Propofol Hospira

PRODUKTRESUMÉ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Propofol Hospira 10 mg/ml injektionsvätska/infusionsvätska, emulsion

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

1 ml injektionsvätska/infusionsvätska, emulsion innehåller 10 mg propofol.

1 injektionsflaska med 20 ml innehåller 200 mg propofol.

1 injektionsflaska med 50 ml innehåller 500 mg propofol.

1 injektionsflaska med 100 ml innehåller 1000 mg propofol.

Hjälpämne med känd effekt

1 ml injektionsvätska/infusionsvätska, emulsion innehåller 100 mg sojaolja och cirka 0,016 mmol natrium.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Injektionsvätska/infusionsvätska, emulsion

Vit eller svagt benvit emulsion, med ett mjölkliknande utseende utan utfällning av oljedroppar i emulsionen och fri från partiklar.

pH: 6,0-8,5

Osmolaritet: 300-330 mOsm/kg

4. KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Propofol Hospira är ett kortverkande intravenöst allmänanestetikum för:

• induktion och underhåll av allmän anestesi hos vuxna och barn äldre än 1 månad

• sedering vid diagnostiska och kirurgiska ingrepp, ensamt eller i kombination med lokal eller regional anestesi hos vuxna och barn äldre än 1 månad

• sedering av ventilerade patienter över 16 år på intensivvårdsavdelning.

4.2 Dosering och administreringssätt

Lägre doser av propofol kan vara nödvändigt när allmän anestesi används som tillägg till regional anestesi.

Dosering

Vuxna

Induktion av allmän anestesi

Rekommendationen för premedicinerade såväl som för icke premedicinerade patienter är att propofol ska titreras tills kliniska tecken visar att anestesi inträtt (ungefär 4 ml (40 mg) var 10:e sekund till en normal frisk vuxen genom bolusinjektion eller som infusion). De flesta vuxna patienter som är yngre än 55 år kommer sannolikt att behöva 1,5–2,5 mg propofol/kg kroppsvikt. Totaldosen som krävs kan minskas med lägre administreringshastighet (2-5 ml/min (20-50 mg/min)). Patienter över 55 år kräver generellt lägre doser. Hos patienter med ASA klass 3 och 4 bör dosen administreras med lägre hastighet (ungefär 2 ml (20 mg) var 10:e sekund).

Underhåll av allmän anestesi

Anestesi kan underhållas genom administrering av propofol antingen genom kontinuerlig infusion eller injektion av upprepade bolusdoser för att förebygga tecken på lätt anastesi. Uppvaknandet från anestesin sker vanligtvis snabbt och det är därför viktigt att man fortsätter administreringen av propofol till slutet av ingreppet.

Kontinuerlig infusion: Den administreringshastighet som krävs varierar avsevärt mellan patienter men hastigheter i området 4–12 mg/kg/h ger vanligtvis tillfredsställande anestesi.

Upprepade bolusdoser: Om man använder sig av upprepade bolusdoser kan steg om 25 mg (2,5 ml) till 50 mg (5,0 ml) ges efter kliniskt behov.

Sedering i samband med intensivvård

För sedering i samband med intensivvård rekommenderas att propofol ges som kontinuerlig infusion. Infusionshastigheten bör anpassas efter det sedationsdjup som krävs. För de flesta patienter erhålls tillräcklig sedering vid en propofoldos på 0,3-4 mg/kg/timme (se avsnitt 4.4).

Sedering vid diagnostiska och kirurgiska ingrepp

För att erhålla sedering vid diagnostiska och kirurgiska ingrepp ska administreringshastigheten individualiseras och titreras efter det kliniska svaret.

De flesta patienter kräver 0,5-1 mg/kg kroppsvikt under 1-5 minuter för induktion av sedering.

Underhåll av sedering kan åstadkommas genom titrering av propofolinfusionen till önskad sederingsnivå. De flesta patienter kräver 1,5–4,5 mg/kg/timme. Infusionen kan kompletteras med bolusdoser upp till 10-20 mg om en snabb ökning av sederingsdjupet krävs. Till patienter med ASA klass 3 och 4 kan administreringshastigheten och dosen behöva minskas.

