Levetiracetam 1a Farma
PRODUKTRESUMÉ
1. LÄKEMEDLETS NAMN
Levetiracetam 1A Farma 250 mg filmdragerade tabletter
Levetiracetam 1A Farma 500 mg filmdragerade tabletter
Levetiracetam 1A Farma 750 mg filmdragerade tabletter
Levetiracetam 1A Farma 1000 mg filmdragerade tabletter
2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
Levetiracetam 1A Farma 250 mg filmdragerade tabletter:
Varje filmdragerad tablett innehåller 250 mg levetiracetam.
Levetiracetam 1A Farma 500 mg filmdragerade tabletter:
Varje filmdragerad tablett innehåller 500 mg levetiracetam.
Levetiracetam 1A Farma 750 mg filmdragerade tabletter:
Varje filmdragerad tablett innehåller 750 mg levetiracetam.
Levetiracetam 1A Farma 1000 mg filmdragerade tabletter:
Varje filmdragerad tablett innehåller 1000 mg levetiracetam.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3. LÄKEMEDELSFORM
Filmdragerad tablett.
Levetiracetam 1A Farma 250 mg filmdragerade tabletter:
Ljusblåa, ovala, bikonvexa filmdragerande tabletter med skåra på båda sidorna och märkta med LVT / 250 på ena sidan.
Levetiracetam 1A Farma 500 mg filmdragerade tabletter:
Gula, ovala, bikonvexa filmdragerande tabletter med skåra på båda sidorna och märkta med LVT / 500 på ena sidan.
Levetiracetam 1A Farma 750 mg filmdragerade tabletter:
Aprikosfärgade, ovala, bikonvexa filmdragerande tabletter med skåra på båda sidorna och märkta med LVT / 750 på ena sidan.
Levetiracetam 1A Farma 1000 mg filmdragerade tabletter:
Vita, ovala, bikonvexa filmdragerande tabletter med skåra på båda sidorna och märkta med LVT / 1000 på ena sidan.
Tabletten kan delas i två lika stora delar.
4. KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
Levetiracetam 1A Farma är indicerat som monoterapi vid partiella anfall med eller utan sekundär generalisering hos vuxna och ungdomar från 16 år med nydiagnostiserad epilepsi.
Levetiracetam 1A Farma är indicerat som tilläggsbehandling:
-
vid partiella anfall med eller utan sekundär generalisering hos vuxna, ungdomar, barn och spädbarn från en månads ålder med epilepsi.
-
vid myokloniska anfall hos vuxna och ungdomar från 12 år med juvenil myoklonisk epilepsi.
-
vid primärt generaliserade tonisk-kloniska anfall hos vuxna och ungdomar från 12 år med idiopatisk generaliserad epilepsi.
4.2 Dosering och administreringssätt
Dosering
Monoterapi för vuxna och ungdomar från 16 år
Den rekommenderade startdosen är 250 mg två gånger dagligen vilket bör ökas till en initial terapeutisk dos på 500 mg två gånger dagligen efter två veckors behandling. Dosen kan ytterligare ökas med 250 mg två gånger dagligen varannan vecka beroende på klinisk respons. Den maximala dosen är 1500 mg två gånger dagligen.
Tilläggsbehandling för vuxna (≥ 18 år) och ungdomar (12–17 år) som väger 50 kg eller mer
Den initiala terapeutiska dosen är 500 mg två gånger dagligen. Denna dos kan insättas från första behandlingsdagen.
Den dagliga dosen kan ökas upp till 1500 mg två gånger dagligen beroende på klinisk respons och tolerabilitet. Dosjustering kan ske med ökningar och minskningar på 500 mg två gånger dagligen varannan till var fjärde vecka.
Särskilda patientgrupper
Äldre (65 år och äldre)
Dosjustering rekommenderas hos äldre patienter med nedsatt njurfunktion (se ”Nedsatt njurfunktion” nedan).
Nedsatt njurfunktion
Den dagliga dosen måste justeras individuellt med hänsyn till njurfunktion.
För vuxna patienter, se tabellen nedan och justera dosen enligt denna. För att använda denna doseringstabell måste patientens kreatininclearance (CLcr) ml/min uppskattas. CLcr ml/min för vuxna och ungdomar som väger 50 kg eller mer kan uppskattas genom bestämning av serumkreatinin (mg/dl) genom att använda följande formel:
|
CLcr (ml/min) = |
[140-ålder (år)] x vikt (kg) |
(x 0,85 för kvinnor) |
|
72 x serumkreatinin (mg/dl) |
Därefter justeras CLcr för kroppens ytarea (BSA; body surface area) enligt följande:
|
CLcr (ml/min/1,73 m2) = |
CLcr (ml/min) |
x 1,73 |
|
personens BSA (m2) |
Dosjustering för vuxna och ungdomar som väger mer än 50 kg med nedsatt njurfunktion
|
Grupp |
Kreatininclearance (ml/min/1,73 m2) |
Dos och frekvens |
|
Normal |
> 80 |
500–1500 mg två gånger per dag |
|
Lätt |
50–79 |
500–1000 mg två gånger per dag |
|
Måttlig |
30–49 |
250–750 mg två gånger per dag |
|
Svår |
< 30 |
250–500 mg två gånger per dag |
|
Patienter med njursjukdom i slutstadiet som genomgår dialys (1) |
- |
500–1000 mg en gång per dag (2) |
(1) En startdos på 750 mg rekommenderas
första behandlingsdagen med
levetiracetam.
(2) Efter dialys rekommenderas en tilläggsdos på
250–500 mg.
För barn med nedsatt njurfunktion måste levetiracetamdosen justeras enligt njurfunktionen eftersom clearance av levetiracetam är beroende av njurfunktionen. Denna rekommendation är baserad på en studie med vuxna patienter med nedsatt njurfunktion.
