Gonapeptyl Depot
PRODUKTRESUMÉ
LÄKEMEDLETS NAMN
Gonapeptyl Depot, 3,75 mg, pulver och vätska till injektionsvätska, suspension
2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
En förfylld injektionsspruta (pulver) innehåller 3,75 mg triptorelin (i form av acetat) att suspendera i 1 ml natriuminnehållande spädningsvätska.
Efter beredning innehåller produkten 3,69 mg/ml (motsvarar 0,160 mmol/ml) natrium.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3. LÄKEMEDELSFORM
Pulver och vätska till injektionsvätska, suspension, med långsam frisättning, i förfyllda sprutor.
Utseende:
Före beredning: Vitt till svagt gulfärgat pulver och en klar färglös vattenliknande lösning.
Efter beredning: Homogen mjölkliknande, vit till svagt gulfärgad suspension.
4. KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
Män: Hormonberoende lokalt avancerad eller metastatisk prostatacancer.
Kvinnor: Preoperativ minskning av myomstorlek för att reducera blödning och smärta hos kvinnor med uterusmyom.
Laparoskopiskt bekräftad endometrios, där suppression av hormonbildningen i äggstockarna så är indicerad att kirurgi inte är förstahandsterapi.
Barn: Konfirmerad central pubertas praecox (flickor yngre än 9 år, pojkar yngre än 10 år).
4.2 Dosering och administreringssätt
Behandling med produkten bör endast ske under övervakning av en specialist med möjlighet att regelbundet utvärdera behandlingssvar.
Behandling med triptorelin hos barn bör ske helt under övervakning av en pediatrisk endokrinolog eller en pediatriker eller endokrinolog med specialistkompetens inom behandling av central pubertas praecox.
Vid injektion är det viktigt att strikt följa användarinstruktionerna, se 6.6.
Efter beredning måste suspensionen injiceras omedelbart.
Dosering och administreringssätt
Innehållet i en injektionsspruta, motsvarande 3,75 mg triptorelin, injiceras var 28:e dag, antingen subkutant (dvs i huden på buken, skinkan eller låret) eller djupt intramuskulärt. Injektionsstället skall varieras varje gång.
Män: En injektion motsvarande 3,75 mg triptorelin ges var 4:e vecka. För att bibehålla sänkta testosteronnivåer är det viktigt att dosering sker var 4:e vecka.
Kvinnor: Uterusmyom och endometrios:
En injektion, vilket motsvarar 3,75 mg triptorelin, ges var 4:e vecka.
Behandlingen måste påbörjas de första 5 dagarna av menscykeln.
Barn: Doseringen ska i början av behandlingen baseras på kroppsvikt. En injektion ska ges dag 0, 14 och 28. Därefter ges en injektion var 4:e vecka. Om effekten är otillräcklig, kan injektionerna ges var 3:e vecka.
Dosering baseras på kroppsvikt, se tabellen nedan.
-
-
-
-
-
Kroppsvikt
Dosering
<20 kg
1,875 mg (halv dos)
20-30 kg
2,5 mg (2/3 dos)
>30 kg
3,75 mg (full dos)
-
-
-
-
Att tänka på för särskilda patientgrupper:
- Dosen behöver inte justeras hos äldre.
- Enligt nu tillgängliga data är dosreduktion eller förlängning av dosintervallet inte nödvändigt hos patienter med nedsatt njurfunktion.
Behandlingstidens längd
Prostatacancer: Behandling med Gonapeptyl depot är vanligtvis långtidsbehandling.
Uterusmyom och endometrios: Behandlingstidens längd är beroende av endometriosens initiala svårighetsgrad, utvecklingen av kliniska symptom (funktionella och anatomiska) och på volymökningen av myom, fastställd genom ultraljud under behandlingen. Normalt uppnås maximalt resultat efter 3-4 injektioner.
Med tanke på eventuell effekt på bentätheten bör behandlingstiden inte överstiga 6 månader, se 4.4.
Central pubertas praecox: Behandlingen bör avbrytas om benmognad hos flickor äldre än 12 år och hos pojkar äldre än 13 år har uppnåtts.
4.3 Kontraindikationer
Allmänna:
Känd överkänslighet mot triptorelin, poly-(d,l- lactidcoglykolid), dextran eller mot något hjälpämne.
Överkänslighet mot gonatropinfrisättande hormon (GnRH) eller någon annan GnRH analog.
