iMeds.se

Nerozila

Läkemedelsverket 2015-02-26

PRODUKTRESUMÉ


1. LÄKEMEDLETS NAMN


Nerozila 500 mg/10 mg pulver till oral lösning


2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING


1 dospåse innehåller:

Paracetamol 500 mg

Fenylefrinhydroklorid 12,2 mg

motsvarar 10 mg fenylefrin


Hjälpämnen med känd effekt:

Sackaros 1 829,7 mg

Aspartam (E951) 17,5 mg

Sorbitol (E420) 1 mg


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1


3. LÄKEMEDELSFORM


Pulver till oral lösning

Löst, vitt pulver.


Den rekonstituerade lösningen är färglös, lätt skimrande och fri från partiklar och utfällningar.


4. KLINISKA UPPGIFTER


4.1 Terapeutiska indikationer


Kortvarig symtomatisk behandling av förkylning och influensa (värk, feber) med samtidig nästäppa.


Nerozila är avsett för vuxna och ungdomar över 16 års ålder.


4.2 Dosering och administreringssätt


Dosering


Vuxna:

En dospåse rörs ut i ca 125 ml varmt vatten.

Dosen kan upprepas efter 4–6 timmar.

Fler än fyra doser ska aldrig tas inom 24 timmar.


Pediatrisk population


Barn under 16 års ålder:

Nerozila rekommenderas inte för användning hos ungdomar och barn under 16 års ålder.


Ungdomar (över 16 års ålder):

En dospåse rörs ut i ca 125 ml varmt vatten.

Dosen kan upprepas efter 4–6 timmar.

Fler än fyra doser ska aldrig tas inom 24 timmar.


Äldre:

Det finns inga indikationer på att doseringen behöver ändras för äldre.


Njurinsufficiens

Nerozila bör användas med försiktighet vid njurinsufficiens och större doseringsintervall rekommenderas vid allvarlig njurinsufficiens. Vid lägre kreatininclearance än 10 ml/min ska minimiintervallet mellan varje administrering vara åtta timmar.


Leverinsufficiens

Nerozila bör användas med försiktighet för patienter med leverinsufficiens eller med Gilberts syndrom. Dosen bör minskas eller så bör dosintervallet förlängas.


Läkare bör konsulteras om symptomen inte lindras eller om de förvärras inom tre dagars behandling med Nerozila.


Om ett av symptomen dominerar bör monoterapi användas.


Administreringssätt


Oral administrering efter att läkemedlet lösts i vatten.


4.3 Kontraindikationer


Överkänslighet mot de aktiva substanserna paracetamol, fenylefrin eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Allvarlig kärlkramp och hjärt- och kärlsjukdomar

Hypertoni

Glaukom

Hypertyreos

Användning för patienter som använder tricykliska antidepressiva medel

Användning för patienter som använder eller har tagit monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare) under de två senaste veckorna

Mycket nedsatt leverfunktion

Akut hepatit

Alkoholmissbruk


4.4 Varningar och försiktighet


Iaktta försiktighet vid behandling av patienter med

mild till måttlig hepatocellulär insufficiens (inklusive Gilberts syndrom), samtidig behandling med läkemedel som påverkar leverfunktionerna


Detta läkemedel ska inte kombineras med andra läkemedel som innehåller paracetamol. Högre doser än de rekommenderade kan leda till allvarliga leverskador. Kliniska tecken på leverskador uppträder normalt två dagar efter att läkemedlet intagits. Antidot bör ges så fort som möjligt. Se även avsnitt 4.9.


Patienten ska inte använda sympatomimetiska läkemedel under behandlingen med detta läkemedel. Detta innefattar andra avsvällande läkemedel för näsa eller ögon.


Varje dospåse innehåller ca 1,9 g sackaros. Detta bör beaktas hos patienter med diabetes mellitus.


Innehåller sackaros och sorbitol (E420). Användning av läkemedlet rekommenderas inte för patienter med sällsynta ärftliga tillstånd av fruktosintolerans, glukos- och galaktosmalabsorption eller sukras-isomaltasbrist.


Innehåller aspartam (E951), en fenylalaninkälla. Kan vara skadligt för patienter med fenylketonuri.


Patienter som har astma och är överkänsliga mot acetylsalicylsyra kan även vara överkänsliga mot Nerozila.


