Information för alternativet: Esomeprazol Pensa 20 Mg Enterotablett, visa andra alternativ

Välj alternativ:

1. Esomeprazol Pensa 20 Mg Enterotablett
2. Esomeprazol Pensa 40 Mg Enterotablett

PRODUKTRESUMÉ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Esomeprazol Pensa 20 mg enterotabletter.

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Esomeprazol Pensa 20 mg enterotabletter.

Varje enterotablett innehåller 20 mg esomeprazol (som natriumsalt).

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Enterotablett

Esomeprazol Pensa 20 mg: ljusblåoval bikonvex dragerad tablett.

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Vuxna

Esomeprazol Pensa 20 mg enterotabletter ärindicerade för:

Gastroesofageal reflux-sjukdom (GERD)

• behandling av erosiv refluxesofagit

• långtidsbehandling av patienter med läkt esofagit för att förebygga återfall

• symtomatisk behandling av gastroesofageal reflux-sjukdom (GERD)

I kombination med en lämplig antibakteriell terapeutisk regim för eliminering av Helicobacter pylori och

• läkning av sår på tolvfingertarmen som associeras med Helicobacter pylori och

• förebyggande av återfall av peptiska sår hos patienter med Helicobacter pylori-associerade sår.

Patienter som behöver fortsatt behandling med NSAID

• läkning av magsår som associeras med NSAID-behandling

• förebyggande av magsår och tolvfingertarmssår som associeras med NSAID-behandling hos riskpatienter.

Behandling av Zollinger-Ellisons syndrom

Ungdomar från 12 års ålder

Gastroesofageal reflux-sjukdom (GERD)

• behandling av erosiv refluxesofagit

• långtidsbehandling av patienter med läkt esofagit för att förebygga återfall

• symtomatisk behandling av gastroesofageal reflux-sjukdom (GERD)

I kombination med antibiotika vid behandling av sår på tolvfingertarmen orsakade av Helicobacter pylori

Tabletterna ska sväljas hela med vätska. Tabletterna ska inte tuggas eller krossas.

För patienter som har svårt att svälja kan tabletterna även lösas upp i ett halvt glas vatten utan kolsyra. Inga andra vätskor får användas eftersom enterodrageringen kan lösas upp. Rör tills tabletterna faller isär och drick vätskan med partiklarna omedelbart eller inom 30 minuter. Skölj glaset med ett halvt glas vatten och drick det. Partiklarna ska inte tuggas eller krossas.

För patienter som inte kan svälja kan tabletterna lösas upp i vatten utan kolsyra och administreras via en ventrikelsond. Det är viktigt att testa noga om den utvalda sprutan och sonden är lämpliga. För anvisningar om beredning och administrering, se avsnitt 6.6.

Vuxna och ungdomar från 12 år

Gastroesofageal reflux-sjukdom (GERD)

- behandling av erosiv refluxesofagit

40 mg en gång dagligen i 4 veckor.

Ytterligare 4 veckors behandling rekommenderas för patienter vilkas esofagit inte har läkts eller patienter som har ihållande symtom.

20 mg en gång dagligen.

20 mg en gång dagligen till patienter utan esofagit. Om symtomkontroll inte har uppnåtts efter 4 veckor ska patienten utredas ytterligare. När symtomen har gått över kan påföljande symtomkontroll erhållas med användning av 20 mg en gång dagligen. För vuxna kan en regim på 20 mg en gång dagligen vid behov användas. För patienter som behandlas med NSAID och löper risk att utveckla mag- och tolvfingertarmssår rekommenderas inte någon påföljande symtomkontroll med en vid behovsregim.

Vuxna

I kombination med en lämplig antibakteriell terapeutisk regim för eliminering av

Helicobacter pylori och

• läkning av sår på tolvfingertarmen som associeras med Helicobacter pylori och

• förebyggande av återfall av peptiska sår hos patienter med Helicobacter pylori-associerade sår.

20 mg esomeprazol med 1 g amoxicillin och 500 mg klaritromycin, samtliga två gånger dagligen i 7 dagar.

Patienter som behöver fortsatt behandling med NSAID

Läkning av magsår som associeras med NSAID-behandling: Vanlig dos är 20 mg en gång dagligen. Behandlingen pågår i 4–8 veckor.

Förebyggande av mag- och tolvfingertarmssår som associeras med NSAID-behandling hos riskpatienter: 20 mg en gång dagligen.