Hos kvinnor
-
Graviditet
-
Amning
4.4 Varningar och försiktighet
Allmänt:
Behandling med GnRH-agonister kan leda till en minskning av bentätheten.
Hos män visar preliminära data att användning av bifosfonat i kombination med en GnRH-agonist kan minska förlusten av benmassa.
Särskild försiktighet är nödvändig hos patienter med andra riskfaktorer för osteoporos (t ex kroniskt alkoholmissbruk, rökning, långtidsbehandling med läkemedel som minskar bentätheten t ex antiepileptika eller kortikosteroider, osteoporos i släkten, undernäring).
I sällsynta fall kan behandling med GnRH-agonister avslöja förekomsten av ett tidigare okänt gonadotropt hypofysadenom. Dessa patienter kan uppträda med hypofysär apoplexi karakteriserad av plötslig huvudvärk, kräkningar, synstörningar och oftalmoplegi.
Det föreligger en ökad risk för fall av depression (eventuellt svår) hos patienter som behandlas med GnRH-agonister som triptorelin. Patienten ska informeras om denna risk och lämplig behandling ska sättas in om symtom uppkommer.
Humörförändringar har rapporterats. Patienter med känd depression bör övervakas noga under behandlingen.
Män
Initialt orsakar triptorelin, liksom andra GnRH-agonister, en övergående ökning av serumtestosteronnivåer. Som en följd kan ett fåtal patienter utveckla övergående försämring av tecken och symtom på prostatacancer under de första veckorna av behandlingen. Under det initiala skedet av behandlingen ska tillägg av lämplig antiandrogen eller en GnRH-antagonist övervägas för att motverka den initiala ökningen av serumtestosteronnivåer och försämring av kliniska symtom.
Ett fåtal patienter kan uppleva en tillfällig försämring av de symtom (tumöruppflamning) och den smärta som kommer av prostatacancern. Detta kan behandlas symtomatiskt.
Som med andra GnRH-agonister har enstaka fall av medullakompression eller urinvägsobstruktion observerats. Om medullakompression eller nedsatt njurfunktion utvecklas ska standardbehandling av dessa tillstånd initieras och i extremfall en omedelbar orkidektomi (kirurgisk kastration) övervägas. Tätare medicinsk övervakning måste ske under de första behandlingsveckorna, särskilt hos patienter med spinala metastaser, med risk för medullakompression, och hos patienter med urinvägsobstruktion.
Efter kirurgisk kastration inducerar triptorelin ingen ytterligare minskning av serumtestosteronnivåer.
Längre tids nedreglering av androgen, antingen genom bilateral orkidektomi eller administrering av GnRH-analoger, förknippas med en ökad risk för förlust av benmassa och kan leda till osteoporos och ökad risk för benfraktur.
Androgennedreglerande behandling kan förlänga QT-intervallet.
För patienter med QT-förlängning i anamnesen eller med riskfaktorer för QT-förlängning samt för patienter som samtidigt behandlas med andra läkemedel som kan förlänga QT-intervallet (se avsnitt 4.5), bör förskrivare bedöma nytta/risk-balansen inklusive risken för torsade de pointes, innan behandling med Gonapeptyl Depot påbörjas.
Dessutom har det utifrån epidemiologiska data observerats att patienter kan erfara metabola förändringar (t ex glukosintolerans) eller en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom under androgennedreglerande behandling. Prospektiva data har emellertid inte bekräftat sambandet mellan behandling med GnRH-analoger och en ökning i kardiovaskulär dödlighet. Patienter med hög risk för metabola eller kardiovaskulära sjukdomar bör övervakas noggrant före och under androgennedreglerande behandling.
Administrering av triptorelin i terapeutiska doser resulterar i suppression av det hypofysära gonadsystemet. Normal funktion upprättas vanligtvis efter avslutad behandling. Diagnostiska tester av hypofysär gonadfunktion under behandling och efter utsättande av GnRH-analoger kan därför vara missvisande.
Kvinnor:
Gonapeptyl Depot bör endast förskrivas efter noggrann diagnostik (t ex laparoskopi).
Graviditet ska uteslutas före behandling.
Eftersom menstruationen ska upphöra under behandling av Gonapeptyl Depot, ska patienten uppmanas att meddela sin läkare ifall regelbunden menstruation kvarstår.
