Ketamin Abcur
PRODUKTRESUMÉ
1. LÄKEMEDLETS NAMN
Ketamin Abcur 10 mg/ml injektionsvätska, lösning
Ketamin Abcur 50 mg/ml injektionsvätska, lösning
2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
10 mg/ml
Varje ml injektionsvätska, lösning innehåller ketaminhydroklorid motsvarande 10 mg ketamin.
En ampull med 5 ml innehåller ketaminhydroklorid motsvarande 50 mg ketamin.
50 mg/ml
Varje ml injektionsvätska, lösning innehåller ketaminhydroklorid motsvarande 50 mg ketamin.
En ampull med 5 ml innehåller ketaminhydroklorid motsvarande 250 mg ketamin.
En ampull med 10 ml innehåller ketaminhydroklorid motsvarande 500 mg ketamin.
Hjälpämne med känd effekt: innehåller 0,29 mmol natrium (6,6 mg) per ml.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3. LÄKEMEDELSFORM
Injektionsvätska, lösning (injektion)
Klar, färglös lösning.
4. KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
Induktion och underhåll av anestesi vid diagnostiska och kirurgiska ingrepp, som enda anestetikum eller i kombination med andra anestesimedel. Före anläggandet av eller som komplement till regional anestesi.
4.2 Dosering och administreringssätt
Ketamin Abcur ska endast administreras av eller under ledning av anestesiologiskt utbildad läkare. Utrustning för att säkerställa livsviktiga funktioner ska finnas tillgänglig.
Premedicinering: Atropin eller glykopyrron ska ges preoperativt för att hämma slemsekretionen. Bensodiazepinderivat, t.ex. midazolam, som premedicinering (intravenöst eller rektalt), kan ges för att dämpa den initiala hyperkinetiska cirkulationen och minska frekvensen av oro under uppvaknandet.
Dosering
Intramuskulärt: Vid intramuskulär administrering bör man välja den högre styrkan,
Ketamin Abcur 50 mg/ml, för att minimera volymen.
i.m. injektion |
Dos (mg/kg kroppsvikt) |
Tillslagstid (min) |
Duration (min) |
Induktion |
10,0 (6,5–13,5) |
3–5 |
12–25 |
Underhåll |
Halva induktionsdosen |
|
|
Intravenöst: Administrering av initial intravenös dos bör ske långsamt (minst 60 sekunder), då snabbare tillförsel kan resultera i övergående andningsdepression.
i.v. injektion |
Dos (mg/kg kroppsvikt) |
Tillslagstid (min) |
Duration(min) |
Induktion |
2,0 (1,0–4,5) |
1 |
5–15 |
Underhåll |
Halva induktionsdosen, alternativt övergång till infusionsteknik. Se nedan. |
|
|
Omvandlingstabell: Dos i mg/kg kroppsvikt till dos i ml/kg kroppsvikt
Dos mg/kg kroppsvikt |
Dos ml/kg kroppsvikt Ketamin Abcur 10 mg/ml |
Dos ml/kg kroppsvikt Ketamin Abcur 50 mg/ml |
1,0 |
0,10 |
0,02 |
2,0 |
0,20 |
0,04 |
4,5 |
0,45 |
0,09 |
6,5 |
0,65 |
0,13 |
10,0 |
1,00 |
0,20 |
13,5 |
1,35 |
0,27 |
Infusion: Infusionsteknik ger ett jämnare narkosförlopp, den totala ketamindosen blir ofta lägre än vid intermittenta injektioner och uppvaknandet sker snabbare. Vid ventilation med syrgas/lustgas kan en ketamindos i det lägre intervallet räcka.
Infusion |
Dos |
Induktion |
2,0–6,0 mg/kg kroppsvikt |
Underhåll |
2,0–6,0 mg/kg kroppsvikt och timme |
Ovan angivna dos motsvaras ungefär av 1 droppe per kg kroppsvikt och minut av ketamininfusionslösning 1 mg/ml.
Dosering inom obstetrik: Inom obstetriken, vid vaginal förlossning eller kejsarsnitt, rekommenderas en intravenös dos i intervallet 0,2–1,0 mg/kg (se avsnitt 4.6).
Dosering vid nedsatt leverfunktion: Dosreduktion bör övervägas för patienter med cirrhos eller nedsatt leverfunktion av annat skäl (se avsnitt 4.4).