Behandling av Zollinger-Ellisons syndrom

Rekommenderad initial dos är 40 mg esomeprazol två gånger dagligen. Sedan ska dosen anpassas individuellt och behandlingen ska fortsätta så länge det är kliniskt indicerat. Baserat på tillgängliga kliniska data kan de flesta patienter kontrolleras på doser mellan 80 mg och 160 mg esomeprazol dagligen. Vid doser över 80 mg dagligen ska dosen delas upp och ges två gånger dagligen.

Ungdomar från 12 års ålder

Behandling av sår i tolvfingertarmen orsakat av Helicobacter pylori

Vid valet av lämplig kombinationsbehandling måste man beakta officiella nationella, regionala och lokala riktlinjer avseende bakterieresistens, behandlingens varaktighet (oftast 7 dagar men ibland upp till 14 dagar) och lämplig användning av antibakteriella medel. Behandlingen bör övervakas av en specialist.

Doseringsrekommendation:

Vikt	Dosering
30–40 kg	Kombination med två antibiotika: Esomeprazol Pensa 20 mg, amoxicillin 750 mg och klaritromycin 7,5 mg/kg kroppsvikt administreras samtliga tillsammans två gånger dagligen under en vecka.
> 40 kg	Kombination med två antibiotika: Esomeprazol Pensa 20 mg, amoxicillin 1 g och klaritromycin 500 mg administreras samtliga tillsammans två gånger dagligen under en vecka.

Barn under 12 år

Esomeprazol Pensa ska inte användas till barn under 12 år eftersom data saknas.

Nedsatt njurfunktion

Det krävs ingen dosanpassning för patienter med nedsatt njurfunktion. På grund av begränsad erfarenhet av patienter med svår njurinsufficiens ska sådana patienter behandlas med försiktighet (se avsnitt 5.2).

Nedsatt leverfunktion

Det krävs ingen dosanpassning för patienter med lindrigt till måttligt nedsatt leverfunktion. För patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion får en maximal dos på 20 mg esomeprazol inte överskridas (se avsnitt 5.2).

Äldre

Det krävs ingen dosanpassning till äldre.

4.3 Kontraindikationer

Känd överkänslighet mot esomeprazol, substituerade benzimidazolereller andra ingående hjälpämnen som anges i avsnitt 6.1.

Esomeprazol ska inte administreras tillsammans med nelfinavir (se avsnitt 4.5).

4.4 Varningar och försiktighet

Vid förekomst av alarmerande symtom (t.ex. signifikant oavsiktlig viktnedgång, återkommande kräkningar, svårigheter att svälja, blodkräkning eller melena) och när magsår misstänks eller är konstaterat, måste malignitet uteslutas, eftersom behandling med esomeprazol kan lindra symtom och försena diagnos.

Patienter på långtidsbehandling (särskilt de som behandlas i mer än ett år) bör kontrolleras regelbundet.

Patienter som står på vid behovsbehandling måste instrueras att kontakta läkare om deras symtom ändrar karaktär. När esomeprazol förskrivs för vid behovsbehandling måste implikationerna för interaktioner med andra läkemedel beaktas, på grund av fluktuerande plasmakoncentrationer av esomeprazol (se avsnitt 4.5).

Vid förskrivning av esomeprazol för eliminering av Helicobacter pylorimåste eventuella läkemedelsinteraktioner för alla komponenter i trippelbehandlingen beaktas. Klaritromycin är en potent hämmare av CYP3A4 och därför måste kontraindikationer och interaktioner för klaritromycin beaktas när trippelbehandlingen används till patienter som samtidigt tar andra läkemedel som metaboliseras via CYP3A4, t.ex. cisaprid.

Behandling med protonpumpshämmare kan leda till något ökad risk för gastrointestinala infektioner som Salmonellaoch Campylobacter(se avsnitt 5.1).

Samtidig administrering av esomeprazol och atazanavir rekommenderas inte (se avsnitt 4.5). Om kombinationen av atazanavir med en protonpumpshämmare bedöms som oundviklig, rekommenderas noggrann klinisk övervakning kombinerat med en ökning av dosen av atazanavir till 400 mg med 100 mg ritonavir. Esomeprazol 20 mg ska inte överskridas.

Esomeprazol kan, liksom alla syrehämmande läkemedel, minska absorption av vitamin B12 (cyanokobalamin) på grund av hypo- eller aklorhydri. Detta bör beaktas hos patienter med minskade kroppsdepåer eller riskfaktorer för minskad absorption av vitamin B12 vid långtidsbehandling.

