PRODUKTRESUMÉ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Navirel 10 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Vinorelbin (som tartrat) 10 mg/ml

En 1 ml injektionsflaska innehåller totalt 10 mg vinorelbin (som tartrat).

En 5 ml injektionsflaska innehåller totalt 50 mg vinorelbin (som tartrat).

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Koncentrat till infusionsvätska, lösning

Klar, färglös till svagt gullösning.

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

4.2 Dosering och administreringssätt

Får endast administreras intravenöst efter lämplig spädning.

Intratekal administrering av vinorelbin kan vara livshotande.

Anvisningar om användning och hantering finns i avsnitt 6.6.

I kombination med andra cytostatiska medel ska den exakta dosen inhämtas från behandlingsföreskrifterna.

Vinorelbin kan administrerassom långsam bolusdos (6‑10 minuter) efter spädning i20‑50 ml natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning eller i glukos 5 % (w/v) injektionsvätska, lösningeller som snabb infusion(20‑30 minuter) efter spädning i125 ml natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning eller i glukos 5 % (w/v) injektionsvätska, lösning. Administrering skaalltid följas av en infusion med vanligkoksaltlösningmed minst 250 mlför att spola igenomvenen(se avsnitt 6.6).

Högsta tolererade dos per administrering: 35,4 mg/m² kroppsyta.

Högsta totala dos per administrering: 60 mg.

Dosjusteringar:

Vinorelbins metabolism och clearance sker i huvudsaki levern: endast18,5 % utsöndras oförändrat i urinen. Inga prospektiva studier gällandehur en förändrad metabolism av den aktiva substansen påverkar dess farmakodynamiska effekter finns tillgängliga för att fastställa riktlinjer fördosjustering av vinorelbin tillpatienter med nedsattlever- eller njurfunktion.

Patienter med nedsattleverfunktion

Vinorelbins farmakokinetik förändras inte hos patienter med måttligt till gravt nedsatt leverfunktion.

Dock rekommenderas, som en försiktighetsåtgärd, en reducerad dos på 20 mg/m² och noggrann kontroll av hematologiska parametrar hos patienter med gravt nedsatt leverfunktion (se avsnitt 4.4 och 5.2).

Patienter med nedsattnjurfunktion

Mot bakgrund av den obetydliga njurutsöndringen finns ingen farmakokinetisk grund för minskning av vinorelbindosen tillpatienter med nedsattnjurfunktion.

Äldre patienter

Klinisk erfarenhet har inte påvisat några signifikanta skillnader blandäldre patienter med avseende på responsgraden, även om en ökadkänslighet hos vissaav dessa patienter inte kan uteslutas. Ålder förändrar inte vinorelbins farmakokinetik:se avsnitt 5.2.

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för barn har inte fastställts och därför rekommenderas inte administrering till barn.

4.3 Kontraindikationer

- Känd överkänslighetmot vinorelbin eller andra vincaalkaloidereller mot något annat innehållsämne

- Neutrofilantal < 1 500/mm³ eller pågående eller nyligen genomgången allvarlig infektion (inomde senaste 2 veckorna)

- Trombocytantallägre än 100 000/mm³

- Grav leverfunktionsnedsättning som inte harsamband med tumörsjukdomen

- I kombinationmed vaccin mot gula febern(se avsnitt 4.5)

- Graviditet (se avsnitt 4.6)

- Amning(se avsnitt 4.6)

4.4 Varningar och försiktighet

Varningar

- Vinorelbin ska administreras under överinseende av en läkare med erfarenhet av kemoterapi.

- Vinorelbin får endast administreras intravenöst. Intratekal administrering är kontraindicerad. Administrering skaalltid följas av en infusion med vanligkoksaltlösning för att spola igenomvenen.

- Vinorelbin måste administrerasintravenöst med stor noggrannhet:Det är mycket viktigt att kontrolleraatt kanylen har placerats korrekt i venen innan infusionen med vinorelbinpåbörjas. Om vinorelbin extravaserar under intravenös administreringkan detta ge betydandelokal irritation. I dettafall måste infusionen avbrytas omedelbart, venen spolas igenom med fysiologisk koksaltlösning och resterande dos administrerasi en annan ven. Vid extravasering kan glukosteroider ges intravenöst för att minska risken för flebit.

