A2 sannolikttill högrekoncentrationerav duloxetin. Fluvoxamin (100 mgen gångdagligen), en potentCYP1A2-hämmare, minskadeoralt plasmaclearanceav duloxetin med cirka77 %och ökadeAUC_0-t6-faldigt. DuloxetineKrka skalldärför integestillsammansmed potentaCYP1A2-hämmaresom fluvoxamin (seavsnitt4.3).

CNS-läkemedel:Risken attanvändaduloxetin i kombination med andraCNS-aktivaläkemedelhar intesystematisktutvärderats, utomi defallsom beskrivsi dettaavsnitt.

Följaktligen tillrådsförsiktighetnär DuloxetineKrka gesi kombination med andracentraltaktiva läkemedelellersubstanser, inklusivealkohol och sedativa(t.ex. bensodiazepiner, morfinliknande substanser, neuroleptika, fenobarbital, sederandeantihistaminer).

Serotonerga läkemedel:I sällsyntafallhar serotonergtsyndromrapporteratshos patientersom använderSSRI-preparat/SNRI-preparati kombination med andraserotoninaktivaläkemedel. Försiktighettillråds omDuloxetineKrka användsi kombination med serotonergtpotentaantidepressiva medelsom SSRI-preparat, SNRI-preparat, tricykliskaantidepressivasom klomipramin eller amitriptylin, MAO-hämmaresåsom moklobemid ellerlinezolid, johannesört(Hypericumperforatum), ellertriptaner, tramadol, petidin och tryptofan (seavsnitt4.4).

Effektav duloxetin på andra läkemedel

Läkemedelsommetaboliserasav CYP1A2:Farmakokinetiken av teofyllin, ettCYP1A2-substrat, påverkadesintesignifikantgenomsamtidigadministreringav duloxetin (60 mgtvågångerdagligen).

Läkemedelsommetaboliserasav CYP2D6:Duloxetin hämmarCYP2D6 tillvissgrad. När60 mg duloxetin gavstvågångerdagligen samtidigtmed enenkeldosav desipramin, ettCYP2D6 substrat, ökadeAUCfördesipramin trefalt. Samtidigadministreringav duloxetin (40 mgtvågångerdagligen) ökarAUCförtolterodin (2 mgtvågångerdagligen)vid steadystatemed 71% men farmakokinetiken hos dessaktiva5-hydroximetabolitpåverkasinte. Någon dosjusteringrekommenderasdärförinte. Försiktighetrekommenderasnär DuloxetineKrka gessamtidigtmed läkemedelsom huvudsakligen metaboliserasav CYP2D6 (risperidon, tricykliskaantidepressivat ex nortriptylin, amitriptylin och imipramin)särskiltom dehar ettsnävtterapeutisktindex (t.ex. flekainid, propafenon och metoprolol).

Orala antikonceptionsmedeloch andra steroider: Resultatfrån in vitro-studiervisarattduloxetin inte inducerarden katalytiskaaktiviteten av CYP3A. Specifikastudieravläkemedelsinteraktionerin vivo har integenomförts.

Antikoagulantia och trombocytaggregationshämmandemedel:Försiktighetbör iakttasnär duloxetin gessamtidigtmed oralaantikoagulantiaellertrombocytaggregationshämmandemedelpå grund av en potentielltökad riskförblödningsom ansesbero påen farmakodynamiskinteraktion. Dessutomhar en ökningav INR(InternationalNormalized Ratio)rapporteratsvid samtidigadministreringtill patientersom behandlasmedwarfarin. Som deli en klinisk, farmakologiskstudieundersöktes samtidigadministreringav duloxetin och warfarin tillfriskaförsökspersonerunder steadystate förhållanden. I dennastudiekonstateradesdock intenågon klinisktsignifikantförändringfrån studiestartav INR, ej helleri farmakokinetiken av R-ellerS-warfarin.

Effekterav andra läkemedelpå duloxetin

Antacida och H₂-antagonister: Samtidigadministreringav duloxetin och antacidainnehållande aluminiumoch magnesiumellerduloxetin och famotidin påverkadeintesignifikant absorptionshastighetellerabsorptionsgrad av duloxetin efteradministreringav en 40 mgoraldos.

CYP1A2-inducerare:Populationsfarmakokinetiskaanalyserhar visatattrökarehar nästan 50 %lägre plasmakoncentration av duloxetin, jämförtmed icke-rökare.

4.6 Fertilitet, graviditet och amning

Fertilitet

Duloxetin hade ingen effektpå fertiliteten hos hanar, och effektpå fertiliteten hos honorsågsendast vid doser somorsakartoxicitet.