Esomeprazol är en CYP2C19-hämmare. Vid inledning eller avslutning av behandling med esomeprazol måste potentialen för interaktioner med läkemedel som metaboliseras via CYP2C19 beaktas. En interaktion har observerats mellan klopidogrel och omeprazol (se avsnitt 4.5). Den kliniska relevansen för denna interaktion är oviss. Som en försiktighetsåtgärd avråds från samtidig användning av esomeprazol och klopidogrel.

Allvarlig hypomagnesemi har rapporterats hos patienter som behandlats med protonpumpshämmare såsom esomeprazol. Patienterna hade behandlats under minst tre månader och i de flesta fall under ett år. Allvarliga tecken på hypomagnesemi såsom utmattning, tetani, delirium, kramper, yrsel och ventrikulär arrytmi kan förekomma, men symtomen kan komma smygande och kan därför förbises. De flesta patienter med hypomagnesemi, förbättrades efter substitutionsbehandling med magnesium och genom att avbryta behandlingen med protonpumpshämmare.

När patienter förväntas behandlas med protonpumpshämmare under längre tid eller när patienter tar protonpumpshämmare i kombination med digoxin eller andra läkemedel som kan orsaka hypomagnesemi (t.ex. diuretika) bör magnesiumnivåerna mätas innan behandling med protonpumpshämmare påbörjas och följas under behandlingen.

Protonpumpshämmare, särskilt om de används i höga doser och under längre tid (över 1 år) kan leda till en något ökad risk för höft-, handleds- och kotfrakturer, framför allt hos äldre eller hos patienter med andra kända riskfaktorer. Observationsstudier tyder på att protonpumpshämmare kan öka den totala risken för frakturer med 10-40 %. Denna ökning kan delvis bero på andra riskfaktorer. Patienter med risk för osteoporos ska behandlas enligt gällande kliniska riktlinjer och ett adekvat intag av vitamin D och kalcium ska tillgodoses.

Subakut kutan lupus erythematosus (SCLE)

Protonpumpshämmare är förknippade med mycket sällsynta fall av SCLE. Om lesioner uppstår, särskilt på solexponerade hudområden, och om dessa åtföljs av artralgi, ska patienten söka vård snarast och läkaren ska överväga att sätta ut Esomeprazol Pensa. SCLE efter föregående behandling med en protonpumpshämmare kan öka risken för SCLE med andra protonpumpshämmare.

Interferens i laboratorietester

Ökad kromogranin A (CgA) nivå kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer. För att undvika denna störning ska esomeprazolbehandling tillfälligt avbrytas minst fem dagar före CgA-mätningar.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.

Effekter av esomeprazol på farmakokinetiken för andra läkemedel

Läkemedel med pH-beroende absorption

Minskad intragastrisk surhetsgradunder behandling med esomeprazol och andra protonpumpshämmarekan öka eller minska absorptionen av läkemedel med absorption beroende på pH. Liksom med andra läkemedel som minskar den intragastriska surhetsgradenkan absorptionen av ketokonazol och itrakonazol och erlotinib minska och absorption av digoxin kan öka vidbehandling med esomeprazol. Samtidig behandling av friska försökspersoner med esomeprazol (20 mg dagligen) och digoxin ökade biotillgängligheten av digoxin med 10 % (upp till 30 % hos två av tio försökspersoner). Digoxintoxicitet har sällan rapporterats. Dock skall försiktighet utövas när esomeprazol är given i höga doser till äldre patienter. Terapeutisk monitorering av digoxin skall då utökas.