CLcr ml/min/1,73 m2för yngre ungdomar, barn och spädbarn kan uppskattas genom bestämning av serumkreatinin (mg/dl) genom att använda följande formel (Schwartz formel):
|
CLcr (ml/min/1,73 m2) = |
Längd (cm) x ks |
|
|
serumkreatinin (mg/dl) |
ks=0,45 hos fullgångna spädbarn och upp till 1 år; ks=0,55 hos barn yngre än 13 år och ungdomar (flickor); ks=0,7 hos ungdomar (pojkar).
Dosjustering för spädbarn, barn och ungdomar som väger mindre än 50 kg med nedsatt njurfunktion
|
Grupp |
Kreatininclearance (ml/min/1,73 m2) |
Dos och frekvens (1) |
|
|
Spädbarn 1 månad till yngre än 6 månader |
Spädbarn 6–23 månader, barn och ungdomar som väger mindre än 50 kg |
||
|
Normal |
> 80 |
7–21 mg/kg (0,07–0,21 ml/kg) två gånger per dag |
10–30 mg/kg (0,10–0,30 ml/kg) två gånger per dag |
|
Lätt |
50–79 |
7–14 mg/kg (0,07–0,14 ml/kg) två gånger per dag |
10–20 mg/kg (0,10–0,20 ml/kg) två gånger per dag |
|
Måttlig |
30–49 |
3,5–10,5 mg/kg (0,035–0,105 ml/kg) två gånger per dag |
5–15 mg/kg (0,05–0,15 ml/kg) två gånger per dag |
|
Svår |
< 30 |
3,5–7 mg/kg (0,035–0,07 ml/kg) två gånger per dag |
5–10 mg/kg (0,05–0,10 ml/kg) två gånger per dag |
|
Patienter med njursjukdom i slutstadiet som genomgår dialys |
-- |
7–14 mg/kg (0,07–0,14 ml/kg) en gång per dag (2) (4) |
10–20 mg/kg (0,10–0,20 ml/kg) en gång per dag (3) (5) |
(1) Levetiracetam oral lösning ska användas för doser under 250 mg och till patienter som inte kan svälja tabletter
(2) 10,5 mg/kg (0,105 ml/kg) som initialdos rekommenderas på behandlingens första dag med levetiracetam.
(3) 15 mg/kg (0,15 ml/kg) som initialdos rekommenderas på behandlingens första dag med levetiracetam.
(4) Efter
dialys rekommenderas en tilläggsdos på 3,5–7 mg/kg
(0,035–0,07 ml/kg).
(5) Efter dialys rekommenderas en tilläggsdos på 5–10 mg/kg
(0,05–0,10 ml/kg).
Nedsatt leverfunktion
Det behövs ingen dosjustering hos patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion. Hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion kan kreatininclearance ge en underskattning av njurinsufficiensen. Därför rekommenderas en 50-procentig minskning av den dagliga underhållsdosen när kreatininclearance är < 60 ml/min/1,73 m2.
Pediatrisk population
Läkaren bör förskriva den bäst lämpade läkemedelsformen, förpackningsstorleken och styrkan utifrån ålder, vikt och dos.
Tabletterna är inte anpassade för behandling av spädbarn och barn under 6 års ålder. Levetiracetam oral lösning är den beredningsform som bör användas till denna population. Dessutom är tillgängliga tablettstyrkor inte lämpliga som initialbehandling av barn som väger mindre än 25 kg, till patienter som inte kan svälja tabletter eller för administrering av doser lägre än 250 mg. I samtliga ovan nämnda fall bör levetiracetam oral lösning användas.
Monoterapi
Säkerhet
och effekt av levetiracetam som monoterapi har inte säkerställts
för barn och ungdomar under 16 år.
Data saknas.
Tilläggsterapi för spädbarn från 6 till 23 månader, barn (2–11 år) och ungdomar (12–17 år) som väger mindre än 50 kg
Levetiracetam oral lösning är den beredningsform som bör användas till spädbarn och barn under 6 års ålder.
Den
initiala terapeutiska dosen är 10 mg/kg två gånger
dagligen.
Den dagliga dosen ökas upp till 30 mg/kg två gånger dagligen
beroende på klinisk respons och tolerabilitet. Dosjusteringar bör
inte överstiga ökningar eller minskningar med 10 mg/kg två
gånger dagligen varannan vecka. Den lägsta effektiva dosen bör
användas.
Dosen för barn som väger 50 kg eller mer är samma som för
vuxna.
Dosrekommendationer för spädbarn från 6 månader, barn och ungdomar:
|
Vikt |
Startdos: |
Maximal
dos: |
|
6 kg (1) |
60 mg (0,6 ml) två gånger dagligen |
180 mg (1,8 ml) två gånger dagligen |
|
10 kg (1) |
100 mg (1 ml) två gånger dagligen |
300 mg (3 ml) två gånger dagligen |
|
15 kg (1) |
150 mg (1,5 ml) två gånger dagligen |
450 mg (4,5 ml) två gånger dagligen |
|
20 kg (1) |
200 mg (2 ml) två gånger dagligen |
600 mg (6 ml) två gånger dagligen |
|
25 kg |
250 mg två gånger dagligen |
750 mg två gånger dagligen |
|
Från 50 kg (2) |
500 mg två gånger dagligen |
1500 mg två gånger dagligen |
(1)Barn
som väger 25 kg eller mindre bör helst starta behandlingen med
levetiracetam 100 mg/ml oral
lösning.
(2)Dosen för
barn och ungdomar på 50 kg eller mer är samma som för
vuxna.
Tilläggsterapi för spädbarn från 1 månads ålder till mindre än 6 månaders ålder
En oral lösning är den beredningsform som ska användas till spädbarn.
Administrering
De filmdragerade
tabletterna måste intas peroralt och sväljas med tillräcklig mängd
vätska och kan tas med eller utan mat. Den dagliga dosen delas upp
på två lika stora doser.