Äldre patienter

Hos äldre patienter är den dos av propofol som krävs för induktion av anestesi reducerad. Storleksordningen på reduktionen ska ta i beaktande fysisk status och ålder hos patienten. Den reducerade dosen ska ges med en lägre hastighet och titreras efter svaret. När propofol används för underhåll av anestesi eller sedering ska infusionshastigheten eller målkoncentrationen också sänkas. Patienter med ASA klass 3 och 4 kräver ytterligare sänkning i doseringshastighet. Snabba bolusdoser (enstaka eller upprepade) ska inte ges till äldre patienter eftersom de kan orsaka hjärt-och andningsdepression.

Pediatrisk population

Induktion av allmän anestesi

Propofol ska inte användas för induktion av allmän anestesi hos barn som är yngre än 1 månad.

För induktion av anestesi till barn som är äldre än 1 månad ska propofol titreras långsamt tills kliniska tecken visar att anestesi har inträtt. Dosen ska justeras efter ålder och/eller kroppsvikt. De flesta patienter över 8 år behöver cirka 2,5 mg propofol/kg kroppsvikt för induktion av anestesi. Hos yngre barn, speciellt mellan 1 månad och 3 års ålder, kan dosbehoven vara högre (2,5–4 mg/kg kroppsvikt).

På grund av bristande klinisk erfarenhet rekommenderas lägre doser för yngre riskpatienter, dvs för patienter med ASA klass 3 och 4 rekommenderas lägre doser (se även avsnitt 4.4).

Underhåll av allmän anestesi

Propofol ska inte användas för underhåll av allmän anestesi hos barn som är yngre än 1 månad.

Anestesi kan underhållas hos barn som är äldre än 1 månad genom administrering av propofol genom infusion eller injektion av upprepade bolusdoser för att underhålla det anestesidjup som fordras. Den administreringshastighet som krävs varierar avsevärt mellan patienter men hastigheter i området 9–15 mg/kg/h ger vanligen tillfredsställande anestesi. Hos yngre barn, speciellt mellan 1 månad och 3 år, kan dosbehoven vara högre.

För patienter med ASA klass 3 och 4 rekommenderas lägre doser (se även avsnitt 4.4).

Sedering i samband med intensivvård

Propofol är kontraindicerat för sedering av barn i åldern 16 år eller yngre som är ventilerade och får intensivvård.

Sedering vid diagnostiska och kirurgiska ingrepp

Propofol ska inte användas vid diagnostiska och kirurgiska ingrepp hos barn som är yngre än 1 månad.

För barn äldre än 1 månad ska doser och administreringshastigheten anpassas efter det sederingsdjup som krävs och kliniskt svar. De flesta pediatriska patienter kräver 1-2 mg propofol/kg kroppsvikt för att anestesi ska inträda. Underhåll av sedering kan åstadkommas genom titrering av propofolinfusionen till önskad sederingsnivå. De flesta patienter kräver 1,5–9 mg propofol/kg/timme. Infusionen kan kompletteras med bolusdoser 1 mg/kg kroppsvikt om en snabb ökning av sederingsdjupet krävs.

Lägre doser kan behövas för patienter med ASA klass 3 och 4.

Administreringssätt

Propofol Hospira kan ges som en långsam bolusinjektion eller som infusion.

Propofol har inga smärtstillande egenskaper och därför är det ofta nödvändigt att komplettera med smärtstillande läkemedel som tillägg till propofol.

Injektionsflaskan ska omskakas före användning. Om två skikt kan ses efter omskakning bör emulsionen inte användas. Allt överblivet innehåll efter en enstaka användning ska kasseras (se avsnitt 6.6).

Gummiproppen bör desinficeras med medicinsk sprit innan användning (spray eller våtservett).

Propofol Hospira innehåller inga antimikrobiella konserveringsmedel vilket kan främja tillväxten av mikroorganismer.

När propofol ska dras upp ska detta utföras aseptiskt i en steril injektionsspruta eller infusionsset omedelbart efter att förseglingen på injektionsflaskan brutits. Administreringen måste påbörjas omedelbart. Aseptik måste upprätthållas för både propofol och infusionsutrustningen under hela infusionsperioden. Eventuella infusionsvätskor som tillsätts till samma infusionslinje som propofol måste administreras nära kanylstället. Propofol får inte administreras via ett mikrobiologiskt filter.