Omeprazol har rapporterats interagera med vissa proteashämmare. Den kliniska vikten och mekanismerna bakom dessa rapporterade interaktioner är inte alltid kända. Ökat gastriskt pH under omeprazolbehandling kan ändra absorptionen av proteashämmarna. Andra möjliga interaktionsmekanismer är via hämning av CYP 2C19. För atazanavir och nelfinavir har sänkta serumnivåer rapporterats när dessa har getts tillsammans med omeprazol och samtidig administrering rekommenderas inte. Samtidig administrering av omeprazol (40 mg en gång dagligen) och atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg till friska försökspersoner ledde till en avsevärd reduktion av exponeringen för atazanavir (en minskning på cirka 75 % av AUC, Cmax och Cmin). Även om dosen av atazanavir ökades till 400 mg skedde ingen kompensering för påverkan av omeprazol på atazanavirexponeringen. Samtidig administrering av omeprazol (20 mg dagligen) och atazanavir 400 mg/ritonavir 100 mg till friska försökspersoner resulterade i en sänkning på cirka 30 % av atazanavirexponeringen jämfört med den exponering som sågs med atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg dagligen utan omeprazol 20 mg dagligen. Samtidig administrering av omeprazol (40 mg dagligen) reducerade genomsnittlig AUC, C_maxoch C_minför nelfinavir med 36–39 % och genomsnittlig AUC, C_maxoch C_minför den farmakologiskt aktiva metaboliten M8 reducerades med 75–92 %.För saquinavir (med samtidigt ritonavir) har ökade serumnivåer (80–100 %) rapporterats under samtidigomeprazolbehandling (40 mg dagligen). Behandling medomeprazol 20 mg dagligen hade ingen effekt på exponeringen av darunavir (med samtidigt ritonavir) och amprenavir (med samtidigt ritonavir). Behandling med esomeprazol 20 mg dagligen hade ingen effekt på exponeringen av amprenavir (med och utan samtidigt ritonavir). Behandling med omeprazol 40 mg dagligen hade ingen effekt på exponeringen av lopinavir (med samtidigt ritonavir). På grund av de likartadefarmakodynamiska effekterna och farmakokinetiska egenskaperna för omeprazol och esomeprazol rekommenderas inte samtidig administrering av esomeprazol och atazanavir och samtidig administrering av esomeprazol och nelfinavir är kontraindicerad.

Läkemedel som metaboliseras av CYP2C19

Esomeprazol hämmar CYP2C19, det främsta esomeprazolmetaboliserande enzymet. När esomeprazol kombineras med läkemedel som metaboliseras av CYP2C19, t.ex. diazepam, citalopram, imipramin, klomipramin och fenytoin, kan därför plasmakoncentrationerna av dessa läkemedel ökas och det kan behövas en dosreduktion. Detta måste särskilt beaktas när esomeprazol förskrivs för vid behovsbehandling. Samtidig administrering av 30 mg esomeprazol resulterade i en 45-procentig minskning av clearance av CYP2C19-substratet diazepam. Samtidig administrering av 40 mg esomeprazol resulterade i en 13-procentig ökning av dalplasmavärdena av fenytoin hos patienter med epilepsi. Rekommendationen är att övervaka plasmakoncentrationerna av fenytoin när behandling med esomeprazol introduceras eller sätts ut. Omeprazol (40 mg en gång dagligen) ökade Cmax och AUC_för vorikonazol (ett CYP2C19-substrat) med 15 % respektive 41 %.

Samtidig administrering av 40 mg esomeprazol till warfarinbehandlade patienter i en klinisk prövning visade att koagulationstiderna låg inom det godkända intervallet. Efter godkännandet för försäljning har dock ett fåtal fall med förhöjt INR-värde av klinisk betydelse rapporterats under samtidig behandling. Övervakning rekommenderas vid inledning och avslutning av samtidig behandling med esomeprazol och warfarin eller andra kumarinderivat.

Omeprazol så väl som esomeprazol fungerar som hämmare av CYP2C19. Given i doserna 40 mg till friska försökspersoner i en cross-over studie ökade omeprazol C_max och AUC för cilostazol med respektive 18 % och 26 %, och en av dess aktiva metaboliter med respektive 29 % och 69 %.

Hos friska försökspersoner resulterade en samtidig administrering av 40 mg esomeprazol i en 32-procentig ökning av arean under kurvan för plasmakoncentration och tid (AUC) och en 31-procentig förlängning av elimineringshalveringstiden (t1/2) men ingen signifikant ökning av topplasmavärden för cisaprid. Det något förlängda QTc-intervallet som sågs efter administrering av enbart cisaprid förlängdes inte ytterligare när cisaprid gavs i kombination med esomeprazol (se avsnitt 4.4).

Det har visats att esomeprazol inte har några kliniskt relevanta effekter på farmakokinetiken för amoxicillin eller kinidin.

Vid utvärderingsstudier av samtidig administrering av esomeprazol och antingen naproxen eller rofecoxib identifierades inga kliniskt relevanta farmakokinetiska interaktioner under korttidsstudier.

