PRODUKTRESUMÈ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Elumatic III2-20 GBq radionuklidgenerator

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Natriumperteknetat(^99mTc)-injektionslösningen framställs med hjälp av (⁹⁹Mo/^99mTc)-generator.

Teknetium (^99mTc) sönderfaller under emission av gammastrålning med medelenergin 140keV och halveringstiden 6,01 timmar till teknetium (⁹⁹Tc) vilken, med hänsyn till sin långa halveringstid på 2,13 x 10⁵ år kan betraktas som kvasistabil.

Radionuklidgeneratorn som innehåller moderisotopen ⁹⁹Mo som adsorberats på en kromatografisk kolonn ger en natriumperteknetatinjektion (^99mTc) i steril lösning.

⁹⁹Mo på kolonnen är i jämvikt med den dotterisotop ^99mTc som formats. Generatorerna levereras med följande ⁹⁹Mo-aktivitetsmängder vid aktivitetsreferenstid, vilket ger följande teknetiumvärden (^99mTc), under förutsättning av ett teoretiskt utbyte på 100 % och 24 timmars tid från föregående eluering och med hänsyn till ett branching ratio för ⁹⁹Mo på cirka 87 %.

99mTc-aktivitet (maximal teoretisk eluerbar aktivitet vid kalibreringsdatumet, 12 h CET)	2	4	6	8	10	12	16	20	GBq
99Mo-aktivitet (vid kalibreringsdatumet, 12 h CET)	2,5	5	7	9,5	12	14,5	19	24	GBq

Hjälpämne med känd effekt

Varje ml av natriumperteknetat(^99mTc)-lösning innehåller 3,6 mg natrium.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Radionuklidgenerator

Eluatet är klart och färglöst

pH 5 - 7.

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Endast avsett för diagnostik.

Eluatet från generatorn (natriumperteknetat(^99mTc)- injektionslösning) är avsett för:

• märkning av olika beredningssatser för radioaktiva läkemedel som utvecklats och godkänts för radioaktiv märkning med sådan lösning

• sköldkörtelscintigrafi: direkt avbildning och mätning av sköldkörtelupptag för att ge information om körtelns storlek, position, nodularitet och funktion vid sköldkörtelsjukdom

• scintigrafi av spottkörtel: diagnos av kronisk sialadenit (till exempel Sjögrens syndrom) samt bedömning av spottkörtelns funktion och körtelgångarnas öppenhet vid spottkörtelsrubbningar och övervakning av reaktionen på terapeutiska åtgärder (särskilt radioaktiv behandling med jod)

• lokalisering av ektopisk magslemhinna (Meckels divertikel)

• scintigrafi av tårkanal: för bedömning av funktionsstörningar i tårflödet och övervakning av reaktioner på terapeutiska interventioner.

4.2 Dosering och administreringssätt

Dosering

Om natriumperteknetat(^99mTc) administreras intravenöst kan aktiviteterna variera kraftigt beroende på vilken klinisk information som behövs och vilken utrustning som används. Injicering av större aktiviteter än lokala DRN (diagnostiska referensnivåer) ska motiveras för specifika indikationer.

Följande doser rekommenderas:

Vuxna (70 kg) och äldre

• Sköldkörtelscintigrafi: 20–80 MBq

• Spottkörtelscintigrafi: 30 till 150 MBq för statiska bilder upp till 370 MBq för dynamiska bilder

• Scintigrafi av Meckels divertikel: 300–400 MBq

• Scintigrafi av tårkanal: 2–4 MBq per droppe och öga

Nedsatt njurfunktion

Det krävs en noggrann bedömning av aktiviteten som ska administreras, eftersom det finns risk för ökad strålexponering hos dessa patienter.

Pediatrisk population

Användning för barn och ungdomar måste övervägas noggrant på basis av de kliniska behoven och en bedömning av nytta–riskförhållandet för denna patientgrupp.