- Behandlingen skaske under noggrann hematologisk kontroll (bestämning av hemoglobinnivåoch antalleukocyter, granulocyter och trombocyter före varje ny injektion). Den dosbegränsande biverkningenär i huvudsak neutropeni. Denna biverkning är icke-kumulativ och uppnår nadir mellan 7 och 14 dagar efter administrering, och är snabbt övergående inom 5 till 7 dagar. Om antalet neutrofiler är < 1 500/mm³ och/eller antalet trombocyter är lägre än 100 000/mm³, skabehandlingen skjutas upptills värdena normaliseratsoch patienten bör observeras. Administrering av läkemedlet förväntas skjutas upp med 1 vecka i cirka 35 % av behandlingskurerna.

- Om patienten uppvisar tecken eller symtom som tyderpåinfektion ska en snabb undersökning genomföras.

- Interstitiell lungsjukdom har rapporterats i flera fall bland den japanska befolkningen. Särskild uppmärksamhet ska iakttas för denna särskilda befolkning.

Försiktighet

- Vidsignifikant nedsatt leverfunktion bördosen reduceras: försiktighet rekommenderasoch noggrann kontroll av hematologiska parametrar är nödvändig(se avsnitt 4.2 och 5.2).

- Vid nedsatt njurfunktion krävsingen dosjustering på grund av den låga graden av njurutsöndring(se avsnitt 4.2 och 5.2).

- Vinorelbin ska integes samtidigt som strålbehandling om behandlingsfältetinnefattar levern.

- Starka CYP3A4-hämmare eller -inducerare ska administrerasmed försiktighet på grund av risken för påverkan påvinorelbinkoncentrationen (se avsnitt 4.5).

- Detta läkemedel rekommenderas i allmänhet inte i kombination med itrakonazol (liksom alla vincaalkaloider) och fenytoin (liksom alla cytotoxiska medel) (se avsnitt 4.5).

- Detta läkemedel är särskilt kontraindicerat med vaccin mot gula febern och samtidig användning tillsammans med andra levande, försvagande vacciner rekommenderas inte (se avsnitt 4.5).

- För att undvika bronkospasm – särskilt vid samtidig användningmed mitomycin C – skalämpliga förebyggande åtgärderövervägas. Patienter som behandlas polikliniskt skainformeras om att ta kontakt medläkare vid dyspné.

- Det rekommenderas att särskild försiktighet iakttas för patienter med ischemisk hjärtsjukdom i anamnesen(se avsnitt 4.8).

- All kontakt med ögonen måste noggrantundvikas: det finns en riskför kraftigirritation och till och med kornealsårom läkemedlet sprejasunder tryck. Om kontakt förekommer skaögat omedelbart sköljas med rikligt med vanligkoksaltlösning.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Interaktioner som är vanliga för alla cytotoxiska medel

På grund av den ökade risken för trombos vid tumörsjukdomar, används ofta behandling med antikoagulantia. Om patienten behandlas med antikoagulantia ska frekvensen av INR (International Normalised Ratio)-kontroller ökas, på grund av den höga föränderligheten i koagulationen mellan individer under sjukdom, och risken för interaktion mellan perorala antikoagulantia och kemoterapi mot cancer.

Samtidig behandling ej rekommenderad

Detta läkemedel rekommenderas i allmänhet inte i kombination med levande, försvagade vacciner på grund av risken för allmän, möjligen livshotande vaccinationssjukdom. Denna risk är förhöjd hos patienter som redan är immunsupprimerade av sin bakomliggande sjukdom. Användning av inaktiverat vaccin rekommenderas när sådant finns (poliomyelit) (se avsnitt 4.4).

Samtidig behandling kontraindicerad

Samtidig användning med vaccin mot gula febern är kontraindicerad (se avsnitt 4.3).