Dosering vid nedsatt njurfunktion: Vanligen krävs ingen dosreduktion.
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt för barn under 18 år har ännu inte fastställts.
Kombinationsanestesi: Ketamin kan med fördel kombineras med benzodiazepinderivat, t ex midazolam. Ketamin och midazolam kan blandas i samma infusion (10 ml Ketamin Abcur 50 mg/ml + 7,5 ml midazolam 5 mg/ml per 500 ml infusionsvätska).
Induktion (i.v. injektion) |
|
ketamin |
2 mg/kg kroppsvikt |
midazolam |
0,15 mg/kg kroppsvikt |
Underhåll (kontiunerlig infusion) |
|
ketamin |
1 mg/kg kroppsvikt och timme |
midazolam |
0,075 mg/kg kroppsvikt och timme |
Administreringssätt
Anvisningar om spädning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt 6.6.
4.3 Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
Patienter hos vilka en höjning av blodtrycket utgör en allvarlig risk.
Eklampsi och pre-eklampsi.
4.4 Varningar och försiktighet
Ketamin Abcur ska användas med försiktighet hos patienter med
-
hypovolemi, dehydrering eller hjärtsjukdom, särskilt koronarartärsjukdom (t.ex. kongestiv hjärtsvikt, myokardischemi och hjärtinfarkt) p.g.a. den betydande ökningen av myokardiell syrekonsumtion
-
mild till måttlig hypertension och takyarytmier
-
förhöjt cerebrospinalt tryck samt skador eller sjukdomar i det centrala nervsystemet, eftersom ökat cerebrospinalt tryck har rapporterats under ketaminanestesi.
-
förhöjt intraokulärt tryck (t.ex. glaukom) och vid undersökningar eller operationer i ögat, där en höjning av det intraokulära trycket är olämpligt
-
kronisk eller akut alkoholintoxikation
-
neurotiska drag eller psykiatrisk anamnes (t.ex. schizofreni och akut psykos)
-
akut intermittent porfyri
-
hypertyreoidism eller patienter som står på substitutionsbehandling med tyreoideapreparat (ökad risk för hypertension och takykardi)
-
pulmonell infektion eller övre luftvägsinfektion (ketamin sensibiliserar kräkreflexen, vilket kan leda till laryngospasm).
-
intrakraniell lesion, skallskada, skada på ögonglob eller hydrocefalus.
Inledningen av anestesin åtföljs av tillfällig takykardi, höjning av blodtrycket och hjärtminutvolymen, vilka återgår till utgångsvärdena inom 15 minuter efter injektion. I kliniska studier har medianvärdet av blodtryckshöjningen varit mellan 20 till 25 % över utgångsvärdet. Beroende på patientens allmäntillstånd kan blodtryckshöjningen betraktas som en biverkan eller som en gynnsam effekt av ketamin.
Efter öppenvårdsanestesi bör patienten ledsagas hem och bör avstå från alkohol under de närmaste 24 timmarna.
Ketamin metaboliseras i levern varför hepatiskt clearance krävs för att de kliniska effekterna ska upphöra. Förlängning av effekten kan inträffa hos patienter med cirrhos eller nedsatt leverfunktion av annat skäl. Dosreduktion bör övervägas för dessa patienter.
Levertoxicitet har också rapporterats hos patienter vid långvarig användning (>3 dagar).
Ketamin har givits som enda medel med god säkerhet då ventrikeln ej varit tömd. Då behovet av kompletterande anestetika eller muskelrelaxerande medel inte alltid kan förutses, rekommenderas emellertid att patienten fastar 4–6 timmar före operation för att undvika aspiration. Eftersom reflexerna i farynx vanligen bibehålls, bör mekanisk stimulering av farynx undvikas, såvida inte patienten samtidigt ges muskelrelaxerande medel under adekvat övervakning.
Fall av cystit, inklusive fall av hemorragisk cystit, har rapporterats hos patienter som behandlats med ketamin under lång tid (utanför rådande indikation). Denna biverkning utvecklas inom en tidsperiod mellan 1 månad upp till flera år hos patienter som långtidsbehandlas med ketamin.
