Paracetamol Orifarm
PRODUKTRESUMÉ
1. LÄKEMEDLETS NAMN
Paracetamol Orifarm 500 mg tabletter
2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
1 tablett innehåller 500 mg paracetamol.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3. LÄKEMEDELSFORM
Tablett
Vita, ovala tabletter med brytskåra.
Tabletten kan delas i två lika stora doser.
4. KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
Huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylningssjukdomar, menstruationssmärtor, muskel- och ledvärk, som analgetikum vid reumatiska smärtor, hyperpyrexi.
4.2 Dosering och administreringssätt
Vuxna
1000 mg 3-4 gånger per dygn. Den maximala dagliga dosen är 4 g. I vissa fall är 500 mg 3-4 gånger per dygn tillräckligt.
Pediatrisk population
10-15 mg/kg 3-4 gånger per dygn, se tabell nedan.
|
Kroppsvikt |
ålder |
Dos |
|
15-25 kg |
3-7 år |
250 mg paracetamol 3-4 gånger per dygn. |
|
25-40 kg |
7-12 år |
250-500 mg paracetamol 3-4 gånger per dygn. |
|
> 40 kg |
> 12 år |
500-1000 mg paracetamol 3-4 gånger per dygn. |
Speciella patientgrupper
Äldre
Ingen dosreduktion behövs för äldre.
Nedsatt lever- eller njurfunktion
Hos patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion eller Gilberts syndrom måste dosen reduceras eller dosintervallet förlängas.
Hos patienter med nedsatt njurfunktionskall dosen reduceras:
-
Glomerulär filtration
Dos
10-50 ml/min
500 mg var 6:e timme
< 10 ml/min
500 mg var 8:e timme
Barn och ungdomar med låg kroppsvikt
Paracetamol Orifarm rekommenderas inte för barn under 3 år eller med en kroppsvikt under 15 kg. Det finns andra mer lämpliga styrkor och/eller läkemedelsformer tillgängliga för barn med låg kroppsvikt eller för barn som inte kan svälja en tablett.
Administreringssätt
För oral användning.
4.3 Kontraindikationer
-
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
-
Svår leverinsufficiens
4.4 Varningar och försiktighet
Överskrid inte rekommenderad dos.
Om hög feber eller sekundär infektion inträffar eller om symtomen kvarstår efter 3 dagar, skall läkare kontaktas.
Generellt skall läkemedel som innehåller paracetamol enbart tas under ett par dagar utan läkares eller tandläkares rekommendation och inte i höga doser.
Patienter skall informeras om att inte ta andra läkemedel som innehåller paracetamol samtidigt som de tar detta läkemedel.
Paracetamol skall användas med försiktighet vid dehydrering och kronisk malnutrition.
Försiktighet bör iakttas vid administrering av paracetamol till patienter med svår njur- eller svår leverfunktionsnedsättning eller svår hemolytisk anaemi. Risken för överdosering är större hos användare med icke-cirrotisk alkoholrelaterad leversjukdom. Hos patienter med alkoholmissbruk skall dosen reduceras. Dygnsdosen skall inte överskrida 2 gram i detta fall.
Försiktighet bör iakttas när paracetamol används i kombination med inducerare av CYP3A4 eller vid användning av substanser som inducerar leverenzymer (t ex. rifampicin, cimetidin, anti-epileptika (glutethimide, fenobarbital, karbamazepin)).
Efter felaktig användning av analgetika i hög dos under lång tid kan huvudvärk inträffa. Denna huvudvärk skall inte behandlas med högre doser av läkemedlet.
Vanemässig användning av analgetika, speciellt i kombination med flera analgetiska substanser, kan leda till permanent njurskada med risk för njursvikt (analgetisk nefropati).
Långvarig och frekvent användning avrådes. Användning av flera dygnsdoser vid samma tillfälle kan ge allvarliga skador på levern, vilket inte resulterar i medvetslöshet. Läkarvård skall sökas omedelbart. Långvarig användning, förutom under läkares överseende, kan vara skadligt. Hos barn som behandlas med 60 mg paracetamol/kg/dygn, är inte kombinationsbehandling med annan antipyretika motiverad utom vid otillräcklig effekt.
