Information för alternativet: Fluconazol Hexal 2 Mg/Ml Infusionsvätska, Lösning, visar 2 alternativ

Välj alternativ:

1. Fluconazol Hexal 150 Mg Kapsel, Hård
2. Fluconazol Hexal 200 Mg Kapsel, Hård Fluconazol Hexal 50 Mg Kapsel, Hård Fluconazol Hexal 100 Mg Kapsel, Hård
3. Fluconazol Hexal 2 Mg/Ml Infusionsvätska, Lösning

Produktresumé

Fluconazol Hexal 2 mg/ml infusionsvätska, lösning

1 ml infusionsvätska innehåller 2 mg flukonazol.

1 flaska à 50 ml innehåller 100 mg flukonazol.

1 flaska à 100 ml innehåller 200 mg flukonazol.

1 flaska à 200 ml innehåller 400 mg flukonazol.

Hjälpämne:
1 dos med 50 ml infusionsvätska innehåller 7,7 mmol (177 mg) natrium.

Beträffande fullständig lista över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

Infusionsvätska, lösning

Transparent, färglös vätska utan synliga partiklar

Fluconazol Hexal är avsett för behandling av följande svampinfektioner (se avsnitt 5.1).

Fluconazol Hexal är indicerat till vuxna för behandling av:

• Kryptokockmeningit (se avsnitt 4.4).

• Koccidioidomykos (se avsnitt 4.4).

• Invasiv candidiasis.

• Mukösa candidainfektioner inkluderande orofaryngeal och esofageal candidiasis, candiduri och kronisk mukokutan candidiasis.

• Kronisk oral atrofisk candidainfektion (protesstomatit) om munhygieniska och lokala behandlingar är otillräckliga.

Fluconazol Hexal är indicerat till vuxna för att förebygga:

• Återfall av kryptokockmeningit hos patienter med hög recidivrisk.

• Återfall av orofaryngeal eller esofageal candidiasis hos patienter med HIV-infektion som löper stor risk för återfall.

• Prevention av svampinfektioner hos patienter med långvarig neutropeni (t.ex. patienter med hematologisk malignitet under kemoterapi eller patienter som får hematopoetisk stamcellstransplantation (se avsnitt 5.1)).

Fluconazol Hexal är indicerat till nyfödda, spädbarn, småbarn, barn och ungdomar från 0 till 17 års ålder:

Fluconazol Hexal används för behandling av mukös candidainfektion (orofaryngeal eller esofageal), invasiv candidainfektion, kryptokockmeningit samt prevention av svampinfektion hos patienter med nedsatt immunförsvar. Fluconazol Hexal kan användas som underhållsbehandling för att undvika återfall av kryptokockmeningit hos barn med hög recidivrisk (se avsnitt 4.4).

Behandling kan påbörjas innan odlingar och andra laboratorietester är klara, men så snart resultaten från dessa är tillgängliga ska den antiinfektiösa terapin justeras i enlighet med dessa.

Officiella riktlinjer för korrekt användning av antimykotika ska beaktas.

Dosering

Dosen av flukonazol ska bestämmas utifrån typ och svårighetsgrad av den aktuella svampinfektionen. Behandling av infektioner som kräver flerdosbehandling ska fortsätta tills kliniska parametrar eller laboratorietester visar att den aktiva svampinfektionen har gått tillbaka. En alltför kort behandlingsperiod kan leda till återfall i aktiv infektion.

Vuxna:

Indikationer		Dosering	Behandlingslängd
Kryptokockinfektioner	- Behandling av Kryptokockmeningit	Laddningsdos: 400 mg dag 1. Efterföljande dos: 200 mg till 400 mg dagligen	Vanligen åtminstone 6 till 8 veckor. Vid livshotande infektioner kan den dagliga dosen ökas till 800 mg
	- Underhållsdos för att förebygga återfall I kryptokockmening it hos patienter med hög recidivrisk	200 mg dagligen	Obestämd tid vid doser om 200 mg
Koccidioidomykos		200 mg till 400 mg	Från 11 månader upp till 24 månader eller längre beroende på patienten. 800 mg dagligen kan övervägas för vissa infektioner särskilt för meningeala infektioner
Invasiva candidainfektioner		Laddningsdos: 800 mg dag 1. Efterföljande dos: 400 mg dagligen	Generellt är den rekommenderade behandlingslängden för candidemi 2 veckor efter första negative blododlingsresultatet och frånvaro av tecken på eller symtom från candidemi
Behandling av mukösa candidainfektioner	- Orofaryngeal candidainfektion	Laddningsdos: 200 mg till 400 mg dag 1. Efterföljande dos: 100 mg till 200 mg dagligen	7 till 21 dagar (tills den orofaryngeala candidainfektionen är på tillbakagång). Längre perioder kan användas hos patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar
	- Esofageal candidainfektion	Laddningsdos: 200 mg till 400 mg dag 1. Efterföljande dos: 100 mg till 200 mg dagligen	14 to 30 dagar (tills den esofageala candidainfektion är på tillbakagång). Längre perioder kan användas hos patienter med kraftigt nedsatt immunfåorsvar
	- Candiduri	200 mg till 400 mg dagligen	7 till 21 dagar. Längre perioder kan användas hos patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar.
	- Kronisk atrofisk candidainfektion	50 mg dagligen	14 dagar
	- Kronisk mukokutan candidainfektion	50 mg till 100 mg dagligen	Upp till 28 dagar. Längre perioder beroende både på infektionens allvarlighetsgrad och underliggande nedsatt immunförsvar
Prevention mot återfall av mukös candidainfektioner hos patienter med HIV-infektioner som löper stor risk för återfall	- Orofaryngeal candidainfektion	100 mg till 200 mg dagligen eller 200 mg tre gånger per vecka	Obestämd tid för patienter med kroniskt nedsatt immunförsvar
	- Esofageal candidainfektion	100 mg till 200 mg dagligen eller 200 mg tre gånger per vecka	Obestämd tid för patienter med kroniskt nedsatt immunförsvar
Profylax av candidatinfektioner hos patienter med långvarig neutropeni		200 mg till 400 mg	Behandlingen bör påbörjas flera dagar innan den förväntade debuten av neutropeni och fortsätta under 7 dagar efter att neutrofilantalet har stigit till mer än 1 000 celler/mm.

Speciella patientgrupper

Äldre

Doseringen bör anpassas efter njurfunktionen (se Patienter med nedsatt njurfunktion).

Patienter med nedsatt njurfunktion

Fluconazol Hexal utsöndras huvudsakligen i urinen i oförändrad aktiv form.Inga justeringar behövs vid behandling med engångsdos. För patienter (däribland den pediatriska populationen) med nedsatt njurfunktion som ska få flera doser av flukonazol bör man ge en initial dos om 50 mgtill 400 mg, baserat på den rekommenderade dagsdosen för indikationen. Efter denna initiala laddningsdos bör dagsdosen (i enlighet med indikationen) baseras på följande tabell:

Kreatininclearance (ml/min)	Procentandel av rekommenderad dos
> 50	100%
≤ 50 (ingen dialys)	50%
Regelbunden dialys	100 % efter varje dialys

Patienter som står på regelbunden dialysbör få 100 % av den rekommenderade dosen efter varje dialystillfälle. Dagar utan dialysbör patienterna få en reducerad dos anpassad efter patientens kreatininclearance.

Patienter med nedsatt leverfunktion

Det finns begränsad data från patienter med nedsatt leverfunktion, därför bör flukonazol ges med försiktighet till patienter med störningar i leverfunktionen (se avsnitt 4.4 och 4.8).

Pediatrisk population

En maximal dos om 400 mgdagligen bör inteöverstigas hos den pediatriska populationen.

Somför liknande infektioner hos vuxna, bör behandlingens längd baseras på det kliniska och mykologiska svaret. Fluconazol Hexal ges somen dos dagligen.

För pediatriska patienter med nedsatt njurfunktion, se dosering i ”Patienter med nedsatt njurfunktion”.

Farmakokinetiken för flukonazol har inte studerats hosbarn med nedsatt njurfunktion (när det gäller ”Nyfödda, fullgångna barn” som ofta uppvisar en primär renal omognad, se nedan).

Spädbarn, småbarn och barn (från 28 dagar till 11 år):

Indikation	Dosering	Rekommendationer
- Mukös candidainfektion	Initial dos: 6 mg/kg Efterföljande dos: 3 mg/kg dagligen	Initial laddningsdos kan användas den första dagen för att uppnå steady state-nivåer snabbare
- Invasiv candidainfektion - Kryptokockmeningit	6 till 12 mg/kg dagligen	Beroende på allvarlighetsgraden av infektionen
- Underhållsbehandling för att förhindra återfallinfektionen av kryptokockmeningit hos barn med hög recidivrisk	6 mg/kg dagligen	Beroende på allvarlighetsgraden av infektionen
- Profylax mot Candida hos patienter med nedsatt immunförsvar	3 till 12 mg/kg dagligen	Beroende på omfattningen och längden av den inducerade neutropenin (se vuxendosering)

Ungdomar (12 till 17 år):

Förskrivaren måste göra en bedömning utifrån vikt och pubertal utveckling vilken posologi (vuxna eller barn) som är mest lämplig. Kliniska data tyder på att barn har en högre flukonazolclearance än vad som observerats för vuxna. En dos om 100, 200 och 400 mg för vuxna motsvarar en dos om 3, 6 respektive 12 mg/kg hos barn för att uppnå en jämförbar systemisk exponering.