Minskning av bentätheten
Behandling med GnRH-agonister leder sannolikt till en minskning av bentätheten med i genomsnitt 1% per månad under en sexmånaders behandlingsperiod. Varje 10%-ig minskning av bentätheten förknippas med en dubbel eller trefaldig risk för fraktur. Av denna anledning bör behandlingstiden inte överstiga 6 månader utan add-back-behandling. Effekten är reversibel och benmassan normaliseras i allmänhet inom 6-9 månader efter avslutad behandling.
Tillgängliga data visar att hos majoriteten av kvinnorna upphör förlusten av benmassa efter avslutad behandling.
Det finns inga tillgängliga data för patienter med osteoporos eller med riskfaktorer för osteoporos (t ex kroniskt alkoholmissbruk, rökning, långtidsbehandling med läkemedel som minskar bentätheten t ex antiepileptika eller kortikosteroider, osteoporos i släkten, undernäring t ex anorexi). Eftersom minskning av bentätheten sannolikt är mer skadlig hos dessa patienter bör behandling med triptorelin övervägas på individuell basis och endast initieras efter en mycket noggrann värdering huruvida fördelarna av behandlingen överväger riskerna. Man bör överväga åtgärder för att motverka förlust av benmassa.
Uterusmyom och endometrios:
En tillstötande metrorragi under behandlingen är onormal (förutom den första månaden) och bör föranleda kontroll av östrogennivåerna i plasma. Om nivån är lägre än 50 pg/ml bör eventuellt samband med organisk patologisk förändring undersökas. När behandlingen avslutas återtar ovarierna sin funktion, t ex återkommer menstruationen 7-12 veckor efter den sista injektionen.
Då ägglossningen kan stimuleras av den initiala gonadotropinfrisättningen, bör icke-hormonell preventivmetod användas under den första behandlingsmånaden och från och med 4:e veckan efter sista injektionen fram tills menstruationen börjar igen eller fram tills annan preventivmetod har etablerats.
Vid behandling av uterusmyom bör storleken på uterus och myom bestämmas regelbundet, t ex med ultraljud. Oproportionerligt snabb reduktion av uterus i jämförelse med reduktionen av myomvävnad har i enstaka fall lett till blödning och sepsis.
Enstaka rapporter om blödning har förekommit hos patienter med submukösa myom efter behandling med GnRH-analoger. Blödningen har vanligtvis uppträtt 6-10 veckor efter behandlingsstart.
Barn
Kronologisk ålder i början av behandlingen bör vara under 9 år hos flickor och under 10 år hos pojkar.
Hos flickor kan initial stimulering av äggstockarna, följt av den behandlingsinducerade östrogennedregleringen leda till mild till måttlig vaginal blödning under den första månaden.
Efter avslutad behandling, utvecklas de pubertala dragen. Information med avseende på framtida fertilitet är fortfarande begränsad. Hos de flesta flickor startar menstruationen cirka ett år efter avslutad behandling och är i de flesta fall regelbunden.
Bentätheten kan minska under GnRH-behandling av central pubertas praecox. Tillväxten av benmassa återställs emellertid efter avslutad behandling och slutlig benmassa i senare tonåren verkar inte påverkas av behandlingen.
Förskjuten femurepifys kan förekomma efter avslutad GnRH-behandling. Förklaringen kan vara att de låga koncentrationerna av östrogen under behandlingen med GnRH-agonister försvagar epifysbrosket. Ökningen i tillväxthastighet som sker efter avslutad behandling resulterar i en efterföljande reduktion av den skjuvkraft som krävs för att förskjuta epifysen.
Behandling av barn med progressiva hjärntumörer bör följa en noggrann individuell värdering av risker och fördelar.
Pseudo pubertas praecox (gonadal eller adrenal tumör eller hyperplasi) och gonadotropin-oberoende pubertas praecox (testikeltoxikos, familjär Leydig cell hyperplasi) bör uteslutas.
Allergiska och anafylaktiska reaktioner har rapporterats hos vuxna och barn, både lokala reaktioner och systempåverkan. Patogenesen är inte klarlagd. En högre rapporteringsfrekvens har setts för barn.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Försiktighet bör iakttas och patientens hormonella status bör övervakas när triptorelin ges samtidigt med läkemedel som påverkar hypofysens sekretion av gonadotropiner.