4.3 Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller andra pyrrolidonderivat eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
4.4 Varningar och försiktighet
Avslutande av behandling
I
överensstämmelse med aktuell klinisk praxis rekommenderas att när
behandling med levetiracetam ska avbrytas bör detta ske gradvis
(t.ex. hos vuxna och ungdomar som väger mer än 50 kg:
minskning med 500 mg två gånger dagligen varannan till var
fjärde vecka; hos spädbarn äldre än 6 månader, barn och
ungdomar som väger mindre än 50 kg: dosminskningar bör inte
överstiga 10 mg/kg två gånger dagligen varannan vecka; hos
spädbarn (yngre än 6 månader): dosminskningar bör inte
överstiga 7 mg/kg två gånger dagligen varannan
vecka).
Nedsatt njurfunktion
Administrering av
levetiracetam till patienter med nedsatt njurfunktion kan kräva
dosjustering. Hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion
rekommenderas utredning av njurfunktionen före fastställande av
dosen (se avsnitt 4.2).
Självmord
Självmord,
självmordsförsök, självmordstankar och självmordsbeteende har
rapporterats hos patienter som behandlats med antiepileptika
(inklusive levetiracetam). En metaanalys av randomiserade
placebokontrollerade studier med antiepileptika har visat en liten
ökad risk för självmordstankar och självmordsbeteende. Mekanismen
för denna risk är inte känd.
Därför ska patienter övervakas för tecken på depression och/eller självmordstankar och självmordsbeteende och lämplig behandling bör övervägas. Patienter (och deras vårdgivare) bör rådas att uppsöka medicinsk rådgivning om tecken på depression och/eller självmordstankar och självmordsbeteende uppstår.
Pediatrisk population
Levetiracetam 1A
Farma tabletter är inte anpassade för behandling av spädbarn och
barn under 6 års ålder.
Tillgängliga data på barn tyder inte på någon påverkan på tillväxt och pubertet. Långtidseffekter på inlärning, intelligens, tillväxt, endokrina funktioner, pubertet och förmåga att få barn är fortfarande okända hos barn.
Effekt och säkerhet av levetiracetam har inte utvärderats genomgripande för spädbarn med epilepsi yngre än 1 år. Endast 35 spädbarn yngre än 1 år med partiella anfall har exponerats i kliniska studier varav endast 13 var < 6 månader.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Antiepileptika
Data från
kliniska studier före marknadsföring genomförda med vuxna indikerar
att levetiracetam inte påverkar serumkoncentrationerna av andra
antiepileptika (fenytoin, karbamazepin, valproatsyra,
fenobarbital, lamotrigin, gabapentin och primidon) och att dessa
antiepileptika inte påverkar levetiracetams
farmakokinetik.
Liksom hos
vuxna finns inga belägg för kliniskt signifikanta
läkemedelsinteraktioner hos pediatriska patienter som fått upp till
60 mg/kg/dag av levetiracetam.
En retrospektiv utvärdering av farmakokinetiska interaktioner hos
barn och ungdomar med epilepsi (4–17 år) bekräftade att
tilläggsbehandling med oralt administrerad levetiracetam inte
påverkade serumkoncentrationer vid steady state av samtidigt
administrerad karbamazepin och valproat. Data tydde dock på ett
20 % högre clearance av levetiracetam hos barn som tar
enzyminducerande antiepileptiska läkemedel. Dosjusteringar krävs
inte.
Probenecid
Probenecid
(500 mg fyra gånger dagligen), ett ämne som blockerar
njurarnas tubulära sekretion, har visats hämma renal utsöndring av
den primära metaboliten men inte av levetiracetam. Koncentrationen
av denna metabolit förblir emellertid låg. Det är troligt att andra
läkemedel som utsöndras via aktiv tubulär sekretion också kan
minska renal utsöndring av metaboliten. Levetiracetams effekt på
probenecid har inte studerats och levetiracetams effekt på andra
aktivt utsöndrade läkemedel, t.ex. NSAIDs, sulfonamider och
metotrexat, är okänd.
Perorala preventivmedel och andra farmakokinetiska
interaktioner
Levetiracetam 1000 mg dagligen påverkade inte farmakokinetiken
hos perorala preventivmedel (etinylestradiol och levonorgestrel);
endokrina parametrar (luteiniseringshormon och progesteron)
ändrades inte. Levetiracetam 2000 mg dagligen påverkade inte
farmakokinetiken hos digoxin och warfarin; protrombintiden ändrades
inte. Samtidig administrering med digoxin, perorala preventivmedel
och warfarin påverkade inte levetiracetams
farmakokinetik.
Antacida
Det finns inga
data beträffande inverkan av antacida på levetiracetams
absorption.
Laxermedel
Det har förekommit enstaka rapporter om minskad effekt av levetiracetam när det osmotiska laxermedlet makrogol har administrerats samtidigt med oralt levetiracetam. Makrogol bör därför inte tas oralt inom en timme före och en timme efter intag av levetiracetam.
Mat och alkohol
Levetiracetams
absorptionsgrad ändrades inte av mat, men absorptionshastigheten
minskade något.
Det finns inga data om interaktion mellan levetiracetam och alkohol.
4.6 Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet
Resultatet från
fler än 1 000 kvinnor, som exponerats för levetiracetam som
monoterapi under den första trimestern, har dokumenterats efter
marknadsgodkännandet i flera prospektiva registerstudier på
graviditeter. Sammantaget tyder dessa data inte på någon betydande
ökning av risken för allvarliga medfödda missbildningar, även om en
teratogen risk inte helt kan uteslutas. Samtidig behandling med
flera antiepileptika är förenad med högre risk för medfödda
missbildningar än monoterapi och monoterapi ska därför övervägas.
Djurstudier har visat reproduktiv toxicitet (se avsnitt
5.3).
Levetiracetam rekommenderas inte under graviditet eller hos fertila kvinnor som inte använder preventivmedel om det inte är kliniskt nödvändigt.