Propofol är endast för engångsbruk till en enskild patient. I enlighet med fastställda riktlinjer för andra lipidemulsioner får en enskild infusion av propofol inte pågå längre än 12 timmar. I slutet av ingreppet, eller efter 12 timmar, beroende på vilket som inträffar först, måste både propofol-behållaren och infusionsslangen kasseras och vid behov ersättas.

Propofol kan användas för infusion outspädd eller spädas med glukos 50 mg/ml (5 %). Spädningen får inte överstiga 1 del i 5 delar (dvs 2 mg propofol per milliliter) och ska beredas aseptisk omedelbart innan administrering och användas inom 6 timmar.

En byrett, droppräknare eller volumetrisk pump ska användas i infusionslinjen. När den maximala dosen propofol i byretten bestäms måste risken för okontrollerad infusion tas med i beräkningen.

När outspädd propofol ges för underhåll av anestesi bör en sprutpump eller volumetrisk pump

användas för att kontrollera infusionshastigheten.

Propofol kan administreras via en Y-port som placeras nära injektionsstället tillsammans med följande infusionslösningar :

Glukos 50 mg/ml (5 %)
Natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %)
Glukos 40 mg/ml (4 %) med natriumklorid 1,8 mg/ml (0,18 %)

Propofol kan förblandas med alfentanil injektion innehållande 500 mikrogram/ml alfentanil, i förhållandet 20:1 upp till 50:1 vikt/vikt. Blandningen ska beredas med steril teknik och ska användas inom 6 timmar.

För att minska smärta vid första injektionen kan propofol blandas med lidokain utan konserveringsmedel 5 mg/ml (0,5 %) eller 10 mg/ml (1 %) (se avsnitt 6.6 under ”Spädnings- och blandningstabellen”).

Om muskelrelaxerande läkemedel såsom atrakurium och mivakurium ges i samma infusionssystem som propofol måste infusionssystemet spolas ordentligt innan dessa läkemedel ges.

Anvisningar om beredning och spädning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt 6.6.

4.3 Kontraindikationer

Propofol är kontraindicerat till patienter med känd överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Propofol innehåller sojaolja. Läkemedlet ska därför inte användas till personer som är allergiska mot soja eller jordnötter.

Propofol får inte användas för sedering i samband med intensivvård till patienter som är 16 år eller yngre.

4.4 Varningar och försiktighet

Propofol ska ges av personer med utbildning inom anestesi (eller, där så är lämpligt, läkare med utbildning i vård av patienter inom intensivvård).

Patienterna ska övervakas konstant och utrustning för upprätthållande av öppen luftväg, artificiell ventilation, oxygenberikning och annan återupplivningsutrustning ska alltid finnas lätt tillgänglig.

Propofol får inte administreras av den person som utför det diagnostiska eller kirurgiska ingreppet.

Missbruk och beroende av propofol har rapporterats, övervägande hos sjukvårdspersonal. Som för andra allmänanestetika kan administrering av propofol, utan samtidig försäkran om fria luftvägar, resultera i fatala komplikationer.

När propofol administreras för medveten sedering, vid kirurgiska och diagnostiska ingrepp, ska patienterna övervakas kontinuerligt med avseende på tidiga tecken på hypotoni, luftvägsobstruktion och sänkt syrgasmättnad.

Liksom med andra sederande medel kan det förekomma ofrivilliga rörelser hos patienten när propofol används för sedering under kirurgiska ingrepp. Vid operativa ingrepp där sådana rörelser inte är acceptabla måste anestesitekniken anpassas med hänsyn till detta.

Efter användning av propofol måste man låta det gå tillräckligt lång tid för att patienten ska återhämta sig helt innan patienten skrivs ut.

I mycket sällsynta fall kan användning av propofol ge upphov till en period av postoperativ medvetslöshet, som kan vara förenad med en förhöjd muskeltonus. Detta kan förekomma med eller utan en föregående vakenhetsperiod. Även om uppvaknandet sker spontant måste man ge lämplig behandling för en medvetslös patient..