Eftersom androgennedreglerande behandling kan förlänga QT-intervallet bören noggrann övervägning göras av samtidig användning av Gonapeptyl Depot med läkemedel som förlänger QT-intervallet, eller med läkemedel som kan framkalla torsade de pointes såsom klass IA antiarytmika (t.ex. kinidin, disopyramid) eller klass III antiarytmika (t.ex. amiodaron, sotalol, dofetilid, ibutilid), metadon, moxifloxacin, antipsykotika m.fl. (se avsnitt 4.4).
Inga interaktionsstudier har utförts. Risken för interaktioner med allmänt använda läkemedel såsom histaminfrisättande läkemedel kan inte uteslutas.
4.6 Graviditet och amning
Före behandling ska potentiellt fertila kvinnor undersökas noggrant för att utesluta graviditet.
Data från användning av triptorelin under graviditet är mycket begränsade men visar ingen ökad risk för medfödda missbildningar. Uppföljande långtidsstudier är emellertid alltför begränsade. Djurstudier visar inga direkta eller indirekta skadliga effekter med avseende på graviditet eller postnatal utveckling, men det finns indikationer på fostertoxicitet och överburenhet. Baserat på de farmakologiska effekterna kan en ogynnsam inverkan på graviditet och fostret inte uteslutas, Gonapeptyl Depot bör därför inte användas under graviditet.
Kvinnor i fertil ålder bör använda en effektiv icke-hormonell preventivmetod tills menstruationen återkommer.
Det är inte känt om triptorelin passerar över i modersmjölk. På grund av en potentiell risk för biverkningar av triptorelin hos ammade barn, bör amning avbrytas före och undvikas under behandlingen.
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Inga studier har utförts på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Emellertid kan förmågan att framföra fordon och använda maskiner försämras om patienten upplever yrsel, sömnighet och synstörningar vilka är möjliga biverkningar av behandlingen eller resultat av den underliggande sjukdomen.
4.8 Biverkningar
Rapporterade biverkningar hos patienter behandlade med triptorelin under kliniska prövningar samt biverkningar som har rapporterats efter godkännande visas nedan. Som en följd av minskade testosteron- eller östrogennivåer, förväntas de flesta patienter få biverkningar. Värmevallningar är den vanligaste rapporterade biverkan (30% hos män och 75-100% hos kvinnor). Impotens och minskad libido ses hos 30-40% av manliga patienter, medan blödningar/spotting, svettning, vaginal torrhet och/eller dyspareuni, minskad libido, huvudvärk och humörsvängningar ses hos mer än 10% av kvinnor.
På grund av att testosteronnivåerna normalt ökar under den första veckan av behandlingen kan symtom och besvär (t ex urinvägsobstruktion, skelettsmärta beroende på metastaser, medullakompression, muskeltrötthet och lymfatiska ödem i benen) förvärras. I vissa fall kan urinvägsobstruktion minska njurfunktionen. Nervkompression med kraftlöshet och känsla av stickningar i benen har observerats.
Allmän tolerans hos män (se avsnitt 4.4)
Som med annan GnRH-agonistbehandling eller efter kirurgisk kastration är de vanligast observerade biverkningarna med triptorelin relaterade till läkemedlets farmakologiska effekter: Initial ökning av testosteronnivåer följt av nästan fullständig testosteronsuppression. Dessa effekter inkluderar värmevallningar (50%), erektil dysfunktion och minskad libido.
Följande biverkningar, ansedda som åtminstone möjligen relaterade till triptorelinbehandling, har rapporterats. De flesta av dessa är kända i samband med kemisk eller kirurgisk kastration.
