PRODUKTRESUMÉ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Octreotide Fresenius Kabi 50 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning

Octreotide Fresenius Kabi 100 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning

Octreotide Fresenius Kabi 500 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

50 mikrogram/ml: en injektionsflaska med 1 ml injektionsvätska, lösning innehåller oktreotidacetat motsvarande 50 mikrogram oktreotid.

100 mikrogram/ml: en injektionsflaska med 1 ml injektionsvätska, lösning innehåller oktreotidacetat motsvarande 100 mikrogram oktreotid.

500 mikrogram/ml: en injektionsflaska med 1 ml injektionsvätska, lösning innehåller oktreotidacetat motsvarande 500 mikrogram oktreotid.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Injektionsvätska, lösning.

Klar, färglös till svagt brunaktig lösning.

Lösningens pH: 3,9-4,5.

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Symptomatiskbehandling och sänkningav plasmanivåer av tillväxthormon (GH) och IGF-1 hos patienter med akromegalidär kirurgiskbehandling ellerstrålning integivit tillfredsställande resultat. Octreotide Fresenius Kabi ärockså indiceratför patientermed akromegaliför vilka kirurgiär olämpligeller somär ovilliga att genomgå kirurgiskbehandling, samtunder interimsperioden till dess strålbehandlingfått fulleffekt.

Lindring av symptom associerade med funktionella gastroenteropankreatiska (GEP) endokrina tumörer t ex karcinoidtumörer med tecken på karcinoidsyndrom (se avsnitt 5.1).

Octreotide Fresenius Kabi är inte en antitumörbehandling och botar inte sjukdomen för dessa patienter.

Förebyggande av komplikationer efter pankreaskirurgi.

Akutbehandling föratt stoppa blödningoch som skydd motreblödning orsakad av esofagusvaricerhos patienter med levercirrhos. Octreotide Fresenius Kabi ska användas tillsammans med annan specifikbehandling såsomendoskopiskskleroterapi.

Behandling avTSH-utsöndrande hypofysadenom:

• när utsöndring inte har normaliserats efter kirurgi och/eller strålbehandling;

• hos patienter för vilka kirurgi är olämplig;

• hos patienter som strålats, till dess strålbehandlingen fått effekt

4.2 Dosering och administreringssätt

Dosering

Akromegali

Initialt ges 0,05 till0,1 mgsom subkutan injektion var8:e eller var12:e timme. Justering avdosen bör skebaserat på månatliga bestämningarav mängden GH och IGF-1 (målvärden:GH <2.5 ng/ml;IGF-1 inomnormalintervall), kliniska symptomoch tolerabilitet. Förde flesta patienter ärden optimala dosen 0,3 mg.En maximaldos om 1,5 mgper dagbör inte överskridas. Förpatienter på en stabil dos av oktreotid, skabestämningav GH göras var6:e månad.

Behandlingen ska avbrytas omingen relevantminskningav GH-nivåeroch ingen förbättring avkliniska symtomhar uppnåtts inom3 månaderefter påbörjad behandling med oktreotid.

Gastro-entero-pankreatiska endokrina tumörer

Initialtges 0,05 mgsom subkutan injektion en eller två gångerdagligen. Dosen kan gradvis ökas till0,1 till 0,2 mg3 gångerdagligen beroende på klinisktsvar, effektpå mängden tumörproducerade hormon (effektpå urinutsöndringen av 5-hydroxyindolättiksyra vid karcinoidtumörer)och tolerabilitet. Iundantagsfallkanhögre doserkrävas. Underhållsdoser måste justeras individuellt.

Behandlingav karcinoida tumörerbör avbrytas om ingetfördelaktigtsvaruppnåtts inom 1 veckas

behandlingmed maximaltolererbar dos avoktreotid.

Komplikationer efter pankreaskirurgi

0,1 mg3 gångerdagligen genom subkutan (s.c.) injektion under 7 på varandra följande dagar, med startpå

operationsdagen minst1 timme före laparotomi.