Propofolinducerad funktionell försämring kan i allmänhet inte påvisas efter 12 timmar. Man måste både ta hänsyn till effekten av propofol, själva ingreppet, andra samtidiga läkemedel samt patientens ålder och tillstånd när man ger råd till patienterna angående:

att patienten bör har sällskap när han/hon lämnar den plats där administreringen skett

att avvakta riskfyllda uppgifter som kräver skärpt uppmärksamhet, såsom bilkörning

användning av andra medel som kan ha sederande effekt (t ex bensodiazepiner, opiater, alkohol).

Liksom med andra intravenösa anestesimedel bör försiktighet iakttas med patienter med nedsatt hjärt-, andnings-, njur- eller leverfunktion och med hypovolemiska eller försvagade patienter. Propofolclearance är blodflödesberoende, och därför kommer samtidig medicinering som sänker hjärtminutvolymen även att minska propofolclearance.

Propofol saknar vagolytisk effekt och har rapporterats ge bradykardi (ibland svår) och även asystoli. Man bör överväga intravenös administrering av ett antikolinergikum före induktion eller under underhåll av anestesi, särskilt i situationer där man kan vänta sig vaguspåslag eller när propofol används tillsammans med andra läkemedel som kan ge upphov till bradykardi.

När propofol administreras till en patient med epilepsi kan det finnas en risk för krampanfall.

Klinisk nytta måste ställas i relation till risker hos patienter med rubbningar i fettmetabolismen och vid andra tillstånd där fettemulsioner ska användas med försiktighet.

Pediatrisk population

Användning av propofol rekommenderas inte till nyfödda barn, eftersom denna patientpopulation ej har studerats fullständigt. Farmakokinetiska data (se avsnitt 5.2) indikerar att clearance är avsevärt nedsatt hos nyfödda med en mycket hög interindividuell variabilitet. En relativ överdosering skulle kunna uppträda efter administrering av de doser som rekommenderas för äldre barn och leda till svår kardiovaskulär depression.

Propofol ska inte användas för sedering av patienter som är 16 år eller yngre i samband med intensivvårdsbehandling eftersom läkemedlets säkerhet och effekt vid sedering av denna åldersgrupp inte har påvisats (se avsnitt 4.3).

Råd vid behandling på intensivvårdsavdelning

Användning av propofol för sedering i samband med intensivvårdbehandling har kopplats samman med en konstellation av metaboliska störningar och svikt i olika organssystem som kan leda till döden.

Rapporter har inkommit om kombinationer av följande: metabolisk acidos, rabdomyolys, hyperkalemi, hepatomegali, njursvikt, hyperlipidemi, hjärtarytmi, EKG av Brugada-typ (förhöjt ST-segment och inverterad T-våg) och snabbt tilltagande hjärtsvikt som vanligen inte svarar på inotrop understödjande behandling. Kombinationer av dessa biverkningar har benämnts såsom ”propofolinfusionssyndromet”. Dessa biverkningar sågs främst hos patienter med allvarliga huvudskador och hos barn med luftvägsinfektioner som fått doser som översteg de som rekommenderas till vuxna för sedering i samband med intensivvårdsbehandling.

Följande förefaller vara de främsta riskfaktorerna för utveckling av dessa biverkningar: nedsatt syretillförsel till vävnaderna; allvarlig neurologisk skada och/eller sepsis; höga doser av ett eller flera av följande läkemedel: vasokonstriktorer, steroider, inotropa medel och/eller propofol (vanligen efter omfattande dosering med doseringshastigheter över 4 mg/kg/h under mer än 48 timmar).

Förskrivare bör vara uppmärksamma på dessa möjliga biverkningar för patienter i de riskgrupper som nämnts ovan och snabbt överväga att minska propofoldosen eller att avbryta behandlingen med propofol när dessa symtom uppkommer. Alla sederande och terapeutiska medel som används på intensivvårdsavdelningen (IVA), måste titreras så att man upprätthåller optimala parametrar för syretillförsel och hemodynamik. Patienter med förhöjt intrakraniellt tryck bör ges lämplig behandling för att kontrollera det cerebrala perfusionstrycket om behandlingen ändras. Behandlande läkare påminns att om möjligt inte överskrida en dosering på 4 mg/kg/h.