|
Organsystem enligt MedDRA-klassificering |
Mycket vanliga (≥1/10) |
Vanliga (≥1/100, <1/10) |
Mindre vanliga (≥1/1000, <1/100) |
Ingen känd frekvens |
|
Män |
||||
|
Infektioner och infestationer |
|
|
|
Nasofaryngit |
|
Immunsystemet |
|
Överkänslighet |
Anafylaktisk reaktion |
|
|
Metabolism och nutrition |
|
|
Minskad aptit |
Ökad aptit, gikt, diabetes mellitus |
|
Psykiska störningar |
Minskad libido |
Humörförändringar nedsatt stämningsläge, depression sömnstörningar |
|
Insomni, förvirringstill-stånd, minskad aktivitet, euforisk sinnesstäm-ning, ångest, förlust av libido |
|
Centrala och perifera nervsystemet |
|
Huvudvärk |
|
Yrsel, parestesi, försämrat minne, dysgeusi, somnolens, svårighet att stå |
|
Ögon |
|
|
|
Onormal känsla i ögat, försämrad syn, dimsyn |
|
Öron och balansorgan |
|
|
|
Tinnitus, svindel |
|
Blodkärl |
Värmevallningar |
|
Trombo-embolism, hypertoni |
Hypotoni |
|
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum |
|
|
Förvärrad astma |
Dyspné, ortopné, epistaxis |
|
Magtarmkanalen |
|
Illamående |
Smärta i övre delen av buken, muntorrhet |
Buksmärta, förstoppning, diarré, kräkning, uppsvälld buk, flatulens |
|
Hud och subkutan vävnad |
|
Kraftig svettning |
Miskad skäggväxt, håravfall |
Akne, klåda, utslag, blåsor, angioödem, urtikaria, purpura |
|
Muskuloskeletala systemet och bindväv |
Skelettsmärta |
Myalgi, artralgi |
|
Ryggvärk, värk i muskler och extremiteter, muskelspasm, muskelsvag-het, ledstelhet, ledsvullnad, stelhet i muskler och leder, artros |
|
Njurar och urinvägar |
Dysuri |
|
|
|
|
Reproduktions- organ och bröstkörtel |
Erektil dysfunktion |
Gynekomasti |
Testikulär atrofi |
Bröstsmärta, smärta i testiklarna, ejakulations-svikt |
|
Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället |
|
Trötthet, reaktioner och smärta vid injektionsstället, irritation |
|
Asteni, erytem och inflamma-tion vid injek-tionsstället, ödem, smärta, frossa, bröst-smärta, influ-ensaliknande sjukdom, feber, sjuk-domskänsla |
|
Undersökningar |
|
|
Förhöjda enzymnivåer (LDH, gamma-GT, ASAT, ALAT) viktförändringar |
Ökning av kreatinin, urea och alkalinfos-fotas i blodet, blodtrycksök-ning, höjning av kropps-temperatur, QT-förlängning (se avsnitt 4.4 och 4.5) |
Triptorelin orsakar en övergående ökning av serumtestosteronnivåer inom de första veckorna efter den första injektionen med depotberedningen. Som en följd kan ett fåtal patienter (≤ 5%) utveckla övergående försämring av tecken och symtom på prostatacancer (uppflamning), vilket vanligen visar sig som en ökning av symtom från urinvägarna (< 2%) och metastassmärtor (5%), vilka kan behandlas symtomatiskt. Dessa symtom är övergående och försvinner vanligen inom en till två veckor.
Enstaka fall av försämring av sjukdomssymtom, antingen urinvägsobstruktion eller medullakompression orsakad av metastaser, har inträffat. Tätare medicinsk övervakning måste därför ske under de första behandlingsveckorna hos patienter med spinalmetastaser och/eller urinvägsobstruktion (se avsnitt 4.4).
Användning av GnRH-agonister för att behandla prostatacancer kan förknippas med ökad förlust av benmassa och kan leda till osteoporos och ökar risken för benfraktur.
Allmän tolerans hos kvinnor (se avsnitt 4.4)
Som en följd av minskade östrogennivåer var den vanligast rapporterade biverkningen (förväntad hos 10% av kvinnor eller mer) huvudvärk, minskad libido, sömnstörningar, humörförändringar, dyspareuni, dysmenorré, genital blödning, ovariellt hyperstimuleringssyndrom, ovariell hypertrofi, bäckensmärta, buksmärta, vulvovaginal torrhet, kraftig svettning, värmevallningar och asteni.
Följande biverkningar, ansedda som åtminstone möjligen relaterade till triptorelinbehandling, har rapporterats. De flesta av dessa är kända i samband med kemisk eller kirurgisk kastration.
