iMeds.se

Metotab

ProduktresumÉ


1. Läkemedlets Namn


Metotab 2,5 mg tablett

Metotab 7,5 mg tablett

Metotab 10 mg tablett



2. Kvalitativ och Kvantitativ Sammansättning


Metotab 2,5 mg: en tablett innehåller 2,5 mg metotrexat (som metotrexatdinatrium).

Metotab 7,5 mg: en tablett innehåller 7,5 mg metotrexat (som metotrexatdinatrium).

Metotab 10 mg: en tablett innehåller 10 mg metotrexat (som metotrexatdinatrium).


Hjälpämne(n) med känd effekt:laktosmonohydrat


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.


3. Läkemedelsform


Tablett

Gula, lätt spräckliga, runda, bikonvexa tabletter. 10 mg tabletten har en skåra som endast är avsedd för identifiering. Skåran är inte avsedd för delning av tabletten.


4. Kliniska Uppgifter


4.1 Terapeutiska indikationer


Metotab används för behandling av:



4.2 Dosering och administreringssätt


Dosering


Metotab bör endast förskrivas av läkare som är förtrogna med de olika egenskaperna hos läkemedlet och dess verkningsmekanism. Detta läkemedel ska tas en gång per vecka. Förskrivaren kan lämpligen specificera på receptet vilken veckodag som läkemedlet ska intas. Behandlingens totala längd fastställs av läkaren.


Folsyratillskott kan övervägas enligt gällande riktlinjer för behandling.


Dosering till vuxna med reumatoid artrit

Rekommenderad startdos är 7,5 mg metotrexat en gång per vecka, som ges oralt. Om patienten besväras av illamående kan den planerade veckodosen ges uppdelad på tre doser under 24 timmar. Beroende på sjukdomsaktiviteten och patientens tolerans kan dosen ökas i steg om 2,5 mg, dock högst till 25 mg en gång per vecka. Behandlingssvar kan förväntas efter ca 4-8 veckor. När önskad klinisk effekt erhållits skall dosen minskas stegvis till lägsta möjliga effektiva underhållsdos.


Patienter med psoriasis vulgaris

Rekommenderad startdos är 7,5 mg metotrexat administrerat oralt en gång i veckan. Om patienten besväras av illamående kan den planerade veckodosen ges uppdelad på tre doser under 24 timmar. Dosen skall ökas gradvis tills optimalt svar har uppnåtts men skall i allmänhet inte överskrida 25 mg metotrexat i veckan. Behandlingssvar kan i allmänhet förväntas efter ca 2-6 veckor. När önskad klinisk effekt erhållits skall dosen minskas stegvis till lägsta möjliga effektiva underhållsdos.


Patienter med nedsatt njurfunktion

Metotab skall ges med försiktighet till patienter med nedsatt njurfunktion. Dosen anpassas enligt följande:

Kreatininclearance (ml/min)

≥ 60 100 %

30‑59 50 %

< 30 Metotab skall inte användas


Patienter med nedsatt leverfunktion

Metotrexat skall ges med stor försiktighet, om överhuvud taget, till patienter med signifikant pågående eller tidigare leversjukdom, speciellt om den är alkoholbetingad.Metotrexat är kontraindicerat vid bilirubin > 5 mg/dl (85,5 µmol/l).


Äldre patienter

Dosreduktion bör övervägas till äldre patienter eftersom lever- och njurfunktion samt folatnivåer minskar med ökande ålder.


Administreringssätt

Metotab tas oralt.


4.3 Kontraindikationer


Metotab skall inte användas vid:



4.4 Varningar och försiktighet


Patienterna skall tydligt informeras om att behandlingen ges en gång per vecka, inte varje dag. Förskrivaren kan lämpligen specificera på receptet vilken veckodag som läkemedlet ska intas. Det bör betonas för patienten att det är viktigt att dosen endast tas en gång per vecka.