4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


Paracetamol

Läkemedel som framkallar hepatiska mikrosomala enzymer, såsom alkohol, barbiturater, antiepileptika såsom fenytoin, fenobarbital, metylfenobarbital och primidon, rifampicin, monoaminooxidashämmare och tricykliska antidepressiva läkemedel kan öka paracetamolets hepatotoxicitet, särskilt efter överdosering.

Absorptionshastigheten för paracetamol kan minskas av antikolinerga läkemedel (t.ex. glykopyrronium, propantelin) och ökas av metoklopramid eller domperidon. Absorptionen kan även minskas av kolestyramin. Isoniazid minskar paracetamolclearance med möjlig förstärkning av paracetamolets verkan och/eller toxicitet genom hämning av dess metabolism i levern. Den antikoagulerande effekten av warfarin och andra kumariner kan förstärkas av långvarig regelbunden daglig användning av paracetamol med ökad risk för blödning; enstaka doser har ingen signifikant effekt. Probenecid minskar paracetamolclearance genom att hämma konjugering med glukoronsyra.

Regelbunden användning av paracetamol minskar metabolismen av zidovudin (ökad risk för neutropeni).


Fenylefrin

Fenylefrin kan interagera negativt med andra sympatomimetika, vasodilaterande läkemedel, betablockerare och andra antihypertensiva läkemedel.

De kärlsammandragande effekterna hos fenylefrin kan förstärkas av digoxin, MAO-hämmare, tricykliska antidepressiva läkemedel som amitriptylin, amoxapin, klomipramin, desipramin och doxepin eller tetracykliska antidepressiva medel som t.ex. maprotilin; antidepressiva medel som fenelzin, isokarboxylsyra, nialamid, tranylcypromin och moklobemid; läkemedel mot Parkinsons sjukdom, som selegilin, och andra läkemedel som t.ex. furazolidon.

Kontraindicerat för patienter som för närvarande behandlas med monoaminooxidashämmare eller som avslutat behandling med monoaminooxidashämmare under de senaste två veckorna.


Pediatrisk population

Frekvens, typ och svårighetsgrad av biverkningar förväntas vara samma hos ungdomar över 16 års ålder som hos vuxna.


4.6 Fertilitet, graviditet och amning


Fertilitet

Det finns inga bevis från icke-kliniska studier som visar effekten av paracetamol på manlig eller kvinnlig fertilitet vid kliniskt relevanta doser. Effekter av fenylefrin på manlig och kvinnlig fertilitet har inte studerats.


Graviditet

Paracetamol

Epidemiologiska studier på gravida kvinnor har inte visat några negativa effekter av paracetamol när det används i rekommenderad dos, men patienterna bör följa råden från sin läkare angående läkemedlets användning.

Fenylefrin

För fenylefrin finns endast en begränsad mängd data från behandling av gravida kvinnor. Vasokonstriktion av uterina kärl och minskat uterint blodflöde kopplat till användning av fenylefrin kan leda till fosterhypoxi. Tills mer information finns tillgänglig ska behandling med fenylefrin undvikas under graviditet.


Amning

Paracetamol

Paracetamol utsöndras i bröstmjölk, men inte i kliniskt signifikanta mängder. Tillgängliga publicerade data kontraindicerar inte amning.

Fenylefrin

Det finns inga tillgängliga data om huruvida fenylefrin utsöndras i bröstmjölk och inga rapporter om effekter av fenylefrin på barn som ammas. Tills dess att mer information finns tillgänglig ska behandling med fenylefrin undvikas under amning.


Sammanfattningsvis rekommenderas inte behandling med Nerozila under graviditet och amning


4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner


Inga studier av hur läkemedlet påverkar förmågan att köra bil och använda maskiner har genomförts. Inga sådana effekter har beskrivits.


4.8 Biverkningar


Biverkningarnas frekvens klassificeras vanligtvis enligt följande

Mycket vanliga (≥1/10);

Vanliga (≥1/100, <1/10);

Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100);

Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000);

Mycket sällsynta (<1/10 000)

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)


Paracetamol

Systemorganklass

Frekvens

Symtom

Blodet och lymfsystemet

Sällsynta


Bloddyskrasi inklusive blodplättsrubbningar, agranulocytos, leukopeni, trombocytopeni, hemolytisk anemi, pancytopeni

Hud och subkutan vävnad

Sällsynta


Överkänslighet inklusive hudutslag, urtikaria, pruritus, svettning, purpura, angioödem

Immunsystemet

Sällsynta

Allergiska reaktioner eller överkänslighetsreaktioner inklusive hudutslag, urtikaria, anafylaxi och bronkospasm

Lever och gallvägar

Sällsynta


Avvikande leverfunktion (förhöjda transaminaser), leversvikt, hepatisk nekros, gulsot.

