Document: Oxybutynin Accord tablet SmPC change

• Oxybutynin Accord tablet SmPC
• Oxybutynin Accord tablet ENG SmPC

---

PRODUKTRESUMÉ

1 LÄKEMEDLETS NAMN

Oxybutynin Accord 2,5 mg tabletter

Oxybutynin Accord 5 mg tabletter

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

En 2,5 mg tablett innehåller 2,5mg oxybutyninhydroklorid.

Hjälpämnen med känd effekt: laktosmonohydrat 53,25 mg per tablett

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

En 5 mg tablett innehåller 5 mg oxybutyninhydroklorid.

Hjälpämnen med känd effekt: laktosmonohydrat 106,50 mg per tablett

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3 LÄKEMEDELSFORM

Tablett

2,5 mg:

Vit till benvit, luktfri, 5 mm rund, bikonvex tablett och märkt ”BS” på den ena sidan.

5 mg:

Vit till benvit, luktfri, 7,9 mm rund, bikonvex tablett och märkt ”B” och ”R” på vardera sida av brytskåran och omärkt på den andra sidan.

5 mg tabletten kan delas i två lika stora delar.

4 KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Vuxna

Behandling av frekventa och kraftiga urinträngningar eller trängningsinkontinens som kan inträffa vid överaktiv blåsa orsakad av neurogena blåsrubbningar (överaktiv detrusor) eller idiopatisk överaktiv blåsa.

Pediatrisk population

Oxybutyninhydroklorid är indicerat för barn över 5 år för:
- Urininkontinens, frekventa och kraftiga urinträngningar vid tillstånd med överaktiv blåsa orsakade av idiopatisk överaktiv blåsa eller neurogena blåsrubbningar (detrusoröveraktivitet).

4.2 Dosering och administreringssätt

Dosering och administrering

Vuxna: Doseringen bör bestämmas individuellt, med en initialdos på 2,5 mg tre gånger dagligen. Därefter bör lägsta effektiva dos väljas Den dagliga dosen kan variera mellan 10 och 15 mg per dygn (maximaldosen är 20 mg per dygn) fördelad på 2–3 (max. 4) doser.

Äldre: Halveringstiden är längre hos äldre personer. Därför bör en dos på 2,5 mg två gånger dagligen, särskilt om patienten är bräcklig, vara tillräcklig. Denna dos kan titreras uppåt till 5 mg två gånger dagligen för att erhålla ett kliniskt svar under förutsättningen att biverkningarna tolereras väl.

Barn (under 5 år): Säkerhet och effekt för oxybutyninhydroklorid för patienter under 5 år har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.

Barn (över 5 år): Doseringen bör bestämmas individuellt, med en initialdos på 2,5 mg två gånger dagligen. Därefter bör lägsta effektiva dos väljas Den maximala doseringen, vilken relateras till kroppsvikten (0,3–0,4 mg/kg/dygn), är angiven i följande tabell:

Ålder	Dosering
5-9 år	2,5 mg tre gånger dagligen
9-12 år	5 mg två gånger dagligen
Över 12 år.	5 mg tre gånger dagligen

Tabletterna kan intas på fastande mage.

Tabletten ska sväljas hel, med lämplig mängd vatten.

4.3 KONTRAINDIKATIONER

- Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

- Myasthenia gravis.

- Trångvinkelglaukom eller grund bakre ögonkammare.

- Funktionell eller organisk gastrointestinal obstruktion, paralytisk ileus eller

intestinal atoni.

- Patienter med ileostomi, kolostomi, toxisk megakolon, svår ulcerös kolit.

- Patienter med urinvägsobstruktion där urinretention kan inträffa.

Oxybutyninhydroklorid ska användas med försiktighet av äldre sköra patienter och barn, vilka kan vara mera känsliga för läkemedlets effekter, av patienter med autonom neuropati (t ex vid Parkinsons sjukdom), nedsatt lever- eller njurfunktion och svår gastrointestinal motilitet (se även avsnitt 4.3).

Gastrointestinala sjukdomar: Antikolinerga läkemedel kan minska den gastroinsterinala motiliteten och ska användas med försiktighet hos patienter med gastrointestinala obstruktiva sjukdomar, intestinal atoni och ulcerös kolit.

Antikolinergika ska användas med försiktighet hos äldre patienter på grund av risken för kognitivnedsättning. På grund av oxybutyninhydroklorids antikolinerga effekt kan allvarliga atropinsymtom inträffa under oxybutyninbehandling, särskilt hos barn. Svårigheten av dessa symptom kan kräva dosjustering eller behandlingsstopp.