Fenytoin: risk för försämrade kramper orsakat av minskad absorption av fenytoin i magtarmkanalen på grund av cytotoxiska läkemedel eller risk för ökad toxicitet eller utebliven effekt av det cytotoxiska läkemedlet på grund av ökad metabolism av fenytoin i levern.

Samtidig behandling att ta i beaktande

Ciklosporin, takrolimus: Kraftig immunsuppression med risk för lymfspridning måste tas i beaktande.

Interaktioner som är specifika för vincaalkaloider

Samtidig behandling ej rekommenderad

Itrakonazol ska inte administreras samtidigt på grund av risken för ökad neurotoxicitet som orsakas av en minskning av dess metabolism i levern.

Samtidig behandling att ta i beaktande

Samtidig användning av vincaalkaloider och mitomycin ökar risken för bronkospasm och dyspné. Interstitiell pneumonit har förekommit i sällsynta fall, särskilt i kombination med mitomycin.

Vinorelbin är ett P-glykoproteinsubstratoch samtidig användning tillsammans med hämmare (t.ex. verapamil, ciklosporin och kinidin) eller inducerare av detta transportprotein kan påverka vinorelbinkoncentrationen.

Interaktioner som är specifika för vinorelbin

Kombinationen av vinorelbin med andra läkemedel med känd benmärgstoxicitet försämrar sannolikt de myelosuppressiva biverkningarna.

Eftersom CYP 3A4 i huvudsak är involverad i vinorelbins metabolism kan en kombination med starka hämmare av detta isoenzym (t.ex. itrakonazol, ketokonazol, klaritromycin, erytromycin och ritonavir) öka vinorelbinkoncentrationen i blodet och en kombination med starka inducerare av detta isoenzym (t.ex. rifampicin, fenytoin, fenobarbital, karbamazepin och johannesört) kan minska vinorelbinkoncentrationen i blodet.

Kombinationenvinorelbin och cisplatin (en mycket vanlig kombination) påverkar inte de farmakokinetiska parametrarna. Incidensenav granulocytopeni är dock högre vidkombinationen vinorelbinoch cisplatin än vidvinorelbin som monoterapi.

I en klinisk fas I-studie tyder kombinationenav intravenöst vinorelbin och lapatinib på en ökad incidens av neutropeni grad 3/4. I denna studie var den rekommenderade dosenav vinorelbini intravenös form givet var 3:e vecka 22,5 mg/m²på dag 1 och dag 8 i kombination med lapatinib 1 000 mg dagligen. Dennakombination ska administreras med försiktighet.

4.6 Fertilitet, graviditetoch amning

Graviditet

Det finns inte tillräckliga data gällandeanvändning av vinorelbin tillgravida kvinnor. Studierpå djur har visat embryotoxicitet och teratogenicitet (se avsnitt 5.3). På basis av resultaten av studier på djur och läkemedlets farmakologiska verkan misstänks att läkemedlet orsakar allvarliga medfödda missbildningar när det ges under graviditet.

Vinorelbin är kontraindicerat under graviditet(se avsnitt 4.3). Kvinnor ska inte bli gravida under behandling med vinorelbin.

I händelse av en vital indikation ska medicinsk rådgivning ges beträffande risken för skadliga effekter för barnet vid behandling av en gravid patient.

Om graviditet inträffar under behandlingen bör möjligheten till genetisk rådgivning övervägas.

Kvinnor i fertil ålder

Kvinnor i fertil ålder måsteuppmanasatt använda effektiv preventivmetodunder och upp till tre månader efter avslutad behandling, och skainformera sin läkare om de blirgravida.

Amning

Det är inte käntom läkemedlet utsöndras i bröstmjölk. Inga djurstudier har utförts på utsöndringav vinorelbin i mjölk. En risk för det ammade barnet kan inte uteslutas ochdärför måste amning avbrytas innanbehandling med vinorelbin påbörjas (se avsnitt 4.3).

