Produktresumé

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Nalpain 10 mg/ml injektionsvätska, lösning

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

1 ml injektionsvätska, lösning innehåller 10 mg nalbufinhydroklorid.

1 ampull à 2 ml innehåller 20 mg nalbufinhydroklorid.

Hjälpämne: 1,64 mg natrium i en ampull à 2 ml

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Injektionsvätska, lösning

Lösningen är klar och färglös, pH = 3,0–4,2, osmolalitet 0,3 Osmol/kg

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Nalpain injektionsvätska, lösning är avsett för akutbehandling av medelsvår eller svår smärta. Läkemedlet kan också användas för smärtlindring före och efter operation.

4.2 Dosering och administreringssätt

Vuxna

Den vanliga rekommenderade dosen för vuxna är 10–20 mg för patienter som väger 70 kg, vilket motsvarar 0,1–0,3 mg/kg kroppsvikt. Denna dos kan administreras intravenöst, intramuskulärt eller subkutant och kan upprepas efter 3 till 6 timmar vid behov. Den maximala engångsdosen för vuxna får inte överstiga 20 mg. Doseringen måste anpassas till smärtans intensitet och till patientens fysiska tillstånd.

Barn och ungdomar

Den vanliga rekommenderade dosen för barn är 0,1–0,2 mg/kg kroppsvikt. Denna dos kan administreras intravenöst, intramuskulärt eller subkutant. Intramuskulär och subkutan dosering kan vara smärtsam och bör undvikas till barn. Dosen kan upprepas efter 3 till 6 timmar vid behov. Den maximala engångsdosen har fastslagits till 0,2 mg nalbufinhydroklorid per kilogram kroppsvikt.

Adekvata data för behandling av barn yngre än 1,5 år saknas.

Äldre

Eftersom biotillgängligheten ökar och den systemiska utsöndringen reduceras, rekommenderas den lägsta nalbufinhydrokloriddosen som initialdos.

Patienter med nedsatt leverfunktion/njurfunktion

Patienter med måttligt eller lindrigt nedsatt njurfunktion kan reagera på ett avvikande sätt, då standarddoser används. Därför ska läkemedlet användas med försiktighet hos dessa patienter. Nalbufinhydroklorid är kontraindicerat för patienter med leversjukdomar och svårt nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.3 och 4.4).

Nalpain lämpar sig inte för långvarig användning.

För ytterligare uppgifter, se avsnitt 6.6.

4.3 Kontraindikationer

• överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne

• svårt nedsatt njurfunktion

• nedsatt leverfunktion

• samtidig behandling med μ-agonistiska opioider, t.ex. morfin och fentanyl (se avsnitt 4.5)

4.4 Varningar och försiktighet

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per dos, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Opioidberoende

Nalpain kan inte användas som substitut för heroin, metadon eller andra opioider för personer som utvecklat beroende. I dessa fall kan abstinenssymtomen bli mycket kraftigare än normalt.

Abstinenssymtom, inklusive ökad smärta, kan förekomma hos patienter med kronisk smärta som behandlats med andra μ-agonistiska opioider, t.ex. morfin och fentanyl.

Missbruk av Nalpain kan ge psykologiskt eller fysiskt beroende. Särskild uppmärksam­het ska iakttas innan emotionellt obalanserade patienter eller patienter med tidigare opioidmissbruk behandlas.

Skador mot huvudet och ökat intrakraniellt tryck

Kraftiga analgetika kan höja det intrakraniella trycket vilket kan leda till andningsdepression. Hos patient med skada mot huvudet, intrakraniell skada eller patient som redan har förhöjt intrakraniellt tryck, kan denna effekt förstärkas ytterligare. Dessutom kan kraftiga analgetika ge effekter som kan maskera sjukdomsförloppet hos patienter med skada mot huvudet. Därför får Nalpain användas endast om detta verkligen bedöms nödvändigt och då med yttersta försiktighet.

Njur- och leversjukdomar

Eftersom Nalpain metaboliseras i levern och elimineras via njurarna, är nalbufin­hydroklorid kontraindicerat för patienter med leversjukdom och svårt nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.3). Patienter med måttligt eller lindrigt nedsatt njurfunktion kan reagera på ett avvikande sätt, då standarddosering används. Försiktighet ska iakttas då dessa patienter behandlas.