I en klinisk crossover-studie administrerades klopidogrel (300 mg som initialdos följt av 75 mg/dag) ensamt och tillsammans med omeprazol (80 mg samtidigt som klopidogrel) under 5 dagar. Exponeringen för den aktiva metaboliten för klopidogrel sjönk med 46 % (dag 1) och 42 % (dag 5) när klopidogrel och omeprazol administrerades tillsammans. Genomsnittlig hämning av trombocytaggregation (IPA) minskades med 47 % (24 timmar) och 30 % (dag 5) när klopidogrel och omeprazol administrerades tillsammans. I en annan studie visades att administrering av klopidogrel och omeprazol vid olika tidpunkter inte förhindrade deras interaktion som sannolikt framkallas av den hämmande effekten av omeprazol på CYP2C19. Oförenliga data om de kliniska implikationerna av denna PK/PD-interaktion i termer av större kardiovaskulära händelser har rapporterats från observationsstudier och kliniska studier.

Okänd mekanism

När metotrexat ges tillsammans med någon protonpumpshämmare har metotrexatnivåerna ökat hos vissa patienter. Vid administrering av höga doser metotrexat kan ett tillfälligt uppehåll i esomeprazolbehandlingen behöva övervägas.

Effekter av andra läkemedel på farmakokinetiken för esomeprazol

Esomeprazol metaboliseras av CYP2C19 och CYP3A4. Samtidig administrering av esomeprazol och en CYP3A4-hämmare, klaritromycin (500 mg två ggr dagligen), resulterade i en fördubblad exponering (AUC) för esomeprazol. Samtidig administrering av esomeprazol och en kombinerad hämmare av CYP2C19 och CYP3A4 kan resultera i en mer än fördubblad esomeprazolexponering. CYP2C19- och CYP3A4-hämmaren vorikonazol ökade AUC_föromeprazol med 280 %. En dosanpassning av esomeprazol krävs inte alltid i en av dessa situationer. En dosanpassning bör dock övervägas till patienter med svår leverinsufficiens och om långtidsbehandling är indicerad.

Läkemedel som är kända för att inducera CYP2C19 eller CYP3A4 eller båda (såsom rifampicin och johannesört) kan leda till sänkt esomeprazolnivå i serum genom att öka metabolismen av esomeprazol.

För esomeprazol är kliniska data om exponerade graviditeter otillräckliga. Med den racemiska blandningen omeprazol finns ingen indikation om missbildnings- eller fetotoxiska effekter från data om ett större antal exponerade graviditeter från epidemiologiska studier. Djurstudier med esomeprazol tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter när det gäller embryonal/fetal utveckling.

Djurstudier med den racemiska blandningen tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter när det gäller graviditet, förlossning eller postnatal utveckling. Försiktighet bör iakttas vid förskrivning till gravida kvinnor.

Det är okänt om esomeprazol utsöndras i bröstmjölk. Inga studier har utförts på ammande kvinnor. Därför ska esomeprazol inte användas under amning.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga effekter har observerats.

Följande läkemedelsbiverkningar har identifierats eller misstänkts under det kliniska prövningsprogrammet för esomeprazol och efter godkännandet för försäljning. Inga befanns vara dosrelaterade. Reaktionerna klassificeras enligt frekvens (vanliga >1/100, < 1/10; mindre vanliga > 1/1 000, < 1/100; sällsynta > 1/10 000, < 1/1 000; mycket sällsynta < 1/10 000, ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)).

Blodet och lymfsystemet

Sällsynta: leukopeni och trombocytopeni
Mycket sällsynta: agranulocytos och pancytopeni

Immunsystemet

Sällsynta: överkänslighetsreaktioner, t.ex. feber, angioödem och anafylaktisk reaktion/chock

Metabolism och nutrition

Mindre vanliga: perifera ödem

Sällsynta: hyponatremi

Ingen känd frekvens: hypomagnesemi (se avsnitt 4.4). Svår hypomagnesemi kan korrelera med hypokalcemi