Som med andra antiepileptika kan fysiologiska förändringar under graviditet påverka levetiracetamkoncentrationen. Minskad levetiracetamkoncentration i plasma har observerats under graviditet. Denna minskning är mera uttalad under tredje trimestern (upp till 60 % av utgångsvärdet före graviditet). Lämplig klinisk behandling ska säkerställas för gravida kvinnor som behandlas med levetiracetam. Avbrytande av behandling med antiepileptika kan förvärra sjukdomen, vilket kan vara skadligt för modern och fostret.
Amning
Levetiracetam
utsöndras i bröstmjölk hos människa. Därför rekommenderas inte
amning. Om levetiracetambehandling är nödvändig under amning, ska
nyttan/risken med behandling dock vägas mot vikten av
amning.
Fertilitet
I djurstudier
upptäcktes ingen effekt på fertiliteten (se avsnitt 5.3). Inga
kliniska data finns och eventuell risk för människa är
okänd.
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Inga studier har utförts på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Eftersom känsligheten kan variera mellan individer, kan vissa patienter uppleva somnolens eller andra symtom relaterade till centrala nervsystemet, särskilt i början av behandlingen eller efter dosökning. Därför rekommenderas försiktighet hos dessa patienter vid aktiviteter som kräver skärpt uppmärksamhet, t.ex. framförande av fordon eller användning av maskiner. Patienter rekommenderas att inte framföra fordon eller använda maskiner tills det är fastställt att deras förmåga att utföra sådana aktiviteter inte påverkas.
4.8 Biverkningar
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
Säkerhetsprofilen nedan baseras på den sammanlagda säkerhetsanalysen av placebokontrollerade kliniska studier avseende alla indikationer, med totalt 3416 patienter behandlade med levetiracetam. Dessa data är kompletterade med användning av levetiracetam i öppna fortsättningsstudier samt med erfarenhet efter marknadsföring. De oftast rapporterade biverkningarna var nasofaryngit, somnolens, huvudvärk, utmattning och yrsel. Levetiracetams säkerhetsprofil är i allmänhet densamma i alla åldersgrupper (vuxna och pediatriska patienter) och för alla godkända epilepsi-indikationer.
Lista över biverkningar
Biverkningar som rapporterats från kliniska studier (vuxna, ungdomar, barn och spädbarn >1 månad) och efter marknadsföring listas i följande tabell efter organklass och frekvens. Frekvensen är definierad på följande sätt: mycket vanliga: (≥1/10); vanliga: (≥1/100 till <1/10); mindre vanliga: (≥1/1 000 till <1/100); sällsynta: (≥1/10 000 till <1/1 000); och mycket sällsynta: (<1/10 000).
|
MedDRA organklass |
Frekvens |
|||
|
Mycket vanliga |
Vanliga |
Mindre vanliga |
Sällsynta |
|
|
Infektioner och infestationer |
Nasofaryngit |
|
|
Infektion |
|
Blodet och lymfsystemet |
|
|
Trombocytopeni, leukopeni |
Pancytopeni, neutropeni, agranulocytos |
|
Immunsystemet |
|
|
|
Läkemedels-utlösta utslag med eosinofili och systemiska symtom (DRESS) |
|
Metabolism och nutrition |
|
Anorexi |
Viktminskning, viktökning |
Hyponatremi |
|
Psykiska störningar |
|
Depression, fientlighet/ aggression, ångest, insomni, nervositet/ irritabilitet |
självmordsförsök, självmordstankar, psykotisk störning, onormalt uppförande, hallucination, ilska, förvirring, panikattack, emotionell labilitet/ humörsvängningar, agitation |
Självmord, personlighets-störningar, onormalt tänkande |
|
Centrala och perifera nervsystemet |
Somnolens, huvudvärk |
Konvulsion, balansrubbning, yrsel, letargi, tremor |
Amnesi, försämring av minnet, onormal koordination/ataxi, parestesi, störning i uppmärksamheten |
Koreoatetos, dyskinesi, hyperkinesi |
|
Ögon |
|
|
Diplopi, dimsyn |
|
|
Öron och balansorgan |
|
Vertigo |
|
|
|
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum |
|
Hosta |
|
|
|
Magtarmkanalen |
|
Buksmärta, diarré, dyspepsi, kräkningar, illamående |
|
Pankreatit |
|
Lever och gallvägar |
|
|
Onormalt leverfunktionstest |
Leversvikt, hepatit |
|
Hud och subkutan vävnad |
|
Utslag |
Alopeci, eksem, klåda |
Toxisk epidermal nekrolys, Stevens-Johnsons syndrom, erythema multiforme |
|
Muskuloskeletala systemet och bindväv |
|
|
Muskelsvaghet, myalgi |
|
|
Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället |
|
Asteni/utmattning |
|
|
|
Skador och förgiftningar och behandlings-komplikationer |
|
|
Skada |
|
Beskrivning av utvalda biverkningar
Risken för aptitlöshet är högre när topiramat administreras samtidigt med levetiracetam. I flera fall av alopeci sågs återhämtning när levetiracetam sattes ut.
Benmärgssuppression identifierades i några av fallen av pancytopeni.
Pediatrisk population
Hos patienter i åldern 1 månad till yngre än 4 år har totalt 190 patienter behandlats med levetiracetam i placebokontrollerade studier och öppna fortsättningsstudier. Sextio (60) av dessa patienter behandlades med levetiracetam i placebokontrollerade studier. Hos patienter i åldern 4-16 år har totalt 645 patienter behandlats med levetiracetam i placebokontrollerade studier och öppna fortsättningsstudier. 233 av dessa patienter behandlades med levetiracetam i placebokontrollerade studier. I båda dessa åldersgrupper är data kompletterade med erfarenhet av levetiracetamanvändning efter marknadsföringen.