Blödande gastroesofagala varicer

25 mikrogram/timme under5 dagarsom kontinuerligintravenös (i.v.)infusion. Octreotide Fresenius Kabi kan användas ispädning med fysiologiskkoksaltlösning.

Oktreotid har tolererats välhos cirrhotiska patientermed blödande gastroesofagala varicer vidkontinuerliga i.vdoser omupp till 50 mikrogram/timme under5 dagar.

Behandling av TSH-producerandehypofysadenom

Generellt ärden mesteffektiva dosen 100 mikrogramtre gångerper daggenoms.c.injektion. Dosen kanjusteras beroende på TSHoch tyreoideahormon respons. Minst 5 dagars behandling krävs för attkunnabedöma effekten.

Användning hos äldre

Detfinns inga tecken på reducerad tolerabilitet ellerbehov avändrad dosering föräldre patienter sombehandlats med oktreotid.

Användning hos barn

Detfinns begränsad erfarenhet avanvändningav oktreotid tillbarn.

Användning hos patienter mednedsatt leverfunktion

Läkemedlets halveringstid kan öka hos patientermed levercirros och kräva justering avunderhållsdosen.

Användning hos patienter med nedsatt njurfunktion

Nedsatt njurfunktion påverkade inte den totala exponeringen (AUC)av oktreotid administreratsom s.c. injektion, därför ärdosjustering avOctreotide Fresenius Kabi inte nödvändig.

4.3 Kontraindikationer

Känd överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4 Varningar och försiktighet

Allmänt

Då GH-producerande hypofystumörer ibland kan växa och orsaka allvarliga komplikationer (t.ex. defekter i synfältet) är det av största vikt att alla patienter övervakas noga. Om tecken på expanderande tumör uppstår kan andra förfaranden vara tillrådliga.

De terapeutiska fördelarna som en minskning av GH-nivåer och normalisering av IGF-1 nivåer hos kvinnliga akromegalipatienter medför kan eventuellt leda till återställd fertilitet. Kvinnliga patienter i fertil ålder rekommenderas därför att vid behov använda lämplig preventivmetod under behandling med oktreotid (se även avsnitt 4.6).

Sköldkörtelns funktion bör övervakas hos patienter som får långtidsbehandling med oktreotid.

Leverfunktionen börövervakas underbehandling med oktreotid.

Hjärt-kärlrelaterade händelser

Vanliga fall av bradykardi har rapporterats. Dosjusteringar av läkemedel som t.ex. betablockerare, kalciumkanalblockerare eller medel för att kontrollera vätske- och elektrolytbalans kan bli nödvändiga (se avsnitt 4.5).

Gallblåsan ochrelaterade händelser

Oktreotid inhiberarutsöndring avkolecystokinin vilketleder tillreducerad kontraktilitet igallblåsan och en ökad riskför slamoch stenbildning. Incidensen av gallstensbildningvid behandlingmed oktreotiduppskattas tillmellan 15 till30 %. Incidensen iden allmänna befolkningen är5 till 20 %.

Därförrekommenderas ultraljudsundersökning avgallblåsan före behandlingoch vid ca 6 till12 månaders intervall underpågående behandling med Octreotide Fresenius Kabi. Förekomsten av gallsten hos patientersom behandlats medOctreotide Fresenius Kabi äri stortsett symtomfri. Symtomatiska stenarska behandlas antingen genomupplösning med gallsyroreller med kirurgi.

Endokrina GEP-tumörer

Underbehandlingen avGEP-endokrina tumörerkan deti sällsynta falluppträda en plötsligförlust av

symtomatisk kontroll med oktreotid med snabb återkomst av allvarliga symtom. Ombehandlingen avbryts kan symtomen förvärras elleråterkomma.

Glukosmetabolism

På grund av dess hämmande verkan på tillväxthormon, glukagon och insulin kan Octreotide Fresenius Kabi inverka på regleringen av glukos. Den postprandiala glukostoleransen kan bli nedsatt och i en del fall kan ett tillstånd med ihållande hyperglykemi framkallas efter kronisk administrering. Hypoglykemi har även rapporterats.