Aktiviteten som ska administreras till barn och ungdomar måste anpassas i enlighet med rekommendationerna på doseringskortet från European Association of Nuclear Medicine (EANM). Aktiviteten som administreras till barn och tonåringar kan beräknas genom att baselineaktiviteten (för beräkningsändamål) multipliceras med den viktberoende korrektionsfaktorn i nedanstående tabell (se tabell 1).

A[MBq]_{administrerad} = baselineaktivitet x multipel

Sköldkörtelscintigrafi:Administrerad aktivitet [MBq] = 5,6 MBq x korrektionsfaktor (tabell 1). En minimal aktivitet på 10 MBq krävs för att göra avbildningar av tillräcklig kvalitet.

Identifiering/lokalisering av ektopisk magslemhinna: Administrerad aktivitet [MBq] = 10,5 MBq x korrektionsfaktor (tabell 1). En minimal aktivitet 20 MBq krävs för att göra avbildningar av tillräcklig kvalitet.

Tabell 1: Viktberoende korrektionsfaktorer hos den pediatriska populationen (för sköldkörtelscintigrafi och identifiering/lokalisering av ektopisk magslemhinna) enligt EANM:s riktlinjer från maj 2008.

Vikt [kg]	Multipel	Vikt [kg]	Multipel	Vikt [kg]	Multipel
3	1	22	5,29	42	9,14
4	1,14	24	5,71	44	9,57
6	1,71	26	6,14	46	10,00
8	2,14	28	6,43	48	10,29
10	2,71	30	6,86	50	10,71
12	3,14	32	7,29	52–54	11,29
14	3,57	34	7,72	56–58	12,00
16	4,00	36	8,00	60–62	12,71
18	4,43	38	8,43	64-66	13,43
20	4,86	40	8,86	68	14,00

Scintigrafi av spottkörtel: Paediatric Task Group inom EANM (1990) rekommenderar att aktiviteten som administreras till ett barn bör beräknas på basis av kroppsvikten enligt nedanstående tabell (se tabell 2) med en minimidos på 10 MBq för att bilder av lämplig kvalitet ska kunna tas.

Tabell 2: Viktberoende korrektionsfaktor hos pediatrisk population (för spottkörtelscintigrafi) enligt rekommendationerna i EANM 1990

Vikt [kg]	Faktor	Vikt [kg]	Faktor	Vikt [kg]	Faktor
3	0,1	22	0,50	42	0,78
4	0,14	24	0,53	44	0,80
6	0,19	26	0,56	46	0,82
8	0,23	28	0,58	48	0,85
10	0,27	30	0,62	50	0,88
12	0,32	32	0,65	52-54	0,90
14	0,36	34	0,68	56–58	0,92
16	0,40	36	0,71	60-62	0,96
18	0,44	38	0,73	64-66	0,98
20	0,46	40	0,76	68	0,99

Scintigrafi av tårkanalen: De rekommenderade aktiviteterna gäller både för vuxna och barn.

Administreringssätt

För intravenös eller okulär användning.

För flerdosanvändning.

Anvisningar om ex tempore-beredning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt 12.

Anvisningar om patientförberedelse finns i avsnitt 4.4.

Vid sköldkörtelscintigrafi, spottkörtelscintigrafi och identifiering/lokalisering av ektopisk magslemhinna administreras natriumperteknetat(^99mTc)-injektionslösningen

genom intravenös injektion.

Vid tårkanalscintigrafi instilleras droppar i varje öga (okulärt bruk).

Bildtagning

Sköldkörtelscintigrafi: 20 minuter efter intravenös injektion.

Spottkörtelscintigrafi: omedelbart efter intravenös injektion och regelbundet under 15 minuter.

Identifiering/lokalisering av ektopisk magslemhinna (Meckels divertikel): omedelbart efter intravenös injektion och regelbundet under 30 minuter.

Scintigrafi av tårkanal: dynamisk bildtagning inom 2 minuter efter instillation följt av statiska bilder som tas med regelbundet intervall inom 20 minuter.

