Information för alternativet: Metformin Sandoz 500 Mg Filmdragerad Tablett, Metformin Sandoz 850 Mg Filmdragerad Tablett, visa andra alternativ

Välj alternativ:

1. Metformin Sandoz 500 Mg Filmdragerad Tablett Metformin Sandoz 850 Mg Filmdragerad Tablett
2. Metformin Sandoz 850 Mg Filmdragerad Tablett Metformin Sandoz 500 Mg Filmdragerad Tablett

Produktresumé

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Metformin Sandoz 500 mg filmdragerad tablett

Metformin Sandoz 850 mg filmdragerad tablett

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Metformin Sandoz 500 mg filmdragerad tablett

En Metformin Sandoz 500 mg filmdragerad tablett innehåller metforminhydroklorid 500 mg motsvarande 390 mg metformin.

Metformin Sandoz 850 mg filmdragerad tablett

En Metformin Sandoz 850 mg filmdragerad tablett innehåller metforminhydroklorid 850 mg motsvarande 662,9 mg metformin.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett

Metformin Sandoz 500 mg filmdragerad tablett

Rund, vit och på båda sidorna konvex filmdragerad tablett med sneda kanter. Tabletten är präglad "M500" på den ena sidan.

Tablettens dimensioner: 11 mm x 6 mm

Metformin Sandoz 850 mg filmdragerad tablett

Oval, vit och filmdragerad tablett. Tabletten har brytskåra på ena sidan och är präglad "M850" på den andra sidan.

Brytskåran är inte till för att dela tabletten i lika stora doser utan enbart för att underlätta nedsväljning.

Tablettens dimensioner: 19 mm x 6,5 mm

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Behandling av diabetes mellitus typ 2, speciellt hos överviktiga, där enbart diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll.

• Hos vuxna kan Metformin Sandoz 500 mg/850 mg användas som monoterapi, i kombination med andra perorala diabetesmedel eller med insulin.

• Hos barn från 10 år och ungdomar kan Metformin Sandoz 500 mg/850 mg användas som monoterapi eller i kombination med insulin.

En minskning av diabetiska komplikationer har visats hos överviktiga vuxna patienter med typ 2-diabetes som behandlades med metformin som förstahandspreparat efter att ha sviktat på dietbehandling (se avsnitt 5.1).

4.2 Dosering och administreringssätt

Dosering

Vuxna

Monoterapi och kombination med andra perorala diabetesmedel

• Vanlig startdos är 500 mg eller 850 mg metforminhydroklorid 2 till 3 gånger dagligen i samband med eller efter måltid. Efter 10 till 15 dagar bör dosen anpassas, baserat på mätningar av blodsockret. En långsam dosökning kan ge förbättrad gastrointestinal tolerans. Rekommenderad maximal dos av metforminhydroklorid är 3 g dagligen, som 3 enskilda doser.

• Om övergång från ett annat peroralt diabetesmedel planeras: Avbryt behandlingen med det andra läkemedlet och starta metforminbehandlingen med den dos som anges ovan.

Kombination med insulin

Metformin och insulin kan användas som kombinationsbehandling för att uppnå bättre blodsockerkontroll. Metforminhydroklorid ges med vanlig startdos på 500 mg eller 850 mg 2‑3 gånger dagligen, medan insulindosen anpassas baserat på mätningar av blodsockernivån.

Äldre

På grund av risken för nedsatt njurfunktion hos äldre patienter bör metformindosen anpassas efter njurfunktionen. Regelbunden kontroll av njurfunktionen är nödvändig (se avsnitt 4.4).

Pediatrisk population

Monoterapi och kombination med insulin

• Metformin kan användas hos barn från 10 år och ungdomar.

• Vanlig startdos är 1 tablett med 500 mg eller 850 mg dagligen i samband med eller efter måltid.

• Efter 10 till 15 dagar bör dosen anpassas baserat på mätningar av blodsockret. En långsam dosökning kan ge förbättrad gastrointestinal tolerans. Rekommenderad maximal dygnsdos av metforminhydroklorid är 2 g uppdelat på 2-3 dostillfällen.