Takykardi (och därmed hypertyreoidism, kongestiv hjärtinsufficiens, hjärtarytmier, koronar hjärtsjukdom, hypertension), kognitiva störningar och prostatahypertrofi kan förvärras av oxybutyninhydroklorid.

Antikolinerga CNS- effekter (såsom hallucinationer, agitation, förvirring, sömnstörningar) har rapporterats. Övervakning rekommenderas särskilt under de första månaderna av behandlingen eller vid ökning av dosen. Om antikolinerga CNS-effekter utvecklas kan avbrytning av behandlingen eller minskning av dosen övervägas.

Eftersom oxybutynin kan orsaka trångvinkelglaukombör patienterna uppmanas att omedelbart kontakta läkare om de erfar plötslig förlust av synskärpa eller ögonsmärta.

Då oxybutyninhydroklorid används vid hög temperatur, kan det förorsaka värmeutmattning på grund av minskad svettutsöndring.

Vid urinvägsinfektion under oxybutyninhydrokloridbehandling ska lämplig antibakteriell behandling sättas in.

Oxybutyninhydroklorid anses inte vara säker att använda hos patienter med porfyr eftersom det har visats vara porfyrogen hos djur och in vitro-system.

Långvarig användning kan leda till ökad förekomst av karies, parodontiteller oralcandidainfektion som en följd av minskad eller hämmad salivutsöndring. Regelbundna tandläkarkontroller rekommenderas därför vid långtidsbehandling.

Särskild försiktighet ska vidtas hos patienter med hernia hiati/gastroesofagal reflux och/eller vilka samtidigt tar läkemedel (t.ex. bisfosfonater) som kan orsaka eller förvärra esofagit,eftersom antikolinerga läkemedel kan förvärra detta tillstånd.

Pediatrisk population

Oxybutyninhydroklorid rekommenderas inte till barn eller ungdomar under 5 år beroende på brist på data avseende säkerhet och effekt. Det finns begränsat med data som stödjer behandling med Oxybutyninhydroklorid av barn med monosymtomatisk nattlig enures (ej relaterad till detrusoröveraktivitet).

Hos barn över 5 år ska oxybutyninhydroklorid användas med försiktighet eftersom de kan vara mer känsliga för produktens effekter, särskilt biverkningar i centrala nervsystemet och psykiska biverkningar.

Patienter med sällsynta ärftliga problem med galaktos intolerans, Lapp laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption, bör inte använda detta läkemedel.

Försiktighet bör iakttas om andra antikolinerga läkemedel används tillsammans med oxybutyninhydroklorid, eftersom den antikolinerga effekten kan förstärkas. Samtidig behandling kan också leda till förvirring hos äldre.

Den antikolinerga effekten av oxybutynin ökar vid samtidig användning av andra antikolinergika eller läkemedel med antikolinerg aktivitet, exempelvis amantadin och andra antikolinerga läkemedel mot Parkinsons sjukdom(t.ex. biperidon, levodopa), antihistaminer, antipsykotika (t.ex. fentiaziner, butyrofenoner, klozapin), kinin, digitalis, tricykliska antidepressiva läkemedel, atropin och liknande substanser såsom spasmolytikaoch dipyridamol.

Genom minskad gastrointestinal motilitet kan oxybutynin påverka absorptionen av andra läkemedel.Oxybutynin kan också motverka den gastrointestinala effekten av metoklopramid och domperidon.

Oxybutynin metaboliseras via isoenzymet CYP3A4, i cytokrom P450-systemet. Samtidig behandling med CYP3A4 inhibitorer kan hämma metabolismen av oxybutynin och öka oxybutyninexponeringen. Detta bör man ta hänsyn till när antimykotika (azolderivater, t ex ketokonazol) eller makrolidantibiotika(t ex erytromycin) används samtidigt med oxybutynin.

Oxybutynin kan motverka prokinetiska behandlingar.

Förmågan för sublinguala nitrater att smälta under tungan kan försämraspå grund av muntorrhet. Patienter som tar sublinguala nitrater ska därför informeras om att de bör fukta munnen med tungan eller med lite vatten innan de tar en sublingual tablett.

Samtidig användning av oxybutynin och itrakonazol ledde till enfördubbling av oxybutyninhydrokloridnivåerna i plasma, men endast till en 10 % ökning av den aktiva metaboliten. Detta förefaller vara av mindre klinisk betydelse.