4.3 Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4 Varningar och försiktighet

Risk för överkänslighets- eller anafylaktiska reaktioner

Om överkänslighet eller anafylaktiska reaktioner uppträder måste administreringen av läkemedlet omedelbart avslutasoch intravenös behandling inledas. För att omedelbara åtgärder ska kunna vidtas i en nödsituation bör nödvändig medicinskutrustning,såsom endotrakeal slang och ventilator finnas omedelbart tillgänglig.

Individuell nytta–riskmotivering

För varje patient måste den sannolika nyttan av strålningsexponeringen kunna motiveras. Den strålningen som administreras ska i varje enskilt fall hållasså låg som det rimligen gårför att uppnåden nödvändiga informationen.

Nedsatt njurfunktion

Nytta–riskförhållandet måste noga övervägas hosdessa patienter dåökad strålningsexponering är möjlig.

Pediatrisk population

För information om användning till pediatrisk population, se avsnitt 4.2.

Noggrant beaktande av indikationen krävs eftersom den effektiva dosen per MBq är högre än hos vuxna (se avsnitt 11).

Sköldkörtelblockad är av särskild vikt hos pediatriska patienter, utom vid sköldkörtelscintigrafi.

Patientförberedelser

För vissa indikationer kan förbehandling med sköldkörtelblockerande läkemedel vara nödvändigt.

Patienten ska ha getts tillräckligt med vätska innan undersökningen inleds och ska ha uppmanats att urinera så ofta som möjligt under de första timmarna efter undersökningen för att minska strålningen.

För att undvika falska positiva resultat eller för att minimera bestrålning genom att minska perteknetatansamlingen i sköld- och spottkörtlarna, ska ett sköldkörtelblockerande medel ges före tårkanalscintigrafi eller scintigrafi av Meckels divertikel. Omvänt får ett sköldkörtelblockerande medel INTE användas före spottkörtel-, bisköldkörtel- eller spottkörtelscintigrafi.

Före användning av natriumperteknetat(^99mTc)-lösning vid scintigrafi av Meckels divertikel ska patienten fasta i tre till fyra timmar för att minska tarmperistaltiken.

Efter märkning av erytrocyter in vivomed hjälp av tennjoner för reduktion tas natriumperteknetat(^99mTc) i första hand upp i erytrocyterna, och därför ska scintigrafi av Meckels divertikel utföras före eller några dagar efter märkning av erytrocyter in vivo.

Efter undersökningen

Nära kontakt med spädbarn och gravida kvinnor ska undvikas under de första 12 timmarna efter injektionen

Särskilda varningar

Injektionsvätska med natriumperteknetat(^99mTc) innehåller3,6 mg/ml natrium.

Beroende på när injektionen administreras kan mängden natrium som ges till patienten i vissa fall överstiga 1 mmol (23 mg). Detta bör beaktas av patienter som ordinerats saltfattig kost.

Vid märkning av en sats med natriumperteknetat(^99mTc)-lösning måste natrium från både eluatet och satsen tas i beaktande vid fastställande av det totala natriuminnehållet. Se bipacksedeln för satsen.

Vid skintigrafi av spottkörtel bör man förvänta en lägre specificitet för metoden jämfört med MR-sialografi.

För försiktighetsåtgärder med avseende på med avseende på miljörisker, se avsnitt 6.6.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Vid bukscintigrafi kan läkemedel som atropin, isoprenalin och analgetika orsaka en fördröjning av magsäckstömning och därför orsaka en omfördelning av (^99mTc) perteknetat.

Laxativ ska inte administreras, eftersom de irriterar mag-tarmkanalen. Kontrastförstärkande undersökningar (till exempel barium) och undersökning av övre mag-tarmkanalen bör undvikas inom 48 timmar före administrering av perteknetat (^99mTc) vid scintigrafi av Meckels divertikel.