Lämplig vård bör ges för patienter med störningar i fettmetabolismen och för andra tillstånd där fettemulsioner måste användas med försiktighet.

Det rekommenderas att man monitorerar blodlipidnivåerna om propofol ges till patienter som tros löpa särskild risk för fettöverbelastning. Administreringen av propofol måste justeras på lämpligt sätt om monitoreringen indikerar att fett inte elimineras på ett adekvat sätt från kroppen. Om patienten behandlas med annan intravenös lipid samtidigt, måste man minska mängden av denna för att ta hänsyn till den mängd lipid som infunderas som en del av propofolberedningen; 1,0 ml propofol innehåller cirka 0,1 g fett.

Ytterligare försiktighetsåtgärder

Försiktighet ska iakttas när propofol ges till patienter med mitokondriella sjukdomar. Dessa patienter kan ha en ökad risk för att sjukdomen försämras när de får anestesi, kirurgi eller intensivvårdsbehandling. Upprätthållande av normotermi, tillförsel av kolhydrater och god hydrering rekommenderas för dessa patienter. Tidiga tecken på förvärrad mitokondriesjukdom och ”propofolinfusionssyndrom” kan likna varandra.

Propofol innehåller inte konserveringsmedel vilket kan främja tillväxt av mikroorganismer.

När propofol ska aspireras måste det dras upp aseptiskt i en steril injektionsspruta eller infusionsset omedelbart efter det att man brutit förseglingen på injektionsflaskan. Administreringen måste påbörjas omedelbart. Aseptik måste upprätthållas för både propofol och infusionsutrustningen under hela infusionsperioden. Eventuella infusionsvätskor som tillsätts till samma infusionlinje som propofol måste administreras nära kanylstället. Propofol får inte administreras via ett mikrobiologiskt filter.

Propofol och varje spruta som innehåller propofol är endast för engångsbruk till en enskild patient. I enlighet med fastställda riktlinjer för andra lipidemulsioner får en enskild infusion av propofol inte pågå längre än 12 timmar. Efter en infusion (12 timmar) måste propofolrester och infusionsutrustning kasseras. Infusionen kan återupptas vid behov.

Propofol Hospira innehåller cirka 0,016 mmol (0,4 mg) natrium per milliliter.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Propofol har använts i kombination med spinal- och epiduralanestesi och med vanligt förekommande premedicineringar, neuromuskulärt blockerande läkemedel, inhalationsanestetika och analgetika; ingen farmakologisk inkompatibilitet har iakttagits. Lägre doser av propofol kan krävas i fall där man använder allmän anestesi eller sedering som komplement till tekniker med regional anestesi. Uttalad hypotoni har rapporterats efter induktion av anestesi med propofol för patienter som fått samtidig behandling med rifampicin.

4.6 Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Säkerheten hos propofol under graviditet är inte fastställts. Propofol ska inte ges till gravida kvinnor utom när det är absolut nödvändigt. Propofol passerar över placentan och kan förorsaka neonatal andningsdepression. Propofol kan dock användas under en framkallad abort.

Amning

Studier på ammande mödrar visade att små mängder av propofol utsöndras i bröstmjölk. Kvinnor ska därför inte amma under 24 timmar efter administrering av propofol. Mjölk som produceras under denna period ska kasseras.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Patienten ska undvika att utföra arbetsuppgifter som kräver skärpt uppmärksamhet, såsom bilkörning eller användning av maskiner. Propofolinducerad funktionell försämring av koncentrationsförmågan kan i allmänhet inte påvisas efter 12 timmar (se avsnitt 4.4).

4.8 Biverkningar

Induktion och underhåll av anestesi eller sedering med propofol sker vanligen smidigt med minimala tecken på excitation. De vanligaste rapporterade biverkningarna är farmakologiskt förutsägbara biverkningar av ett anestetikum eller sedativum, såsom hypotoni. Karaktären, svårighetsgraden och incidensen för de biverkningar som observeras hos patienter som behandlas med propofol kan vara kopplade till patientens tillstånd och till de kirurgiska och terapeutiska procedurer som utförs.

Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad enligt följande indelning: mycket vanliga (1/10); vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Biverkningstabell

Organsystemklass	Frekvens	Biverkningar
Immunsystemet:	Mycket sällsynta		Anafylaxi – kan inbegripa angioödem, bronkospasm, erytem och hypotoni
Endokrina systemet:	Ingen känd frekvens ⁽⁹⁾		Diabetes insipidus
Metabolism och nutrition:	Ingen känd frekvens ⁽⁹⁾		Metabolisk acidos ⁽⁵⁾, hyperkalemi ⁽⁵⁾, hyperlipidemi ⁽⁵⁾
Psykiska störningar:	Ingen känd frekvens ⁽⁹⁾	Eufori, Drogberoende och missbruk ⁽⁸⁾
Centrala och perifera nervsystemet:	Vanliga		Huvudvärk under återhämtningsfasen
	Sällsynta	Epileptiforma rörelser, inklusive kramper och opistotonus under induktion, underhåll och återhämtning
	Mycket sällsynta	Postoperativ medvetslöshet
	Ingen känd frekvens ⁽⁹⁾	Ofrivilliga rörelser
Hjärtat:	Vanliga	Bradykardi ⁽¹⁾
	Mycket sällsynta	Lungödem
	Ingen känd frekvens ⁽⁹⁾	Hjärtarytmi ⁽⁵⁾, hjärtsvikt ^{(5), (7)}
Blodkärl:	Vanliga	Hypotoni ⁽²⁾
	Mindre vanliga	Trombos och flebit
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum:	Vanliga		Övergående apné under induktion
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum:	Ingen känd frekvens ⁽⁹⁾		Andningsdepression (dosberoende)
Magtarmkanalen:	Vanliga		Illamående och kräkningar under återhämtningsfasen
	Mycket sällsynta	Pankreatit
Lever och gallvägar:	Ingen känd frekvens ⁽⁹⁾	Hepatomegali ⁽⁵⁾
Muskuloskeletala systemet och bindväv:	Ingen känd frekvens ⁽⁹⁾	Rabdomyolys ^{(3), (5)}
Njurar och urinvägar:	Mycket sällsynta		Missfärgning av urinen efter långvarig administrering
	Ingen känd frekvens ⁽⁹⁾		Njursvikt ⁽⁵⁾
Reproduktionsorgan och bröstkörtel:	Mycket sällsynta		Sexuell hämningslöshet
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället:	Mycket vanliga		Lokal smärta vid induktion ⁽⁴⁾
	Mycket sällsynta		Vävnadsnekros⁽¹⁰⁾ till följd av oavsiktlig extravasering
	Ingen känd frekvens ⁽⁹⁾		Lokal smärta, svullnad, till följd av oavsiktlig extravasering
Undersökningar:	Ingen känd frekvens ⁽⁹⁾		EKG av Brugada-typ ^(5), (6)
Skador och förgiftningar och behandlingskomplikationer:	Mycket sällsynta		Postoperativ feber

⁽¹⁾ Allvarlig bradykardi är sällsynt. Det har förekommit isolerade rapporter om progression till asystoli.

⁽²⁾ Ibland kan hypotonin kräva användning av intravenösa vätskor och sänkning av administreringshastigheten av propofol.

⁽³⁾ Mycket sällsynta rapporter om rabdomyolys har mottagits i fall där propofol har getts i doser över 4 mg/kg/h för sedering på IVA.

⁽⁴⁾ Smärtan kan minimeras genom samtidig tillförsel av lidokain och/eller genom injektion i större vener på underarmen eller i armbågsvecket

⁽⁵⁾ Kombinationer av dessa biverkningar, rapporterade såsom ”propofolinfusionssyndrom”, kan ses hos allvarligt sjuka patienter som ofta har multipla riskfaktorer för utveckling av biverkningar; se avsnitt 4.4.

⁽⁶⁾ EKG av Brugada-typ – förhöjt ST-segment och inverterad T-våg i EKG.

⁽⁷⁾ Snabbt progredierande hjärtsvikt (i vissa fall med fatal utgång) hos vuxna. Hjärtsvikten i sådana fall svarade vanligen inte på inotrop understödjande behandling.

⁽⁸⁾ Missbruk av propofol och propofolberoende, främst hos sjukvårdspersonal.

⁽⁹⁾ Ingen känd frekvens, eftersom den inte kan beräknas från tillgängliga data från kliniska studier.