Obstetrisk användning (se avsnitt 4.6)

Biverkningar som rapporterats hos foster och nyfödda efter administrering av nalbufinhydroklorid till modern under förlossning inkluderar bradykardi hos fostret, andningsdepression vid födseln, apné, cyanos och hypotension. En del av dessa biverkningar har varit livshotande. Efter administrering av naloxon till modern under förlossningen har dessa verkningar i vissa fall kunnat hävas. Nalbufinhydroklorid får endast användas under förlossning om detta är klart indicerat och om den eventuella nyttan överväger risken för det nyfödda barnet. Nyfödda barn måste övervakas med avseende på andnings­depression, apné, bradykardi och arytmier om nalbufinhydroklorid har använts.

Försiktighet

10 mg Nalpain har en andningsdeprimerande effekt motsvarande den av 10 mg morfin. I motsats till morfin når den andningsdeprimerande effekten av nalbufin ett tak.

Denna takeffekt på andningen nås vid en ungefärlig dos av 30 mg, samtidigt som det föreligger en analgetisk takeffekt vid ungefär 50 mg givet under en kortare period. Patienter med smärttillstånd som kräver höga opioiddoser ska erbjudas behandling med en opioid utan analgetiskt tak.

Andningsdepressionen som induceras av Nalpain kan vid behov behandlas med naloxon­hydroklorid. Nalpain ska administreras med stor försiktighet och i mycket små doser till patienter med försämrad andning (t.ex. som förorsakats av behandling med andra läkemedel, uremi, astma, allvarliga infektioner, cyanos eller respiratorisk obstruktion).

Nalbufinhydroklorid ska användas med försiktighet hos patienter med hjärtsvikt, paralytisk ileus, gallvägskolik, epilepsi eller hypotyreos.

Antagonistbehandling (naloxon) ska finnas tillgänglig då behandling ges.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Kontraindicerade kombinationer

+ Rena morfinagonister (såsom morfin, petidin, dextromoramid, dihydrokodein, dextropropoxifen, metadon, levacetylmetadol):

Rena μ-agonister reducerar den analgetiska effekten på grund av kompetitiv receptorblockad.

Kombinationer som inte rekommenderas:

+ Alkohol:

Alkohol potentierar den sedativa effekten av morfinbaserade analgetika.

Alkoholhaltiga drycker och alkoholhaltiga läkemedelspreparat ska undvikas.

Försiktighet

+ Andra läkemedel som hämmar det centrala nervsystemet, såsom andra morfinderivat (analgetika och antitussiva), sedativa antidepressiva, sedativa H1-antihistaminer, barbiturater, bensodiazepiner, andra anxiolytika än bensodiazepiner, neuroleptika, klonidin och besläktade substanser:

Dessa substanser kan leda till ökad risk för andningsdepression, som kan vara livshotande vid fall av överdosering.

Information om de eventuella farmakokinetiska interaktionerna mellan nalbufin och andra läkemedel saknas. Försiktighet rekommenderas då nalbufin kombineras med kraftiga enzymhämmare eller läkemedel med smal terapeutisk bredd.

Användning under graviditet

Adekvata data om behandling av gravida kvinnor med nalbufinhydroklorid saknas. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3). Risken för människa är okänd. Gravida kvinnor ska behandlas med nalbufinhydroklorid endast om den förväntade nyttan för modern överväger den eventuella risken för fostret.

Som för andra opioider kan kronisk maternell användning särskilt mot slutet av graviditeten leda till abstinenssymtom hos det nyfödda barnet, oberoende av dos.

Som i fallet för alla opioider har inte heller nalbufinhydroklorid undersökts med avseende på effekt och säkerhet vid prematurt värkarbete eller vid förlossning.

Då nalbufinhydroklorid ges till modern omedelbart före eller under förlossningen, ska det nyfödda barnet övervakas med tanke på andningsdepression, apné, bradykardi och arytmier (se avsnitt 4.4 och 4.8).

Användning under amning

Nalbufinhydroklorid utsöndras i modersmjölken. Amning bör avbrytas under 24 timmar efter behandling med Nalpain.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Nalpain sänker reaktionsförmågan och har därför en påtaglig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Dessa aktiviteter måste undvikas tills inverkan av nalbufin­hydroklorid har avklingat.

Biverkningarna presenteras enligt organklass och frekvens.