Läkemedelsmissbruk och beroende
Det finns rapporter om missbruk av ketamin. Rapporterna pekar på att ketamin orsakar en rad symtom, inkluderande men inte begränsade till, flashbacks, hallucinationer, nedstämdhet, ångest, sömnlöshet eller förvirring. Fall av cystit, inkluderande hemorragisk cystit har också rapporterats. Beroende och tolerans kan utvecklas hos individer med läkemedelsmissbruk eller beroende i anamnesen. Av denna anledning bör ketamin förskrivas och administreras med försiktighet.
Ketamin Abcur innehåller natrium
10 mg/ml: En ampull med 5 ml innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg), d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Ketamin kan öka effekten av opioider som administreras samtidigt och leda till ökad CNS- och/eller andningsdepression.
Teofyllin
Kombination med teofyllin bör undvikas, då kliniska och experimentella belägg finns för sänkt kramptröskel vid kombination av teofyllin och ketamin. Oförutsägbara krampanfall med extensoraktivitet har rapporterats vid samtidig administrering av dessa medel.
Neuromuskulära blockerare
Ketamin kan förstärka och förlänga effekten av neuromuskulära blockerare (t.ex. suxameton och atrakurium) och därmed orsaka förlängd muskelrelaxation och/eller andningsdepression.
Diazepam
Premedicinering med diazepam förlänger halveringstiden av ketamin med förstärkt effekt som följd. Kombinationen kan kräva dosanpassning.
Vasopressin
Vid samtidig administrering av ketamin och vasopressin har synergistisk blodtryckshöjande effekt iakttagits.
Barbiturater, narkotika, inhalationsanestetika, alkohol, muskelrelaxerande medel
Barbiturater, narkotika och inhalationsanestetika kan, om de används samtidigt med ketamin, förlänga uppvaknandet. Samtidig användning av ketamin (speciellt vid höga doser eller om det administrerats snabbt) med halogenerade anestetika kan öka risken för utveckling av bradykardi, hypotension eller minskad hjärtminutvolym.
Samtidig administrering av ketamin och andra sedativa (t.ex. etanol, fentiaziner, sederande H1-blockerare eller muskelrelaxerande medel) kan potentiera CNS-depression och/eller öka risken för andningsdepression. Vid samtidig administrering av andra anxiolytika, sedativa eller hypnotika kan det vara nödvändigt att reducera ketamindosen. Ketamin har rapporterats antagonisera tiopentals hypnotiska effekt.
Tyroideahormoner
Patienter som tar tyreoideahormoner löper ökad risk att utveckla hypertension och takykardi när de får ketamin.
Antihypertensiva medel
Vid samtidig administrering av antihypertensiva medel och ketamin ökar risken för hypotension.
Läkemedel som hämmar CYP3A4-enzymaktivitet minskar vanligtvis hepatisk clearance, vilket kan leda till ökade plasmakoncentrationer av CYP3A4-substrat, som t.ex. ketamin. Vid samtidig administrering av ketamin med läkemedel som hämmar CYP3A4-enzym (t.ex. itrakonazol, flukonazol, klaritromycin, erytromycin, verapamil, diltiazem) kan minskad dosering av ketamin krävas.
Läkemedel som inducerar CYP3A4-enzymaktivitet ökar vanligtvis hepatisk clearance, vilket kan leda till minskade plasmakoncentrationer av CYP3A4-substrat, som t.ex. ketamin. Vid samtidig administrering av ketamin med läkemedel som inducerar CYP3A4-enzym (t.ex. fenytoin, karbamazepin, johannesört) kan ökad dosering av ketamin krävas.
4.6 Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet
Inga kontrollerade kliniska studier har utförts på gravida kvinnor. Säkerheten vid användning under graviditet har inte fastställts, och därför är sådan användning inte rekommenderad, med undantag för administrering vid kejsarsnitt och vaginal förlossning. Ketamin passerar lätt genom placenta. Någranyfödda barn som har exponerats förketamin när modern har fått intravenösa doser på >1,5 mg/kg under förlossningen har drabbats av andningsdepression och låga Apgar-poäng, vilket har krävt återupplivning av det nyfödda barnet. Påtaglig ökning av blodtryck och muskeltonus i livmodern har observerats hos modern vid intravenösa doser på mer än 2 mg/kg.
Amning
Ketamin passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser. Erforderliga data saknas dock, varför användning ej kan rekommenderas.
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Efter behandling med ketamin kan reaktionsförmågan vara nedsatt. Detta bör beaktas då skärpt uppmärksamhet krävs, t.ex. vid bilkörning.