⁽¹⁰⁾ Vävnadsnekros har rapporterats där hudens viabilitet är försämrad.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
www.lakemedelsverket.se

4.9 Överdosering

Oavsiktlig överdosering kan ge cirkulatorisk- och andningsdepression. Andningsdepression ska behandlas med syrgasbehandling. Vid nedsatt kardiovaskulär funktion sänks patientens huvudända och i svårare fall ges vätska och blodtryckshöjande medel.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Övriga allmänanestetika, ATC-kod: N01AX10.

Propofol (2,6-diisopropylfenol) är ett kortverkande allmänanestetikum med snabbt insättande effekt

på cirka 30 sekunder. Uppvaknandet från anestesin sker vanligen snabbt. Verkningsmekanismen är i

likhet med den hos övriga generella anestetika inte klarlagd. Man tror dock att propofols

sedativa/anestetiska effekt kan bero på positiv modulering av den hämmande funktionen av

signalsubstansen GABA genom ligandstyrda GABA_A-receptorer.

I allmänhet ger propofol en sänkning av medelartärtryck och en obetydlig förändring av hjärtfrekvensen när propofol ges för induktion eller för att upprätthålla anestesi. De hemodynamiska parametrarna är emellertid relativt stabila vid underhåll av anestesi med propofol.

Även om andningsdepression kan förekomma efter administrering av propofol, liknar effekterna kvalitativt de för andra intravenösa anestesimedel och är lätta att hantera i klinisk praxis.

Propofol reducerar cerebralt blodflöde och metabolism liksom intrakraniellt tryck. Reduktion av intrakraniellt tryck är störst hos patienter med höga utgångsvärden.

Uppvakningsfasen efter anestesi är i allmänhet snabb och patienten återfår snabbt medvetandet med en låg frekvens av postoperativt illamående och kräkningar.

I allmänhet ger anestesi med propofol mindre postoperativt illamående och kräkningar än användandet av inhalationsmedel. Detta är sannolikt relaterat till en antiemetisk effekt hos propofol.

Vid de propofolkoncentrationer som används kliniskt hämmas inte syntesen av binjurebarkshormoner.

Begränsade studier på durationen för propofolbaserad anestesi hos barn indikerar att säkerhet och effekt är oförändrade vid en duration på upp till 4 timmar. Evidens i litteraturen från användning på barn dokumenterar användning vid långvariga ingrepp utan några förändringar av säkerhet eller effekt.

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Propofol distribueras i stor omfattning och elimineras snabbt från kroppen (total kroppsclearance: 1,5–2 liter/minut). Eliminationen sker genom metaboliska processer, huvudsakligen i levern där den är blodflödesberoende, varvid det bildas inaktiva konjugat av propofol och motsvarande kinol, som utsöndras i urinen.

Eliminationen av propofol efter bolusdos eller avslutad infusion beskrivs bäst av en modell med tre compartments. Initialt ses en mycket snabb distributionsfas (halveringstid 2-4 minuter), följd av en snabb eliminationsfas (halveringstid 30-60 minuter) och avslutad med en mer långsam eliminationsfas. Den sista fasen representerar en redistribution av propofol från vävnader med låg perfusion.

När propofol används för att upprätthålla anestesi stiger blodkoncentrationen asymptomatiskt till steady-state för en given infusionshastighet. Farmakokinetiken för propofol är linjär för de rekommenderade infusionshastigheterna.

Efter en enstaka dos på 3 mg/kg intravenöst ökade propofolclearance/kg kroppsvikt med åldern enligt följande: Medianclearance var avsevärt lägre hos nyfödda under 1 månads ålder (n=25) (20 ml/kg/min) än hos äldre barn (n= 6, åldersintervall 4 månader–7 år). Dessutom var den interindividuella variabiliteten avsevärd hos nyfödda (intervall 3,7–78 ml/kg/min). På grund av dessa begränsade studiedata som indikerar en stor variabilitet kan inga dosrekommendationer ges för denna åldersgrupp.

Medianclearance av propofol hos äldre barn efter en enstaka bolusdos på 3 mg/kg var 37,5 ml/min/kg (4–24 månader) (n=8), 38,7 ml/min/kg (11–43 månader) (n=6), 48 ml/min/kg (1–3 år) (n=12), 28,2 ml/min/kg (4–7 år) (n=10), jämfört med 23,6 ml/min/kg hos vuxna (n=6).