|
Organsystem enligt MedDRA-klassificering |
Mycket vanliga (≥1/10) |
Vanliga (≥1/100, <1/10) |
Mindre vanliga (≥1/1000, <1/100) |
Ingen känd frekvens |
|
Kvinnor |
||||
|
Immunsystemet |
|
Överkänslighet |
Anafylaktisk reaktion |
|
|
Psykiska störningar |
Minskad libido, humörföränd-ringar, sömnstörningar |
Nedsatt stämningsläge, depression |
|
Förvirrings-tillstånd, ångest |
|
Centrala och perifera nervsystemet |
Huvudvärk |
|
Parestesi |
Yrsel |
|
Ögon |
|
|
Försämrad syn |
Dimsyn |
|
Öron och balansorgan |
|
|
|
Svindel |
|
Blodkärl |
Värmevallningar |
|
|
|
|
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum |
|
|
|
Dyspné |
|
Magtarmkanalen |
Buksmärta |
Illamående |
|
Obehagskänsla i buken, diarré, kräkning |
|
Hud och subkutan vävnad |
Kraftig svettning |
|
|
Klåda, utslag, angioödem, urtikaria |
|
Muskuloskeletala systemet och bindväv |
Skelettsmärta |
Myalgi, artralgi |
Ryggvärk |
Bensjukdom*, muskel-spasmer, muskelsvaghet |
|
Vaginal blödning, vulvovaginal torrhet, dyspareuni, dysmenorré, ovariell förstoring, bäckensmärta |
|
|
Bröstsmärta, menorragi, metrorragi, amenorré |
|
|
Allmänna symtom och/eller symtom vid administre-ringsstället |
Asteni |
Trötthet, reaktioner och smärta vid injektionsstället, irritation |
|
Erytem och inflammation vid injektions-stället, feber, sjukdoms-känsla |
|
Undersökningar |
|
|
Förhöjda enzymnivåer (LDH, gamma-GT, ASAT, ALAT), förhöjd kolesterolnivå |
Blodtrycks-ökning, vikt-förändringar |
*) Obetydlig förlust av trabekulärt ben kan förekomma. Effekten är i regel reversibel inom 6‑9 månader efter avslutad behandling (se avsnitt 4.4).
I början av behandlingen kan symtomen på endometrios (bäckensmärta och dysmenorré) förvärras (≥ 10%) under den initiala ökningen av östradiolnivåer i plasma. Dessa symtom är övergående och försvinner vanligen inom en till två veckor.
Genital blödning inklusive menorragi kan uppträda under månaden efter den första injektionen.
Ovariell hypertrofi, bäckensmärta och/eller buksmärta kan förekomma.
Allmän tolerans hos barn (se avsnitt 4.4)
|
Organsystem enligt MedDRA-klassificering |
Mycket vanliga (≥1/10) |
Vanliga (≥1/100, <1/10) |
Mindre vanliga (≥1/1000, <1/100) |
Ingen känd frekvens |
|
Barn |
||||
|
Immunsystemet |
|
|
Anafylaktisk reaktion |
Överkänslig-het |
|
Psykiska störningar |
|
Humörförändringar, depression |
|
Affektlabilitet, nervositet |
|
Centrala och perifera nervsystemet |
|
|
|
Huvudvärk |
|
Ögon |
|
|
|
Dimsyn, försämrad syn, |
|
Blodkärl |
|
|
|
Värmevall-ningar |
|
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum |
|
|
|
Epistaxis |
|
Magtarmkanalen |
|
|
Kräkningar, illamående |
Obehagskänsla i buken, buksmärta |
|
Hud och subkutan vävnad |
|
|
|
Utslag, angioödem, urtikaria, håravfall, erytem |
|
Muskuloskeletala systemet och bindväv |
|
|
|
Epifys-avlossning*, myalgi |
|
Reproduktions-organ och bröstkörtel |
|
|
Vaginala blödningar och flytningar |
Genital blödning |
|
Allmänna symtom och/eller symtom vid administre-ringsstället |
|
|
|
Erytem, inflammation och smärta vid injektions-stället, sjukdoms-känsla, smärta |
|
Undersökningar |
|
|
|
Blodtrycks-ökning, vikt-ökning |
*) Några fall av förskjuten femurepifys har rapporterats under behandling med triptorelin.
Fall av förstoring av redan existerande hypofysadenom har rapporteras vid behandling med LH-RH-agonister, det har dock inte observerats vid triptorelinterapi.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala, www.lakemedelsverket.se.
4.9 Överdosering
Erfarenhet av överdosering med triptorelin är inte tillräcklig för att dra några slutsatser om möjliga biverkningar. Med tanke på förpackning och läkemedelsform är inte överdosering förväntad.
Om överdos skulle förekomma är symtomatisk behandling indicerad.
5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Gonadorelinanalog
ATC-kod: L02AE04
Triptorelin är en syntetisk dekapeptidanalog till det naturliga gonadotropinfrisättande hormonet (GnRH). GnRH är en dekapeptid som syntetiseras i hypothalamus och reglerar hypofysens biosyntes och frisättning av gonadotropinerna LH (luteiniseringshormon) och FSH (follikelstimulerande hormon). Triptorelin stimulerar hypofysen starkare till sekretion av LH och FSH än en jämförbar dos av gonadorelin och därför är verkningstiden längre. Ökningen av nivåerna av LH och FSH kommer i början att leda till en ökning av testosteron-koncentrationerna i serum hos män och av östrogenkoncentrationerna i serum hos kvinnor.