Hos patientermed insulinomkan oktreotid på grund avdess större relativa potens föratt hämma

utsöndringen avGH och glukagon än den hos insulin och på grund av den kortare varaktigheten avdess hämmande effektpå insulin, öka djupet och förlänga varaktigheten avglykemi. Dessa patienter börnogaövervakas underinledandet avbehandling med Octreotide Fresenius Kabi och vid varje dosändring. Markeradefluktuationer avblodsockernivåerna kan eventuelltminskas genomlägre, merfrekventadministrerade doser.

Octreotide Fresenius Kabi kan minska behovetav insulin hos patienter somfår behandlingför diabetes mellitus typ I. Hosicke diabetikeroch typ II-diabetikermed delvis intakta insulinreserver kan behandling med Sandostatin Sandostatin resultera i en höjningav glukosnivån efter måltid. Detrekommenderas därför attkontrollera glukostolerans och diabetesbehandling.

Esofagusvaricer

Eftersom dettill följd avblödningarfrån esofagusvaricer, finns en ökad riskför utvecklingav

insulinberoende diabetes ellerförändringari insulinbehovethos patienter med diabetes, är en lämplig

kontrollav blodsockernivåerna nödvändig.

Reaktioner vid injektionsstället

I en 52-veckors toxicitetsstudie på råttor, främsthos handjur, noterades sarkomvid injektionsstället endast vid den högsta dosen (ca 8 gångerden maximala dosen för människa baserat på kroppsyta). Ingahyperplastiska eller neoplastiska lesioner inträffade vid injektionsstället ien 52-veckors toxicitetsstudie på hundar. Dethar inte förekommitnågra rapporterom tumörbildningvid injektionsstället hos patienter sombehandlades med Octreotide Fresenius Kabi i upp till 15 år. Allinformation somfinns tillgängligför närvarande tyderpå attresultaten på råttor ärartspecifik och har ingen betydelse föranvändningav läkemedletpå människor(se avsnitt5.3).

Nutrition

Oktreotid kan förändra absorptionen av fetter från föda för vissa patienter.

Sänkta vitamin B₁₂-nivåer och onormaltSchillings test harobserverats hosvissa patienter somfår

behandling med oktreotid. Kontroll avvitamin B₁₂-nivå rekommenderas under behandling med Octreotide Fresenius Kabi hospatienter somtidigare har haft vitamin B₁₂-förlust.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Dosjustering avläkemedelsåsom betablockerare, kalciumantagonistereller medelsom kontrollerarvätske- och elektrolytbalans kan vara nödvändigvid samtidigadministrering avOctreotide Fresenius Kabi (se avsnitt4.4).

Dosjustering avinsulin och diabetesläkemedelkan vara nödvändigvid samtidigadministrering avOctreotide Fresenius Kabi (se avsnitt4.4).

Oktreotid harvisatsig minska intestinal absorption avciklosporin och försena absorptionen avcimetidin.

Samtidig behandling med oktreotid och bromokriptin ökar tillgängligheten av bromokriptin.

Begränsade publicerade data indikerar att somatostatinanaloger kan minska metabolismen av ämnen som metaboliseras av cytokrom P450-enzymer, vilket kan bero på minskningen av tillväxthormon. Eftersom det inte kan uteslutas att oktreotid kan ha denna verkan bör därför andra läkemedel som metaboliseras av CYP3A4 och som har lågt terapeutiskt index användas med försiktighet (t.ex. kinidin, terfenadin).

4.6 Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Detfinns en begränsad mängd data (mindre än 300 graviditeter)från behandling avgravida kvinnormed oktreotid och i cirka en tredjedel avfallen är utfalletav graviditeten okänd. Majoriteten avrapporterna inkomefter marknadsföringav oktreotid och merän 50% avantalet exponerade graviditeterrapporterades hos patienter med akromegali. De flesta av kvinnorna exponerades under första trimestern avgraviditeten fördoser från 100-1200 mikrogramOctreotide Fresenius Kabi s.c./dageller 10-40 mgOctreotide Fresenius Kabi LAR/månad. Medföddaanomalierrapporterades i ca 4% avfallen för vilka utfallen av graviditeten är känd. Ingetorsakssambandmed oktreotid misstänks idessa fall.