Njurar och urinvägar

Mycket sällsynta


Interstitiell nefrit efter långvarig användning av höga doser av paracetamol

Steril pyuri (grumlig urin)

Magtarmkanalen

Mycket sällsynta


Akut pankreatit


I mycket sällsynta fall förekommer allvarliga hudreaktioner.


Erythema multiforme, ödem i struphuvudet, anafylaktisk chock, anemi, leverförändringar och hepatit, förändrad njurfunktion (gravt nedsatt njurfunktion, hematuri, anuresis), gastrointestinala effekter och svindel har rapporterats med okänd frekvens.


Pediatrisk population

Frekvens, typ och svårighetsgrad av biverkningar förväntas vara samma hos ungdomar över 16 års ålder som hos vuxna.


Fenylefrin

Systemorganklass

Frekvens

Symtom

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket sällsynta


Sömnlöshet, nervositet, tremor, ångest, rastlöshet, förvirring, lättretlighet, yrsel och huvudvärk kan förekomma

Hjärtat

Sällsynta


Takykardi, palpitation

Blodkärl

Sällsynta

Höjt blodtryck

Magtarmkanalen

Vanliga

Anorexi, illamående och kräkningar

Immunsystemet

Sällsynta


Allergiska reaktioner eller överkänslighetsreaktioner inklusive utslag, urtikaria, anafylaxi och bronkospasm


Pediatrisk population

Frekvens, typ och svårighetsgrad av biverkningar förväntas vara samma hos ungdomar över 16 års ålder som hos vuxna.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via Läkemedelsverket, Box 26, SE-751 03 Uppsala. Webbplats:www.lakemedelsverket.se.


4.9 Överdosering


Paracetamol

Om du har fått i dig för mycket av läkemedlet ska du omedelbart kontakta läkare eller sjukhus eftersom det finns risk för permanent leverskada.


Symtom


Symptom på överdosering av paracetamol under det första dygnet är blekhet, illamående, kräkningar, anorexi och buksmärtor. Leverskador kan bli märkbara 12 till 48 timmar efter intag och kan visa sig som förlängd protrombintid, vilket är en tillförlitlig indikator för försämrad leverfunktion. Avvikelser i glukosmetabolismen och metabolisk acidos kan förekomma. Vid svår förgiftning kan leversvikt utvecklas till encefalopati, blödningar, hypoglykemi, hjärnödem, koma och död. Akut njursvikt med akut tubulär nekros, starkt indikerat av smärta i ländryggen, hematuri och proteinuri, kan utvecklas även i frånvaro av allvarliga leverskador.

Hjärtarytmi och pankreatit har rapporterats.

Det är sannolikt att leverskador uppstår hos vuxna som har tagit 10 g paracetamol eller mer. Akut eller kroniskt intag av paracetamol över den rekommenderade dosen kan leda till leverskada, i synnerhet om patienten har riskfaktorer.


Riskfaktorer

a) Patienter som långtidsbehandlas med karbamazepin, fenobarbiton, fenytoin, primidon, rifampicin, johannesört eller andra läkemedel som inducerar leverenzymer.

Eller

b) Patienter som regelbundet intar etanol i mängder som överstiger rekommendationerna.

Eller

c) Patienter som sannolikt har glutationbrist p.g.a. till exempel ätstörningar, cystisk fibros, HIV-infektion, svält, kakexi.


Det anses att överskott av giftig metabolit (vanligtvis tillräckligt avgiftat av glutation när normala doser av paracetamol intas) permanent binds i leverns vävnad.


Behandling


Omedelbar behandling är mycket viktig vid överdosering av paracetamol. Trots brist på signifikanta tidiga symptom ska patienter utan dröjsmål hänvisas till sjukhus för omedelbar vård. Symptomen kan vara begränsade till illamående eller kräkningar och därmed inte avspegla överdosens allvarlighetsgrad eller risken för organskador.


Behandling med aktivt kol bör beaktas om mindre än en timme har gått sedan intaget av överdosen. Plasmakoncentrationer av paracetamol ska mätas fyra timmar eller senare efter intag (tidigare koncentrationer är opålitliga).


Patienter som har intagit runt 7,5 g paracetamol eller mer under de föregående fyra timmarna bör genomgå ventrikeltömning. Plasmakoncentrationer av paracetamol ska mätas fyra timmar eller senare efter intag (tidigare koncentrationer är opålitliga).