Levetiracetams biverkningsprofil är i allmänhet densamma i alla åldersgrupper och för alla godkända epilepsi-indikationer. Resultat av säkerheten hos pediatriska patienter i placebokontrollerade studier överensstämde med levetiracetams säkerhetsprofil hos vuxna utom för beteende- och psykiatriska biverkningar som var vanligare hos barn än hos vuxna. Hos barn och ungdomar i åldern 4-16 år rapporterades kräkning (mycket vanlig, 11,2%), agitation (vanlig, 3,4%), humörsvängningar (vanlig, 2,1%), emotionell labilitet (vanlig 1,7%), agression (vanlig, 8,2%),onormalt uppförande (vanlig, 5,6%) och letargi (vanlig, 3,9%) oftare än i andra åldersgrupper eller i den totala säkerhetsprofilen. Hos spädbarn och barn i åldern 1 månad till mindre än 4 år rapporterades irritabilitet (mycket vanlig, 11,7%) och onormal koordination (vanlig, 3,3%) oftare än i andra åldersgrupper eller i den totala säkerhetsprofilen.
I en dubbelblind, placebokontrollerad pediatrisk säkerhetsstudie med ”non-inferiority” -design har kognitiva och neuropsykologiska effekter av levetiracetam utvärderats hos barn 4–16 år med partiella anfall. Man kom fram till att levetiracetam inte skilde sig från placebo (d.v.s. var ”non-inferior”) när det gällde förändring från baslinjen beträffande poäng i Leiter-R Attention och Memory, Memory Screen Composite i per protokollpopulationen. Resultat relaterade till beteende och känslofunktioner tydde på en försämring hos levetiracetambehandlade patienter avseende aggressiva beteenden mätt på ett standardiserat och systematiskt sätt genom användning av ett validerat verktyg (CBCL – Achenbach Child Behaviour Checklist). Emellertid upplevde patienter som tog levetiracetam i den uppföljande, öppna långtidsstudien ingen genomsnittlig försämring av beteende eller känslofunktioner; specifikt var mätningar av aggressivt beteende inte sämre än utgångsvärdet.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning (se detaljer nedan).
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
www.lakemedelsverket.se
4.9 Överdosering
Symtom
Somnolens, agitation, aggressivitet, nedsatt medvetande, andningsdepression och koma observerades vid överdosering med levetiracetam.
Behandling av överdosering
Efter en akut överdosering bör magen tömmas genom magsköljning eller genom induktion av kräkningar. Det finns ingen specifik antidot mot levetiracetam. Behandling av en överdos är symtomatisk och kan inkludera hemodialys. Effektiviteten vid dialysutsöndringen är 60 % för levetiracetam och 74 % för den primära metaboliten.
5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp:antiepileptika, övriga antiepileptika, ATC kod:
N03AX14.
Den aktiva substansen levetiracetam är ett pyrrolidonderivat
(S-enantiomer av α-etyl-2-oxo-1-pyrrolidinacetamid), kemiskt
obesläktad till existerande antiepileptiska aktiva
substanser.
Verkningsmekanism
Verkningsmekanismen för levetiracetam är ännu inte
helt klarlagd, men den förefaller vara annorlunda än
verkningsmekanismerna hos andra antiepileptiska läkemedel.
In vitro- och in vivo-experiment tyder på att levetiracetam inte påverkar
cellernas basala egenskaper eller normal
neurotransmission.
In vitro-studier visar att levetiracetam påverkar intraneuronala Ca2+-nivåer genom partiell hämning av Ca2+-strömmar av N-typ och genom att minska frisläppningen av Ca2+från intraneuronala lager. Dessutom upphäver levetiracetam delvis minskningen av GABA- och glycinmedierade strömmar inducerade av zink och betakarboliner. Vidare har levetiracetam i in vitro-studier visats binda till ett specifikt bindningsställe i hjärnvävnad hos gnagare. Detta bindningsställe är det synaptiska vesikelproteinet 2A, som förmodas vara involverat i vesikelfusion och exocytos av neurotransmittorer. Levetiracetam och besläktade analoger visar en rangordning av affinitet för bindning till det synaptiska vesikelproteinet 2A som korrelerar till styrkan av deras anfallsskydd i den audiogena epilepsimodellen hos mus. Detta fynd tyder på att interaktionen mellan levetiracetam och det synaptiska vesikelproteinet 2A verkar bidra till läkemedlets antiepileptiska verkningsmekanism.
Farmakodynamiska effekter
Levetiracetam visar anfallsskydd i ett brett urval av djurmodeller av partiella och primärt generaliserade anfall utan att ha pro-konvulsiv effekt. Den primära metaboliten är inaktiv.
Hos människa har en aktivitet i både partiella och generaliserade epileptiska tillstånd (epileptiform urladdning/fotoparoxysmal respons) bekräftat den breda farmakologiska profilen hos levetiracetam.
Klinisk effekt och säkerhet
Tilläggsbehandling vid partiella anfall med eller utan sekundär generalisering hos vuxna, ungdomar, barn och spädbarn från 1 månads ålder med epilepsi.
Effekten av levetiracetam hos vuxna har visats i tre dubbelblinda, placebokontrollerade studier som varade i upp till 18 veckor med dagliga doser på 1000 mg, 2000 mg eller 3000 mg administrerade som två separata doser,. I en sammanställd analys var procentandelen av patienterna som uppnådde en minskning på 50 % eller mer från baslinjen av frekvensen av partiella anfall per vecka vid en stadigvarande dos (12/14 veckor) 27,7 %, 31,6 % respektive 41,3 % av patienterna som behandlades med 1000, 2000 respektive 3000 mg levetiracetam och 12,6 % av patienterna i placebogruppen.
Pediatrisk population
Hos pediatriska patienter (4–16 år) fastställdes effekten av levetiracetam i en dubbelblind, placebokontrollerad 14-veckors studie som inkluderade 198 patienter. I studien fick patienterna en fast dos av levetiracetam, 60 mg/kg/dag, (administrerad som två doser dagligen). 44,6 % av patienterna som behandlades med levetiracetam och 19,6 % av patienterna i placebogruppen uppnådde en minskning av frekvensen av partiella anfall per vecka med 50 % eller mer från baslinjen. Vid fortsatt långtidsbehandling var 11,4 % av patienterna anfallsfria under minst 6 månader och 7,2 % var anfallsfria under minst 1 år.