Djurstudierindikerarinte direkteller indirektskadliga effektermed avseende på reproduktionstoxicitet (seavsnitt 5.3).

Somen försiktighetsåtgärd är detatt föredra attundvika användningav Octreotide Fresenius Kabi under graviditet(se avsnitt4.4).

Amning

Uppgiftsaknas omoktreotid passerar överi modersmjölkhos människa. Djurstudier visaratt oktreotid passerar överi modersmjölkhos djur. Patienter ska inte amma underbehandling med Octreotide Fresenius Kabi.

Fertilitet

Detär okäntom oktreotid påverkarfertiliteten hos människa. Sen nedstigningav testiklarna förekomhos avkommortill honorsom behandlats under graviditetoch amning. Oktreotid försämrade dock inte

fertiliteten hos han- och honråttorvid doserupp till 1 mg/kgkroppsviktper dag(se avsnitt5.3).

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Sandostatin har ingen eller försumbareffektpå förmågan attframföra fordon och använda maskiner.

Patienter ska informeras omatt vara försiktiga vid bilkörning elleranvändningav maskinerom de upplever yrsel, asteni/trötthet, ellerhuvudvärkunder behandlingmed Octreotide Fresenius Kabi.

4.8 Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

De vanligaste biverkningarna som rapporterats vid behandling med oktreotid omfattar gastrointestinala rubbningar, rubbningar av nervsystemet, hepatobiliära rubbningar samt metabolism- och näringsrubbningar.

De vanligaste biverkningarna som rapporterats under kliniska prövningar med oktreotid var diarré, buksmärta, illamående, uppkördhet, huvudvärk, gallsten, hyperglykemi och förstoppning. Andra vanliga biverkningar var yrsel, lokal smärta, gallblåseslam, sköldkörteldysfunktion (t.ex. sänkt nivå av tyreoideastimulerande hormon [TSH], sänkt nivå av totalt T4 och sänkt nivå av fritt T4), lös avföring, försämrad glukostolerans, kräkning, asteni och hypoglykemi.

Tabell överbiverkningar

Följande biverkningar, listade i tabell1, har summerats från kliniska studiermed oktreotid:

Biverkningarna (Tabell1) ärindelade efter frekvens under respektive rubrik, de mestfrekventa först, enligtföljande konvention:mycketvanliga (≥1/10);vanliga (≥1/100, <1/10); mindre vanliga (≥1/1,000, <1/100); sällsynta (≥1/10,000, <1/1,000) mycketsällsynta (<1/10,000), inkluderande enstaka rapporter. Inomvarje frekvensgrupp är biverkningarna rankade efterfallande allvarlighetsgrad.

Tabell 1 – Biverkningar av läkemedlet rapporterade i kliniska studier

Magtarmkanalen
Mycket vanliga:	Diarré, buksmärta, illamående, förstoppning, uppkördhet (flatulens)
Vanliga:	Dyspepsi, kräkning, väderspänning, steatorré, lös avföring, missfärgning av avföring
Centrala och perifera nervsystemet
Mycket vanliga:	Huvudvärk
Vanliga:	Yrsel
Endokrina systemet
Vanliga:	Hypotyroidism, sköldkörteldysfunktion (t.ex. minskade nivåer av TSH, totalt T4 och fritt T4)
Lever och gallvägar
Mycket vanliga:	Kolelitiasis
Vanliga:	Kolecystit, gallblåseslam, hyperbilirubinemi
Metabolism och nutrition
Mycket vanliga:	Hyperglykemi
Vanliga:	Hypoglykemi, försämrad glukostolerans, anorexi
Mindre vanliga:	Uttorkning
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället
Mycket vanliga:	Lokal smärta vid injektionsstället
Vanliga:	Asteni
Undersökningar
Vanliga:	Förhöjda nivåer av transaminas
Hud och subkutan vävnad
Vanliga:	Klåda, utslag, alopeci
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum
Vanliga:	Dyspné
Hjärtat
Vanliga:	Bradykardi
Mindre vanliga:	Takykardi

Efter försäljning

Spontant rapporterade biverkningar anges i tabell 2 och har rapporterats frivilligt. Det är inte alltid möjligt att fastställa frekvens eller orsakssamband beträffande läkemedelsexponering.