Samtidig behandling med kolinesterashämmare kan leda till minskad effekt av kolinesterashämmaren.

Patienter bör informeras om att alkohol kan öka dåsighet orsakad av antikolinerga

medel såsom oxybutynin (se avsnitt 4.7).

4.6 Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Adekvata data från behandling av gravida kvinnor med oxybutynin saknas. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3).Djurstudier är otillräckliga avseende effekt på graviditet, embryonal/fetal utveckling, födsel eller postnatal utveckling (se avsnitt 5.3). Risken för människa är okänd.

Oxybutynin bör inte användas under graviditet om inte helt nödvändigt.

Amning

Små mängder oxybutynin passerar över i modersmjölken när oxybutynin används under amning. Amning bör undvikas vid behandling med oxybutynin.

Fertilitet

Det finns inga data om effekterna på human fertilitet. Djurstudier har visat försämrad fertilitet hos hondjur (se avsnitt 5.3).

Oxybutynin kan orsaka dåsighet och dimsyn.

Patienter bör uppmärksammas på att skärpt uppmärksamhet krävs t.ex. vid bilkörning, användning av maskiner eller riskfyllt arbete.

4.8 Biverkningar

I kliniska studier inkluderande fler än 3000 patienter som exponerades för oxybutyninhydroklorid, orsakades biverkningarna huvudsakligen av de antikolinerga effekterna hos oxybutyninhydroklorid.Muntorrhet var den vanligast rapporterade biverkningen.

Biverkningsfrekvenserna baseras på säkerhetsdata från kliniska studier med oxybutyninhydroklorid 2,5 mg och 5 mg samt på erfarenheter som erhållits efter att läkemedlet har börjat marknadsföras.

Reaktionerna har rangordnats under rubrikerna för organsystemen och efter frekvens enligt följande, där så varit möjligt:mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, ≤1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1000), mycket sällsynta (≤1/10,000) eller ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Nedanstående biverkningar (märkta med en asterisk*), som inte har observerats i kliniska studier utan rapporterats efter att läkemedlet har börjat marknadsföras, har rangordnats underfrekvensen ”Sällsynta/ingen känd frekvens”.

Organsystem	Mycket vanliga	Vanliga	Mindre vanliga	Sällsynta	Ingen känd frekvens
Infektioner och infestationer					urinvägs-infektion
Immunsystemet					överkänslighet
Metabolism och nutrition
Psykiska störningar		förvirring		rastlöshet, desorientering, koncentrations-svårigheter	excitation/ agitation, ångest*, hallucinationer, mardrömmar*, paranoia, kognitiva störningar hos äldre, symtom på depression, beroende (hos patienter med anamnes på läkemedels- eller drogmissbruk)
Centrala och perifera nervsystemet	yrsel, huvudvärk, somnolens/ trötthet		dåsighet		konvulsioner*, kognitiva störningar*
Ögon	minskat tårflöde/torra ögon		överkänslighet mot ljus	mydriasis	trångvinkel-glaukom*, mydriasis, högt intraokulärt tryck, dimsyn
Hjärtat					takykardi, hjärtarytmier
Blodkärl	ansiktsrodnad (kan vara mer märkbart hos barn)
Magtarm-kanalen	förstoppning, illamående, muntorrhet	dyspepsi, diarré, kräkningar	abdominalt obehag/smärta, anorexi, minskad aptit, dysfagi		gastroesofageal refluxsjukdom, pseudoobstruktion hos riskpatienter (äldre eller patienter med förstoppning och som behandlas med andra läkemedel som minskar tarmmotilitet)
Hud och subkutan vävnad	torr hud/ minskad svettning			fototoxicitet	urtikaria, angiödem, allergiska reaktioner t.ex. hudutslag, hypidros
Njurar och urinvägar	urinretention
Reproduktions-organ och bröstkörtel				erektil dysfunktion
Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället
Skador och förgiftningar och behandlings-komplikationer					Värmeslag

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9 ÖVERDOSERING

Symtomen vid överdosering kännetecknas av en intensifiering av de vanligasteeffekterna vid rubbningar i CNS (från rastlöshet och excitation till psykotiskt beteende), cirkulationsrubbningar (rodnad, blodtrycksfall, cirkulationssvikt, osv.), andningsinsufficiens, paralys och koma.