Patienter som genomgår behandling skall övervakas på lämpligt sätt så att tecken på möjliga toxiska effekter eller biverkningar kan upptäckas och värderas med minsta möjliga dröjsmål. Därför skall metotrexat endast administreras av, eller under övervakning av, läkare som har kunskap och erfarenhet av behandling med antimetaboliter. På grund av möjligheten till svåra eller till och med fatala toxiska reaktioner skall patienterna informeras fullständigt om involverade risker och rekommenderade säkerhetsåtgärder.


Metotab innehåller laktosmonohydrat. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.


Rekommenderade behandlingskontroller och säkerhetsåtgärder


Före behandlingsstart eller återinsättande av metotrexat-behandling efter behandlingsuppehåll

Fullständig blodkroppsräkning med differentialräkning av trombocyter, leverenzymvärden, bilirubin, serumalbumin, lungröntgen samt njurfunktionstester. När det är kliniskt motiverat bör tuberkulos och hepatit uteslutas.


Under behandlingen (minst en gång per månad under de första sex månaderna och därefter var tredje månad)

En ökad kontrollfrekvens bör övervägas även vid ökning av dosen.


Undersökning av munnen och halsen för slemhinneförändringar.


Fullständig blodkroppsräkning med differentialräkning av trombocyter. Hemopoes-suppression orsakad av metotrexat kan uppträda plötsligt och med till synes säkra dosnivåer. Varje uttalad sänkning av vita blodkroppar eller trombocyter skall föranleda omedelbart avbrytande av behandlingen och insättande av lämplig understödjande terapi. Patienterna skall uppmanas rapportera alla tecken och symtom på infektion. Patienter som får samtidig behandling med hematotoxiska läkemedel (t ex leflunomid) skall övervakas noga med blodkroppsräkning och trombocyter.


Leverfunktionstester: Särskild uppmärksamhet skall riktas mot uppträdande av hepatotoxicitet. Behandling skall inte startas eller skall avbrytas om det finns avvikelser i leverfunktionstester eller leverbiopsi eller om dessa uppträder under loppet av behandlingen. Sådana avvikelser bör återgå till normala värden inom två veckor varefter behandlingen åter kan påbörjas om den behandlande läkaren så beslutar. Det finns inga belägg som stöder användning av leverbiopsi för att följa hepatotoxicitet vid reumatologiska indikationer. För patienter med psoriasis skall behovet av leverbiopsi före och under behandling utvärderas i enlighet med aktuell vetenskap. Denna värdering syftar till att identifiera patienter utan riskfaktorer och patienter med riskfaktorer såsom tidigare överdrivet alkholintag, bestående höjning av leverenzymer, tidigare leversjukdom, familjeanamnes på ärftlig leversjukdom, diabetes mellitus, obesitas samt tidigare signifikant exponering för hepatotoxiska läkemedel eller kemikalier.

Kontroll av leverenzymvärden i serum: Tillfälliga förhöjningar i transaminaser upp till två eller tre gånger de övre gränserna för normalvärden har rapporterats hos 13-20% av patienterna. Om ökningen i leverenzymvärdena inte är övergående bör man överväga att minska dosen eller avbryta behandlingen.

Eftersom metotrexat är potentiellt hepatotoxiskt bör inte andra hepatotoxiska läkemedel intas samtidigt med metotrexat om det inte är absolut nödvändigt och konsumtion av alkohol bör undvikas eller minimeras (se avsnitt 4.5). Leverenzymerna skall kontrolleras mer noggrant hos patienter som intar andra hepatotoxiska läkemedel (t ex leflunomid) samtidigt. Detta gäller även vid samtidigt intag av hematotoxiska läkemedel (t ex leflunomid).


Njurfunktionen bör följas med njurfunktionstester och urinanalyser.
Eftersom metotrexat huvudsakligen elimineras via njurarna, kan förhöjda serumkoncentrationer förväntas vid nedsatt njurfunktion, vilket kan ge allvarliga biverkningar.
När njurfunktionen kan vara nedsatt (t ex hos äldre patienter) bör kontroller göras oftare. Detta gäller speciellt vid samtidig behandling med läkemedel som påverkar utsöndringen av metotrexat, eller som kan ge njurskador (t ex icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) eller påverkan på blodbildningen. Dehydrering kan också öka toxiciteten hos metotrexat.