Psykiska störningar

Mindre vanliga: sömnlöshet

Sällsynta: agitation, förvirring och depression

Mycket sällsynta: aggression och hallucinationer

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga: huvudvärk

Mindre vanliga: yrsel, parestesier och somnolens

Sällsynta: smakstörning

Ögon

Sällsynta: dimsyn

Öron och balansorgan

Mindre vanliga: vertigo

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Sällsynta: bronkialspasm

Magtarmkanalen

Vanliga: buksmärta, förstoppning, diarré, väderspänning och illamående/kräkning

Mindre vanliga: muntorrhet

Sällsynta: stomatit och gastrointestinal candidiasis

Mycket sällsynt: Mikroskopisk kolit

Lever och gallvägar

Mindre vanliga: förhöjda leverenzymer

Sällsynta: hepatit med eller utan gulsot

Mycket sällsynta: leversvikt och encefalopati hos patienter med befintlig leversjukdom

Hud och subkutan vävnad

Mindre vanliga: dermatit, klåda, utslag och urtikaria

Sällsynta: alopeci och ljuskänslighet

Mycket sällsynta: erythema multiforme, Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys (TEN)

Ingen känd frekvens: Subakut kutan lupus erythematosus (se avsnitt 4.4).

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Mindre vanliga: höft-, handleds- eller kotfrakturer (se avsnitt 4.4)

Sällsynta: artralgi och myalgi

Mycket sällsynta: muskelsvaghet

Njurar och urinvägar

Mycket sällsynta: interstitiell nefrit

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mycket sällsynta: gynekomasti

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Sällsynta: sjukdomskänsla och ökad svettning

4.9 Överdosering

Erfarenheten av avsiktlig överdosering är hittills mycket begränsad. Symtomen som beskrivs i samband med 280 mg var gastrointestinala symtom och svaghet. Engångsdoser på 80 mg esomeprazol var händelselösa. Ingen specifik antidot är känd. Esomeprazol är omfattande bundet till plasmaprotein och går därför inte att dialysera snabbt. Som vid andra fall av överdosering ska behandlingen vara symtomatisk och allmänt stödjande åtgärder ska sättas in.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: protonpumpshämmare, ATC-kod: A02B C05

Esomeprazol är S-isomeren av omeprazol och reducerar utsöndringen av magsyra via en specifikt inriktad verkningsmekanism. Det är en specifik hämmare av syrapumpen i parietalcellen. Både R- och S-isomeren av omeprazol har likartad farmakodynamisk aktivitet.

Verkningsmekanism

Esomeprazol är en svag bas och koncentreras och omvandlas till den aktiva formen i den höggradigt sura miljön i parietalcellens sekretoriska canaliculi, där det hämmar enzymet H⁺K⁺-ATPas, dvs. syrapumpen, och hämmar både basal och stimulerad syrautsöndring.

Effekt på utsöndring av magsyra

Efter oral dosering med esomeprazol 20 mg och 40 mg får man en effekt inom en timme. Efter upprepad administrering med 20 mg esomeprazol en gång dagligen i fem dagar minskar den maximala medelproduktionen av syra efter pentagastrinstimulering med 90 % när den mäts 6–7 timmar efter dosering på dag fem.

Efter fem dagars oral dosering med 20 mg och 40 mg esomeprazol bibehölls ett intragastriskt pH-värde över 4 i en genomsnittstid på 13 timmar respektive 17 timmar i 24 timmar hos symtomatiska GERD-patienter. Andelen patienter som upprätthöll ett intragastriskt pH-värde över 4 i minst 8, 12 respektive 16 timmar var för esomeprazol 20 mg 76 %, 54 % och 24 %. Motsvarande andelar för esomeprazol 40 mg var 97 %, 92 % och 56 %.

Vid användning av AUC som en surrogatparameter för plasmakoncentration har ett förhållande mellan syrahämning och exponering visats.

Terapeutiska effekter av syrahämning

Läkning av refluxesofagit med esomeprazol 40 mg sker hos cirka 78 % av patienterna efter fyra veckor och hos 93 % efter åtta veckor.

En veckas behandling med esomeprazol 20 mg två gånger dagligen och lämpliga antibiotika resulterar i en framgångsrik eliminering av H. pylori hos cirka 90 % av patienterna.

Efter elimineringsbehandling i en vecka finns inget behov av påföljande monoterapi med antisekretoriska läkemedel för effektiv sårläkning och symtomläkning vid okomplicerade sår på tolvfingertarmen.

Andra effekter som är relaterade till syrahämning

Under behandling med antisekretoriska läkemedel ökar serumgastrin som svar på den minskade syrautsöndringen. Även kromogranin A (CgA) ökar på grund av minskad surhetsgrad i magen.

Ett ökat antal ECL-celler som eventuellt är relaterade till de ökade serumgastrinnivåerna har observerats hos vissa patienter under långtidsbehandling med esomeprazol.