Hos pediatriska patienter (1 månad till yngre än 4 år) fastställdes effekten av levetiracetam i en dubbelblind, placebokontrollerad 5-dagars studie som inkluderade 116 patienter. I denna studie fick patienterna 20 mg/kg, 25 mg/kg, 40 mg/kg eller 50 mg/kg som dagliga doser av oral lösning baserat på titreringsschemat för deras ålder. En dos på 20 mg/kg/dag som titrerades till 40 mg/kg/dag för spädbarn från 1 månad till yngre än 6 månader och en dos på 25 mg/kg/dag som titrerades till 50 mg/kg/dag för spädbarn och barn från 6 månader till yngre än 4 år användes i denna studie. Den totala dagliga dosen delades upp på 2 administreringar dagligen. Det primära effektmåttet var responsfrekvensen (andelen patienter i % med ≥ 50 % minskning från baslinjen i genomsnittlig frekvens av dagliga partiella anfall) utvärderad av en blindad central läsare genom användning av en 48-timmars EEG-video. Effektanalysen bestod av 109 patienter som hade minst 24 timmars EEG-video både vid baslinjen och i utvärderingsperioderna. 43,6 % av patienterna behandlade med levetiracetam och 19,6 % av patienterna i placebogruppen ansågs svara på behandlingen. Resultaten är samstämmiga mellan åldersgrupperna. Under fortsatt långtidsbehandling var 8,6 % av patienterna anfallsfria i minst 6 månader och 7,8 % i minst ett år.
Monoterapi vid partiella anfall med eller utan sekundär generalisering hos patienter från 16 år med nydiagnosticerad epilepsi.
Effekt av levetiracetam som monoterapi har visats i en dubbelblind, ”non-inferiority” studie i parallella grupper i jämförelse med en depotberedning av karbamazepin hos 576 patienter som var 16 år eller äldre och som hade nydiagnosticerad epilepsi. Patienterna hade uppvisat oprovocerade partiella anfall eller enbart generaliserade tonisk-kloniska anfall. Patienterna randomiserades till en depotberedning av karbamazepin 400–1200 mg/dag eller levetiracetam 1000–3000 mg/dag och behandlingsperioden var upp till 121 veckor beroende på behandlingssvaret. Sex månaders anfallsfrihet uppnåddes hos 73,0 % av patienterna som behandlades med levetiracetam och hos 72,8 % av patienterna som behandlades med en depotberedning av karbamazepin; den justerade absoluta skillnaden mellan behandlingarna var 0,2 % (95 % konfidensintervall: -7.8 8.2). Mer än hälften av patienterna förblev anfallsfria i 12 månader (56,6 % och 58,5 % för patienter behandlade med levetiracetam respektive en depotberedning av karbamazepin).
I en studie som avspeglar klinisk praxis visades att annan samtidig antiepileptisk behandling kunde sättas ut för ett begränsat antal patienter som svarat på tilläggsbehandling med levetiracetam (36 av 69 vuxna patienter).
Tilläggsbehandling vid myokloniska anfall hos vuxna och ungdomar från 12 år med juvenil myoklonisk epilepsi.
Effekten av levetiracetam fastställdes i en dubbelblind, placebokontrollerad 16-veckors studie hos patienter 12 år eller äldre med idiopatisk generaliserad epilepsi med myokloniska anfall i olika syndrom. Majoriteten av patienterna hade juvenil myoklonisk epilepsi. I denna studie var dosen levetiracetam 3000 mg/dag administrerad som två separata doser. 58,3 % av patienterna som behandlades med levetiracetam och 23,3 % av patienterna i placebogruppen uppnådde en minskning av antalet dagar med myokloniska anfall per vecka på minst 50 %. Vid fortsatt långtidsbehandling var 28,6 % av patienterna fria från myokloniska anfall under minst 6 månader och 21,0 % var fria från myokloniska anfall under minst 1 år.
Tilläggsbehandling vid primärt generaliserade tonisk-kloniska anfall hos vuxna och ungdomar från 12 år med idiopatisk generaliserad epilepsi.
Effekten av levetiracetam fastställdes i en 24 veckors dubbelblind, placebokontrollerad studie som inkluderade vuxna, ungdomar och ett begränsat antal barn med idiopatisk generaliserad epilepsi med primärt generaliserade tonisk-kloniska (PGTC) anfall i olika syndrom (juvenil myoklonisk epilepsi, juvenil absensepilepsi, absensepilepsi hos barn eller epilepsi med grand mal-anfall vid uppvaknande). I denna studie var doserna av levetiracetam 3000 mg/dag för vuxna och ungdomar respektive 60 mg/kg/dag för barn administrerade som två separata doser. 72,2 % av patienterna som behandlades med levetiracetam och 45,2 % av patienterna i placebogruppen fick en minskning av frekvensen av PGTC-anfall per vecka på 50 % eller mer. Vid fortsatt långtidsbehandling var 47,4 % av patienterna fria från tonisk-kloniska anfall under minst 6 månader och 31,5 % var fria från tonisk-kloniska anfall under minst 1 år.
5.2 Farmakokinetiska uppgifter
Levetiracetam är en lättlöslig och permeabel förening. Den farmakokinetiska profilen är linjär med låg intra- och inter-individuell variabilitet. Clearance ändras inte efter upprepad administrering. Det finns inga tecken på någon relevant köns-, ras- eller dygnsvariabilitet. Den farmakokinetiska profilen är jämförbar mellan friska frivilliga och patienter med epilepsi.
På grund av dess totala och linjära absorption kan plasmanivåer förutsägas från den orala dosen av levetiracetam uttryckt som mg/kg kroppsvikt. Därför behövs inte uppföljning av plasmanivåer av levetiracetam.
En signifikant korrelation mellan saliv- och plasmakoncentrationer har visats hos vuxna och barn (kvoten av saliv-/plasmakoncentrationer sträckte sig från 1 till 1,7 för formuleringen orala tabletter och 4 timmar efter dosering för formuleringen oral lösning).