Behandling med N-Acetylstein kan ges upp till 24 timmar efter intag av paracetamol. Dock skyddar behandlingen maximalt upp till 8 timmar efter intag.

Vid behov ska patienten ges N-Acetylstein intravenöst, i enlighet med det etablerade doseringsschemat. Om kräkning inte är ett problem kan metionin som ges oralt vara ett lämpligt alternativ för behandling i avlägsna områden som ligger långt ifrån ett sjukhus. Allmän stödjande behandling måste finnas tillgänglig.


Behandling av patienter som uppvisar kraftigt nedsatt leverfunktion mer än ett dygn efter intag ska diskuteras med Giftinformationscentralen eller ansvariga personer på en leveravdelning.


Fenylefrinhydroklorid

Symptom på allvarlig överdosering av fenylefrin innefattar hemodynamiska förändringar och kardiovaskulär kollaps med andningsdepression. Behandling innefattar tidig ventrikeltömning och symptomatiska och understödjande åtgärder. Hypertensiva effekter kan behandlas med en i.v.-alfareceptorblockerare.


Överdosering av fenylefrin leder sannolikt till: nervositet, huvudvärk, yrsel, sömnsvårigheter, höjt blodtryck, illamående, kräkningar, mydriasis, akut trångvinkelglaukom (förekommer oftast hos patienter med trångvinkelglaukom), takykardi, palpitationer, allergiska reaktioner (t.ex. utslag, urtikaria, allergisk dermatit), dysuri, urinretention (förekommer oftast för patienter med blåshalsobstruktion, som t.ex. prostatahypertrofi).


Ytterligare symptom kan innefatta hypertoni och reflex bradykardi. Vid svåra fall kan förvirring, hallucinationer, anfall och arytmi förekomma. Den mängd paracetamol som krävs för att allvarlig fenylefrintoxicitet ska uppstå är dock större än den mängd som krävs för att paracetamolrelaterad levertoxicitet ska uppstå.


Behandlingen ska vara kliniskt lämplig. Allvarlig hypertoni kan behöva behandlas med alfablockerande läkemedel som t.ex. fentolamin.


5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER


5.1 Farmakodynamiska egenskaper


Farmakoterapeutisk grupp: Paracetamol, kombinationer exkl. neuroleptika

ATC-kod: N02BE51


Verkningsmekanism – paracetamol


In vivo har paracetamol både analgetiska och febernedsättande egenskaper vilka tros förmedlas genom hämning av cyclooxygenas (COX) i centrala nervsystemet. Paracetamolet delar denna mekanism med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID-läkemedel) men paracetamol har ingen signifikant antiinflammatorisk aktivitet och hämmar inte heller produktionen av tromboxaner som stimulerar blodplättarnas aggregering. Ytterligare metaboliseringsvägar, som de serotonerga nedåtgående serotonerga smärtbanor, kan vara involverade i paracetamolets antinociceptiva effekt.


Verkningsmekanism – fenylefrin

Fenylefrin är en potent alfa1-adrenoceptor-agonist. Dess verkan på de perifera alfa1-receptorerna inducerar vasokonstriktion, vilket minskar ödem och svullnad i näsans slemhinnor. När läkemedlet ges intravenöst ökar fenylefrinet konsekvent den totala perifera resistensen (TPR), systoliskt och diastoliskt blodtryck (SBP och DBP) och pulsen sänks som ett resultat av reflex bradykardi. De hemodynamiska förändringarna som IV-fenylefrinet orsakar kan variera beroende på patientens ålder och basblodtryck. Unga patienter med normala blodtrycksvärden kommer att uppvisa större pulssänkning och mindre ökning av systoliskt blodtryck än unga patienter med högt blodtryck och äldre patienter med normala blodtrycksvärden, medan äldre patienter med högt blodtryck visar minst uttalad reflex bradykardi och mest uttalad höjning av systoliskt blodtryck. Det oralt administrerade läkemedlet har inte visat konsekventa kardiovaskulära effekter vid de rekommenderade doserna på 10–12,2 mg QID, och orala doser på 40 till 60 mg behövs för att framkalla kliniskt betydelsefulla kardiovaskulära effekter såsom ökat diastoliskt blodtryck och minskad hjärtfrekvens (reflex bradykardi).


Hypertensiva interaktioner inträffar mellan sympatomimetiska aminer som fenylefrin och monoaminooxidashämmare. Fenylefrin kan minska effektiviteten hos betablockerande läkemedel och blodtryckssänkande läkemedel.


