Information för alternativet: Ridaura 3 Mg Filmdragerad Tablett, visa andra alternativ

Välj alternativ:

1. Ridaura 3 Mg Filmdragerad Tablett
2. Ridaura 3 Mg Filmdragerad Tablett

Produktresumé

Ridaura 3 mg tabletter

1 tablett innehåller auranofin 3 mg.

För fullständig förteckning över hjälpämnen se avsnitt 6.1.

Tablett

Ljusgula fyrkantiga tabletter med rund upphöjning på vardera sidan.

Aktiv reumatoid artrit hos vuxna.

Vuxna: Vanlig dos är 2 tabletter dagligen. Kan ges som 2 tabletter (6 mg) på morgonen eller 1 tablett (3 mg) morgon och kväll i samband med måltid.

Erfarenheter av högre doser är begränsade och doser över 9 mg per dygn rekommenderas inte.

Terapeutiskt svar på Ridaura behandling ses normalt tidigast efter 2 månader. Det kan därför vara lämpligt att samtidigt ge antiinflammatoriskt eller analgetiskt läkemedel under de första månaderna av behandlingen.

Nedsatt lever- och njurfunktion

Innan behandlingen påbörjas skall utgångsvärdet för lever- och njurfunktionen bestämmas och därefter övervakas varje månad eller enligt nationella riktlinjer.

Användning vid måttligt till svårt nedsatt leverfunktion skall undvikas.

Dosering vid nedsatt njurfunktion

Försiktighet rekommenderas och lägre doser bör övervägas hos patienter med lätt nedsatt njurfunktion (CrCl 50‑80 ml/min). Användning vid måttligt eller svårt nedsatt njurfunktion (CrCl <50 ml/min) bör undvikas.

Under behandling med auranofin bör patienten undersökas regelbundet. Innan behandling inleds skall fullständig blodstatus med differentialräkning av vita blodkroppar och trombocyter samt test av proteiner i urin och blod utföras. Fullständig blodstatus och test av proteiner i urinen skall därefter utföras varje månad eller enligt nationella riktlinjer. Behandlingen bör inte påbörjas om protein ≥ ++ (uppmätt med doppsticka), utan hematuri, påvisas i urinprov. Under behandling med auranofin bör patienten undersökas regelbundet en gång per månad eller enligt nationella riktlinjer. Behandlingen bör avbrytas om protein >0,5 g/24 timmar påvisas. Patienten bör rekommenderas att kontakta behandlande läkare vid misstanke om allvarlig biverkan. Se även avsnitt 4.4 och 4.8.

Äldre

Försiktighet bör iakttas hos äldre men det saknas data beträffande behovet av dosjustering. Se även avsnitt 4.4 och 5.2.

• Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

• Överkänslighet mot guldsalter eller andra tungmetaller

• Svår aktiv leversjukdom

• Allvarlig njursjukdom

• Tidigare benmärgshämning eller kombinerad användning med benmärgstoxiska och benmärgshämmande läkemedel (se avsnitt 4.5)

• Misstanke om SLE

• Samtidig administrering av följande läkemedel: klozapin, läkemedel mot malaria (t.ex. klorokin, hydroxiklorokin, atovakvon/proguanil, meflokin och kinin), D-penicillamin eller immunsuppressiva läkemedel

Användning av guldterapi bör initieras under övervakning av en specialist.

Användning bör undvikas hos patienter som tidigare har haft något av följande guld-inducerade tillstånd även om dessa inte nödvändigtvis rapporterats i samband med användning av Ridaura: nekrotiserande enterokolit, lungfibros, exfoliativ dermatit, benmärgsaplasi eller annan svår bloddyskrasi eller toxicitet för andra tungmetaller.

Används med försiktighet till patienter med lätt nedsatt njur- eller leverfunktion, inflammatorisk tarmsjukdom, hudutslag, tidigare benmärgsdepression eller tidigare allergiska hudsjukdomar. Undvik vid måttligt till svårt nedsatt njurfunktion. Om proteinuri påvisas under pågående behandling och överstiger 0,5 g/24 timmar bör medicineringen avbrytas och utsättning av behandlingen övervägas. Njurfunktionen bör utredas och läkemedlet inte ges till dess att njurfunktionen är normal.

Används med försiktighet till äldre.

Effekten av detta läkemedel på immunkänsligheten är inte fastställd. Noggrann övervakning är nödvändig. Fullständig blodstatus med differentialräkning och trombocyträkning samt test av proteiner i urin skall göras innan behandling med Ridaura inleds samt därefter varje månad eller enligt nationella riktlinjer.

Användning av Ridaura vid juvenil reumatoid artrit rekommenderas inte på grund av begränsade data (se avsnitt 5.2).