Graviditet

Adekvatadatafrån behandlingav gravidakvinnormed duloxetin saknas. Djurstudierhar visat reproduktionstoxikologiskaeffektervid en lägresystemiskexponering(AUC)av duloxetin än den högstakliniskaexponeringen (seavsnitt5.3).

Den potentiella risken förmänniskaär okänd.

Epidemiologiskadatatyderpå attanvändningav SSRIvid graviditet, särskilti slutetav graviditeten, kan ökarisken förpersistentpulmonellhypertension hos den nyfödde(PPHN). Trotsattingastudier har undersöktettsamband mellan PPHNoch SNRI-behandlingkan inteden potentiellarisken uteslutasför duloxetin då man tarhänsyn tillverkningsmekanismen (hämningav serotoninåterupptaget).

Liksomförandraserotonergaläkemedelkan utsättningssymtomförekommahos nyfödda, vars mödraranväntduloxetin i slutetav graviditeten. Utsättningssymtomförduloxetin kan varahypotoni, tremor, darrningar, matningssvårigheter, andnöd och krampanfall. Majoriteten av fallen har inträffat vid förlossningen ellerinom ettpar dagarefterförlossningen.

DuloxetineKrka skallendast användasunder graviditetom den potentiellanyttan förmodern överväger den potentiellarisken förfostret. Kvinnorskallrådas attinformeraläkaren om deblirgravidaeller planerarattbligravidaunder behandlingen.

Amning

Duloxetin utsöndrasi modersmjölki mycketringagrad, baserat på en studiepå 6 lakterandepatientersom inteammadesinabarn. Barnetsdagligados (mg/kg)uppskattastill ungefär0,14 % av modernsdos (seavsnitt5.2). Eftersomsäkerheten av duloxetin på barn är okänd rekommenderasinte DuloxetineKrka under amning.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Ingastudierhar utförts på effekten på förmågan att framförafordon eller handha maskiner. Detfinns en riskattDuloxetineKrka kan varasederandeoch geyrsel. Patienternabör informerasom attundvikapotentiellt farliga sysslor såsom framförande av fordon ellerhandhavande av maskiner,ifallde uppleverattläkemedletär sederandeellergeryrsel.

4.8 Biverkningar

a. Summering av säkerhetsprofilen

Devanligastrapporteradebiverkningarnahos patientersom behandlatsmed duloxetinvar illamående, huvudvärk, muntorrhet, somnolensoch yrsel. Deflestaav devanligabiverkningarnavar docklättatill måttliga, inträffadevanligtvisi början av behandlingen, och de flestavisadetendens att avtavid fortsattbehandling.

b. Summering av biverkningar i tabellform

Tabell1 upptarspontantrapporteradebiverkningaroch biverkningarsom observeratsi placebo- kontrolleradestudier.

Tabell1:Biverkningar

Frekvensangivelser:Mycketvanliga(≥ 1/10), vanliga(≥ 1/100 till < 1/10), mindrevanliga(≥ 1/1 000 till < 1/100), sällsynta(≥ 1/10 000 till < 1/1 000), mycketsällsynta(< 1/10 000).

Biverkningarnapresenterasinom varjefrekvensområdeefterfallandeallvarlighetsgrad.

Mycket vanliga	Vanliga	Mindre vanliga	Sällsynta	Mycket sällsynta
Infektioner och infestationer
		Laryngit
Immunsystemet
			Anafylaktisk reaktion Överkänslig- hetsreaktion
Endokrina systemet
			Hypotyreos
Metabolism och nutrition
	Aptitnedsättning	Hyperglykemi (särskilt hos diabetespatienter)	Dehydrering Hyponatremi SIADH6
Psykiska störningar
	Sömnlöshet Agitation Minskad libido Ångest Onormal orgasm Abnorma drömmar	Självmords- fantasier5,7 Sömnstörningar Bruxism Desorientering Apati	Självmords- beteende5,7 Mani Hallucinationer Aggression och vrede4
Centrala och perifera nervsystemet
Huvudvärk Somnolens	Yrsel Letargi Tremor Parestesier	Myoklonus Akatisi7 Oro Uppmärksamhets störning Dysgeusi Dyskinesi Restless legs Dålig sömn	Serotonergt syndrom6 Krampanfall1 Psykomotorisk oro6 Extrapyramidala symtom6
Ögon
	Dimsyn	Mydriasis Försämrad syn	Glaukom
Öron och balansorgan
	Tinnitus1	Svindel Öronsmärta
Hjärtat
	Hjärtklappning	Takykardi Supraventrikulär arytmi, huvudsakligen förmaksflimmer
Blodkärl