4.3 Kontraindikationer

• Överkänslighet mot metforminhydroklorid eller mot något hjälpämne listade i avsnitt 6.1

• Diabetisk ketoacidos, diabetisk pre-koma

• Njursvikt eller renal dysfunktion (kreatininclearance <60 ml/min)

• Akuta tillstånd som kan påverka njurfunktionen, som till exempel:

• Dehydrering

• Allvarlig infektion

• Chock

• Hjärt- eller respirationssvikt

• Nyligen genomgången myokardinfarkt

• Chock

4.4 Varningar och försiktighet

Laktatacidos

Laktatacidos är en sällsynt men allvarlig (hög mortalitet om inte behandling sätts in omedelbart) metabolisk komplikation som kan uppträda på grund av metforminackumulation. Rapporterade fall av laktatacidos hos patienter som behandlats med metformin har primärt uppträtt hos diabetespatienter med signifikant njursvikt. Förekomst av laktatacidos kan och bör minskas genom att utvärdera även andra associerade riskfaktorer som till exempel dåligt kontrollerad diabetes, ketos, utdragen fasta, stort alkoholintag, leverinsufficiens och alla tillstånd associerade med hypoxi.

Läkare bör uppmärksamma patienterna om riskerna med och symptomen på laktatacidos.

Diagnos

Risken för laktatacidos måste tas i beaktande i händelse av icke-specifika tecken, såsom muskelkramper med matsmältningsstörningar liksom buksmärta och svår asteni.

Laktatacidos kännetecknas av acidotisk dyspné, buksmärta och hypotermi följt av koma. Diagnostiska laboratorievärden är lågt blod-pH, plasmalaktatnivåer över 5 mmol/l, och ett ökat anjongap och ökat laktat/pyruvat-förhållande.

Om metabolisk acidos misstänks ska behandlingen avbrytas och patienten genast läggas in på sjukhus (se avsnitt 4.9).

Njurfunktion

Eftersom metformin utsöndras via njurarna, bör kreatininclearancevärdet (som kan uppskattas med hjälp av Cockcroft-Gaults ekvation och patientens kreatininvärde) bestämmas innan behandlingen inleds och därefter regelbundet:

• Minst en gång om året hos patienter med normal njurfunktion

• Minst två till fyra gånger om året hos patienter med kreatininclearancenivåer vid den lägre gränsen för det normala och hos äldre patienter

Nedsatt njurfunktion hos äldre är vanligt förekommande och asymtomatisk. Särskild försiktighet bör iakttas i situationer där njurfunktionen kan försämras, till exempel vid insättning av antihypertensiv behandling, behandling med diuretika eller när behandling med icke-steroidantiinflammatoriskläkemedel (NSAID) påbörjas (se avsnitt 4.3).

Administrering av joderade kontrastmedel

Den intravaskulära administreringen av joderade kontrastmedel vid radiologiska undersökningar kan leda till njursvikt. Detta kan leda till att metformin ackumuleras vilket i sin tur kan leda till en ökad risk för laktatacidos. Metforminbehandling måste avbrytas före eller vid tidpunkten för sådan undersökning och inte återupptas förrän 48 timmar efter, och endast efter att njurfunktionen har värderats på nytt och funnits vara normal (se avsnitt 4.5).

Kirurgi

Metforminbehandling måste avbrytas 48 timmar före elektiv kirurgi med allmän, spinal eller peridural anestesi. Behandlingen får inte återupptas förrän tidigast 48 timmar efter kirurgi eller återgång till peroralt intag av föda och endast efter att normal njurfunktion har fastställts.

Övriga försiktighetsåtgärder:

Pediatrisk population

Diagnosen för typ 2-diabetes mellitus ska bekräftas innan behandlingen med metformin påbörjas.