Patienter med gastrointestinala symtom, med hudutslag eller klåda (som kan föregå hudutslag) eller med stomatit eller metallsmak i munnen (som kan föregå stomatit) bör noggrant övervakas, eftersom dessa symtom kan tyda på att dosen behöver justeras eller att behandlingen skall avbrytas.

Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Innan behandling med Ridaura inleds skall patienten informeras om möjliga biverkningar samt instrueras att omedelbart rapportera alla ovanliga symtom eller tecken som uppkommer under behandlingen såsom klåda, hudutslag, metallsmak i munnen, ont i halsen eller tungan, sår i munnen, lätt att få blåmärken, purpura, näsblod, blödande tandkött, menorragi eller diarré.

Samtidig behandling av guldsalt och fenytoin kan resultera i ökade plasmanivåer av fenytoin. Detta kan i sin tur leda till ökad risk för associerade biverkningar, inklusive hudreaktioner. Försiktighet skall därför iakttas vid förskrivning av denna kombination. Se även avsnitt 4.5.

Riduara har associerats med akuta attacker av porfyri och anses inte säkert till porfyripatienter.

Lungfibros kan förekomma i sällsynta fall och lungröntgen rekommenderas därför åtminstone en gång per år.

Förekomst av purpura, ekkymos eller petekier kan tyda på föreliggande trombocytopeni och bör föranleda extra trombocyträkning. Ridaura bör sättas ut om antalet trombocyter understiger 100x10⁹/l eller om andra symtom som tyder på trombocytopeni, leukopeni eller aplastisk anemi uppträder.

Patienten bör instrueras att minimera sin exponering för ultraviolett ljus eftersom auranofin kan öka känsligheten för ultraviolett ljus och resultera i ett fototoxiskt eller fotoallergiskt svar som innefattar permanent skiffergrå missfärgning av huden och ögonvitan (chrysiasis). Detta har huvudsakligen rapporterats vid långtidsanvändning av parenteralt administrerat guld.

Enterokolit är en sällsynt men potentiellt allvarlig biverkning. Om diarré med rektal blödning eller enbart rektal blödning utvecklas och inte kan snarast förklaras på annat sätt, måste behandlingen omedelbart avbrytas. Patienten skall uppmanas att utan dröjsmål söka medicinsk rådgivning om dessa symtom skulle utvecklas.

Försiktighet rekommenderas när Ridaura används tillsammans med ACE-hämmare p.g.a ökad risk för vasomotorisk reaktion (nitroida reaktioner). Mekanismen för denna reaktion är inte fullständigt utredd. Vissa patienter har rapporterats uppleva vasodilatation, medvetandeförlust, kardiovaskulär kollaps och cerebrovaskulär händelse. Hos vissa patienter uppkom reaktionen snart efter det att ACE-hämmare påbörjats medan det hos andra efter en fördröjning på flera månader. Se även avsnitt 4.5.

Det finns data som tyder på att guld kan öka effekten av strålbehandling. Behandling bör därför undvikas hos patienter som nyligen fått eller genomgår strålbehandling.

Ridaura skall inte kombineras med klozapin (benmärgstoxicitet), läkemedel mot malaria (t.ex. klorokin, hydroxiklorokin, atovakvon/proguanil, meflokin och kinin), D-penicillamin eller med immunsuppressiva läkemedel på grund av möjliga additiva risker för hematologisk toxicitet eller njurbiverkningar (se avsnitt 4.3).

Samtidig användning av Ridaura och leflunomid (ett benmärgshämmande medel) rekommenderas inte på grund av att kombinationen av Ridaura och detta läkemedel inte har studerats tillräckligt och att risken förknippad med kombinationsbehandling, särskilt långtidsbehandling, är okänd. Risk finns för allvarliga biverkningar (lever- och blodtoxicitet) (se avsnitt 4.3).

Samtidig behandling med metallantagonister och poteniellt nefrotoxiska eller hemotoxiska läkemedel bör ske med försiktighet. Sådana läkemedel omfattar aminoglykosider, amfotericin B, penicilliner, fenylbutazon, fenytoin, sulfonamider, NSAID, aciklovir samt alkohol. Patienterna skall noga övervakas och läkemedlen sättas ut om njurfunktionsnedsättning eller proteinuri 0,5 g/24 timmar uppträder (se avsnitt 4.2, 4,3 och 4.4).

Absorptionen av auranofin kan förändras vid intag av läkemedel som påverkar den gastrointestinala motaliteten såsom motilitetsstimulerande medel, läkemedel mot diarré t.ex. loperamid samt laxerande läkemedel t.ex. senna, och kan leda till ökad toxicitet. Försiktighet bör därför iakttas när Ridaura förskrivs tillsammans med dessa läkemedel.