Fertilitet

Män som behandlas med vinorelbin tillråds att inte skaffa barn under och upp till 6 månader efter behandlingen. Rådgivning gällande konservering av spermier bör sökas före behandlingen på grund av risken för irreversibel sterilitet orsakad av behandling med vinorelbin.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga studier har utförts på effekten på förmågan att framföra fordon och använda maskinermen på basis av den farmakodynamiska profilen har vinorelbin ingen effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Försiktighet är dock nödvändig hos patienter som behandlas med vinorelbin med tanke på vissa av läkemedlets biverkningar.

4.8 Biverkningar

De vanligaste rapporterade läkemedelsbiverkningarna är benmärgsdepression med neutropeni, anemi, neurologiska störningar och gastrointestinal toxicitet med illamående, kräkningar, stomatit och förstoppning, tillfälligt förhöjda leverfunktionsprover, alopeci samt lokal flebit.

Vid kemoterapi med vinorelbin i kombination medandra cytostatika måste hänsyn tas tillatt de angivna biverkningarna kan förekomma oftare och i svårare form än de biverkningar som observerats under och efter monoterapi. Dessutom måste hänsyn tas till andra läkemedelsspecifika biverkningar.

Biverkningar som rapporterats som mer än enstaka fall anges nedan efter klassificering av organsystem och frekvens. Frekvenserna definieras som:

Mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100till< 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000till< 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000till< 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000).

Ytterligare biverkningar från erfarenhet efter introduktion på marknaden har lagts till i enlighet med MedDRA:s klassificering med frekvensenIngenkänd frekvens.

Detaljerad information om biverkningar: Biverkningar beskrivs med hjälp av WHO:s klassificering (grad 1 = G1, grad 2 = G2, grad 3 = G3, grad 4 = G4, grad 1‑4 = G1‑4), grad 1‑2 = G1‑2, grad 3‑4 = G3‑4).

Infektioner och infestationer	Vanliga Bakterie-, virus- eller svampinfektion på olika ställen (luftvägar, urinvägar, magtarmkanalen), lindriga till måttliga och vanligtvis övergående med lämplig behandling. Mindre vanliga Svår sepsis med annan organsvikt, septikemi. Mycket sällsynta Komplicerad septikemi, letal septikemi. Ingen känd frekvens Neutropen sepsis (med risk för dödlig utgång i 1,2 % av fallen).
Blodet och lymfsystemet	Mycket vanliga Benmärgsdepression som i huvudsak leder till neutropeni (G3: 24,3 % och G4: 27,8 % vid monoterapi), övergående inom 5 till 7 dagar och icke-kumulativ över tid, anemi (G3‑4: 7,4 % vid monoterapi). Vanliga Trombocytopeni (G3‑4: 2,5 %) kan förekomma men är sällan svår. Ingen känd frekvens Febril neutropeni, pancytopeni.
Immunsystemet	Vanliga Allergiska reaktioner (i hud och luftvägar). Ingen känd frekvens Systemiska allergiska reaktioner (anafylaktisk reaktion eller chock, anafylaktoid reaktion, angioödem).
Endokrina systemet	Ingen känd frekvens Inadekvat ADH-sekretion (SIADH).
Metabolism och nutrition	Sällsynta Svår hyponatremi. Ingen känd frekvens Anorexi.
Centrala och perifera nervsystemet	Mycket vanliga Neurologiska störningar (G3: 2,6 %, G4: 0,1 %) inklusive bortfall av djupa senreflexer. Svaghet i nedre extremiteterna har rapporterats efter långvarig kemoterapi. Mindre vanliga Svår parestesi med sensoriska och motoriska symtom. Dessa biverkningar är i allmänhet övergående. Mycket sällsynta Guillain-Barrés syndrom.
Hjärtat	Sällsynta Ischemiska hjärtsjukdomar som angina pectoris, övergående EKG-förändringar, hjärtinfarkt, ibland med dödlig utgång. Mycket sällsynta Takykardi, palpitationer och hjärtrytmrubbningar.
Blodkärl	Mindre vanliga Hypotoni, hypertoni, rodnad och perifer kyla. Sällsynta Svår hypotoni, kollaps.
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum	Mindre vanliga Dyspné och bronkospasm kan förekomma i samband med vinorelbinbehandling liksom med andra vincaalkaloider. Sällsynta Interstitiell lungsjukdom, ibland med dödlig utgång, har rapporterats. Mycket sällsynta Respiratorisk insufficiens.
Magtarmkanalen	Mycket vanliga Förstoppning är det huvudsakliga symtomet (G3‑4: 2,7 %) som i sällsynta fall utvecklas till paralytisk ileus med vinorelbin som monoterapi (G3‑4: 4,1 %) och med vinorelbin i kombination med andra cytostatika. Illamående och kräkningar (G1‑2: 30,4 %, G3‑4: 2,2 % vid monoterapi, behandling med antiemetika kan minska förekomsten), stomatit (G1‑4: 15 % vid monoterapi), esofagit. Vanliga Diarré (vanligtvis lindrig till måttlig). Sällsynta Paralytisk ileus, behandlingen kan återupptas efter att tarmrörelserna har normaliserats, pankreatit.
Lever och gallvägar	Mycket vanliga Tillfälligt förhöjda leverfunktionsprover (G1‑2) utan kliniska symtom har rapporterats (förhöjt totalt bilirubin, förhöjda alkaliska fosfataser, förhöjt aspartataminotransferas hos 27,6 %, förhöjt alaninaminotransferas hos 29,3 %).
Hud och subkutan vävnad	Mycket vanliga Alopeci, vanligtvis lindrig (G3‑4: 4,1 % vid monoterapi). Sällsynta Allmänna hudreaktioner. Ingen känd frekvens: Palmoplantar erytrodysestesi.
Muskuloskeletala systemet och bindväv	Vanliga Myalgi, artralgi, käksmärta.
Njurar och urinvägar	Vanliga Förhöjt kreatinin.
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället	Mycket vanliga Asteni, trötthet, feber, smärta på olika ställen inklusive bröstsmärta och smärta vid tumörstället. Reaktioner vid injektionsstället kan innefatta erytem, brännande smärta, venmissfärgning och lokal flebit (G3‑4: 3,7 % med vinorelbin som cytostatisk monoterapi). Sällsynta Nekros på injektionsstället (korrekt placering av intravenös kanyl eller kateter och bolusinjektion följt av riklig spolning av venen kan begränsa dessa biverkningar).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