Ingen effekt av metformin på tillväxt och pubertet har visats i kontrollerade kliniska studier som pågått under ett år, men det finns inga långtidsdata avseende dessa särskilda punkter. Därför rekommenderas en noggrann uppföljning av effekten av metformin vad beträffar dessa parametrar hos barn som behandlas med metformin, särskilt hos barn före puberteten.

Barn mellan 10 och 12 år

Endast 15 personer i åldern 10 till 12 år deltog i de kontrollerade kliniska studierna med barn och ungdomar. Även om metforminets effekt och säkerhet hos dessa barn inte visade sig vara annorlunda än hos äldre barn och ungdomar, rekommenderas särskild försiktighet när metformin skrivs ut till barn mellan 10 och 12 år.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Kombinationer som bör undvikas:

Alkohol

Ökad risk för laktatacidos vid akut alkoholförgiftning, särskilt i samband med:

• fasta eller undernäring

• leverinsufficiens

Undvik alkohol och alkoholhaltiga läkemedel.

Joderade kontrastmedel

Intravaskulär tillförsel av joderade kontrastmedel kan leda till njursvikt, vilket leder till ackumulation av metformin och risk för laktatacidos (se avsnitt 4.4).

Metforminbehandling måste avbrytas före eller vid tidpunkten för kontrastundersökning och inte återupptas förrän tidigast 48 timmar efter och endast efter att njurfunktionen har värderats på nytt och funnits vara normal (se avsnitt 4.4).

Kombinationer som kräver försiktighet vid användning

Läkemedel som har en inneboende hyperglykemisk verkan t.ex. glukokortikoider (systemiskt eller lokalt använda) samt sympatomimetika. Tätare kontroll av patientens blodsockernivå kan behövas, särskilt i början av behandlingen. Vid behov ska dosen av metformin anpassas under behandling med något av de andra läkemedlen.

ACE-hämmare kan sänka blodsockernivån. Vid behov ska dosen av diabetesmedlet anpassas under behandling med sådana medel och vid avbrytande av sådan behandling.

Diuretika, särskilt loopdiuretika, kan höja risken för mjölksyraacidos då de kan försvaga njurfunktionen.

4.6 Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Okontrollerad diabetes under graviditet (graviditetsdiabetes eller bestående diabetes) är förknippat med en risk för medfödda missbildningar och perinatal dödlighet.

Begränsade uppgifter om användningen av metformin hos gravida kvinnor antyder inte att risken för medfödda missbildningar skulle vara förhöjd. Djurstudier tyder inte på några skadliga effekter avseende graviditet, embryonal- eller fosterutveckling, förlossning eller postnatal utveckling (se också avsnitt 5.3).

Om patienten planerar graviditet och under graviditeten bör diabetes inte behandlas med metformin. Istället bör insulin användas för att upprätthålla blodsockernivåer som är så nära de normala som möjligt för att minska risken för missbildningar på fostret, vilka förknippas med onormala blodsockernivåer.

Amning

Metformin utsöndras i modersmjölken.Inga biverkningar observerades hos nyfödda/spädbarn som ammades. Emellertid rekommenderas inte amning under den tid metformin används, då det endast finns begränsad information om detta. Beslut om avslutande av amningen bör fattas med beaktande dels av nyttan av amningen och dels av risken för biverkningar för barnet.

Fertilitet

Fertiliteten hos han- och honråttor påverkades inte av metformin när det gavs i doser upp till 600 mg/kg/dag, vilket är ungefär tre gånger den maximala rekommenderade humana dygnsdosen baserat på jämförelse av kroppsyta.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Metformin Sandoz som monoterapi orsakar inte hypoglykemi och har därför ingen effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Patienterna bör dock varnas för den risk för hypoglykemi som finns när metformin används i kombination med andra diabetesmedel (sulfonureider, insulin, meglitinider).