Under långtidsbehandling med antisekretoriska läkemedel har gastriska glandulära cystor rapporterats förekomma med en något ökad frekvens. Dessa förändringar är en fysiologisk följd av uttalad hämning av syrasekretion, de är godartade och förefaller vara reversibla.

Minskad gastrisk surhet oavsett orsak inklusive protonpumpshämmare ökar det gastriska innehållet av bakterier som normalt finns i mag-tarmkanalen. Behandling med protonpumpshämmare kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner som Salmonella och Campylobacter samt hos patienter inlagda på sjukhus, möjligen ocksåClostridium difficile.

I två studier med ranitidin som en aktiv komparator visade esomeprazol en bättre effekt när det gällde att läka magsår hos patienter som använde NSAID-preparat, inklusive COX-2-selektiva NSAID-preparat.

I två studier med placebo som komparator visade esomeprazol en bättre effekt vid preventionen av gastriska och tolvfingertarmssår hos patienter som använde NSAID-preparat (ålder > 60 och/eller med tidigare sår), inklusive COX-2-selektiva NSAID-preparat.

Pediatrisk population

I en studie fick pediatriska patienter med GERD (i åldern <1-17 år) långtidsbehandling med protonpumpshämmare. 61 % av barnen utvecklade lägre grader av ECL-cellshyperplasi utan känd klinisk relevans och utan utveckling av atrofisk gastrit eller karcinoida tumörer.

Absorption och distribution

Esomeprazol är syralabilt och administreras oralt som enterodragerade granulatkorn. In vivo-omvandling till R-isomeren är försumbar. Absorptionen av esomeprazol går snabbt med maximala plasmanivåer cirka 1–2 timmar efter dos. Den absoluta biotillgängligheten är 64 % efter en engångsdos på 40 mg och ökar till 89 % efter upprepad administrering en gång dagligen. För 20 mg esomeprazol är de motsvarande värdena 50 % respektive 68 %. Den uppenbara distributionsvolymen vid steady state hos friska personer är cirka 0,22 l/kg kroppsvikt. Esomeprazol är till 97 % plasmaproteinbundet.

Födointag både försenar och minskar absorptionen av esomeprazol även om detta inte har någon signifikant påverkan på effekten av esomeprazol på surheten i magsäcken.

Metabolism och eliminering

Esomeprazol metaboliseras helt av cytokrom P450-systemet (CYP). Den största delen av metabolismen av esomeprazol är beroende av den polymorfa CYP2C19, som ansvarar för bildandet av hydroxyl- och desmetylmetaboliterna av esomeprazol. Den återstående delen är beroende av en annan specifik isoform, CYP3A4, som ansvarar för bildandet av esomeprazolsulfon, den huvudsakliga metaboliten i plasma.

Parametrarna nedan återspeglar främst farmakokinetiken hos personer med ett funktionellt CYP2C19-enzym, extensiva metaboliserare.

Total plasmaclearance är cirka 17 l/timme efter en engångsdos och cirka 9 l/timme efter upprepad administrering. Halveringstiden för plasmaeliminering är cirka 1,3 timmar efter upprepad dosering en gång dagligen. Farmakokinetiken för esomeprazol har studerats på doser upp till 40 mg två gånger dagligen. Arean under kurvan för plasmakoncentration och tid ökar med upprepad administrering av esomeprazol. Denna ökning är dosberoende och resulterar i mer än en dosproportionell ökning av AUC efter upprepad administrering. Detta tids- och dosberoende beror på en minskning av första-passagemetabolism och systemisk clearance, troligen orsakad av en hämning av CYP2C19-enzymet av esomeprazol och/eller dess sulfonmetabolit. Esomeprazol elimineras helt från plasma mellan doser utan någon tendens till ackumulering under administrering en gång dagligen.

Den huvudsakliga metaboliten av esomeprazol har ingen effekt på utsöndringen av magsyra. Nästan 80 % av en oral dos av esomeprazol utsöndras som metaboliter i urinen och återstoden i feces. Mindre än 1 % av moderläkemedlet återfinns i urin.