Abrupt utsättande efter felaktig användning av analgetika i hög dos under lång tid kan leda till huvudvärk, trötthet, muskelvärk, nervositet och autonoma symtom. Dessa abstinensbesvär försvinner inom några dagar. Under denna tid skall användning av analgetika undvikas och användningen inte påbörjas igen utom på läkares inrådan.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Den anti-koagulanta effekten av warfarin och andra kumarinpreparat kan öka vid långvarig daglig användning av paracetamol med ökad risk för blödning. Interaktionen är dos-beroende men kan ses redan vid dygnsdoser på 1,5-2 g. Tillfällig användning har ingen signifikant effekt.
Enzyminducerande läkemedel, såsom vissa antiepileptika (fenytoin, fenobarbital, karbamazepin) har i farmakokinetiska studier visats ge minskning till ca 60 % av plasma-AUC av paracetamol. Även andra substanser med enzyminducerande egenskaper, t ex rifampicin och johannesört (hypericum) misstänks ge sänkta koncentrationer av paracetamol. Dessutom torde risken vara större för leverskada vid behandling med maximal rekommenderad dos av paracetamol hos patienter som står på enzyminducerande läkemedel.
Probenecid i det närmaste halverar clearence av paracetamol genom att hämma dess konjugering med glukuronsyra. Detta torde innebära att dosen av paracetamol kan halveras vid samtidig behandling med probenecid.
Samtidig användning av paracetamol och AZT (zidovudin) ökar tendensen för neutropeni.
Läkemedlet skall därför ges samtidigt som AZT enbart efter läkares ordination.
Samtidigt intag av läkemedel som ökar magtömningshastigheten, t ex metoklopramid, påskyndar absorption och den insättande effekten av paracetamol.
Samtidigt intag av läkemedel som sänker magtömningshastigheten, kan fördröja absorption och den insättande effekten av paracetamol.
Absorptionshastigheten av paracetamol kan höjas av metoklopramid eller domperidon men substanserna kan ges i kombination. Absorptionen av paracetamol reduceras av kolestyramin. Kolestyramin bör inte ges inom en timme om maximal analgetisk effekt skall uppnås.
Paracetamol kan påverka kloramfenikols farmakokinetik. Därför rekommenderas analys av kloramfenikol i plasma vid kombinationsbehandling.
Alkoholmissbruk ökar risken för paracetamol toxicitet.
Effekter på laboratorietest
Användning av paracetamol kan påverka test för urinsyra där fosfovolframsyra och blodglukostest där glukos-oxidas-peroxidas används.
4.6 Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet
Epidemiologiska data från användning av orala terapeutiska doser av paracetamol indikerar inga ogynnsamma effekter på graviditeten eller på fostret/det nyfödda barnet. Prospektiva data från graviditeter där läkemedlet överdoserats visar ingen ökad risk för missbildningar. Reproduktiva studier med peroral användning av läkemedlet visade inga missbildningar eller toxiska effekter på fostret. Därför kan paracetamol, vid normal användning, användas under graviditet efter att en nytta-riskbedömning har gjorts.
Under graviditet ska paracetamol inte tas under långa perioder, vid höga doser eller i kombination med andra läkemedel, eftersom säkerhetsdata saknas i dessa fall.
Amning
Efter oral användning utsöndras paracetamol i bröstmjölk, i små kvantiteter. Inga ogynnsamma effekter på ammande barn har påvisats. Terapeutiska doser av läkemedlet kan användas vid amning.
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Paracetamol Orifarm har ingen effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Inga studier på effekten på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har utförts.
4.8 Biverkningar
Inom varje frekvensgrupp presenteras biverkningarna efter fallande allvarlighetsgrad.
