Gensumycin
Produktresumé
1. LÄKEMEDLETS NAMN
Gensumycin 40 mg/ml injektionsvätska, lösning
2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
1 ml injektionsvätska innehåller: gentamycinsulfat motsvarande 40 mg gentamycin.
För fullständig förteckning överhjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3. LÄKEMEDELSFORM
Injektionsvätska, lösning
Injektionsvätskan är klar till lätt opalescent/färglös till ljusgul.
4. KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
Allvarliga infektioner utgångna från lungor, urinvägar eller tarm. Intraabdominella infektioner. Endokardit.
Hänsyn skall tas till officiella riktlinjer för ändamålsenlig användning av antibiotika.
4.2 Dosering och administreringssätt
Allmänt:Dosering och doseringsintervall bör anpassas individuellt och efter njurfunktion.
Dosering till vuxna, ungdomar och barn över 2 år med normal njurfunktion:
Rekommenderad
dagsdos är 3-6 mg/kg kroppsvikt. Dagsdosen ges med fördel en gång
dagligen men kan delas upp i två doseringstillfällen.
Behandlingstiden är vanligen 7-10 dagar. Patienten bör hydreras
tillräckligt under behandlingen. Gensumycin tillföres i samma doser
såväl intramuskulärt som intravenöst. Injektionerna är smärtfria.
Intravenös tillförsel är lämplig vid behandling av patienter med
septikemi eller septisk chock, hemorragiska tillstånd eller om
patientens muskelmassa är reducerad.
Dosering till barn under två
år:Från fyra veckors ålder ges 4,5-7,5
mg/kg kroppsvikt dagligen. Dagsdosen ges med fördel en gång
dagligen men kan delas upp i två doseringstillfällen.
Dosering till
nyfödda:Dagsdosen till nyfödda barn är 4-7
mg/kg kroppsvikt. På grund av den längre halveringstiden ska dosen
ges en gång dagligen.
Dosering vid
infektioner hos patienter med nedsatt
njurfunktion:Eftersom gentamicin
huvudsakligen elimineras via njurarna genom glomerulär filtration
är eliminationshastigheten beroende av patientens njurfunktion och
den rekommenderade dagsdosen skall därför anpassas till
njurfunktionen. Om njurfunktionen är nedsatt och dosen ej minskas
och/eller doseringsintervallen ej förlängs kan onormalt höga och
möjligen toxiska koncentrationer uppnås i blod och vävnader pga
ackumulation. Graden av nedsatt njurfunktion bör kontrolleras genom
bestämning av S‑kreatinin eller kreatininclearance. Eftersom
effekten av aminoglykosider är korrelerad till
Cmax(se
avsnitt 5.1) ges alla patienter initialt en normaldos (3-6 mg/kg
kroppsvikt). Hos patienter med mild till måttlig
njurfunktionsnedsättning baseras doseringsintervallet på dalvärdet,
se Behandlingskontroll. Det saknas data för rekommendationer för upprepad dosering
till patienter med grav njurfunktionsnedsättning, dvs där adekvat
dalvärde inte uppnås inom 48 timmar. Koncentrationen av gentamicin
i serum bör följas regelbundet, se Behandlingskontroll.
Dosrekommendation för barn med nedsatt njurfunktion saknas.
Patienter som genomgår hemodialys:
Dokumentationen för dosering till patienter som genomgår hemodialys är bristfällig. Vanligen använd dosering vid slutet av varje dialysperiod är 1-1,7 mg/kg beroende på infektionens svårighetsgrad. Hos barn kan en dos av 2 till 2,5 mg/kg administreras.
Intravenös
användning:
Dosen av Gensumycin sätts till lämplig mängd eller 100-200 ml
infusionslösning. Blandningen ges som intravenöst dropp under ca 30
minuter. Injektionsvätskan kan även ges långsamt (3-5 min.) direkt
intravenöst utan föregående spädning.
Behandlingskontroll
Koncentrationsbestämning av gentamicin i serum rekommenderas
särskilt hos äldre, hos nyfödda samt vid behandling av patienter
med nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.4 och 4.8).
Terapikontroll: Koncentrationen i prov taget omedelbart före ny dos (dalvärdet) bör ej överstiga 2 µg/ml. I prov taget 1 timme efter påbörjad administrering bör koncentrationen av gentamicin i serum vara minst 4 µg/ml. En progressiv ökning av dalvärdet avslöjar en pågående ackumulering, varvid dosintervallet skall förlängas.
Provtagning: Prov bör tas 2:a behandlingsdygnet omedelbart före nästa dos (dalvärde). Vanligtvis rekommenderas 2-3 koncentrationsbestämningar per vecka.
4.3 Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1 samt övriga aminoglykosider.
