Information för alternativet: Persantin Depot 200 Mg Kapsel Med Modifierad Frisättning, Hård, visa andra alternativ

Välj alternativ:

1. Persantin Depot 200 Mg Kapsel Med Modifierad Frisättning, Hård
2. Persantin Depot 200 Mg Depotkapsel, Hård

Produktresumé

Persantin Depot 200 mg hårda kapslar med modifierad frisättning

En kapsel innehåller dipyridamol 200 mg.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

Hård kapsel med modifierad frisättning

Kapsel av hårdgelatin med röd överdel och orange underdel, mått 7 x 24 mm. Kapseln innehåller två typer av gulfärgat granulat, dragerade i flera lager - hälften med snabb frisättning och hälften med fördröjd frisättning.

Sekundär prevention av ischemisk stroke och transitoriska ischemiska attacker. Persantin Depot används enbart eller i kombination med acetylsalicylsyra.

Dosering

Rekommenderad dos är en kapsel två gånger dagligen, vanligen morgon och kväll.

Administreringssätt

Kapslarna kan tas utan mat eller i samband med måltid. Kapslarna ska sväljas hela.

Pediatrisk population

Persantin Depot bör ej ges till barn.

Överkänslighet mot dipyridamol eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Dipyridamol har vasodilaterande effekt och ska därför användas med försiktighet till patienter med svår koronarsjukdom (t ex instabil angina eller nyligen genomgången hjärtinfarkt), subvalvulär aortastenos eller hemodynamisk instabilitet (t ex okompenserad hjärtinsufficiens).

Enligt klinisk erfarenhet ska patienter som behandlas med oralt dipyridamol, och som ska genomgå farmakologiskt stresstest med intravenöst dipyridamol, avbryta behandlingen med oralt intaget dipyridamol 24 timmar före stresstestet. Om detta inte görs kan känsligheten av testet begränsas.

Hos patienter med myastenia gravis kan dosjustering av myasteni-behandlingen vara nödvändig efter ändring av dipyridamol-dosen (se interaktioner).

Ett litet antal fall har rapporterats där okonjugerat dipyridamol i varierande grad (upp till 70% av stenarnas torrvikt) har inkorporerats i gallstenar. Dessa patienter var alla äldre, hade tecken på uppåtstigande kolangit och hade behandlats med dipyridamol under flera år. Det finns inga bevis för att dipyridamol orsakade gallstenarna hos dessa patienter. Det är möjligt att bakteriell deglukuronidering av konjugerat dipyridamol är den mekanism som orsakar förekomsten av dipyridamol i gallstenar.

Adenosin

Kombinationen leder till ökad plasmakoncentration av adenosin och kan därför kräva dosanpassning.

ASA och antikoagulantia

När dipyridamol kombineras med någon substans som påverkar blodkoagulationen (till exempel trombocytaggregationshämmare eller antikoagu­lantia) bör säkerhetsprofilen för dessa preparat observeras.

Tillägg av dipyridamol till acetylsalicylsyra ökar inte incidensen av blödningskomplikationer. När dipyridamol administrerades tillsammans med warfarin, var antalet blödningar och svårighetsgraden av dessa oförändrad jämfört med tillförsel av enbart warfarin.

Blodtryckssänkande preparat och kolinesterashämmare

Dipyridamol kan förstärka den hypotensiva effekten av blodtryckssänkande preparat och kan även motverka effekten av kolinesterasinhibitorer och därmed försämra myastenia gravis.

Teofyllin och andra xantiner

Effekten av dipyridamol kan försvagas av xantiner. Detta bör speciellt uppmärksammas vid intravenös tillförsel av teofyllin.

Graviditet: Klinisk erfarenhet från gravida kvinnor är begränsad. Djurexperimentella data talar ej för ökad risk för fosterskada. Före användning under graviditet, framförallt under första trimestern, bör den eventuella risken för fostret vägas mot nyttan för modern.

Amning: Dipyridamol passerar över i modersmjölk i sådana mängder att risk för påverkan på barnet inte kan uteslutas. Moderns behov av behandling med Persantin Depot och fördelarna med amning måste vägas mot de potentiella riskerna för barnet.