Regelbunden bestämning av teofyllin i serum rekommenderas för patienter som får samtidig behandling med steroider och guldsalter till dess att ytterligare studier kunnat klarlägga påverkan på teofyllins kinetiska profil. Försiktighet bör iakttas när Ridaura förskrivs tillsammans med teofyllin.

Försiktighet bör iakttas vid användning av Ridaura med ACE-hämmare på grund av risken för vasomotor reaktion (nitritoida reaktioner) som kan inkludera vasodilatation, medvetandeförlust, kardiovaskulär kollaps (hypotoni eller synkope), ansiktsrodnad, illamående, kräkning och cerebrovaskulär händelse. Hos vissa patienter visades reaktionerna snart efter det att ACE-hämmare påbörjades medan hos andra var det efter en fördröjning på flera månader. Reaktionerna är för det mesta förknippade med natriumaurotiomalat (myokrisin) men har rapporterats med oralt administrerat guld (auranofin).

Samtidig behandling av guldsalt och fenytoin kan resultera i ökade plasmanivåer av fenytoin. Detta kan i sin tur leda till ökad risk för associerade biverkningar, inklusive hudreaktioner. Försiktighet skall därför iakttas vid förskrivning av denna kombination. Andra läkemedel som penicillin, acetylsalicylsyra, kinidin kan precis som guld orsaka fördröjda överkänslighetsreaktioner såväl som Henoch-Schönlein purpura. Försiktighet bör därför iakttas när dessa läkemedel kombineras eftersom kombinationsanvändningen kan öka utvecklandet av hudreaktioner. Läkemedelsbehandling bör avbrytas när hudreaktioner förekommer.

Graviditet

Guld är teratogent i vissa djurslag. Ridaura bör inte användas under graviditet. Kvinnor i fertil ålder bör endast behandlas med Ridaura efter noggrann utvärdering av nyttan med behandlingen och potentiell risk för fosterskador.

Kvinnor i fertil ålder bör använda effektiv preventivmetod under pågående behandling samt under minst sex månader efter avslutad behandling. Patienter bör informeras om risken för fosterskador, och avslutande av graviditet under pågående behandling bör övervägas mot bakgrund av risken för missbildningar hos fostret.

Amning

Auranofin utsöndras i bröstmjölk i tillräckliga mängder för att medföra risker för barnet även vid terapeutiska doser. Amning bör undvikas av kvinnor som behandlas med Ridaura post partum. Guld har funnits bindas till röda blodkroppar hos ammade barn. Den teoretiska risken för toxicitet utesluter dess användning vid amning.

Fertilitet

Det finns inga data avseende effekt av auranofin på fertiliteten.

Det har inte visats att Ridaura har en negativ inverkan på förmågan att framföra fordon eller hantera maskiner.

Biverkningar kan uppträda under pågående behandling med Ridaura, men den högsta incidensen kan förväntas under de första sex månaderna av behandlingen.

De allvarligaste biverkningarna som kan förekomma är bloddyskrasier såsom leukopeni och granulocytopeni vilket kan leda till en ökad risk för infektioner. Även njurproblem såsom glomerulonefrit samt hudproblem har rapporterats.

Den vanligaste reaktionen på Ridaura är diarré och lösa avföringar förekommande hos omkring 30 % av patienterna enligt litteraturdata. Illamående kan förekomma och buksmärta eller andra gastrointestinala symtom har rapporterats ensamma eller tillsammans. Dessa besvär försvinner vanligen om dosen tillfälligt minskas, t ex från 6 mg till 3 mg dagligen, men om det blir nödvändigt att avbryta behandlingen kan den ibland påbörjas igen med en lägre dos utan att problemen återkommer.

Hos omkring en patient av 20 tolereras inte behandlingen med Ridaura på grund av diarré. Ulcerös enterokolit har mycket sällsynt rapporterats (< 0,01 %) liksom för alla läkemedel som innehåller guld. Patienter med gastrointestinala symtom bör därför noggrant följas avseende uppkomst av gastrointestinala blödningar och behandlingen bör avbrytas om detta inträffar.