4.4 Varningar och försiktighet
För att undvika biverkningar rekommenderas kontinuerlig övervakning (innan, under och efter behandling) av njurfunktion (serumkreatinin, kreatininclearance), kontroll av vestibularis- och chochleafunktion samt lever- och laboratorieparametrar (se avsnitt 4.8).
Försiktighet vid njurinsufficiens. Samtidig behandling med andra potentiellt oto- och nefrotoxiska medel bör undvikas. Kombinationen med cefalosporiner kan medföra ökad risk för njurskada. Barn i neonatalperioden bör behandlas med Gensumycin endast vid allvarliga eller livshotande infektioner.
Neuromuskulär blockad och respiratorisk paralys finns rapporterat hos djur efter doser som är många gånger högre än de rekommenderade. Hänsyn till detta bör tagas där aminoglykosider ges till patienter som även får anestetika, neuromuskulärblockerande ämnen eller massiva transfusioner av citrat-blod. Om blockad inträffar kan den hävas av kalciumsalter.
Diarré/pseudomembranös kolit orsakad av Clostridium difficile förekommer. Patienter med diarré skall därför följas noggrant.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Kombination bör undvikas:
Furosemid: Vid samtidig i.v. administrering av gentamicin (80 mg) och furosemid (40 mg) minskar clearance av gentamicin med ca 40 % med förhöjda plasmakoncentrationer som följd. Samtidig i.v. administrering av dessa medel bör därför undvikas.
Kombination kan kräva dosanpassning:
Ciklosporin: Additiv nefrotoxicitet har dokumenterats för kombinationen ciklosporin – gentamicin vid njurtransplantation.
Indometacin: Indometacin ökar serumnivåerna av aminoglykosider hos nyfödda med öppenstående ductus arteriosus.
4.6 Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet
Behandling med äldre aminoglykosider som t ex streptomycin, har skadat fostrets hörselnerv och lett till dövhet. Inget fall av medfödd hörselskada är känt efter behandling med nu godkända aminoglykosider. Under graviditet skall aminoglykosider förskrivas med beaktande av ovanstående.
Amning
Gentamicin passerar över i modersmjölk i sådana mängder att risk för påverkan på barnet föreligger även med terapeutiska doser.
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
På grund av biverkningar såsom vestibularispåverkan med yrsel och balansrubbning har Gensumycin påtagliga effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
4.8 Biverkningar
Biverkningarna är i regel dosrelaterade. De viktigaste är ototoxiska och nefrotoxiska reaktioner.
Följande biverkningar är klassificerade efter organklass och frekvens enligt följande: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Blodet och lymfsystemet |
Mindre vanliga: Eosinofili, trombocytos. Sällsynta: Anemi, leukopeni, trombopeni. |
Centrala och perifera nervsystemet |
Ingen känd frekvens: Perifer neuropati. Sällsynta: Huvudvärk. |
Öron och balansorgan |
Vanliga: Vestibularispåverkan med illamående, yrsel och balansrubbning. Hörselnedsättning. |
Blodkärl |
Sällsynta: Hypotoni. |
Lever och gallvägar |
Mindre vanliga: Transaminasstegring. |
Hud och subkutan vävnad |
Vanliga: Exantem, klåda. Mindre vanliga: Urtikaria. |
Njurar och urinvägar |
Vanliga: Proteinuri, serumkreatininstegring, ureaförhöjning. Sällsynta: Fanconi-liknande syndrom. |
Risk för vestibularskada finns vid höga koncentrationer av gentamicin i blod och vävnader (se avsnitt 4.4). Lättare fall av hörselnedsättning är ofta reversibla. Irreversibla fall har rapporterats. Skador har huvudsakligen observerats hos patienter med uremi eller nedsatt njurfunktion, samt i samband med höga doser, täta doseringsintervall och vid långa behandlingstider. Njurpåverkan har normaliserats när produkten utsatts.
Anafylaktiska reaktioner har rapporterats.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande.Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
4.9 Överdosering
Toxicitet: 60 mg i.v. var 8:e timma till vuxen med njurinsufficiens gav allvarlig intoxikation.
Symtom: Hörselskador, yrsel, tinnitus, njurskador. I sällsynta fall neuromuskulär blockad med andningsförlamning. Kramper.
Behandling: Följ serumkoncentrationen. Sörj för god, gärna något ökad diures. Andningsunderstöd och annan symtomatisk behandling efter behov. Vid höga plasmanivåer och samtidig njursvikt ev. hemodialys.
5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Antibakteriella aminoglykosider.
ATC-kod: J01GB03
Gentamicin tillhör gruppen aminoglykosider med baktericid verkan, som utövas genom att påverka bakteriernas proteinsyntes.
Aminoglykosider har en snabb, koncentrationsberoende avdödning och lång persisterande effekt, vilket gör att höga doser är fördelaktigt från effektsynpunkt och att långa doseringsintervall kan tillåtas. Den farmakokinetiska parameter som bäst korrelerar till effekt är maximal serumkoncentration i relation till MIC (Cmax/MIC).