Luftvägar: Akut eller kronisk interstitiell pneumonit, ofta med eosinofili i blodet, kan uppträda, och dödsfall finns rapporterade. Symtomen innefattar i typiska fall dyspné, hosta (särskilt torr, improduktiv sådan) och feber, vilket skall kontrolleras vid varje återbesök. Patienterna bör informeras om risken för pneumonit och uppmanas att omedelbart kontakta sin läkare vid ihållande hosta eller dyspné. Metotrexat skall sättas ut för patienter med lungsymtom, och en noggrann undersökning (inklusive lungröntgen) göras för att utesluta infektion. Om metotrexatinducerad lungsjukdom misstänks, skall behandling med kortikosteroider påbörjas och behandlingen med metotrexat ej återupptagas.

Vid lungpåverkan fordras snabb diagnos och utsättande av behandlingen. Pneumonit kan inträffa vid alla doser.


Metotrexat kan minska immunsvaret vid vaccination och påverka resultaten vid immunologiska bestämningar eftersom det påverkar immunsystemet. Speciell uppmärksamhet på symtom på eventuell aktivering krävs också vid latenta, kroniska infektioner (t ex herpes zoster, tuberkulos, hepatit B eller C). Vaccination med levande vacciner bör inte ges under behandling med Metotab.


Maligna lymfom kan uppträda hos patienter som får låg dos av metotrexat, i vilket fall behandlingen skall avbrytas. Om lymfomet inte visar tecken på spontan regression krävs cytotoxisk behandling.


Encefalopati/leukoencefalopati har rapporterats hos onkologipatienter som behandlats med metotrexat och kan inte uteslutas för metotrexatbehandling vid icke-onkologiska indikationer.


4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


Alkohol, hepatotoxiska läkemedel, hematotoxiska läkemedel

Sannolikheten för metotrexatrelaterade hepatotoxiska effekter ökar vid regelbunden alkoholkonsumtion och om andra hepatotoxiska läkemedel ges samtidigt (se avsnitt 4.4). Patienter som samtidigt behandlas med andra hepatotoxiska läkemedel (t ex leflunomid) bör monitoreras noggrant. Samma sak gäller för läkemedel som är hematotoxiska (t ex leflunomid). Incidensen av pancytopeni och hepatotoxicitet kan öka när leflunomid kombineras med metotrexat.

Kombinerad behandling med metotrexat och retinoider såsom acitretin eller etretinat ökar risken för hepatotoxicitet.


Orala antibiotika

Orala antibiotika, såsom tetracykliner, kloramfenikol och icke-absorberbara bredspektrumantibiotika kan interferera med det enterohepatiska kretsloppet genom att hämma den intestinala floran eller hämma bakteriemetabolismen.


Antibiotika

Antibiotika, såsom penicilliner, glykopeptider, sulfonamider, ciprofloxacin och cefalotin kan i vissa fall minska renalt clearance för metotrexat vilket kan leda till ökade serumkoncentrationer av metotrexat, som gör att hematologisk och gastrointestinal toxicitet kan uppträda.


Läkemedel med hög plasmaproteinbindning

Metotrexat är plasmaproteinbundet och kan trängas undan av andra proteinbundna läkemedel såsom salicylater, hypoglykemiska medel, diuretika, sulfonamider, difenylhydantoiner, tetracykliner, kloramfenikol och p-aminobensoesyra, samt sura antiinflammatoriska medel, vilket kan leda till ökad toxicitet vid samtidig användning.