Patienten bör avstå från att framföra motorfordon och använda maskiner under minst 24 timmar efter anestesi med ketamin.
4.8 Biverkningar
Biverkningarna är mestadels relaterade till dos och injektionshastighet samt är reversibla.
Biverkningar på det centrala nervsystemet är vanligare om Ketamin Abcur ges som enda anestetikum.
Följande biverkningar har observerats och rapporterats vid behandling med ketamin.
Frekvenser: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
MedDRA-klassificering av organsystem |
Vanliga (1/100, <1/10) |
Mindre vanliga (1/1 000, <1/100) |
Sällsynta (1/10 000, <1/1 000) |
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) |
Immunsystemet |
|
|
anafylaktisk reaktion* |
|
Metabolism och nutrition |
|
anorexi |
|
|
Psykiska störningar |
hallucinationer, onormala drömmar, mardrömmar, förvirring, agitation, onormalt beteende |
ångest |
delirium*, flashback*, dysfori*, sömnlöshet, desorientering |
|
Centrala och perifera nervsystemet |
nystagmus, tonisk-kloniska rörelser |
|
|
|
Ögon |
diplopi |
förhöjt intraokulärt tryck |
|
|
Hjärtat |
förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens |
bradykardi, arytmi |
|
|
Blodkärl |
|
hypotension |
|
|
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum |
ökad andningsfrekvens |
Andnings-depression, laryngospasm |
obstruktiv lungsjukdom*, apné* |
|
Magtarmkanalen |
illamående, kräkningar, hypersalivation* |
|
|
|
Lever och gallvägar |
|
|
|
onormala leverfunktionstester, läkemedelsinducerad leverskada** |
Hud och subkutan vävnad |
erytem, morbilliforma utslag |
exantem |
|
|
Muskuloskeletala systemet och bindväv |
|
ökad muskeltonus |
|
|
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället |
|
smärta vid injektionsstället, utslag vid injektionsstället |
|
|
* Biverkningsfrekvens beräknad utifrån säkerhetsdata insamlad efter lansering
** Vid långvarig användning (>3 dagar) eller läkemedelsmissbruk
Uppvaknandet ur anestesin åtföljs ofta av livliga drömmar, med eller utan psykomotorisk aktivitet, som kan manifesteras av mardrömmar eller hallucinationer, förvirring, delirium vid uppvaknande (ofta med dissociativ eller svävande förnimmelse) och irrationellt beteende. Incidensen av dessa reaktioner minskas genom att Ketamin Abcur kombineras med bensodiazepinderivat. Övergående respiratorisk depression på grund av CNS-påverkan kan ses vid intravenös induktion och är beroende av dosstorlek och injektionshastighet.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
Webbplats: www.lakemedelsverket.se
4.9 Överdosering
Kliniska tecken på överdosering är kramper, hjärtstillestånd och andningsdepression.
Andningsdepression skall behandlas med assisterad eller kontrollerad ventilation tills tillfredsställande spontan andning har återställts.
Kramper skall behandlas med intravenös tillförsel av diazepam. Om denna behandling inte ger önskat resultat rekommenderas intravenös tillförsel av fenytoin eller tiopental.
Ingen specifik antidot finns.
5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: allmänanestetika, ATC-kod: N01AX03
Ketamin Abcur innehåller som verksam substans ketamin i racemform. Ketamin ger en så kallad dissociativ anestesi genom selektivt avbrott av associationsbanor i hjärnan. I subanestetiska doser har ketamin analgetisk effekt som sannolikt beror på interaktion med biogena amin- och endogena opiatsystem. Ketamin påverkar vanligen inte reflexerna i farynx och larynx och muskeltonus förblir normal eller ökar något. Kardiovaskulärt och respiratoriskt stimulerande effekter medger att ketamin ges till högriskpatienter i hypovolemisk chock. Ketamins bronkdilaterande effekt möjliggör användning på patienter med bronkialastma samt vid respiratorbehandling av status asthmaticus. Påverkan på sekretion och mag-tarmkanalen dämpas genom premedicinering med antikolinergikum. Den analgetiska effekten kan utnyttjas som komplement till regional anestesi eller i masskadesituationer/katastrofsammanhang. Ketamin är kliniskt kompatibelt med de vanligaste anestetika och muskelrelaxerande medel under förutsättning att respirationen upprätthålls.