Tabell 2 – Biverkningar som härrör från spontana rapporter

Immunsystemet	Anafylaxi, allergi/överkänslighetsreaktioner
Hud och subkutan vävnad	Urticaria
Lever och gallvägar	Akut pankreatit, akut hepatit utan kolestas, kolestatisk hepatit, kolestas, gulsot, kolestatisk gulsot
Hjärtat	Arytmier
Undersökningar	Förhöjda nivåer av alkalisk fosfatas, förhöjda nivåer av gammaglutamyltransferas

Beskrivningav utvaldabiverkningar

Magtarmkanalen

I sällsynta fallkan magtarmbiverkningarna likna akuttarmobstruktion med progressivmagutspändhet, svårepigastriesmärta, bukömhetoch muskelförsvar.

Frekvensen av gastrointestinala biverkningarbrukarminska övertiden vid kontinuerlig behandling.

Förekomstav gastrointestinala biverkningarkan minskas genomatt undvika måltiderrunt tiden förs.c. administrering, dvs. genominjektion mellan måltidereller vid sänggåendet.

Reaktioner vid injektionsstället

Smärta elleren känsla avsveda, stickningareller brännande på platsen för s.c. injektion med rodnad ochsvullnad somsällan vararmerän 15 minuter. Lokaltobehag kan reduceras genomatt låta lösningen uppnå rumstemperaturinnan injektion ellergenomatt injicera en mindre volymmed en merkoncentrerad lösning.

Metabolism och nutrition

Trots att utsöndringen av fetti avföringen kan öka finns det ingetsom tyderpå att långtidsbehandlingmed oktreotid leder tillnäringsbristpå grund avmalabsorption.

Pankreasenzymer

I mycketsällsynta fall harakutpankreatitrapporterats inom de första timmarna ellerdagarna efterbehandling med subkutan oktreotid vilkethar upphörtvid borttagande av läkemedlet. Dessutom harkolelitiasisinducerad pankreatitrapporterats hos patientermed långtidsbehandling med subkutanoktreotid.

Hjärtat

EKG-förändringar, såsomförlängd QT-tid, förändring avelaxel, tidigrepolarisation, lågamplitud, R/S-övergång, tidigR-progression och ospecifika ST-T-förändringar, harobserverats hos patienter medakromegalioch karcinoidsyndrom. Sambandetmellan dessa händelser och oktreotidacetat ärinte fastställt då många av dessa patienter harunderliggande hjärtsjukdomar (se avsnitt4.4).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9 Överdosering

Ett begränsatantal fallav överdoseringmed Octreotide Fresenius Kabi hos vuxna och barn har rapporterats. Hos vuxna låg doserna mellan 2 400-6 000 mikrogramper daggivna somkontinuerliga infusioner (100-250 mikrogramper timme)eller subkutant(1 500 mikrogramtre gångerper dag). Biverkningarsom rapporterades vararytmier,hypotension, hjärtstillestånd, hypoxii hjärnan, pankreatit, steatoshepatit, diarré, svaghet, mentalslöhet, viktnedgång, leverförstoring och laktacidos.

Hos barn lågdoserna mellan 50-3 000 mikrogramper daggivna somkontinuerliga infusioner (2,1-500mikrogramper timme)eller subkutant(50-100 mikrogram). Mild hyperglykemivarden enda biverkan som rapporterades.

Inga oväntade biverkningarhar rapporterats hos patienter med cancer somfått Octreotide Fresenius Kabi i doserpå 3 000- 30 000 mikrogramper dagi avdelade doser subkutant.

Behandlingen av överdosering är symtomatisk.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Somatostatin och analoger. ATC-kod: H01CB02.

Oktreotid är ett syntetiskt oktapeptidderivat av naturligt förekommande somatostatin med liknande farmakologiska effekter men med betydligt mer långvarig verkan. Det hämmar patologiskt ökad utsöndring av tillväxthormon (GH ) och av peptider och serotonin som produceras inom GEP endokrina systemet.