Fertilitet: Inga studier på läkemedlets effekt på fertilitet har genomförts på människor. Djurexperimentella data visar inte på några skadliga effekter på fertiliteten.

Läkemedlets effekt på förmåga att framföra fordon eller använda maskiner har inte studerats. Persantin Depot kan ge yrsel vilket bör beaktas vid bilkörning och då precisionsarbete ska utföras. Vid yrsel bör patienter avstå från sysslor som kräver skärpt uppmärksamhet.

Biverkningarna är vanligen milda och övergående.

Biverkningsfrekvenserna definieras som:

Mycket vanliga (≥1/10); vanliga (≥1/100,<1/10); mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100); sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Blodet och lymfsystemet
	Ingen känd frekvens	Trombocytopeni
Immunsystemet
	Ingen känd frekvens	Överkänslighetsreaktioner, angioödem
Centrala och perifera nervsystemet
	Mycket vanliga	Huvudvärk, yrsel.
Hjärtat
	Vanliga	Angina pectoris
	Ingen känd frekvens	Takykardi
Blodkärl
	Ingen känd frekvens	Hypotension, flush
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum
	Ingen känd frekvens	Bronkospasm
Magtarmkanalen
	Mycket vanliga	Diarré, illamående
	Vanliga	Kräkningar
Hud och subkutan vävnad
	Vanliga	Hudutslag
	Ingen känd frekvens	Urtikaria
Muskuloskeletala systemet och bindväv
	Vanliga:	Myalgi
Skador och förgiftningar och behandlingskomplikationer
	Ingen känd frekvens	Blödning under eller efter operation

Dipyridamol kan byggas in i gallstenar (se avsnitt 4.4).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdpersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

Toxicitet

Toxiciteten synes vara låg, dock begränsad erfarenhet av överdosering. 37,5 mg till 2-åring gav lindrig intoxikation medan 75-150 mg till 1-3-åringar efter koltillförsel ej gav några symtom. 1 g i enkeldos och 2,8 g i dygnsdos till vuxen anges ha tolererats utan uttalade symtom. Dock har 1,75 g till vuxen givit allvarlig intoxikation och 5 g till vuxen kan ha bidragit till hjärtinfarkt.

Symtom

Huvudvärk, flush, svettningar, yrsel, omtöckning, oro, takypné, takykardi, blodtrycksfall, arytmier, angina pectoris. Medvetslöshet, bronkospasm, andningsdepression. Gastrointestinala besvär. Förlängd blödningstid. Gulfärgning av hud och urin.

Behandling

Om befogat ventrikeltömnig, kol. Vid blodtrycksfall vätska i.v., ev tillägg av inotropa medel. Vid bröstsmärtor nitroglycerin sublingualt alternativt kan teofyllamin ges. Symtomatisk behandling.

Farmakoterapeutisk grupp: Trombocytaggregationshämmande medel

ATC-kod: B01AC07

Dipyridamol, den aktiva substansen i Persantin Depot, har antitrombotisk effekt dels genom att hämma trombocytadhesion och -aggregation och därmed motverkar nybildning av tromber, dels genom att förlänga en förkortad trombocytöverlevnadstid.

Persantin Depot har i en klinisk studie visats reducera frekvensen av återinsjuknande i stroke och TIA. Kombinationen av Persantin Depot och en låg dos ASA (25 mg x 2) gav en ytterligare reduktion av stroke/TIA.

Incidens av slaganfall och/eller död efter 24 månaders behandling

(ESPS 2-studien, totalt 6600 patienter)

Placebo	ASA (acetylsalicylsyra)	Persantin Depot (dipyridamol)	Asasantin Retard (dipyridamol + ASA)
23,0%	19,9%	19,4%	17,4%

Absorption

Efter intag av dipyridamol (Persantin Depot) uppnås maximal plasmakoncentration inom 2-3 timmar. Genomsnittlig maximal plasmanivå vid underhållsbehandling med 200 mg två gånger dagligen är ca 2,54 g/ml (spännvidd 1,48-5,92 g/ml) och miniminivån ca 0,596 g/ml (från 0,246-1,10 g/ml). Den absoluta biotillgängligheten är cirka 70 %. Föda verkar inte ha någon betydelse för dipyridamols farmakokinetik. Dipyridamol uppvisar linjär farmakokinetik inom det terapeutiska dosintervallet.