Probenecid, svaga organiska syror, pyrazoler och icke-steroida antiinflammatoriska medel

Probenecid, svaga organiska syror såsom loop-diuretika och pyrazoler (fenylbutazol) kan minska eliminationen av metotrexat, varför högre serumkoncentrationer kan förväntas vilket inducerar högre hematologisk toxicitet. Det finns också risk för ökad toxicitet när en låg dos metotrexat och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel eller salicylater kombineras.


Läkemedel med oönskade effekter på benmärgen

Vid behandling med läkemedel som kan ge benmärgsdepression (t ex sulfonamider, trimetoprim-sulfametoxazol, kloramfenikol, pyrimetamin) bör man vara uppmärksam på att det finns risk för uttalad påverkan på blodbilden.


Läkemedel som kan ge folatbrist

Samtidig behandling med läkemedel som kan ge folatbrist (t ex sulfonamider, trimetoprim-sulfametoxazol) kan ge upphov till ökade biverkningar av metotrexat. Speciell försiktighet tillråds därför vid folsyrabrist.


Andra antireumatiska läkemedel

I allmänhet förväntas inte någon ökad toxicitet av metotrexat när Metotab ges tillsammans med andra antireumatiska läkemedel (t ex guldföreningar, penicillamin, hydroxiklorokin, sulfasalazin, azatioprin, ciklosporin).


Sulfasalazin

Kombination av metotrexat och sulfasalazin kan öka effekten av metotrexat och samtidigt ge ökade biverkningar genom den hämning av folsyrasyntesen som sulfasalazin ger, men sådana biverkningar har endast rapporterats i enstaka sällsynta fall i ett antal studier.


Merkaptopurin

Metotrexat ökar plasmanivåerna av merkaptopurin. Kombination av metotrexat och merkaptopurin kan därför kräva dosjustering.


Protonpumpshämmare

Samtidig administrering av protonpumpshämmare såsom omeprazol eller pantoprazol kan leda till interaktioner: Samtidig administrering av metotrexat och omeprazol har rapporterats leda till fördröjd renal utsöndring av metotrexat. I kombination med pantoprazol har hämning av den renala eliminationen av metaboliten 7-hydroximetotrexat samt myalgi och frossa rapporterats i ett fall.


Teofyllin

Metotrexat kan minska clearance av teofyllin; teofyllinnivåerna bör övervakas när det används samtidigt med metotrexat.


Drycker innehållande koffein och teofyllin

Överdriven konsumtion av koffein- och teofyllinhaltiga drycker (kaffe, koffeinhaltiga läskedrycker, te) bör undvikas vid samtidig behandling med metotrexat.


4.6 Fertilitet, graviditetoch amning


Fertila kvinnor

Fertila kvinnor skall använda effektiv preventivmetod under behandling.


Hos fertila kvinnor måste eventuell graviditet med säkerhet uteslutas genom att vidta lämpliga åtgärder, t.ex. graviditetstest, innan behandling påbörjas.


Graviditet

Metotab är kontraindicerat under graviditet (se avsnitt 4.3). Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter hos metotrexat speciellt under första trimestern (se avsnitt 5.3). Metotrexat har visat sig vara teratogent hos människa; det har rapporterats orsaka fosterdöd och/eller fostermissbildningar.Data från ett begränsat antal (42) graviditeter har visat på en ökad frekvens (1:14) av missbildningar (kraniella, kardiovaskulära och missbildning i extremiteter). När metotrexatbehandling avbrutits före befruktning har normala graviditeter rapporterats.


Kvinnor får inte bli gravida under metotrexatbehandling. Det har rapporterats att metotrexatbehandling kan leda till missfall. Om en kvinna blir gravid under behandling skall hon rådfråga läkare om risken för oönskade effekter på barnet på grund av metotrexatbehandlingen.


Därför bör patienter i fertil ålder (kvinnor och män) använda en effektiv preventivmetod under och upp till 6 månader efter behandling med Metotab.


Amning

Metotrexat utsöndras i bröstmjölk i sådana koncentrationer att det finns en risk för påverkan på barnet. Således är metotrexat kontraindicerat under amning (se avsnitt 4.3). Därför skall amning avbrytas före och under behandlingen.