4.9 Överdosering

Fall av oavsiktlig, akut överdosering har rapporteratshos människa: Sådanafall kan leda till benmärgshypoplasi och associeras ibland med infektion, feber och paralytisk ileus. Understödjande behandling somblodtransfusion, tillväxtfaktorereller behandling med bredspektrumantibiotika sätts vanligtvisin efter läkares bedömning. Det finns ingen känd antidot.

Dådet inte finns någon specifik antidot motöverdosering av intravenöst administreratvinorelbinkrävssymtomatiska åtgärder vid en överdosering, t ex:

- Kontinuerlig kontroll av vitala tecken och noggrann övervakning av patienten.

- Daglig kontroll av blodkroppsantal för att upptäcka behov av blodtransfusioner, tillväxtfaktorer och för att upptäcka behov av intensivvård och minskarisken för infektioner.

- Åtgärder för förebyggande eller behandling av paralytisk ileus.

- Kontroll av blodcirkulation och leverfunktion.

- Behandling med bredspektrumantibiotika kan vara nödvändig vid komplikationer orsakade av infektioner. Vidparalytisk ileus kan dekompressionmed en sond vara nödvändig.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Cytostatiska/cytotoxiska medel, vincaalkaloider

ATC-kod: L01CA04

Vinorelbin är en cytostatiskaktiv substans som tillhör gruppenvincaalkaloider, men tillskillnad motalla andra vincaalkaloider har catharantindelen av vinorelbin genomgått en strukturell förändring. På molekylär nivå påverkar vinorelbin tubulinetsdynamiska jämvikt i cellens mikrotubulära system.

Vinorelbin hämmar tubulinpolymerisationenoch binder företrädesvis till mitotiska mikrotubuli, och påverkar endastaxonets mikrotubulivid höga koncentrationer. Spiralisering av tubulinet induceras i mindre grad än med vinkristin. Vinorelbin blockerar mitosen i fas G2‑M, vilketorsakar celldöd i interfasen eller vid följande mitos.