Hos djur är oktreotid en mer potent hämmare av GH, glukagon och insulinfrisättning än somatostatin, med större selektivitet för hämning av GH och glukagon.

Hos normala friska personer har oktreotid visats hämma

• frisättningen av GH som stimuleras av arginin, motion och insulininducerad hypoglykemi;

• postprandial frisättning av insulin, glukagon, gastrin och andra peptider från GEP endokrinasystemet, argininstimulerad frisättning av insulin och glukagon;

• frisättning av tyreoideastimulerande hormon (TSH) stimulerat av tyreotropinfrisättande hormon (TRH).

Till skillnad mot somatostatin hämmar oktreotid GH mer än insulin och dess administrering följs inte av reaktiv hypersekretion av hormoner (d.v.s. GH hos patienter med akromegali).

Hos akromegalipatientersänkerOctreotide Fresenius Kabi plasmanivåerna av GH och IGF-1. En minskningav GH med 50%eller merses hos upp till 90%av patienterna och en minskningav GH i plasma till <5ng/mlkan uppnås i ungefär hälften av fallen. Hos de flesta patienter minskar Octreotide Fresenius Kabi markant de kliniska symptomen av sjukdomen såsom huvudvärk, hud- och mjukvävssvullnad, svettningar, ledvärk och parestesier. Hos patienter med stora hypofysadenom kan behandling med Sandostatin leda till att tumörmassan krymper.

Hos patienter med funktionella tumörer i GEP endokrina systemet modifierar Octreotide Fresenius Kabi, på grund av dess olika endokrina effekter, ett antal kliniska fynd. Octreotide Fresenius Kabi ger klinisk förbättring och symtomatisk lindring hos patienter som fortfarande har symtom relaterade till deras tumörer trots tidigare behandling, som kan omfatta kirurgi, embolisering av arteria hepatica och olika kemoterapier, t.ex. streptozocin och 5-fluorouracil

Effekten av Octreotide Fresenius Kabi på de olika tumörtyperna är följande:

Karcinoida tumörer

Administrering av oktreotid kan resultera i en förbättring av symtomen, särskilt blodvallning och diarré. I många fall åtföljs detta av sjunkande plasmaserotonin och minskad urinutsöndring av 5-hydroxyindolättiksyra.

VIP-producerande tumörer

Det biokemiska kännetecknet för dessa tumörer är överproduktionen av vasoaktiv intestinal peptid (VIP). I de flesta fall ger administrering av oktreotid lindring av den svårartade sekretoriska diarrén som är typisk för tillståndet, med påföljande förbättring av livskvaliteten. Detta åtföljs av en förbättring i förknippade avvikelser i elektrolytnivåer, t.ex. hypokalemi, vilket gör det möjligt att sätta ut enteralt och parenteralt tillskott av vätskor och elektrolyter. För vissa patienter visar datortomografi att tumörprogressionen bromsats eller stoppats eller till och med att tumören krymper, i synnerhet vid levermetastaser. Klinisk förbättring brukar åtföljas av en minskning i VIP-nivåer i plasma till inom det normala referensintervallet.

Glukagonom

Administrering av oktreotid resulterar i de flesta fallen i påtaglig förbättring av nekrolytiskt migratoriskt erytem som är kännetecknande för detta tillstånd. Oktreotids effekt på lindrig diabetes mellitus som ofta uppstår är inte markant och resulterar i allmänhet inte i minskade krav på insulin eller orala medel mot hypoglykemi. Oktreotid inverkar förbättrande på diarré och ger följaktligen ökning i vikt hos berörda patienter. Trots att administrering av oktreotid ofta leder till en minskning i plasmaglukagonnivåer bibehålls i allmänhet inte minskningen under längre tid med administrering trots fortsatt symtomatisk förbättring.