Fertilitet

Metotab har rapporterats framkalla störningar i oogenesen och spermatogenesen, oligospermi, sterilitet, menstruationsrubbningar och amenorré hos människa under och en tid efter behandlingen.

Risken för effekter på reproduktionen skall diskuteras med patienter i fertil ålder och även med deras partners.


4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner


Effekter på det centrala nervsystemet såsom trötthet och yrsel kan förekomma under behandlingen. Metotab har obetydlig eller måttlig påverkan på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.


4.8 Biverkningar


Sammanfattning av säkerhetsprofilen


De allvarligastebiverkningarna av metotrexat inkluderar benmärgshämning, lungtoxicitet, levertoxicitet, njurtoxicitet, neurotoxicitet, tromboemboliska händelser, anafylaktisk chockoch Stevens-Johnsons syndrom.


De oftast (mycket vanliga) observerade biverkningarna av metotrexat inkluderar magtarmbesvär, t.ex. stomatit, dyspepsi, buksmärta, illamående, förlorad aptit och avvikande leverfunktionsvärden, t.ex. förhöjt ALAT, ASAT, bilirubin, alkaliskt fosfatas. Andra ofta (vanliga) förekommandebiverkningarär leukopeni, anemi, trombopeni, huvudvärk, trötthet, dåsighet, pneumoni, interstitiell alveolit/pneumonit ofta associerad med eosinofili, orala sår, diarré, exantem, erytem och pruritus.


Tabell över biverkningar


Biverkningarna är uppräknade nedan efter frekvenser:

Mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100; < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000; < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000; < 1/1 000) och mycket sällsynta (< 1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).


Infektioner och infestationer

Mindre vanliga: Faryngit.

Sällsynta: Infektion (inkl. reaktivering av inaktiv kronisk infektion), sepsis, konjunktivit.


Magtarmkanalen

Mycket vanliga: Stomatit, dyspepsi, illamående, minskad aptit, buksmärta.

Vanliga: Sår i munslemhinnan, diarré.

Mindre vanliga: Gastrointestinala sår och blödningar, enterit, kräkningar, pankreatit.

Sällsynta: Malabsorption, gingivit.

Mycket sällsynta: Hematemes, hematorré, toxisk megakolon.


Hud och subkutan vävnad

Vanliga: Exantem, erytem, pruritus.

Mindre vanliga: Fotosensibilisering, håravfall, ökat antal reumatiska knutor, hudsår, herpes zoster, vaskulit, herpetiforma hudutslag, urtikaria.

Sällsynta: Ökad pigmentering, petekier, akne, ekkymos, allergisk vaskulit.

Mycket sällsynta: Stevens-Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys (Lyells syndrom), ökad pigmentering i naglar, akut paronyki, furunkulos, telangiektasier.


Allmänna symtom

Sällsynta: Feber, försämrad sårläkning.

Ingen känd frekvens: Asteni.


Metabolism och nutrition

Mindre vanliga: Utlösning av diabetes mellitus.


Psykiska störningar

Mindre vanliga: Depression, förvirring.

Sällsynta: Humörförändringar.


Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga: Huvudvärk, trötthet, dåsighet.

Mindre vanliga: Yrsel, kognitiv dysfunktion.

Mycket sällsynta: Smärta, minskad muskelstyrka eller parestesier i extremiteterna, smakförändringar (metallsmak), kramper, meningism, akut aseptisk meningit, paralys.

Ingen känd frekvens: Encefalopati/leukoencefalopati.


Ögon

Sällsynta: Synrubbningar.

Mycket sällsynta: Försämrad syn, retinopati.


Lever- och gallvägar

Mycket vanliga: Onormala leverfunktionsvärden (förhöjda nivåer av ALAT, ASAT, alkaliskt fosfatas och bilirubin).

Mindre vanliga: Cirrhos, leveratrofi, fibros och fettdegeneration i levern, minskad nivå av serumalbumin.