Särskilda patientpopulationer

Ungefär 2,9 ± 1,5 % av populationen saknar ett funktionellt CYP2C19-enzym och kallas långsamma metaboliserare. Hos dessa individer katalyseras troligen metabolismen av esomeprazol av CYP3A4. Efter upprepad administrering en gång dagligen av 40 mg esomeprazol, var medelarean under kurvan för plasmakoncentration och tid cirka 100 % högre hos långsamma metaboliserare än hos patienter med ett funktionellt CYP2C19-enzym (extensiva metaboliserare). De genomsnittliga maximala plasmakoncentrationerna ökades med ungefär 60 %.

Dessa fynd betyder ingenting för doseringen av esomeprazol.

Metabolismen av esomeprazol förändras inte signifikant hos äldre patienter (71–80 år).

Efter en engångsdos av 40 mg esomeprazol är den genomsnittliga arean under kurvan för plasmakoncentration och tid cirka 30 % högre hos kvinnor än hos män. Inga könsskillnader ses efter upprepad administrering en gång per dag. Dessa fynd betyder ingenting för doseringen av esomeprazol.

Nedsatt organfunktion

Metabolismen av esomeprazol hos patienter med lindrig till måttlig leverdysfunktion kan vara nedsatt. Den metabola hastigheten sjunker hos patienter med allvarlig leverdysfunktion vilket resulterar i en fördubbling av arean under kurvan för plasmakoncentration och tid för esomeprazol. Därför bör en maximal dos på 20 mg inte överskridas till patienter med allvarlig dysfunktion.

Esomeprazol eller dess huvudsakliga metaboliter visar ingen tendens att ackumuleras vid dosering en gång dagligen.

Inga studier har utförts på patienter med nedsatt njurfunktion. Eftersom njuren står för utsöndringen av metaboliterna av esomeprazol men inte för elimineringen av modersubstansen, väntas inte metabolismen av esomeprazol förändras hos patienter med nedsatt njurfunktion.

Pediatrisk population

Ungdomar 12–18 år:

Efter upprepad dosadministrering av 20 mg och 40 mg esomeprazol var den totala exponeringen (AUC) och tiden fram till maximal läkemedelskoncentration i plasma (tmax) hos 12- till 18-åringar likartad med den för vuxna för båda esomeprazoldoserna.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Gängse studier avseende allmäntoxicitet, gentoxicitet och reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa. Karcinogenicitetsstudier på råtta med den racemiska blandningen har visat gastrisk ECL-cellshyperplasi och karcinoider. Dessa gastriska effekter på råtta är resultatet av ihållande, uttalad hypergastrinemi sekundärt till reducerad produktion av magsyra och observerades efter långtidsbehandling av råttor med hämmare av magsyresekretion.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna

Sfärer av mikrokristallin cellulosa

Hypromellos

Talk

Titandioxid

Glycerolmonostearat 40-55

Polysorbat 80

Metakrylsyra-etylakrylat sampolymer (1:1) dispersion 30 % (natriumlaurilsulfat, polysorbat 80, metakrylsyra-etylakrylat sampolymer)

Trietylcitrat

Makrogol

Cellulosa, mikrokristallin

Krospovidon (typ A)

Natriumstearylfumarat

Tablettdragering

Opadry II ljusblå 85F30663(polyvinylalkohol, delvis hydrolyserad, titandioxid (E-171), makrogol, talk (E-553b), FD&C blå nr 2/indigokarmin aluminiumlack (E-132), gul järnoxid

6.2 Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3 Hållbarhet

Aluminium/aluminiumblisterfolie

2 år

HDPE-burk:

2 år

Hållbarhet efter att burken har öppnats: 100 dagar.

För aluminium/aluminiumblisterfolie

Förvaras vid högst 30 °C.

Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.

För HDPE-burk

Förvaras vid högst 30 °C.

Tillslut förpackningen väl. Fuktkänsligt.

Hållbarhetsanvisning för läkemedlet efter öppnande av burken finns i avsnitt 6.3.

Aluminium/aluminiumblisterfolie:7, 14, 15, 28, 30, 56, 60, 90 och 100 enterotabletter.

HDPE-burk: 7, 14, 15, 28, 30, 56, 60, 90 och 100 enterotabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Administrering via ventrikelsond

1. Lägg tabletten i en lämplig spruta och fyll sprutan med cirka 25 ml vatten och cirka 5 ml luft.

För vissa sonder behövs en upplösning i 50 ml vatten för att hindra partiklar från att täppa till sonden.

Inga särskilda anvisningar för destruktion.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Pensa Pharma AB

Birger Jarlsgatan 22

114 34 Stockholm

45565

9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2012-03-15

10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2015-12-15