Vuxna och ungdomar
Absorption
Levetiracetam absorberas snabbt efter peroral
administrering. Peroral absolut biotillgänglighet är nära
100 %.
Maximal plasmakoncentration (Cmax)
nås 1,3 timmar efter intag. Steady-state nås efter två dagar
vid administrering 2 gånger
dagligen.
Maximal koncentration (Cmax) är
vanligtvis 31 och 43 μg/ml efter 1000 mg som engångsdos
respektive 1000 mg två gånger
dagligen.
Absorptionsgraden är oberoende av dos och påverkas inte av mat.
Distribution
Det finns
inga data beträffande vävnadsdistribution hos
människa.
Varken levetiracetam eller dess primära metabolit är signifikant bundet till plasmaproteiner (<10 %).
Levetiracetams distributionsvolym är ca 0,5–0,7 l/kg, ett värde som ligger nära den totala kroppsvattenvolymen.
Metabolism
Levetiracetam metaboliseras i liten omfattning hos människa. Den huvudsakliga metabola vägen (24 % av dosen) är en enzymatisk hydrolys av acetamidgruppen. Produktionen av den primära metaboliten, ucb L057, stöds inte av levercytokrom P450-isoformer. Hydrolys av acetamidgruppen var mätbar i ett stort antal vävnader inklusive blodceller. Metaboliten ucb L057 är farmakologiskt inaktiv.
Två mindre metaboliter identifierades också. En ficks genom hydroxylering av pyrrolidonringen (1,6 % av dosen) och den andra genom öppnandet av pyrrolidonringen (0,9 % av dosen). Andra oidentifierade komponenter stod för endast 0,6 % av dosen.
Ingen omvandling mellan enantiomerer påvisades in vivoför levetiracetam eller dess primära metabolit.
In vitrohar
levetiracetam och dess primära metabolit visat att de inte hämmar
de viktigaste humana levercytokrom P450-isoformerna (CYP3A4, 2A6, 2C9, 2C19, 2D6, 2E1 och 1A2),
glukoronyltransferas (UGT1A1 och UGT1A6) och epoxidhydroxylas
aktiviteter. Vidare påverkar levetiracetam inte
in vitroglukuronidering av
valproatsyra.
I odlade humana hepatocyter hade levetiracetam liten eller ingen effekt på CYP1A2, SULT1E1 eller UGT1A1. Levetiracetam orsakade mild induktion av CYP2B6 och CYP3A4. Data in vitrooch interaktionsdata in vivoför orala preventivmedel, digoxin och warfarin indikerar att ingen signifikant enzyminduktion förväntas in vivo. Därför är det inte troligt att levetiracetam interagerar med andra läkemedel eller vice versa.
Elimination
Halveringstiden i plasma hos vuxna var 7±1 timmar och varierade varken med dos, administreringsväg eller upprepad dosering. Den genomsnittliga totala kroppseliminationen var 0,96 ml/min/kg.
Den huvudsakliga utsöndringen var via urin, vilken i genomsnitt stod för 95 % av dosen (ca 93 % av dosen var utsöndrad inom 48 timmar). Utsöndring via fecesstod för endast 0,3 % av dosen. Den kumulativa urinutsöndringen av levetiracetam och dess primära metabolit stod för 66 % respektive 24 % av dosen under de första 48 timmarna
Renal utsöndring av levetiracetam och ucb L057 är 0,6 respektive 4,2 ml/min/kg vilket tyder på att levetiracetam utsöndras genom glomerulär filtration med efterföljande tubulär reabsorption och att den primära metaboliten också utsöndras genom aktiv tubulär sekretion tillsammans med glomerulär filtration.
Levetiracetams eliminering är korrelerad till kreatininclearance.
Äldre
Hos äldre ökas halveringstiden med ca 40 % (10–11 timmar). Detta relateras till försämrad njurfunktion hos denna grupp (se avsnitt 4.2).
Nedsatt njurfunktion
Skenbart clearance av både levetiracetam och dess primära metabolit är korrelerad till kreatininclearance. Därför rekommenderas justering av den dagliga dosen av levetiracetam med hänsyn till kreatininclearance hos patienter med måttligt till kraftigt nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.2)
Hos
anuriska vuxna patienter med njursjukdom i slutstadiet var
halveringstiden ca 25 timmar under perioder mellan dialys
respektive 3,1 timmar under dialys.
Den fraktionella elimineringen av levetiracetam var 51 % under
en typisk 4-timmars dialys.
Nedsatt leverfunktion
Hos personer med lätt och måttligt nedsatt leverfunktion förekom ingen relevant ändring av clearance av levetiracetam. Hos de flesta studiedeltagarna med kraftigt nedsatt leverfunktion minskade clearance av levetiracetam med mer än 50 % beroende på en samtidigt nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.2).
Pediatrisk population
Barn (4–12 år)
Efter administrering av en oral engångsdos (20 mg/kg) till barn med epilepsi (6–12 år) var levetiracetams halveringstid 6 timmar. Skenbart viktjusterad clearance var ca 30 % högre än hos vuxna med epilepsi.
Levetiracetam absorberades snabbt efter upprepad administrering av oral dos (20–60 mg/kg/dag) till barn med epilepsi (4–12 år). Maximal plasmakoncentration observerades 0,5–1,0 timme efter dosering. Linjära och dosproportionella ökningar observerades för maximala plasmakoncentrationer och AUC. Halveringstiden för eliminering var cirka 5 timmar. Skenbart kroppsclearance var 1,1 ml/min/kg.
Spädbarn och barn (1 månad till 4 år)
Efter administrering av singeldos (20 mg/kg) av en 100 mg/ml oral lösning till barn med epilepsi (1 månad till 4 år) absorberades levetiracetam snabbt och maximala plasmakoncentrationer observerades cirka 1 timme efter dosering. De farmakokinetiska resultaten indikerade att halveringstiden var kortare (5,3 timmar) än för vuxna (7,2 timmar) och skenbart clearance var snabbare (1,5 ml/min/kg) än för vuxna (0,96 ml/min/kg).