Många farmakologiska läkemedel har bevisligen påverkan på sköldkörtelupptaget.

• Tyreostatika (till exempel karbimazol eller andra imidazolderivat som propyltiouracil), salicylater, steroider, natriumnitroprussid, natriumsulfobromoftalein, perklorat ska inte ges inom 1 vecka före sköldkörtelscintigrafi.

• Fenylbutazon och slemlösande medel ska inte ges inom 2 veckor.

• Naturliga eller syntetiska sköldkörtelpreparat (till exempel natriumtyroxin, natriumliotyronin och sköldkörtelextrakt) ska inte ges inom 2–3 veckor.

• Amiodaron, bensodiazepiner och litium ska inte ges inom 4 veckor.

• Intravenösa kontrastmedel bör inte ha administrerats inom 1–2 månader.

4.6 Fertilitet, Graviditet och amning

Fertila kvinnor

När det är nödvändigt att ge radioaktiva läkemedel till en kvinna i fertil ålder är det viktigt att fastställa eventuell graviditet. Varje kvinna med en utebliven menstruation bör anses vara gravid tills motsatsen är bevisad. Vid osäkerhet om huruvida hon är gravid eller inte (om kvinnan haft utebliven menstruation, om menstruationen är mycket oregelbunden, osv.) ska alternativa tekniker som inte medför joniserande strålning (om sådana finns) erbjudas patienten.

Graviditet

Administrering av perteknetat(^99mTc) till en kvinna med känd graviditet ska motiveras av det medicinska behovet och en positiv individuell nytta–riskbedömning för modern och för fostret.Alternativa icke-bestrålande diagnostiska modaliteter ska beaktas.

^99mTc (som fritt perteknetat) har visat sig kunna passera placentabarriären.

Amning

Före administrering av radioaktiva läkemedeltill en ammande moder bör det övervägas om administreringen av radioisotopen kan uppskjutas till dess att modern har upphört med amning, samt vilket radioaktivt läkemedel som är mest lämpligt med tanke på utsöndringen av aktivitet i bröstmjölk. Om administreringen anses nödvändig, bör amningen avbrytas under 12 timmar och den utpumpade mjölken kasseras.

Nära kontakt med spädbarn ska begränsas under denna period.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Natriumperteknetat(^99mTc)-injektionslösninghar ingen effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

4.8 Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Information om biverkningar finns tillgänglig från spontanrapporteringar. De rapporterade reaktionstyperna är anafylaktoida reaktioner, vegetativa reaktioner samt olika former av reaktioner vid administreringsstället.

Natriumperteknetat(^99mTc) från Elumatic III radionuklidgeneratorn används för radioaktiv märkning av flera olika ämnen. Dessa läkemedel har i allmänhet en högre potential för biverkningar än ^99mTc och därför är de rapporterade biverkningarna snarare relaterade till de märkta föreningarna än till ^99mTc. De möjliga typerna av biverkningar efter intravenös administrering av ^99mTc-märkt farmaceutisk beredning är beroende av den specifika förening som används. Sådan information finns i produktresumén till beredningssatser som används för radioaktiva läkemedel.

Lista över biverkningar i tabellform

Frekvenserna av biverkningar definieras på följande sätt:

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Immunsystemet

Ingen känd frekvens*: Anafylaktoida reaktioner (till exempel dyspné, koma, urtikaria, erytem, utslag, klåda, ödem på olika platser till exempel ansiktsödem)

Centrala och perifera nervsystemet

Ingen känd frekvens*: Vasovagala reaktioner (till exempel synkope, takykardi, bradykardi, yrsel, huvudvärk, dimsyn och rodnad)

Magtarmkanalen

Ingen känd frekvens*: Kräkning, illamående, diarré

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Ingen känd frekvens*: Reaktioner vid injektionsstället på grund av extravasation (till exempel cellulit, smärta, erytem och svullnad)

* Biverkningar från spontanrapportering.