Sällsynta: Akut hepatit.

Mycket sällsynta: Leversvikt.


Hjärtat

Sällsynta: Perikardit, perikardiell utgjutning, perikardtamponad.


Blodkärl

Sällsynta: Hypotoni, tromboemboliska händelser.


Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga: Pneumoni, interstitiell alveolit/pneumonit, ofta i samband med eosinofili. Symtom på potentiellt svår lungpåverkan (interstitiell pneumonit): torr, improduktiv hosta, andnöd och feber.

Sällsynta: Lungfibros, Pneumocystis carinii-pneumoni, andnöd och bronkialastma, pleurautgjutning.

Ingen känd frekvens: Epistaxis.


Blodet och lymfsystemet

Vanliga: Leukopeni, anemi, trombocytopeni.

Mindre vanliga: Pancytopeni.

Mycket sällsynta: Agranulycytos, allvarlig benmärgsdepression.

Ingen känd frekvens: Eosinofili.


Immunsystemet

Sällsynta: Allergiska reaktioner, anafylaktisk chock, hypogammaglobulinemi.


Njurar och urinvägar

Mindre vanliga: Inflammation och sårbildning i urinblåsa, njurfunktionsnedsättning, miktionsrubbningar.

Sällsynta: Njursvikt, oliguri, anuri, elektrolytrubbningar.

Ingen känd frekvens: Proteinuri.


Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mindre vanliga: Inflammation och sårbildning i vagina.

Mycket sällsynta: Förlust av libido, impotens, gynekomasti, oligospermi, störd oogenes, störd spermatogenes, sterilitet, menstruationsrubbning, vaginal flytning.


Muskuloskeletala systemet och bindväv

Mindre vanliga: Artralgi, myalgi, osteoporos.

Sällsynta: Stressfraktur.


Neoplasier, benignaoch maligna (samt cystor och polyper)

Mycket sällsynta: Enstaka fall av lymfom, som i ett antal fall gick i regress efter avbrytande av behandlingen med metotrexat, har rapporterats. I en nyligen genomförd studie kunde det inte fastställas att behandling med metotrexat ger ökad incidens av lymfom.


Biverkningsfrekvensen och allvarlighetsgraden av biverkningarna beror på dosnivån och administrationsfrekvensen. Allvarliga biverkningar kan dock uppträda även med låga doser, och det är absolut nödvändigt att patienterna kontrolleras av läkare regelbundet med korta intervall.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning (se detaljer nedan).


Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se


4.9 Överdosering


a) Symtom på överdosering

Toxiciteten hos metotrexat drabbar huvudsakligen det blodbildande systemet.

Fall av överdosering som berott på felaktigt dagligt i stället för veckovis intag av peroralt metotrexat, ibland med dödlig utgång, har rapporterats. Vanliga rapporterade symtom efter peroral överdosering är hematologiska och gastrointestinala reaktioner.


b) Behandlingsåtgärder vid överdosering

Kalciumfolinat är en specifik antidot som motverkar de toxiska biverkningarna av metotrexat.


I fall av oavsiktlig överdosering ges en dos av kalciumfolinat av samma storlek eller större än den givna metotrexat-dosen intravenöst eller intramuskulärt inom en timme; dosen ges till dess att serumnivåerna av metotrexat ligger under 10-7 mol/l.


I fall av massiv överdosering kan hydrering och alkalisering av urinen behövas för att förhindra utfällning av metotrexat och/eller dess metaboliter i njurtubuli. Varken hemodialys eller peritonealdialys har visats påskynda eliminationen av metotrexat. Effektiv clearance av metotrexat har rapporterats vid akut intermittent hemodialys med hög genomströmningsteknik.



5. Farmakologiska Egenskaper


5.1 Farmakodynamiska egenskaper


Farmakoterapeutisk grupp: Folsyraantagonist, ATC-kod: L04AX03

Antireumatiskt läkemedel för behandling av kroniska, inflammatoriska reumatiska sjukdomar och polyartritiska former av juvenil idiopatisk artrit.