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för vinorelbinför pediatriska patienter har inte fastställts. Kliniska data från två enarmade fas II-studier där vinorelbin administrerades intravenöst till 33 och 46 pediatriska patienter med recidiverande solida tumörer, inklusive rabdomyosarkom, andra sarkom i mjukvävnad, Ewings sarkom, liposarkom, synovialt sarkom, fibrosarkom, cancer i centrala nervsystemet, osteosarkom och neuroblastom med doserna 30 till 33,75 mg/m² på dag 1 och dag 8 var tredje vecka eller en gång i veckan under 6 veckor var 8:e vecka uppvisade ingen betydande klinisk aktivitet. Toxicitetsprofilen var jämförbar med den som rapporterats för vuxna patienter (se avsnitt 4.2).

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Efter intravenös bolusinjektion eller infusion tillpatienterkarakteriserasplasmakoncentrationen av vinorelbin av en triexponentiell elimineringskurva. Den slutliga elimineringsfasen reflekterar en lång halveringstid på mer än40 timmar. Vinorelbins totala clearanceär hög(0,97‑1,26 l/timme/kg).

Det aktiva innehållsämnet fördelas allmänti kroppen med en distributionsvolym mellan 25,4‑40,1 l/kg. Penetreringenav vinorelbin i lungvävnadenär signifikant med vävnads‑ /plasmakoncentrationsförhållandenpå mer än 300 i en studie med kirurgisk biopsi.Bindningentill plasmaproteiner är måttlig (13,5 %)men bindningentill trombocyter är stark (78 %). Linjär farmakokinetik har påvisats för intravenöst administreratvinorelbin upp till en dos på 45 mg/m².

Vinorelbin metaboliseras i huvudsakav cytokrom P450-enzymetCYP3A4. Samtligametaboliter har identifierats och ingen är aktiv med undantag av 4‑O‑deacetylvinorelbin, som är den huvudsakliga metaboliten i blodet.

Den renala elimineringenär låg(< 20 % av dosen). Låga koncentrationer av deacetylvinorelbin har uppmätts hos människa, men vinorelbin förekommer i huvudsaksom oförändrad substans i urinen. Elimineringav den aktiva substansensker i huvudsakvia gallvägarnaoch bestårav metaboliter och i huvudsakav oförändrat vinorelbin.

Inga studier har utförts på effekten av nedsatt njurfunktion på vinorelbins disposition, men dosreduktion är inte indicerat på grund av den låga graden av renal utsöndring. Hos patienter med levermetastaser förekom endast förändringar ivinorelbins genomsnittliga clearance då mer än 75 % av levern var påverkad. Hos6 cancerpatienter med måttligt nedsattleverfunktion (bilirubin ≤ 2 x ULN (övre normalvärdesgränsen)och aminotransferaser > 5 x ULN) som behandlades med upp till 25 mg/m² och 8 cancerpatienter med gravt nedsattleverfunktion (bilirubin > 2 x ULNoch/eller aminotransferaser≤ 5 x ULN) som behandladesmed upp till 20 mg/m²,var genomsnittlig total clearancei de tvågruppernajämförbar meddenhos patienter med normal leverfunktion. Dessa data är emellertid kanske interepresentativa för patienter med minskad kapacitet för elimineringav läkemedel i levern och därför rekommenderas försiktighet för patienter med gravtnedsatt leverfunktion och noggrann kontroll av hematologiska parametrar är nödvändig (se avsnitt 4.2 och 4.4).

Äldre patienter

En studie, genomfördav innovatören, med vinorelbin tilläldre patienter (≥ 70 år) med icke-småcellig lungcancer visade att vinorelbins farmakokinetikinte påverkades av ålder. Eftersom äldre patienter är sköra ska dockförsiktighet iakttas vid ökningav vinorelbindosen (se avsnitt 4.2).

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Den begränsande toxiciteten hos djur är benmärgsdepression. I djurstudier induceradevinorelbin aneuploidi och polyploidi.

Detkan antas att vinorelbin ävenkanorsakagentoxiskaeffekter hosmänniska(induktion av aneuploidi och polyploidi).