4.8 Biverkningar

Följande biverkningar kan uppträda under behandling med metformin. Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad:

mycket vanliga (>1/10)

vanliga (≥1/100, <1/10)

mindre vanliga (≥1/1000, <1/100)

sällsynta (≥1/10 000, <1/1000)

mycket sällsynt (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Metabolism och nutrition

Mycket sällsynta:

• Minskning av absorptionen av vitamin B12 med sänkta serumnivåer har setts hos patienter som behandlats med metformin under lång tid. Övervägande av sådan etiologi rekommenderas om en patient uppvisar megaloblastisk anemi.

• Laktatacidos (se avsnitt 4.4).

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga:

Magtarmkanalen

Mycket vanliga:

Lever och gallvägar

Mycket sällsynta:

Hud och subkutan vävnad

Mycket sällsynta:

Pediatrisk population

I publicerade data samt data efter marknadsföring och i kontrollerade kliniska studier på en begränsad grupp barn och ungdomar i åldrarna 10-16 år, vilka behandlades under 1 år, var rapporteringen av biverkningar liknande till sin natur och svårighetsgrad som de som rapporterades för vuxna.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts.Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande.Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9 Överdosering

Hypoglykemi har inte setts vid metforminhyrdoklorid-doser upp till 85 g, även om laktatacidos har förekommit under dessa förhållanden. Hög överdosering eller åtföljande risker med metformin kan leda till laktatacidos. Laktatacidos är ett medicinskt akuttillstånd och måste behandlas på sjukhus. Den mest effektiva metoden för att avlägsna laktat och metformin är hemodialys.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Blodglukossänkande medel, exkl. insuliner. Biguanidderivat.

ATC-kod: A10BA02

Metformin är ett biguanid med antihyperglykemiska effekter, som sänker både den basala och postprandiala nivån av blodsocker i plasma. Det stimulerar inte insulinutsöndring och orsakar därför inte hypoglykemi.

Metformin har 3 verkningsmekanismer:

Metformin stimulerar intracellulär glykogensyntes genom inverkan på glykogen syntetas.

Metformin ökar transportkapaciteten av alla idag kända typer av membranglukostransportörer (GLUT).

Positiva effekter på lipidmetabolismen har setts hos människa oberoende av dess inverkan på blodsockernivån. Detta har visats vid terapeutiska doser i kontrollerade kliniska medellånga eller långtidsstudier: Metformin sänker totalt kolesterol, LDL-kolesterol och triglyceridnivån.

Klinisk effekt

Den prospektiva, randomiserade (UKPDS) studien har fastställt den positiva effekten under lång tid av intensiv blodsockerkontroll hos vuxna med typ 2-diabetes.

Analys av resultaten för överviktiga patienter som behandlades med metformin efter att ha sviktat på diet som enda behandling visade:

• en signifikant minskning av den absoluta risken för någon typ av diabetesrelaterad komplikation i metformingruppen (29,8 fall/1000 patientår) jämfört med enbart diet (43,3 fall/1000 patientår), p=0,0023, och de kombinerade grupperna som fick sulfonureid och insulin som monoterapi (40,1 fall/1000 patientår), p=0,0034.

• en signifikant minskning av den absoluta risken för diabetesrelaterad mortalitet: metformin 7,5 fall/1000 patientår, enbart diet 12,7 fall/1000 patientår, p=0,017;

• en signifikant minskning av den absoluta risken för total mortalitet: metformin 13,5 fall/ 1000 patientår jämfört med enbart diet 20,6 fall/1000 patientår (p=0,011), och de kombinerade grupperna som fick sulfonureid och insulin som monoterapi 18,9 fall/ 1000 patientår (p=0,021);

• en signifikant minskning av den absoluta risken för myokardinfarkt: metformin 11 fall/ 1000 patientår, enbart diet 18 fall/1000 patientår (p=0,01).

När metformin använts som andrahandsval, i kombination med en sulfonureid, har positiv effekt med avseende på kliniskt utfall inte visats.

Vid typ 1-diabetes har kombinationen metformin och insulin använts hos utvalda patienter, men de kliniska fördelarna med denna kombination har inte formellt fastställts.