Steady state-koncentrationen uppnås inom 2-3 dagar.

Distribution

Distributionsvolymen vid steady state V(ss) är cirka 100 liter. Proteinbindningen är ca 97-99% och sker i huvudsak till surt alfa 1-glukoprotein och albumin.

Djurexperimentella data har visat att dipyridamol, på grund av sina lipofila egenskaper distribueras till många organ. Dipyridamol har visat överföras till bröstmjölk, dock passerar dipyridamol inte blod-hjärn-barriären i någon större utsträckning och överförs i låg utsträckning till placenta.

Metabolism

Metabolismen av dipyridamol sker huvudsakligen i levern, främst genom konjugering med glukuronsyra, vilket leder till bildning av en monoglukuronid. Övriga metaboliter är diglukuronid, desalkyl- och hydroxydipyridamol. I plasma föreligger cirka 80% av den totala mängden som dipyridamol och cirka 20-% som metaboliter, huvudsakligen som monoglukuronid.

Elimination

Den dominerande halveringstiden varierar från 2,2 till 3 timmar och har beräknats efter oral administrering av dipyridamol. En terminal halveringstid på omkring 15 timmar har observerats. Den terminala eliminationsfasen är av relativt liten betydelse eftersom den utgör cirka 30% av totalt AUC.

Efter intravenös tillförsel har dipyridamol en dispositionskinetik med tre faser. Huvuddelen av substansen elimineras under beta-fasen (t _1/2, beta = 30-60 min, t _1/2,gamma = 10-12 tim). Renal utsöndring av oförändrat dipyridamol är försumbar (<0,5%). Utsöndring i urin av glukuronidmetaboliterna är låg (5%) och metaboliterna utsöndras huvudsakligen (ca 95 %) via gallan till faeces, med visst belägg för entero-hepatisk återcirkulation. Totalt clearance är ca 250 ml/min.

Kinetik hos äldre

Exponeringen (AUC) av dipyridamol hos äldre friska (>65 år) var ca 30 % högre vid intag av dipyridamol(Persantin depot) jämfört med yngre friska frivilliga försökspersoner (<55 år). Denna skillnad förklaras framför allt av att clearance minskar med åldern. Absorptionen förefaller likvärdig.

Nedsatt leverfunktion

Patienter med nedsatt leverfunktion uppvisade ingen förändring av plasmakoncentrationer av dipyridamol, däremot sågs en ökning av farmakologiskt inaktiva glukuronider. Det tyder på att dosjustering inte är nödvändigt så länge det inte finns kliniska fynd som tyder på leversvikt.

Nedsatt njurfunktion

Då den totala renala utsöndringen är mycket låg (cirka 5 %), väntas inte nedsatt njurfunktion påverka dipyridamols farmakokinetik. Inga farmakokinetiska skillnader för dipyridamol eller dess glukuronidmetaboliter har observerats vid njurfunktionsnedsättning (kreatininclearance från 15 ml/min till >100 ml/min) när data justerats för ålder.

Det finns inga prekliniska data av relevans för säkerhetsbedömningen utöver vad som redan har beaktats i produktresumén.

Övriga innehållsämnen: Vinsyra, gelatin*, povidon, metakryl- metyl- metakrylatsampolymer (1:2), talk, akaciagummi, hypromellos, hypromellosftalat, titandioxid E171*, triacetin, röd och gul järnoxid E172*, stearinsyra, dimetikon.

* kapselhölje

Ej relevant.

3 år

Förvaras vid högst 30º C. Tillslut plastburken väl. Fuktkänsligt.

Vita burkar av polypropen med barnsäkert skruvlock. Lock av polyeten med torkmedel.

2x50 kapslar.

Inga särskilda anvisningar.

Boehringer Ingelheim International GmbH

Binger Strasse 173

D-55216 Ingelheim am Rhein

Tyskland

13420

1997-12-12 / 2010-08-01

2015-12-16