Gastrinomas/Zollinger-Ellisonssyndrom

Behandling med protonpumpshämmare eller H2-receptorblockerande medel kontrollerar i regel

magsyrahypersekretion. Diarré däremot, som också är ett vanligt symptom, lindras inte tillräckligt av protonpumpshämmare eller H2-receptorblockerande medel. Sandostatin kan bidra till att ytterligare minska magsyrahypersekretion och förbättra symptom, inklusive diarré, eftersom det leder till suppression av förhöjda gastrinnivåer hos vissa patienter.

Insulinom

Administration av Octreotide Fresenius Kabi ger en minskning av cirkulerande immunreaktivt insulin. Hos patienter med operabla tumörer kan Octreotide Fresenius Kabi preoperativt hjälpa till att återställa och upprätthålla normoglykemi. Hos patienter med inoperabla benigna eller maligna tumörer kan en glykemiska kontrollen förbättras även utan samtidig bibehållen reduktion av cirkulerande insulinnivåer.

Komplikationer efter pankreaskirurgi

För patienter som ska genomgå pankreaskirurgi minskar pre-och postoperativ administrering av Octreotide Fresenius Kabi förekomsten av typiska postoperativa komplikationer (t.ex. pankreasfistlar, abscesser och efterföljande sepsis, postoperativ akut pankreatit).

Blödande gastroesofagalavaricer

Hos patientermed blödande gastroesofagusvaricerorsakade avlevercirros gerOctreotide Fresenius Kabi ikombination med annan specifik behandling(t.ex. skleroterapi)bättre kontrollav blödningoch skydd motåterblödning, minskatbehov avtransfusion och förbättrad 5-dagars överlevnad. Octreotide Fresenius Kabis verkningsmekanismär intehelt klarlagd, men Octreotide Fresenius Kabi antas reducera splanchnicusblodflödetgenomhämningav vasoaktivahormoner(t.ex. VIP och glukagon).

BehandlingavTSH-producerandehypofysadenom

Behandlingseffekterna avOctreotide Fresenius Kabi observerades prospektivthos 21 patienteroch poolades med serier av37 publicerade fall. Av42 patienter med utvärderbara biokemiska data hade 81% avpatienterna (n=34)tillfredsställande resultat(minst50% reduktion av TSHoch väsentlig minskningavsköldkörtelhormon),medan 67%(n=28) hade normaliseringav TSHoch sköldkörtelhormon. Hos dessa patienterbibehölls svaretunder hela behandlingsperioden (upp till 61 månader, medel15,7 månader).

Beträffande kliniska symptomrapporterades en klarförbättring hos 19 av 32 patientermed kliniskhypertyreos. En minskningav tumörvolymen med merän 20% observerades i 11 fall(41%) med en

minskningöver50% i4 fall (15%). Den första minskningen rapporterades efter 14 dagars behandling.

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Oktreotid absorberas snabbt och fullständigt efter s.c. injektion. Högsta plasmakoncentrationen uppnås inom 30 minuter.

Distribution

Distributionsvolymen är 0,27 l/kg och total kroppseliminering är 160 ml/min. Plasmaproteinbindningen uppgår till 65 %. Mängden oktreotid som binds till blodceller är försumlig.

Eliminering

Elimineringshalveringstiden efter s.c. administrering är 100 minuter. Efter i.v. injektion är eliminering tvåfasig med halveringstider på 10 respektive 90 minuter. Detmesta avpeptiden elimineras via feces medan ca 32 % utsöndras oförändrat i urinen.

Särskildapatientgrupper

Nedsatt njurfunktion påverkade inte den totala exponeringen (AUC)av oktreotid administreratsom

subkutan injektion.

Elimineringskapaciteten kan minska hos patienter med levercirros men inte hos patienter med fettlever.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Studier avseende toxicitet vid akutoch upprepad administrering, mutagenicitet, karcinogeniitet och

reproduktionstoxikologiska studier hos djurvisade inte några särskilda riskerför människa.

Reproduktionsstudier hos djur gavinga bevis för teratogena effekter, effekterpå embryo/fetal utveckling ellerandra reproduktionseffekterpå grund avoktreotid vid doser upp till1 mg/kg/dag. Viss fördröjning avden fysiologiska tillväxten noterades hos avkomman hos råttor vilken varövergående och kan kopplas till GH-hämningtill följd avöverdriven farmakodynamiskaktivitet(se avsnitt4.6).