Kronisk tillförsel av en GnRH-agonist resulterar i hämning av hypofysens sekretion av LH och FSH. Denna hämning leder till en minskad steroidgenes, så att estradiolkoncentrationen i serum hos kvinnor och testosteronkoncentrationen i serum hos män minskar till postmenopausala- respektive kastrationsnivåer, dvs ett tillstånd av hypogonadotrop hypogonadism. Hos barn med central pubertas praecox minskar estradiol- eller testosteronkoncentrationerna till prepubertal nivå. Nivåerna av DHEAS (dihydroepiandrostenedion sulfat) i plasma påverkas inte. Terapeutiskt leder detta till en minskad tillväxt av testosteronkänsliga prostatatumörer hos män och till reduktion av östrogenberoende uterusmyom och reduktion av endometrioshärdar hos kvinnor. Maximal effekt av behandling av uterusmyom ses hos kvinnor med anemi (hemoglobinvärde mindre än eller lika med 8 g/dl). Hos barn som lider av central pubertas praecox (CPP) leder triptorelinbehandling till suppression av gonadotropinsekretion, estradiol och testosteron till prepubertala nivåer. Hos patienter med CPP ses som en följd ett avstannande eller till och med regression av pubertetstecken och en högre förutsägbarhet av kroppslängd som vuxen.
5.2 Farmakokinetiska uppgifter
Efter intramuskulär administrering av Gonapeptyl Depot bestäms triptorelinkoncentrationerna av den (långsamma) nedbrytningen av poly-(d,l-lactidcoglykolid)-polymeren. Den inneboende mekanismen hos denna formulering möjliggör långsam frisättning av triptorelin från polymeren.
Efter intramuskulär eller subkutan injektion av en depåformulering av triptorelin (depåmikrokapsel) ses en snabb koncentrationsökning av triptorelin i plasma med ett maximum under de första timmarna. Därefter faller triptorelinkoncentrationen märkbart inom 24 timmar. På dag 4 uppnås ett andra maxvärde som faller under detektionsnivån i ett biexponentiellt förlopp efter 44 dagar. Efter subkutan injektion sker ökningen av triptorelin mer gradvis och i en något lägre koncentration än efter intramuskulär injektion. Efter subkutan injektion avtar minskningen av triptorelin långsammare med värden som faller under detektionsnivån efter 65 dagar.
Behandling under en period på 6 månader och med en administrering var 28:e dag visade inga tecken på ackumulering av triptorelin med något av administrationssätten. Triptorelinvärdena i plasma minskade till ungefär 100 pg/ml (medianvärde) innan nästa intramuskulära eller subkutana injicering. Den del av given dos som inte är systemiskt tillgänglig antas bli metaboliserad vid injektionsstället, t ex av makrofager.
I hypofysen inaktiveras det triptorelin som är systemiskt tillgängligt av N-terminal klyvning via pyroglutamyl-peptidas och en neutral endopeptidas. I lever och njurar bryts triptorelin ned till biologiskt inaktiva peptider och aminosyror.
Redan 40 minuter efter avslutad infusion av 100 mikrogram triptorelin (under 1 timme) har 3-14% av administrerad dos eliminerats av njurarna.
Ingen dosjustering eller individualisering av behandling med triptorelin depåformulering förefaller vara nödvändig hos patienter med nedsatt njurfunktion med anledning av den renala eliminationsvägens underordnade roll och triptorelinets breda terapeutiska index som aktiv komponent.
Biotillgänglighet:
Män
Systemisk biotillgänglighet av den aktiva komponenten triptorelin från muskeldepå är 38,3% under de första 13 dagarna. Ytterligare frisättning är linjär med 0,92% av dosen per dag i genomsnitt. Biotillgänglighet efter subkutan administrering är 69% av intramuskulär tillgänglighet.
Kvinnor
Efter 27 testdagar kan i genomsnitt 35,7% av given dos spåras varav 25,5 % frisätts de första 13 dagarna och frisättning därefter är linjär med i genomsnitt 0,73% av dosen per dag.