Exponering för joniserande strålning är förbunden med cancerinduktion och risk för utveckling av ärftliga defekter. Eftersom den effektiva dosen är 5,2 mSv när den högsta rekommenderade aktiviteten om 400 MBq administreras, förväntas dessa biverkningar att tillstöta med låg sannolikhet.

Beskrivning av utvalda biverkningar

Anafylaktiska reaktioner (till exempel dyspné, koma, urtikaria, erytem, utslag, klåda, ödem på olika platser [till exempel ansiktsödem])

Anafylaktiska reaktioner har rapporterats efter intravenös injektion av natriumperteknetat(^99mTc) och omfattar olika symptom i hud eller luftvägar , t.ex. hudirritation, ödem och dyspné.

Vegetativa reaktioner (störningar i nervsystemet och gastrointestinala störningar)

Enstaka fall av allvarliga vegetativa reaktioner har rapporterats, men de flesta vegetativa reaktioner som rapporterats innefattar gastrointestinala reaktioner som illamående eller kräkningar. Andra rapporter inkluderar vasovagala reaktioner som huvudvärk eller yrsel. Vegetativa reaktioner anses snarare höra samman med undersökningsmiljön än med teknetium(^99mTc), särskilt hos oroliga patienter.

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Andra rapporter beskriver lokala reaktioner vid injektionsstället. Sådana reaktioner hör samman med extravasation av det radioaktiva materialet under injicering, och de rapporterade reaktionerna sträcker sig från lokal svullnad till cellulit. Beroende på den administrerade radioaktiviteten och den märkta föreningen, kan större extravasationer kräva kirurgisk behandling.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
www.lakemedelsverket.se

4.9 Överdosering

Vid händelse av en strålöverdos med natriumperteknetat(^99mTc) bör den absorberade dosen om möjligt minskas genom ökad eliminering av radionuklid ur kroppen genom tarmtömning, forcerad diures och frekvent blåstömning.

Upptagningen i sköldkörteln, spottkörtlarna och magslemhinnan kan minskas avsevärt om natriumperklorat ges omedelbart efter att en hög dos natriumperteknetat(^99mTc) oavsiktligt administrerats.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Diagnostiska radiofarmaka, Radiofarmaceutiska diagnostika för tyreoida

ATC-kod: V09FX01

Ingen farmakologisk aktivitet har observerats inom dosintervalletsom används för diagnostiskt ändamål.

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Distribution

Perteknetatjonen har liknande biologisk distribution som jodid- och perkloratjoner och koncentreras tillfälligt i spottkörtlar, chorioid plexus, magsäck (magslemhinnan) och i sköldkörteln från vilken den utsöndras i oförändrad form. Perteknetatjonen tenderar också att koncentreras i områden med ökad kärlbildning eller med onormal kärlpermeabilitet, särskilt när förbehandling med blockerande medelhämmar upptaget i körtelstrukturer. Om blod-hjärnbarriären är intakt penetrerar inte natriumperteknetat(^99mTc) hjärnvävnaden

Upptag i organ

I blodet binds 70–80 % av intravenöst injicerat natriumperteknetat(^99mTc) intravenöst till proteiner, huvudsakligen på ett ospecifikt sätt till albumin. Den obundna fraktionen (20–30 %) ansamlas temporärt i sköldskörtel, spottkörtlar, magsäck, nässlemhinnor och plexus choroideus.

I motsats till jod används natriumperteknetat(^99mTc) inte för syntes av sköldkörtelhormon (organifiering) och absorberas heller inte i tunntarmen. I sköldkörteln uppnås den maximala ansamling, beroende på funktionellt tillstånd och jodmättnad (vid eutyreos cirka 0,3–3 %, vid hypertyreos och jodbrist upp till 25 %), cirka 20 minuter efter injektion och minskar sedan snabbt igen. Detta gäller även för magsäcksslemhinnans parietalceller och spottkörtlarnas acinära celler.