|
Blodet och lymfsystemet Sällsynta (≥1/10 000, <1/1000) |
anemi, NON-hemolys och benmärgsdepression, trombocytopeni |
|
Blodkärl Sällsynta (≥1/10 000, <1/1000) |
ödem |
|
Magtarmkanalen: Sällsynta (≥1/10 000, <1/1000) |
exokrina pankreassjukdomar, akut och kronisk pankreatit, blödning, magsmärtor, diarré, illemående, kräkningar |
|
Immunsystemet Mycket sällsynt (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) |
Allergisk reaktion, anafylaktisk reaktion, allvarliga hudreaktioner (t ex Stevens-Johnson syndrom) |
|
Lever och gallvägar Sällsynta (≥1/10 000, <1/1000) |
Ökade levertransaminaser, gulsot, leverskada som kan leda till leversvikt. |
|
Hud och subkutan vävnad Sällsynta (≥1/10 000, <1/1000) |
pruritus, utslag, svettningar, purpura, angioödem, urtikaria |
|
Njurar och urinvägar Sällsynta (≥1/10 000, <1/1000) |
nefropatier och tubulära sjukdomar |
Paracetamol har använts i stor utsträckning och rapporter om biverkningar är sällsynta och normalt associerade med överdos. Nefrotoxiska effekter är mindre vanliga och har inte rapporterats i association med terapeutiska doser, utom efter långvarig användning.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala eller webbplats: www.lakemedelsverket.se.
4.9 Överdosering
Det finns en risk för förgiftning, särskilt hos äldre, hos barn, hos patienter med leversjukdom, vid kronisk alkoholism och hos patienter med kronisk undernäring. Överdosering kan vara fatal i dessa fall.
Leverskada är möjligt hos vuxna som tagit 10 g paracetamol eller mer. Intag av 5 g paracetamol eller mer kan leda till leverskada hos patienter med riskfaktorer (se nedan).
Det anses att överskott av den giftiga metaboliten (som normalt detoxifieras av glutation vid intag av normal dos) binds irreversibelt till lever vävnad.
Riskfaktorer:
Om patienten:
a. långtidsbehandlas med karbamazepin, fenobarbiton, fenytoin, primidon, rifampicin, johannesört eller andra läkemedel som inducerar leverenzym
eller
b. Regelmässigt konsumerar alkohol i stora mängder
eller
c. sannolikt har utarmade förråd av glutation i levern (t. ex. ätstörningar, cystisk fibros, HIV infektion, svält, kakexi).
Symptom
Symptom på överdosering av paracetamol, under de första 24 timmarna, är blekhet, illamående, kräkningar, anorexi och buksmärtor.
Leverskada kan visa sig 12 till 48 timmar efter intag. Avvikelser i glukosmetabolism och metabol acidos kan förekomma. Vid svåra fall av förgiftning kan leversvikt utvecklas till encefalopati, blödning, hypoglykemi, cerebral ödem och död. Akut njursvikt med akut tubulär nekros (med tydliga tecken på smärta i ländryggen, hematuri och proteinuri) kan utvecklas i frånvaro av allvarlig leverskada. Hjärtarrytmier och pankreatit har rapporterats.
Hantering
Omedelbar behandling är nödvändig vid överdosering av paracetamol. Även utan tidiga signifikanta symtom, patienter skall remitteras till sjukhus omgående för omedelbar läkarvård.
Symtom kan vara begränsade till illamående eller kräkningar och speglar inte nödvändigtvis graden av överdosering eller risken för organskador. Vård bör ske i enlighet med etablerade behandlingsriktlinjer.
Behandling med aktivt kol bör övervägas om överdosen har tagits inom 1 timme. Plasmakoncentrationer av paracetamol skall mätas efter 4 timmar eller senare efter överdoseringstillfället (mätningar innan denna tidpunkt är opålitliga). Behandling med N-acetylcystein kan användas upp till 24 timmar efter intag av paracetamol, även om den maximala skyddande effekten sker vid intag inom 8 timmar efter intag. Effektiviteten av antidoten minskar kraftigt efter denna tidsrymd. Vid behov ska patienten ges N-acetylcystein intravenöst, i linje med etablerad dosering. Om kräkning inte är ett problem kan metionin givet oralt vara ett lämpligt alternativ om patienten befinner sig långt ifrån ett sjukhus. Behandling av patienter med allvarlig leverfunktionsnedsättning som överdoserat mer är 24 timmar tidigare skall ske i samråd med Giftinformationscentralen eller sjukhusavdelning specialiserad på leversjukdomar. Dialysis kan reducera plasmakoncentrationer av paracetamol.