En intravenös dos av 2,0 mg/kg kroppsvikt ger kirurgisk anestesi inom en minut efter injektion och den anestetiska effekten kvarstår i 5–15 minuter. Intramuskulär dosering
10,0 mg/kg kroppsvikt ger kirurgisk anestesi inom 3–5 minuter efter injektion med en duration av 12–25 minuter. För att åstadkomma förlängd anestesi eller analgesi kan Ketamin Abcur ges i infusion via dropp eller sprutpump för jämn administrering. Intravenös eller intramuskulär injektion kan upprepas.
5.2 Farmakokinetiska egenskaper
Absorption
Ketamin absorberas snabbt efter intramuskulär administrering. Biotillgängligheten vid intramuskulär administrering är 90 %.
Distribution
Bindningen till plasmaproteiner är cirka 50 %. Lipidlösligheten är hög. Ketamin har lätt för att passera placenta och distribueras snabbt till vävnad med hög perfusion (t.ex. hjärta, lungor och hjärna), följt av muskelvävnad och därefter fett. Ketamin har en bifasisk plasmaprofil med en distributionsfas som varar i cirka 45 minuter och en distributionshalveringstid på 10–15 minuter, vilket kliniskt motsvarar läkemedlets anestetiska effekt. Maximala nivåer i plasma är cirka 0,6–0,7 mikrog/ml och nivåerna i cerebrospinalvätska är cirka 0,2 mikrog/ml 1–2 timmar efter dosering av 1 mg/kg ketamin intravenöst.
Metabolism
Nedbrytning av ketamin sker i levern. Halveringstiden i plasma är cirka 80 minuter för vuxna och något kortare för barn.
Ketamin genomgår N-demetylering i levern (via cytokrom P450-systemet) och hydroxylering av cyklohexanringen med bildning av vattenlösliga konjugat som utsöndras i urinen. CYP3A4 är det enzym som i huvudsak ansvarar för N-demetylering av ketamin till norketamin i humana levermikrosomer, och enzymerna CYP2B6 och CYP2C9 bidrar i mindre omfattning. Ytterligare oxidation sker också med bildning av cyklohexanonderivat. Den okonjugerade N-demetylerade metaboliten har visat sig vara mindre än en sjättedel så potent som ketamin. Det okonjugerade demetylcyklohexanonderivatet har visat sig vara mindre än en tiondel så potent som ketamin.
Eliminering
Resultat från studier på vuxna människor visade att i genomsnitt 91 % av dosen återfinns i urin och faeces.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
Det finns inga prekliniska data av relevans för säkerhetsbedömningen utöver vad som redan beaktats i övriga delar av produktresumén.
6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen
10 mg/ml:
Natriumklorid
Vatten för injektionsvätskor
50 mg/ml:
Vatten för injektionsvätskor
6.2 Inkompatibiliteter
Ketamin Abcur är kemiskt inkompatibelt med barbiturater och diazepam på grund av att fällningar bildas. Dessa läkemedel ska inte blandas i samma spruta eller infusionsvätska.
Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt 6.6.
6.3 Hållbarhet
Oöppnad förpackning: 3 år
Efter öppnande: Kemisk och fysikalisk stabilitet under användning har visats under 48 timmar vid 25 °C. Ur mikrobiologisk synpunkt ska produkten användas omedelbart. Om den inte används omedelbart är förvaringstid och förvaringsförhållanden före användning användarens ansvar och ska normalt inte vara längre än 24 timmar vid 2 °C–8 °C såvida inte beredning/spädning skett under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Ketamin Abcur 10 mg/ml: 5 ml glasampuller (typ I) i kartonger med 5, 10, 20, 50 eller 100 ampuller.
Ketamin Abcur 50 mg/ml: 5 ml glasampuller (typ I) i kartonger med 5, 10, 20, 50 eller 100 ampuller.
10 ml glasampuller (typ I) i kartonger med 5, 10, 20, 50 eller 100 ampuller.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering
Ketamin Abcur kan spädas med 50 mg/ml (5 %) glukoslösning och 9 mg/ml (0,9 %) natriumkloridlösning.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Abcur AB
Box 1452
251 14 Helsingborg
Sverige
8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
10 mg/ml: 51973
50 mg/ml: 51974
9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
2016-02-25
10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2016-02-25
1