Antibakteriellt spektrum
Känsliga Staphylococcus aureusoch koagulasnegativa stafylokocker
Haemophilus influenzae
E coli, Klebsiella, Enterobacter, Serratia, Citrobacter, Proteus
Acinetobacter
Pseudomonas
Salmonellaoch Shigella
Resistenta Streptokocker, pneumokocker och enterokocker
Meningokocker
Burkholderia cepacia och Stenotrophomonas maltophilia
Legionella
Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides och Clostridium difficile
Chlamydiaoch Mycoplasma
Resistens förekommer (1-10 %) hos Pseudomonas aeruginosa och är vanlig (>10 %) hos koagulasnegativa stafylokocker.
Korsresistens förekommer mellan aminoglykosiderna.
I kombination med ett betalaktamantibiotikum uppnås ofta en synergistisk effekt mot flertalet bakterier inklusive streptokocker och enterokocker.
Resistenssiutationen varierar geografiskt och information om de lokala resistensförhållandena bör inhämtas via lokalt mikrobiologiskt laboratorium.
5.2 Farmakokinetiska egenskaper
Absorption
Gentamicin absorberas ej från mag-tarmkanalen utan måste tillföras intravenöst eller intramuskulärt. Hela den givna dosen är farmakologiskt aktiv då bindningen till plasmaproteiner är negligerbar. Koncentrationen av gentamicin i serum efter intramuskulär tillförsel som infusion: En intramuskulär injektion av 1,0 – 1,5 mg gentamicin/kg kroppsvikt ger maximal koncentration i serum efter ½ -1 timma. Terapeutisk koncentration kvarstår i 6-8 timmar. En intravenös infusion av 1,0 – 1,5 mg gentamicin/kg kroppsvikt givet under en period av ½ till högst 2 timmar ger 10 minuter efter avslutad infusion samma maximala koncentration som efter avslutad intramuskulär injektion.
Distribution
Efter parenteral administrering distribueras gentamicin snabbt till olika vävnader via blod, lymfa och urin. Gentamicin passerar såväl peritoneal- som placentabarriärerna. Gentamicins distributionsvolym är ekvivalent med volymen av extracellulärvätskan. Hos nyfödda utgör vatten 70 till 75% av kroppsvikten jämfört med 50 till 55 % hos vuxna. Det extracellulära vätskerummet är större (40 % av kroppsvikten jämfört med 25 % av kroppsvikten hos vuxna). Distributionsvolym av gentamicin per kilo kroppsvikt påverkas därför av stigande ålder och sjunker från 0,5 till 0,7 l/kg för nyfödda prematurer till 0,25 l/kg för ungdomar. Den större distributionsvolymen per kilo kroppsvikt innebär att en högre dos per kilo kroppsvikt måste ges för att uppnå adekvat serumkoncentration.
Elimination
Gentamicin metaboliseras ej. Utsöndringen sker huvudsakligen via njurarna genom glomerulär filtration och mycket höga koncentrationer (över 100 mg/ l) av aktivt gentamicin erhålles därigenom i urinen. Obetydlig utsöndring sker genom levern. Clearance för gentamicin och kreatinin löper i stort sett parallellt.
Hos patienter med normal njurfunktion har gentamicin en halveringstid i serum på ca 2-3 timmar. Halveringstiden förlängs vid nedsatt njurfunktion. Hos nyfödda är eliminationshastigheten reducerad på grund av outvecklad njurfunktion. Halveringstiden har ett medelvärde på ungefär 8 timmar hos nyfödda med en gestationsålder mellan 26-34 veckor jämfört med cirka 6,7 timmar hos nyfödda med en gestationsålder mellan 35 – 37 veckor. På motsvarande sätt ökar clearance från omkring 0,05 l/h hos nyfödda med en gestationsålder av 27 veckor till 0,2 l/h hos nyfödda i gestationsåldern 40 veckor.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
-
6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen
Natriumklorid, svavelsyra (för pH-justering), natriumhydroxid (för pH-justering) och vatten för injektionsvätskor.
6.2 Inkompatibiliteter
Gensumycin kan sättas till
följande infusionslösningar: Glukos, infusionslösning 55 mg/ml, 0,1
g/ml; Rheomacrodex med glukos, lösning för infusion 10%; Ringer,
infusionslösning; Ringer laktat, infusionslösning; natriumklorid,
infusionslösning 9 mg/ml.
Andra antibiotika eller läkemedel skall ej tillsättas.
6.3 Hållbarhet
3 år
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Injektionsflaska 5x2 ml.
6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering
Endast för engångsbruk. Beredda blandningar skall användas inom 12 timmar.
7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Sanofi AB
Box 30052
104 25 Stockholm
8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
9753
9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
1982-02-05 / 2009-12-31
10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2016-10-06