Följande åtgärder vidtas:

1) Omedelbar magsköljning.

2) Fysostigmin som långsam intravenös injektion.

Vuxna:0,5 till 2,0 mg fysostigmin långsamt intravenöst. Vid behov kan dosen upprepas efter 5 minuter upp till totalt 5 mg.

Barn:30 mikrogram fysostigmin långsamt intravenöst. Vid behov kan dosen upprepas efter 5 minuter upp till totalt 2 mg.

Feber ska behandlas symptomatiskt genom tvättning med ljummen svamp eller ispaket.

Viduttalad rastlöshet eller excitation kan 10 mg diazepam injiceras intravenöst. Takykardi kan behandlas med intravenös propranolol och urinretention med urinblåsekateter.

Om den curareliknande effekten progredierar till förlamning av andningsmusklerna, krävs mekanisk ventilation.

Farmakoterapeutisk grupp:Övriga urologiska medel – Urologiska spasmolytika

ATC-kod: G04 BD04.

Oxybutynin har direkt spasmolytisk effekt på den glatta muskulaturen i urinblåsan samt den antikolinerga effekten i blockeringen av muskarineffekten av acetylkolin på den glatta muskulaturen.

Dessa egenskaper orsakar avslappning av urinblåsans detrusor-muskel. Hos patienter med en instabil blåsa ökar oxybutynin urinblåsans kapacitet och minskar frekvensen av ohämmad kontraktion av detrusor-muskeln.

Absorption

Oxybutynin absorberas snabbt från mag-tarmkanalen efter en oral dos med en maximal koncentration i plasma uppnådd inom 1 timma. Första-passage effekten är hög och därför når mindre än10 % av dosen blodcirkulationen oförändrad.

Distribution

Oxybutynin distribueras i kroppsvävnaderna efter systemisk absorption. Distributionsvolymen uppskattades till 193 l efter intravenös administrering av 5 mg oxybutyninhydroklorid.

Metabolism

Oxybutynin metaboliseras vidsträckt huvudsakligen via cytokrom P450-systemet i levern, särskilt CYP3A4, som finns i levern och i magslemhinnan. Metaboliterna omfattar fenylcyklohexylglykolsyra, som är farmakologiskt inaktiv, och N-desetyloxybutynin, som är farmakologiskt aktiv.

Eliminering

Oxybutynin metaboliseras i stor utsträckning av levern (se ovan) och mindre än 0,1 % av den administrerade dosen utsöndras oförändrad i urinen. Mindre än 0,1 % av den administrerade dosen utsöndras dessutom som metaboliten N-desetyloxybutynin.

Äldre

Biotillgängligheten är högre hos äldre patienter; AUC är 2-4-faldigt högre efter upprepad administrering och halveringstiden 3–5 gånger längre (se avsnitt 4.2).

Prekliniska data visade inte några särskilda risker för människa baserat på studier avseende akut toxicitet, upprepad dostoxicitet, gentoxicitet, karcinogenicitet samt lokaltoxicitet . Vid en subkutant administrerad oxybutyninkoncentration på 0,4 mg/kg/dag, ökar förekomsten av organanomalier signifikant, men observeras bara vid tecken på toxicitet hos modern. Eftersom tillräcklig kunskap om sambandet mellan toxicitet hos modern och effekter på fosterutvecklingen saknas, kan relevansen för säkerheten för människa inte fastställas. I en subkutan fertilitetsstudie på råttor, rapporterades inga effekter hos hanarna, medan en nedsatt fertilitet observerades hos honorna. Vid enplasmakoncentration på 5 mg/kg sågs dock inga negativa effekter.

Pulvriserad cellulosa,

laktosmonohydrat,

talk,

magnesiumstearat (E572).

6.2 Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3 Hållbarhet

2 år

Förvaras vid högst 30 °C Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt

6.5 Förpackningstyp och innehåll

Oxybutynin tabletter 2,5 mg och 5 mg: PVC/PVdC-aluminium blisterförpackning/ genomskinlig PVC– aluminium blisterförpackning. Blisterförpackningarna förpackas sedan i en kartong med bipacksedel i storlekar om 6, 20, 21, 28, 30, 50, 56, 60, 84 och 100 tabletter per förpackning.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

Accord Healthcare Limited

Sage House, 319 Pinner Road, North Harrow, HA1 4HF, Middlesex,

Storbritannien

MTnr (2,5 mg): 45288

MT nr (5 mg): 45289

2012-08-02

2016-02-08