Biverkningstabell

Biverkningarna anges efter frekvenskategorier som definieras enligt följande: Mycket vanliga (≥ 1/10); vanliga (≥ 1/100, < 1/10); mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100); sällsynta(≥ 1/10 000, < 1/1 000); mycket sällsynta (< 1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Organsystemklass	Vanliga	Sällsynta	Ingen känd frekvens
Blodet och lymfsystemet	Bloddyskrasier inkluderande leukopeni, granulocytopeni, trombocytopeni, anemi		Eosinofili, agranulocytos, aplastisk anemi, erytrocytaplasi, minskat hemoglobin, sänkt hematokrit
Centrala och perifera nervsystemet:			Huvudvärk, perifer neuropati, yrsel
Ögon	Konjunktivit		Utfällning av guld i lins/hornhinna
Lever och gallvägar	Ökning av aminotransferaser, förändrad leverfunktion
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum			Interstitiell pneumoni, lungfibros
Magtarmkanalen	Stomatit, lös avföring, illamående, magsmärtor, diarré		Smakstörningar, kräkningar, ulcerös enterokolit, inflammatorisk tarmsjukdom
Hud och subkutan vävnad	Hudutslag, klåda, fotosensitivitet		Exfoliativ dermatit, alopeci
Njurar och urinvägar	Förändrad njurfunktion, proteinuri, hematuri, lätt ökning av kreatinin och urinsyra	Membranös glomerulonefrit	Glomerulär sjukdom, nefritiskt syndrom

Frekvenser har beräknats utifrån de rapporter om biverkningar som inkommit i kontrollerade studier och efter marknadsföringen.

Information efter marknadsföring

Vid ihållande hudutslag, särskilt i kombination med klåda, bör behandling med Ridaura avbrytas.

Övergående minskning av hemoglobin- eller hematokritnivåer i början av behandlingen har rapporterats. Ett fåtal fall av utfällning av guld i lins eller hornhinna hos patienter som behandlas med Ridaura har rapporterats. Sådana utfällningar har inte medfört ögonsjukdom eller nedsatt synförmåga.

Symtom

Yrsel, huvudvärk, rodnad, takyarytmier, palpitationer, trombocytopeni, lever- och njurpåverkan kan förekomma. Övriga rapporterade biverkningar kan tänkas bli förstärkta vid överdosering.

Erfarenhet av överdosering med Ridaura är begränsad. En patient som intog 27 mg Ridaura dagligen i 10 dagar utvecklade encefalopati och perifer neuropati. Behandlingen avbröts och patienten blev återställd. Vid akut överdosering rekommenderas omedelbart inducerad kräkning eller ventrikelsköljning, samt lämplig stödjande terapi. Kelatkomplexbildare (såsom BAL) har använts tillsammans med guld i injektionslösning och kan prövas vid överdosering med Ridaura, även om särskild erfarenhet med Ridaura saknas.

Farmakoterapeutisk grupp: Antireumatikum, ATC-kod: M01CB03

Auronofin är ett etylfosfinkomplex av guld som absorberas från magtarmkanalen.

Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd. Auranofin har visats ha antiinflammatoriska egenskaper genom att blockera immunkomplex-inducerad frisättning av lysosymala enzymer samt inhibera fagocytos och produktion av superoxidradikaler hos stimulerade granulocyter.

Absorption

Ca 25 % av given dos absorberas. Maximal serumkoncentration av guld ses efter ca 100 minuter. Steady state uppnås efter ca 12 veckor (vid normaldos 6 mg dagligen). Serumkoncentration guld vid steady state är ca 0,6–0,7 g/ml. Ca 40 % av absorberat guld är bundet till röda blodkroppar och 60 % är bundet till plasmaproteiner.

Elimination

85 % utsöndras via faeces och 15 % via urinen. Av absorberad dos utsöndras 40 % via faeces och 60 % via urinen. Halveringstid för elimination av guld är ca 25 dagar. Stora individuella skillnader förekommer.

Speciella patientgrupper

Äldre

Inga farmakokinetiska data finns tillgängliga. Försiktighet bör iakttas hos äldre men det saknas data beträffande behovet av dosjustering, se avsnitt 4.2.

Barn

Inga farmakokinetiska data finns tillgängliga. Användning av Ridaura vid juvenil artrit rekommenderas inte på grund av begränsade data.

Nedsatt njur- och leverfunktion

Inga farmakokinetiska studier har utförts på dessa patientgrupper. För användning av Ridaura vid nedsatt lever- eller njurfunktion, se avsnitt 4.2.

Guld har visats vara cancerogent hos gnagare, däremot sågs ingen cancerframkallande effekt hos hund i en sju år lång studie.

Laktosmonohydrat, mikrokristallin cellulosa, majsstärkelse, magnesiumstearat, natriumstärkelseglykolat, hypromellos, propylenglykol, titandioxid (E171), gul järnoxid (E172).

Ej relevant.

5 år.

Förvaras vid högst 25C.

Förvaras i originalförpackningen.

HDPE burk med 100 tabletter (reumatikerförpackning).

Inga särskilda anvisningar.

Mercury Pharmaceuticals Ltd

Capital House, 85 King William Street

London EC4N 7BL

Storbritannien

10377

1986-04-25 / 2007-07-01

2016-08-01