Allmänt
Beräkning av modell-beroende kinetiska parametrar (t½, Kel, etc) är inte tillämpbart för formuleringar med en kraftigt fördröjd frisättning av aktiv komponent.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
Hos råttor, men inte hos möss, som behandlats med triptorelin under lång tid har en ökning av tumörer i hypofysen observerats. Triptorelins effekt på hypofysen hos människa är inte känd. Observationen anses inte relevant för människa. Det är känt att hypofystumörer hos gnagare i samband med andra LHRH analoger har förekommit. Triptorelin har visats vara toxiskt för embryo och foster hos råtta och orsakar såväl en fördröjd utveckling av embryo och foster som en fördröjd nedkomst. Prekliniska data från studier baserade på toxicitet efter upprepad administrering och genotoxicitet visar ingen särskild risk för människa. Enstaka intramuskulära eller subkutana injektioner av Gonapeptyl Depot eller dess suspensionsmedel gav fördröjda främmande kroppsreaktioner vid injektionsstället. Dessa fördröjda reaktioner hade gått tillbaka inom 8 veckor efter intramuskulär injektion, men endast gått tillbaka i liten omfattning efter subkutan injektion. Lokal tolerans av Gonapeptyl Depot efter intravenös injektion var begränsad.
6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen
En förfylld injektionsspruta (pulver) innehåller:
Poly-(d,l-lactidcoglykolid)
Propylenglykoldikaprylokaprat
En förfylld injektionsspruta med 1 ml spädningsvätska innehåller:
Dextran 70
Polysorbat 80
Natriumklorid
Natriumdivätefosfatdihydrat
Natriumhydroxid
Vatten för injektionsvätskor
6.2 Inkompatibiliteter
Eftersom kompatibilitetsstudier saknas bör detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.
6.3 Hållbarhet
3 år
Färdigställd suspension: 3 minuter.
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras vid 2oC–8oC (i kylskåp). Förvara sprutorna i ytterkartongen.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Pulver: Förfylld injektionsspruta
Lösning: Förfylld injektionsspruta
Förfyllda injektionssprutor (klart borosilikatglas, typ I) med en adapter (polypropylen), svart klorbutyl gummipropp (kolvpropp, typ I) och injektionskanyl.
Förpackningsstorlekar:
1 förfylld spruta (pulver) och
1 förfylld spruta (suspensionsmedel)
3 förfyllda sprutor (pulver) och
3 förfyllda sprutor (suspensionsmedel)
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering
Gonapeptyl Depot är endast avsedd för engångsbruk och oanvänd suspension måste kasseras.
1. Förberedelser
Instruktioner för hur man skall bereda suspensionen.
Eftersom behandlingsresultatet är beroende av korrekt beredning av suspensionen måste följande instruktioner följas strikt.
-Ta ut förpackningen med Gonapeptyl Depot från kylskåpet.
-Avlägsna gummiproppen från engångsinjektionssprutan som innehåller pulver. Håll sprutan upprätt för att förhindra spill.
-Öppna förpackningen med adaptern utan att ta den ur förpackningen.
-Skruva på injektionssprutan, som innehåller pulver, på adaptern och ta den sedan ur förpackningen.
-Avlägsna gummiproppen från injektionssprutan med spädningsvätskan och skruva sprutan på den fria änden av adaptern. Se till att den sitter ordentligt.
-
-
-
-
adapter
pulver
spädningsvätska
-
-
-
2. Beredning av suspensionen
Töm vätskan in i injektionssprutan med pulvret, skjut sedan blandningen fram och tillbaka mellan injektionssprutorna – de första två eller tre gångerna utan att skjuta in injektionskolven hela vägen. Upprepa detta ungefär 10 gånger eller tills suspensionen är homogen, mjölkliknande och vit till svagt gulfärgad. När suspensionen bereds, kan möjligen skum bildas. Det är viktigt att skummet upplöses eller avlägsnas från injektionssprutan innan injektionen ges.
Tillsats av spädningsvätska
Blanda ungefär 10 gånger
3. Injektion
- Ta bort adaptern tillsammans med den tomma injektionssprutan.
(Det är egalt vilken av sprutorna som används för injektion eftersom de är identiska.)
- Montera injektionskanylen på injektionssprutan med den färdigblandade suspensionen.
- Injicera subkutant eller djupt i muskeln omedelbart.
7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Ferring Läkemedel AB
Box 4041
203 11 Malmö
8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
17299
9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
2001-12-14/2006-03-27
10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2015-06-01