Metotrexat är en folsyraantagonist som tillhör gruppen cytotoxiska läkemedel som är kända som antimetaboliter. Det verkar genom kompetitiv hämning av enzymet dihydrofolatreduktas och hämmar därigenom DNA-syntesen. Det är ännu inte klarlagt om effekten hos metotrexat vid behandling av psoriasis, psoriasisartrit och kronisk polyartrit beror på en antiinflammatorisk eller en immunosuppressiv effekt och i vilken utsträckning en metotrexatinducerad ökning av den extracellulära adenosinkoncentrationen vid det inflammerade stället bidrar till dessa effekter.


5.2 Farmakokinetiska egenskaper


Biotillgängligheten av metotrexat är god (80 – 100 %) vid de låga doser som används vid reumatoid artrit och psoriasis. Vid peroral tillförsel uppnås maximala serumkoncentrationer av metotrexat efter 1-2 timmar.Stor inter- och intraindividuell variation föreligger speciellt vid upprepad dosering.


Metotrexat är till ca 50 % bundet till serumproteiner. Efter distribution till kroppens vävnader ses höga koncentrationer av polyglutamater speciellt i lever, njurar och mjälte, och dessa kan kvarstå i veckor eller månader. Vid lågdos passerar metotrexat in i likvor i minimala mängder.


Den terminala halveringstiden är i medeltal 6-7 timmar och uppvisar avsevärd variation (3-17 timmar). Halveringstiden kan vara förlängd upp till 4 gånger den normala hos patienter som har ett tredje distributionsutrymme (pleuralexsudat, ascites).


Ca 10 % av den administrerade metotrexatdosen metaboliseras i levern. Huvudmetaboliten är 7‑hydroximetotrexat.


Utsöndringen sker huvudsakligen i oförändrad form, främst via glomerulusfiltration och aktiv sekretion i proximala tubuli. Ca 5-20 % av metotrexat och 1-5 % av 7‑hydroximetotrexat elimineras via gallan. En uttalad enterohepatisk cirkulation finns.


Vid njurinsufficiens är utsöndringen signifikant fördröjd. Det är inte känt om leverinsufficiens ger minskad utsöndring.


Stor inter- och intraindividuell variation föreligger speciellt vid upprepad dosering.


5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter


Djurstudier har visat att metotrexat minskar fertiliteten och att det är embryotoxiskt, fostertoxiskt och teratogent. Metotrexat är mutagent in vivooch in vitro. Eftersom konventionella karcinogenicitetsstudier ej genomförts, och studier av kronisk toxicitet för gnagare givit skilda resultat, kan metotrexat ej klassificeras med avseende på karcinogenicitet för människa.



6. Farmaceutiska Uppgifter


6.1 Förteckning över hjälpämnen


Laktosmonohydrat

Pregelatiniserad stärkelse

Magnesiumstearat



6.2 Inkompatibiliteter


Ej relevant.


6.3 Hållbarhet


3 år.


6.4 Särskilda förvaringsanvisningar


Inga särskilda förvaringsanvisningar.


6.5 Förpackningstyp och innehåll


Burk av HDPE eller polypropen med lock av polypropen innehållande 10, 30, 50 eller 100 tabletter.


6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering


Inga särskilda anvisningar.



7. Innehavare av Godkännande För Försäljning


medac

Gesellschaft für klinische

Spezialpräparate mbH

Theaterstr. 6

22880 Wedel

Tyskland



8. Nummer pÅ Godkännande För Försäljning


Metotab 2,5 mg tablett:19788

Metotab 7,5 mg tablett: 19789

Metotab 10 mg tablett: 19790


9. Datum för Första Godkännande/Förnyat Godkännande


Datum för det första godkännandet: 20 april 2007

Datum för den senaste förnyelsen: 20 april 2012


10. Datum för Översyn av ProduktresumÉn


2016-06-28