5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Analgetikum, antipyretikum
ATC-kod: N02BE01
Paracetamol är ett anilid-derivat med motsvarande analgetiska och antipyretiska egenskaper som acetylsalicylsyra, men har inga användbara anti-inflammatoriska egenskaper. Paracetamol ger dock ej upphov till gastrointestinal irritation och tolereras även väl av patienter med ulcus. Paracetamol påverkar ej trombocytaggregation eller blödningstid. Paracetamol tolereras i allmänhet väl av patienter med överkänslighet mot acetylsalicylsyra.
Den antipyretiska effekten erhålles genom påverkan av värmereglerande centra i CNS varigenom värmeavgivningen ökas.
Paracetamols analgetiska effekt fås genom hämning av prostaglandinsyntes. Prostaglandiner verkar göra smärtreceptorer mer känsliga för mekanisk stimulering eller för andra kemiska mediatorer. Paracetamol sänker kroppstemperaturen hos patienter med feber men sänker sällan normal kroppstemperatur. Detta sker genom hämning av syntes och frisättning av prostaglandiner. Läkemedlet verkar på hypothalamus genom att ge antipyres, värmeavledning ökar som en följd av vasodilation och ökat perifiert blodflöde.
Latenstiden för den analgetiskaeffekten är ca ½ timme, maximal effekt uppnås inom 1-2 timmar och durationen är 4-5 timmar. Den antipyretiska effektens förlopp är något långsammare: Således är latenstiden ca ½-1 timme, maximal febernedsättning noteras efter 2-3 timmar och effektdurationen är ca 8 timmar.
5.2 Farmakokinetiska egenskaper
Paracetamol absoberas snabbt och nästan fullständigt från matsmältningskanalen. Maximal plasmakoncentration av paracetamol efter 30 minuter till 2 timmar efter oral dosering. Halveringstiden för elimination varierar mellan ca 1-4 timmar. Paracetamol metaboliseras i levern och utsöndras i urin främst som glukuronid och sulfatekonjugat samt ca. 10% som glutationkonjugat. En mindre del (i terapeutisk dos ca 3-10 %) metaboliseras oxidativt genom cytokrom P450 och den därvid bildade reaktiva intermediärmetaboliten binds preferentiellt till leverns glutation och utsöndras som cystein- och merkaptursyrekonjugat. Utsöndringen sker via njurarna. Mindre än 5% utsöndras som oförändrat paracetamol, ca 80-90 % som glukuronid och sulfat och en mindre mängd som cystein- och merkaptursyrederivat. Plasmaproteinbindning är försumbar vid normala terapeutiska koncentrationer, även om den är dosberoende.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
I djurförsök avseende akut, subkronisk och kronisk toxicitet för paracetamol hos råttor och möss har gastrointestinala lesioner, förändringar i antal blodkroppar, degenerering av lever och njurparenkym och även nekros observerats.
Orsakerna till dessa förändringar beror dels på verkningsmekanismen och dels på metabolismen av paracetamol. Omfattande undersökningar visade inga tecken på en relevant genotoxiskt risk vid terapeutiska, dvs icke-toxiska, doser.
Långtidsstudier i råttor och möss påvisade relevanta tumörframkallande effekter vid icke-hepatotoxiska doser av paracetamol.
Paracetamol passerar genom placenta.
Djurförsök påvisar inte bevis för reproduktiv toxicitet.
6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen
Pregelatiniserad majsstärkelse och magnesiumstearat
6.2 Inkompatibiliteter
Ej relevant
6.3 Hållbarhet
3 år
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Blisterförpackning av PVC och aluminiumfolie. Förpackningsstorlekar: 7, 10, 12, 14, 20, 21, 28, 29, 30, 48, 49, 50, 56, 84, 96, 98, 99, 100, 105, 196, 200, 203, 294, 300, 301, 500 st
Endoser, PVC och aluminiumfolie. Förpackningsstorlekar: 48x1,49x1, 50x1, 56x1, 98x1, 100,x1 102x1
HDPE-plastburk. Förpackningsstorlekar: 20, 50,100, 200, 250, 300, 500, 1000
Plastburk i box. Förpackningsstorlekar: 10x100
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6 Särskilda anvisningar för destruktion
Inga särskilda anvisningar.
7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Orifarm Generics A/S
Energivej 15
5260 Odense S
Danmark
8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
24308
9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
2009-12-04 / 2014-12-04
10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2016-03-14