I kontrollerade kliniska studier på en begränsad grupp barn och ungdomar 10-16 år med typ 2-diabetes, vilka behandlades under ett år, uppvisades ett liknande svar på blodsockerkontroll som det som sågs hos vuxna.

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Efter en peroral dos av metformin nås T_maxinom 2,5 timme. Absolut biotillgänglighet av en 500 mg eller 850 mg metformintablett är ungefär 50-60 % hos friska försökspersoner. Efter en peroral dos var den icke-absorberade fraktion som återfanns i faeces 20-30 %.

Efter peroral tillförsel är absorptionen av metformin mättningsbar och ofullständig. Det antas att metforminets absorptionsfarmakokinetik är ickelinjär.

Vid vanliga metformindoser och doseringsintervaller nås steady-state avseende plasmakoncentrationer inom 24 till 48 timmar och dessa ligger i allmänhet under 1 mikrogram/ml. I kontrollerade kliniska undersökningar översteg inte maximala metforminplasmanivåer (C_max) 4 mikrogram/ml, inte ens vid maximala doser.

Födointag minskar omfattningen av absorptionen av metformin och försenar den något. Efter tillförsel av en dos på 850 mg, sågs 40 % lägre C_max, en 25 % minskning av AUC och 35 minuters förlängning av tiden T_max. Den kliniska relevansen av dessa minskningar är okänd.

Distribution

Plasmaproteinbindningsgraden är obetydlig. Metformin tränger in i erytrocyter. C_maxi blod är lägre än C_maxi plasma och uppträder ungefär samtidigt. De röda blodkropparna utgör sannolikt en sekundär fördelningsvolym. Genomsnittlig Vd låg mellan 63 – 276 l.

Metabolism

Metformin utsöndras oförändrat i urinen. Inga metaboliter har identifierats hos människa.

Elimination

Renal clearance av metformin är >400 ml/min, vilket indicerar att metformin elimineras genom glomerulär filtration och tubulär sekretion. Efter en peroral dos är den visade, terminala eliminationshalveringstiden ungefär 6,5 timmar.

Om njurfunktionen är nedsatt minskas renal clearance i förhållande till kreatininclearance och därmed blir eliminationshalveringstiden förlängd, vilket leder till ökade metforminnivåer i plasma.

Pediatrisk population

Studie med engångsdos: Efter engångsdoser med metforminhydroklorid 500 mg visade barn och ungdomar liknande farmakokinetisk profil som den som observerats hos friska vuxna.

Studie med upprepade doser: Data begränsas till en studie: Efter upprepade doser med 500 mg två gånger dagligen under 7 dagar hos barn och ungdomar minskades plasmakoncentration C_maxoch systemisk exponering AUC_o-t med ungefär 33 % respektive 40 % jämfört med vuxna diabetiker som erhöll 500 mg två gånger dagligen i 14 dagar. Eftersom dosen är individuellt titrerad på glykemisk kontroll har detta begränsad klinisk relevans.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi,allmäntoxicitet, gentoxicitet, karcinogenicitet och reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna

Povidon K 90

Magnesiumstearat

Filmdragering

Hypromellos

Makrogol 4000

Titandioxid

6.2 Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3 Hållbarhet

3 år

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

Metformin Sandoz 500 mg:

HDPE-burk med LDPE-lock med 30, 60, 100, 250, 330, 400 och 500 filmdragerade tabletter.

PVC/aluminium tryckförpackning med 28, 30, 50, 56, 60, 84, 90, 100, 120, 180, 250 och 270 filmdragerade tabletter.

Metformin Sandoz 850 mg:

HDPE-burk med LDPE-lock med 30, 60, 100, 200, 250 och 500 filmdragerade tabletter.

PVC/aluminium tryckförpackning med 20, 28, 30, 40, 50, 56, 60, 84, 90, 100, 120, 180, 250 och 300 filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Inga särskilda anvisningar.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Sandoz A/S

Edvard Thomsens Vej 14

2300 Köpenhamn S

Danmark

8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

500 mg: 25970

850 mg: 25971

9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2009-02-13/2012-12-15

10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2016-04-15