Inga specifika studier harutförts på juvenila råttor. Ide pre-och postnatala utvecklingsstudiernaobserverades minskad tillväxtoch mognad iF1-avkomman tillhonor däroktreotid gavs under helagraviditeten och amningsperioden. Fördröjd nedstigning avtestiklarna observerades hos hanar iF1avkommor, men fertiliteten hos de påverkade F1 ungarna förblev normal. Således varovan nämndaobservationerövergående och anses vara en följd avGH-hämning.

Karcinogenicitet/kronisktoxicitet

Hos råttorsom fåttoktreotidacetat idagliga doserupp till 1,25 mg/kgkroppsviktobserverades fibrosarkom,främsthos ett antalhandjur, vid detsubkutana injektionsstället efter52, 104 och 113/116 veckor. Lokalatumörerförekomäven hos kontrollråttor, men utvecklingen avdessa tumörertillskrevs ärrbildning producerad avihållande irriterande effektervid injektionsstället somförstärkts avsurt bindemedel,mjölksyra/mannitol. Denna ospecifika vävnadsreaktion visade sig vara särskild förråttor. Neoplastiskaskadorobserverades varken hos möss som fåttdagliga subkutana injektioner avoktreotid i doserupp till 2mg/kgunder 98 veckoreller hos hundarsom behandlats med dagliga subkutana doser avläkemedletunder 52 veckor.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

(S)-mjölksyra

Natriumvätekarbonat (för pH-justering)

Mannitol

Vatten för injektionsvätskor

6.2 Inkompatibiliteter

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt 6.6.

Oktreotidacetat är inte stabilt i TPN-lösningar (Total Parenteral Nutrition).

6.3 Hållbarhet

Oöppnad injektionsflaska:

50 mikrogram/ml: 2 år

100 mikrogram/ml: 2 år

500 mikrogram/ml: 2 år

Produkten bör användas omedelbart efter att injektionsflaskan öppnats.

Utspädd lösning:

kemisk och fysikalisk stabilitet av den utspädda lösningen har påvisats i 24 timmar i rumstemperatur. Ur en mikrobiologisk synvinkel bör produkten användas omedelbart efter utspädning. Om den inte används omedelbart är förvaringstid och förvaringsförhållanden före användning användarens ansvar.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Förvara injektionsflaskan i kylskåp (2-8 °C).

Förvara injektionsflaskan i ytterkartongen för att skyddas mot ljus.

För daglig användning kan oöppnade injektionsflaskor förvaras i rumstemperatur upp till två veckor.

För förvaring efter utspädning av läkemedlet, se avsnitt 6.3.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

2 ml injektionsflaska i färglöst typ I-glas försluten med propp i klorobutyl överdragen med fluorokarbonfilm och ”flip off”-lock i aluminium innehållande 1 ml injektionsvätska, lösning.

Förpackningsstorlekar:

1 injektionsflaska

5 injektionsflaskor

30 injektionsflaskor.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Injektionsflaskorna ska öppnas omedelbart före användning. Eventuell oanvänd lösning ska kasseras.

Före administrering ska lösningen inspekteras med avseende på missfärgning eller partiklar.

För att undvika obehag vid injektionsstället rekommenderas att låta lösningen uppnå rumstemperatur före injektion. Undvik upprepade injektioner med korta intervall på samma ställe.

Subkutan administrering:

Vid subkutan användning ska Octreotide Fresenius Kabi inte spädas.

Intravenös administrering

Vid intravenös infusion ska innehållet i en 0,5 mg ampull normalt lösas i 60 ml koksaltlösning, den utspädda lösningen ska sedan infunderas genom en infusionspump.

Eftersom Octreotide Fresenius Kabi kan påverka glukoshomeostas rekommenderas inte utspädning med glukoslösning.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Fresenius Kabi AB

751 74 Uppsala

8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

50 mikrogram/ml: 47559

100 mikrogram/ml: 47560

500 mikrogram/ml: 47561

9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2013-03-14

10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2016-10-19