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Prekliniska data baserade på konventionella toxikologiska studier med upprepad dosering och genotoxicitet tyder inte på några särskilda risker för människa.

Reproduktionstoxikologiska studier har visar effekter relaterade till propofols farmakodynamiska egenskaper endast vid höga doser.

Inga karcinogenicitetstudier har utförts.

Teratogena effekter har inte observeras.

I lokala toleransstudier resulterade intramuskulära injektioner i vävnadsskador runt injektionsstället.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Sojaolja, raffinerad

Äggfosfolipider

Glycerol

Natriumhydroxid

Vatten för injektionsvätskor

6.2 Inkompatibiliteter

De neuromuskulära blockerande läkemedlen atrakurium och mivakurium ska inte ges genom samma intravenösa infart som propofol utan föregående spolning.

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt 6.6.

6.3 Hållbarhet

Obruten förpackning:

2 år

Efter första öppnandet:

Produkten ska användas omedelbart efter första öppnandet.

Efter spädning:

Kemisk och fysikalisk stabilitet efter spädning har visats för högst 6 timmar vid 25⁰C.

Ur mikrobiologisk synvinkel skall infusionslösningen användas omedelbart, såvida öppningen/spädningen inte utförts under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.

Om lösningen inte används omedelbart efter spädning är det användaren som ansvarar för hållbarhet och förvaringsbetingelser före användning.

Överbliven lösning ska kasseras.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Får ej frysas.

Förvaringsanvisningar för läkemedlet efter spädning finns i avsnitt 6.3.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

20 ml, 50 ml eller 100 ml injektionsflaska, typ I, av klart glas med gummipropp av brombutyl och aluminiumförsegling.

Förpackningsstorlek: 1, 5, 10 eller 20 injektionsflaskor per kartong eller tråg.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Behållaren ska omskakas innan användning.

Parenterala läkemedel ska inspekteras visuellt avseende partiklar före administrering. Om det förekommer partiklar ska emulsionen inte användas. Om två skikt kan ses efter omskakning bör emulsionen inte användas.

Propofol Hospira är endast för engångsbruk till en enskild patient.Allt överblivet innehåll efter en enstaka användning måste kasseras.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Gummiproppen bör desinficeras med medicinsk sprit innan användning (spray eller våtservett).

Spädning och blandning av Propofol Hospira med andra läkemedel eller infusionsvätskor (se även under “Ytterligare försiktighetsåtgärder” i avsnitt 4.4).

Blandningsteknik	Tillsats eller spädningsvätska	Beredning	Försiktighetsåtgärder
Blandning	Glukos 50 mg/ml (5%)	Blanda 1 del propofol med upp till 4 delar glukoslösning 50 mg/ml (5%) i infusionsbehållare av glas	Bereds aseptiskt omedelbart före administrering. Blandningen är hållbar i 6 timmar.
	Lidokain 5 mg/ml (0,5 %) eller 10 mg/ml (1 %) (utan konserveringmedel)	Blanda 20 delar propofol med upp till 1 del lidokain 5 mg/ml (0,5 %) eller 10 mg/ml (1 %).	Bereds aseptiskt omedelbart före användning. Används endast för induktion.
	Alfentanilinjektion (500 mikrogram/ml).	Blanda propofol med alfentanil i i förhållandet 20:1 upp till 50:1 vikt/vikt.	Bereds aseptiskt omedelbart före administrering, används inom 6 timmar.
Samadministrering via Y-port	Glukos 50 mg/ml (5%)	Samadministrering via Y-port	Placera Y-porten nära injektionsstället.
	Natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %)	Samadministrering via Y-port	Placera Y-porten nära injektionsstället.
	Glukos 40 mg/ml (4 %) med natriumklorid 1,8 mg/ml (0,18 %)	Samadministrering via Y-port	Placera Y-porten nära injektionsstället.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Hospira UK Limited

Queensway

Royal Leamington Spa

Warwickshire CV31 3RW

Storbritannien

8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

49984

9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för det första godkännandet: 2014-10-16

10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2015-12-17