Resultaten avstudier på musoch råtta avseende karcinogenicitetvar negativa, men endast låga doser har testats.

I reproduktionsstudier på djurobserverades effekter vid subterapeutiska doser. Embryo-och fostertoxicitet observerades, t.ex. intrauterin tillväxthämning och försenad benbildning. Teratogenicitet (kotfusion, saknade revben) observerades vid doser toxiska för modern. Dessutom minskadespermatogenes och sekretionfrån prostata och sädesblåsan, menfertiliteten hos råttavar inte nedsatt.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Vatten för injektionsvätskor.

6.2 Inkompatibiliteter

- Navirel 10 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning får intespädas med alkaliska lösningar (risk för utfällning).

- Detta läkemedel får inteblandas med andra läkemedelförutom desom nämns i avsnitt 6.6.

6.3 Hållbarhet

I oöppnad förpackning: 3 år.

Efter spädning:

Kemiskoch fysisk stabilitetvid användning har påvisats i 24 timmar vid 2‑8 °Coch vid 25 °C.

Ur mikrobiologisk synvinkel ska läkemedletanvändas omedelbart. Om det inteanvänds omedelbart, ansvararanvändarenför förvaringstider och förhållanden innan användning, som vanligtvis inte ska vara längre än24 timmar vid 2‑8 °C, såvida inteöppnande och spädning har skettunder kontrollerade och godkändaaseptiska förhållanden.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras i kylskåp(2 ºC‑8 ºC).

Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.

Får ej frysas.

Förvaringsanvisningar för läkemedlet efter spädning finns i avsnitt 6.3.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

Injektionsflaskaav typ I-glasmed fluorpolymerbelagd brombutylgummipropp och aluminiumlock.

Förpackningsstorlekar: 1 ml eller 5 ml koncentrati förpackningar om 1 eller 10 injektionsflaskor. Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Beredning och administrering av vinorelbin får endast utföras av utbildad vårdpersonal. Lämpliga skyddsglasögon, engångshandskar, andningsskyddoch engångskläder måste användas. Spill och läckage måste torkas upp.

Undvik noggrant allkontakt med ögonen.Om lösningen kommer i kontakt med ögonen måste deomedelbart sköljas med rikligt med fysiologisk koksaltlösning.

Efter beredning måste all exponerad yta rengörasnoggrantoch händer samtansikte tvättas.

Det föreligger ingen inkompatibilitet mellan innehåll och behållare för Navirel 10 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning och neutrala glasflaskor, PVC-påsar, vinylacetatpåsar eller infusionsset med PVC-slangar.

Det rekommenderas att vinorelbin administrerassom infusion under 6‑10 minuter efter spädning i 20‑50 ml natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning eller i glukos 5 % (w/v) injektionsvätska, lösningeller som snabb infusion(20‑30 minuter) efter spädning i 125 ml natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösningeller i glukos 5 % (w/v) injektionsvätska, lösning. Efter administreringmåste venen spolas igenom noggrantmed minst 250 ml isoton lösning.

Vinorelbin får endast ges intravenöst: det är mycket viktigt att kontrollera att kanylen har placerats korrekt i venen innan infusionen med vinorelbin påbörjas. Om läkemedlet extravaserar till omgivande vävnad under administreringen kan detta ge betydande lokal irritation. I detta fall måste infusionen avbrytas omedelbart, venen spolas igenom med vanlig koksaltlösning och resterande dos administreras i en annan ven.

Vid extravasering kan glukosteroider omedelbart administreras intravenöst för att minska risken för flebit.

Ej använt läkemedel och avfall skakasseras enligt gällande anvisningar.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

medac

Gesellschaft für klinische

Spezialpräparate mbH

Theaterstr. 6

22880 Wedel

Tyskland

Telefon: +49 4103 8006-0

Fax: +49 4103 8006-100

8. nummer på godkännande för försäljning

22735

9. datum för första godkännande/förnyat godkännande

2005-12-16 / 2010-03-14

10. datum för översyn av produktresumén

2014-09-03