Till skillnad från sköldkörteln som utsöndrar natriumperteknetat(^99mTc) i blodet, utsöndrar spottkörtlarna och magen natriumperteknetat(^99mTc) i saliv respektive magsaft. Ansamlingen genom spottkörtlarna ligger runt cirka 0,5 % av den tillämpade aktiviteten med ett maximum som nås efter cirka 20 minuter. En timme efter injektion är koncentrationen i saliven cirka10–30 gånger högre än i plasman. Utsöndringen kan påskyndas med citronsaft eller genom stimulering av det parasympatiska nervsystemet och absorptionen minskas av perklorat

Eliminering

Halveringstiden i plasma är cirka tre timmar. Natriumperteknetat(^99mTc) bryts inte ned i organismen. En fraktion elimineras mycket snabbt via njurarna och de övriga delarna försvinner långsammare via avföring, saliv och tårvätska. Utsöndring under de första 24 timmarna efter administrering sker främst via urinen (cirka 25 %) med fekal exkretion under de närmaste 48 timmarna. Cirka 50 % av den administrerade aktiviteten utsöndras inom de första 50 timmarna. När selektivt upptag av perteknetat(^99mTc) i körtelstrukturer hämmas genom förbehandling med blockerande medel följer utsöndringen samma vägar men med högre utsöndring via njurarna.

Ovanstående data är inte giltiga när natriumperteknetat(^99mTc) används för märkning av något annat radioaktivt läkemedel.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Det finns ingen information om akut, subakut och kronisk toxicitet från engångsdosering eller upprepade doseringar. Mängden natriumperteknetat(^99mTc) som administreras vid kliniska diagnostik är mycket liten och, bortsett från allergiska reaktioner, har inga biverkningar rapporterats.

Detta läkemedel är inte avsett för regelbunden eller kontinuerlig administrering.

Reproduktionstoxicitet

Överföring via placenta av ^99mTc från intravenöst tillfört natriumperteknetat(^99mTc) har studerats i möss. Uterus i dräktiga möss befanns innehålla upp till 60 % av injicerat ^99mTc vid administrering utan förbehandling med perklorat. Exponering av möss under dräktighet, dräktighet och postnatal utveckling (digivning) samt enbart postnatal utveckling påvisade förändringar i avkomman som till exempel viktminskning, hårlöshet och sterilitet.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Natriumklorid

Natriumnitrat

Vatten för injektionsvätskor

• Elueringsflaskor:

• Kväve med undertryck

6.2 Inkompatibiliteter

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt 12.

6.3 Hållbarhet

Generator:20 dagar efter tillverkningsdatum.

Kalibreringsdatum och utgångsdatum anges på etiketten.

Natriumperteknetat(^99mTc)-eluat: efter eluering, förvarai kylskåp (2 ^oC-8 ^oC) och använd inom 10 timmar.

Elueringsflaskor: 2 år

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Generator:Förvaras vid högst 25^oC. Förvaras helst i det särskilda blyskyddet för förvaring och eluering ˮPROTEC-ELUˮ (på begäran), eller bakom ett blyskydd av lämplig tjocklek.

Eluat: Förvaringsanvisningar för läkemedlet efter eluering finns i avsnitt 6.3.

Förvaring av radioaktiva läkemedel skall ske i enlighet med nationella bestämmelser för radioaktivt material.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

Komponenterna i generatorsystemet omfattar:

- En mjuk plastpåse (1) med eluenten (en vattenlösning av 0,9 % natriumklorid och 0,005 % natriumnitrat). Påsen ansluts med en nål av rostfritt stål (2) till kromatografikolonnens topp.

Kolonnen och kanylerna skärmas av ett cylindriskt-koniskt blyskydd (14) med en minsta tjocklek av 52 mm. Ytterhöljet (23x21x14 cm) är tillverkat av gjuten nylon (15).

Intill elueringsstationen finns en inskärning med en säkerhetsventil (0), som är frånslagen () under transport av generatorn.