I den populationsfarmakokinetiska analysen som utfördes med patienter från 1 månad till 16 år visades signifikant korrelation mellan kroppsvikt och skenbart clearance (clearance ökade med ökning i kroppsvikt) respektive skenbar distributionsvolym. Båda parametrarna påverkades också av ålder. Denna effekt var uttalad för de yngre spädbarnen, och minskade med ökande ålder, för att bli försumbar vid ungefär 4-årsålder.
I båda populationsfarmakokinetiska analyserna visades en ca 20 %:ig ökning av skenbart clearance för levetiracetam när det administrerades samtidigt med ett enzyminducerande läkemedel mot epilepsi.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
Ickekliniska data visade ingen speciell risk för människor baserat på gängse studier av farmakologisk säkerhet, genotoxicitet och karcinogenicitet.
Biverkningar som inte observerats i kliniska studier men som observerats hos råtta och i mindre utsträckning hos mus vid exponeringsnivåer liknande humana exponeringsnivåer och med möjlig relevans för klinisk användning var leverförändringar, som indikerar en adapterande respons såsom ökad vikt och centrilobulär hypertrofi, fettinfiltration och ökade leverenzymer i plasma.
Inga oönskade effekter på fertiliteten observerades hos han- eller honråttor vid doser upp till 1800 mg/kg/dag (6 gånger den maximala rekommenderade humana dosen [MRHD] på basis av mg/m2eller exponering) hos föräldrar eller F1-generationen.
Två utvecklingsstudier på embryo/foster (embryo-fetal development (EFD) studies) utfördes med råttor vid 400, 1200 och 3600 mg/kg/dag. Vid 3600 mg/kg/dag visades i endast den ena av de 2 EFD-studierna en liten minskning i fostervikt som förknippades med en marginell ökning i skelettvariation/mindre anomalier. Ingen effekt sågs på embryodödlighet eller på ökning i incidensen av missbildningar. NOAEL (No Observed Adverse Effect Level) var 3600 mg/kg/dag för dräktiga honråttor (12 gånger MRHD på mg/m2-basis) och 1200 mg/kg/dag för foster.
Fyra utvecklingsstudier på embryo/foster utfördes med kaniner med doser på 200, 600, 800, 1200 och 1800 mg/kg/dag. Dosnivån 1800 mg/kg/dag medförde en betydande maternell toxicitet och en minskning i fostervikt förknippad med en ökning i incidensen av foster med kardiovaskulära anomalier/skelettanomalier. NOAEL var < 200 mg/kg/dag för dräktiga honråttor och 200 mg/kg/dag för foster (likvärdigt med MRHD på mg/m2-basis).
En peri- och postnatal utvecklingsstudie utfördes på råttor med levetiracetamdoser på 70, 350 och 1800 mg/kg/dag. NOAEL var ≥ 1800 mg/kg/dag för F0-honorna och för överlevnad, tillväxt och utveckling av F1-avkomman fram till avvänjning (6 gånger MRHD på mg/m2-basis).
Studier med neonatala och juvenila råttor och hundar visade att det inte fanns några negativa effekter i något av standardresultatmåtten för utveckling och mognad vid doser upp till 1800 mg/kg/dag (6–17 gånger MRHD på mg/m2-basis).
Miljöriskbedömning
Användning av Levetiracetam 1A Farma i enlighet med produktinformationen resulterar troligen inte i en oacceptabel miljöpåverkan (se avsnitt 6.6).
6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen
Kärna:
Povidon K25
Mikrokristallin cellulosa
Kroskarmellosnatrium
Krospovidon (typ A)
Kolloidal vattenfri kiseldioxid
Talk
Magnesiumstearat
Filmdragering för 250 mg:
Hypromellos
Hydroxipropylcellulosa
Makrogol 6000
Titandioxid (E171)
Indigokarmin (E132)
Filmdragering för 500 mg:
Hypromellos
Hydroxipropylcellulosa
Makrogol 6000
Titandioxid (E171)
Talk
Gul järnoxid (E172)
Filmdragering för 750 mg:
Hypromellos
Hydroxipropylcellulosa
Makrogol 6000
Titandioxid (E171)
Talk
Röd järnoxid (E172)
Gul järnoxid (E172)
Filmdragering för 1000 mg:
Hypromellos
Hydroxipropylcellulosa
Makrogol 6000
Titandioxid (E171)
Talk
6.2 Inkompatibiliteter
Ej relevant.
6.3 Hållbarhet
2 år
Öppnad HDPE-burk ska användas inom 100 dagar.
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Levetiracetam 1A Farma 250 mg är förpackade i OPA/Al/PVC-Al-blister som finns i pappkartonger med 10, 20, 28, 30, 50, 50x1, 60, 100, 120 och 200 filmdragerade tabletter eller i HDPE-burkar med polypropen skruvlock och kiseldioxidgel torkakapsel som finns i pappkartonger med 10, 20, 30, 50, 60, 100, 120 och 200 filmdragerade tabletter.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
Levetiracetam 1A Farma 500 mg, 750 mg och 1000 mg är förpackade i OPA/Al/PVC-Al -blister som finns i pappkartonger med 10, 28, 30, 50, 50x1, 60, 100, 120 och 200 filmdragerade eller i HDPE-burkar med polypropen skruvlock och kiseldioxidgel torkakapsel som finns i pappkartonger med 10, 20, 30, 50, 60, 100, 120 och 200 filmdragerade tabletter.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6 Särskilda anvisningar för destruktion
Ej använt läkemedel och avfall skall hanteras enligt gällande anvisningar.
7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
1A Farma A/S
Edvard Thomsens Vej 14
2300 Köpenhamn S
8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
250 mg: 45116
500 mg: 45117
750 mg: 45118
1000 mg: 45119
9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
Datum för det första godkännandet: 2011-11-03
10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2016-06-10
27