5.2 Farmakokinetiska egenskaper


Paracetamol:

Absorption/distribution

Absolut biotillgänglighet för oralt administrerat paracetamol är 75 % och genomgår förmodligen förstapassagemetabolism. Tmax är vanligtvis mellan 30 och 120 minuter beroende på aktuell formel. Absorptionens omfattning beror dock inte på formeln.


Eliminering

Halveringstiden är cirka 2–2,5 timmar.

Vid njur- eller leverinsufficiens efter överdosering och hos nyfödda barn fördröjs halveringstiden. Den maximala effekten motsvarar plasmakoncentrationerna.

Vid svår njurinsufficiens (vid lägre kreatininclearance än 10 ml/min.) fördröjs halveringstiden för paracetamol och dess metaboliter.


Metabolism

De huvudsakliga metaboliterna är glukuronid och sulfatkonjugater (>80 %) som utsöndras i urinen. En liten mängd (<10 %) paracetamol oxideras i levern av cytokrom P4502E1 (CYP2E1). Denna reaktion producerar den mycket reaktiva metaboliten NAPQI (N-acetyl-p-bensokinonimin) som orsakar den karaktäristiska centrilobulära levertoxicitet som förknippas med överdosering av paracetamol.


Fenylefrin:

Absorption/distribution

Vid intravenös infusion når fritt 3H-fenylefrin maximal koncentration i slutet av infusion efter att serumets koncentration minskar biexponentiellt med en 80-procentig minskning under de första 15 minuterna, följt av en långsammare minskning med en genomsnittlig halveringstid på 2 timmar. När fenylefrin tas oralt absorberas det från mag-tarmkanalen med maximal serumkoncentration efter mellan 45 och 75 minuter.


Eliminering

Efter en kort fas med snabb halveringstid ligger den genomsnittliga halveringstiden på 2,5 timmar. Vid steady-state uppgår distributionsvolymen till 340 l, vilket tyder på lagring i vissa organ. Renalt clearance är endast en bråkdel av totalt plasmaclearance.


Metabolism

På grund av omfattande förstapassagemetabolism är den totala biotillgängligheten för fenylefrin ca 38 %, av vilket 1 % är aktivt, icke-konjugerat moderfenylefrin.


Fenylefrin bibehåller avsvällande aktivitet för näsans slemhinnor när läkemedlet ges oralt, då det distribueras genom systemcirkulationen till nässlemhinnans kärlbädd. När fenylefrin tas genom munnen för en avsvällande effekt på nässlemhinnan ges det vanligen i intervall om 4–6 timmar.


5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter


Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, toxicitet vid upprepad dosering, allmäntoxicitet, gentoxicitet, karcinogenicitet, reproduktionseffekter och effekter på utveckling visade inte några särskilda risker för människa.


6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER


6.1 Förteckning över hjälpämnen


Askorbinsyra,

sackaros,

aspartam (E951),

citronarom (innehåller: naturliga citronoljor, naturliga och naturidentiska aromämnen, maltodextrin, mannitol (E 421), glukonolakton, akaciagummi, sorbitol (E420), kolloidal kiseldioxid (vattenfri) och α-tokoferol (E 307)),

sackarinnatrium,

kolloidal kiseldioxid (vattenfri),

citronsyra (vattenfri),

natriumcitrat.


6.2 Inkompatibiliteter


Ej relevant


6.3 Hållbarhet


3 år


Förvaringstid efter rekonstitution:

Den rekonstituerade lösningen i varmt vatten är stabil i 1 timme vid rumstemperatur, men det rekommenderas att lösningen intas omedelbart.


6.4 Särskilda förvaringsanvisningar


Förvara läkemedlet i originalförpackningen.
Ljuskänsligt

Fuktkänsligt


Inga särskilda temperaturanvisningar.


För förvaringsanvisningar efter rekonstitution av läkemedlet, se avsnitt 6.3.


6.5 Förpackningstyp och innehåll


Laminerade foliedospåsar av aluminiumpapper


5, 6, 8, 10, 12, 16, 20dospåsar är förpackade i en pappkartong.


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras


6.6 Särskilda anvisningar för destruktion <och övrig hantering>


Inga särskilda anvisningar.


Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.


7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


Actavis Group PTC ehf.

Reykjavíkurvegi 76-78

IS-220 Hafnarfjörður

Island


8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


50803


9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE


Datum för det första godkännandet: 2015-02-26

Datum för den senaste förnyelsen:



10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN


2015-02-26