Mycket vanlig ( 1/10)

Vanlig ( 1/100, < 1/10)

Mindre vanlig ( 1/1 000, < 1/100)

Sällsynt ( 1/10 000, < 1/1 000)

Mycket sällsynt (< 1/10 000)

Centrala och perifera nervsystemet:

Mycket vanliga: sedering

Vanliga: svettning, dåsighet, yrsel, muntorrhet, huvudvärk

Sällsynta: lätt domningskänsla i huvudet, nervositet, tremor, abstinenssymtom, parestesier

Mycket sällsynta: eufori

Psykiska störningar:

Vanliga: dysfori

Mycket sällsynta: hallucinationer, konfusion, personlighetsstörning

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum:

Sällsynta: andningssvårigheter

Hjärtat:

Mycket sällsynta: bradykardi, takykardi, lungödem

Blodkärl:

Mycket sällsynta: hypotension, hypertension

Ögon:

Mycket sällsynta: rinnande ögon, dimsyn

Immunsystemet:

Mycket sällsynta: allergisk reaktion

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället:

Mycket sällsynta: smärta vid stickstället, blodvallningar

Hud och subkutan vävnad:

Mycket sällsynta: nässelutslag

Magtarmkanalen:

Vanliga: kräkning, illamående

Graviditet, puerperium och perinatalperiod:

Mycket sällsynta: andningsdepression hos nyfödda barn, nedsatt cirkulation hos nyfödda barn

Nalpain kan ge vissa abstinenssymtom om läkemedlet används av patienter som använder opioider i alltför stor utsträckning.

Då Nalpain används under förlossning, kan detta leda till andningsdepression och/eller nedsatt cirkulation hos det nyfödda barnet och ge skadliga följder. I dessa fall måste naloxon­hydroklorid finnas tillgängligt som antidot.

4.9 Överdosering

Administrering av höga (intramuskulära eller intravenösa) nalbufinhydrokloriddoser ger upphov till många överdoseringssymtom – bl.a. andningsdepression, sedering, sömnighet, medvetslöshet och en lätt känsla av obehag.

Naloxonhydroklorid kan användas som en specifik antidot mot nalbufinhydroklorid. Trots detta måste den största uppmärksamheten riktas mot andning och kardiovaskulär funktion. Lindrig och måttlig överdosering behandlas i allmänhet symtomatiskt och stödjande. Vid behov kan syre, plasmavolym­ökande medel och annan stödbehandling ges.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: opioider, morfinderivat

ATC-kod: N02AF02

Nalbufinhydroklorid är en opioid med κ-agonistiska och μ-antagonistiska egenskaper. Förutom den väsentliga agonistiska (analgetiska) effekten har nalbufinhydroklorid antagonistiska egenskaper som uppgår till ungefär en fjärdedel av den antagonism som nalorfin utövar, medan den är tio gånger så kraftig som för pentazocin.

Risken för missbruk av nalbufinhydroklorid är minimal och medlet saknar effekt på matsmältnings­kanalens och urinvägarnas glatta muskulatur. Nalbufinhydroklorid förlänger obetydligt tömningen av magsäcken och passagetiden i tarmen. Preparatet försvårar inte urinering.

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Effekten pågår i 3 till 6 timmar. Halveringstiden är 2,93 ± 0,795 timmar.

Nalbufin har en måttlig proteinbindningsgrad (cirka 50 %).

Sju metaboliter har redan isolerats. Den viktigaste är N-(hydroxiketocyklobutyl)-metylnornalbufin, medan de övriga metaboliterna utgörs av isomerer till densamma och motsvarar hydroxylerad nalbufin. Alla metaboliter förefaller sakna särskild effekt.

Det finns ingen information om de enzymer som katalyserar bildningen av dessa metaboliter.

• Nalbufinhydroklorid utsöndras i urinen i form av glukuronidmetaboliter.

• Inga studier har utförts med patienter som har nedsatt njur- eller leverfunktion.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Reproduktionstoxikologiska studier har utförts med parenteralt administrerad nalbufin på råtta och kanin. I en pre- och postnatal studie på råtta observerades en ökning av den pre- och postnatala dödligheten samt nedsatt vikt hos avkomman vid administration av höga doser.

Nalbufinhydroklorid hade inga effekter på fertiliteten hos han- och honråttor. Teratogena effekter konstaterades varken hos råtta eller hos kanin.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Citronsyra, vattenfri

Natriumcitrat

Natriumklorid

Saltsyra (för justering av pH)

Vatten för injektionsvätskor

6.2 Inkompatibiliteter

Då blandbarhetsstudier saknas skall detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.

6.3 Hållbarhet

3 år

Läkemedlet måste användas omedelbart efter att förpackningen öppnats.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25 C.

Förvara ampullerna i ytterkartongen. Ljuskänsligt.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

Ampuller: ofärgat glas, typ I.

Förpackning: 10 x 2 ml ampuller.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Endast för engångsbruk.

Endast klara och partikelfria lösningar får användas. Lösningen ska inspekteras visuellt innan den används.

Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande anvisningar.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Orpha-Devel Handels und Vertriebs GmbH

Wintergasse 85/1B

3002 Purkersdorf

Österrike

8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

25047

9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2007-12-20/2010-01-15

10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2011-04-07