Nyfödda, fullgångna barn (0 till 27 dagar):

Utsöndringen av flukonazol hos neonatala barn är långsam. Det finns få farmakokinetiska data som stödjer denna posologi vad gäller nyfödda, fullgångna barn (se avsnitt 5.2).

Åldersgrupp	Dosering	Rekommendationer
Nyfödda fullgångna barn (0 till 14 dagar)	Samma dos per kg kroppsvikt som för äldre barn ska administreras med 72 timmars mellanrum.	En maxdos om 12 mg/kg med 72 timmars mellanrum bör inte överskridas.
Nyfödda fullgångna barn (15 till 27 dagar)	Samma dos per kg kroppsvikt som för äldre barn ska administreras med 48 timmars mellanrum.	En maxdos om 12 mg/kg med 48 timmars mellanrum bör inte överskridas.

Administreringssätt:

Fluconazol Hexal kan administreras peroralt eller genom intravenös infusion, beroende på patientens kliniska status. Vid byte från intravenös till peroral administrering eller tvärtom är det inte nödvändigt att ändra dagsdosen.

Intravenös infusion ska ges med en hastighet som inte överstiger 10 ml/minut. Fluconazol Hexal är formulerad i en 9 mg/ml (0,9 %) natriumklorid lösning för infusion, varje 200 mg (100 ml flaska) innehåller 15 mmol av både Na+ samt Cl. Fluconazol Hexal är en natriumkloridlösning vilket bör beaktas vid administrering till patienter med natrium- eller vätskerestriktion.

För instruktion om hantering av produkten, se avsnitt 6.6.

Överkänslighet mot den aktiva substansen, närbesläktade azolföreningar eller mot något hjälpämne (se avsnitt 6.1).

Samtidig administrering av terfenadin är kontraindicerat för patienter som får Fluconazol Hexal i upprepade doser om 400 mg per dag eller mer baserat på resultat av en interaktionsstudie med upprepade doser.

Samtidig administrering av andra läkemedel som är kända för att förlänga QT-intervallet och som metaboliseras via cytokrom P450 (CYP) 3A4, däribland cisaprid, astemizol, pimozid, kinidin och erytromycin är kontraindicerad för patienter som får flukonazol (se avsnitt 4.4 och 4.5).

Tinea capitis

Flukonazol har studerats för behandling av tinea capitis hos barn. Det visade sig inte vara överlägset griseofulvin och total lyckandefrekvens låg under 20 %. Fluconazol Hexal ska därför inte användas för behandling av tinea capitis.

Kryptokockinfektioner

Erfarenhet gällande effekt av flukonazol vid behandling av kryptokockinfektioner på andra ställen (t.ex. pulmonell och kutan kryptokockinfektion) är begränsad, vilket förhindrar dosrekommendationer.

Djupa endemiska mykoser

Erfarenhet gällande effekt av flukonazol vid behandling av andra former av endemiska mykoser såsom paracoccidioidmycosis, lymphocutaneous sporotrichosis och histoplasmosis är begränsad, vilket förhindrar dosrekommendationer.

Renala systemet

Fluconazol Hexal ska ges med försiktighet till patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.2)

Hepatobiliära systemet

Fluconazol Hexal ska ges med försiktighet till patienter med nedsatt leverfunktion.

Fluconazol Hexal har förknippats med sällsynta fall av allvarlig levertoxicitet varav några resulterat i dödsfall, huvudsakligen hos patienter med allvarliga, underliggande medicinska tillstånd. Bland de flukonazolassocierade fallen av levertoxicitet har man inte kunnat upptäcka något uppenbart samband med total dagsdos, behandlingstid, kön eller ålder hos patienterna. Levertoxicitet på grund av flukonazol har vanligen varit reversibel då man upphört med behandlingen.

Patienter som utvecklar onormala resultat av leverfunktionstester under behandling med flukonazol måste följas noga med avseende på utveckling av mer allvarlig leverskada. Patienten ska informeras om tecken som tyder på allvarlig leverskada (betydande asteni, anorexi, kvarstående illamående, kräkningar och gulsot). I dessa lägen ska behandling med Fluconazol Hexal omedelbart avbrytas och patienten ska kontakta sin läkare.

Kardiovaskulära systemet

Vissa azoler, däribland flukonazol, har förknippats med en förlängning av QT-intervallet på EKG.

Mycket sällsynta fall av QT-förlängning och torsades de pointes har observerats hos patienter som behandlats med Fluconazol Hexal efter lanseringen av läkemedlet. Bland dessa rapporter fanns allvarligt sjuka patienter med flera sammankopplade riskfaktorer, däribland strukturell hjärtsjukdom, elektrolytstörningar och samtidig medicinering som kan ha bidragit till tillståndet.

Fluconazol Hexal ska ges med försiktighet till patienter med dessa potentiellt proarytmiska tillstånd. Samtidig administrering med andra läkemedel som är kända för att förlänga QT-intervallet och som metaboliseras via cytokrom P450 (CYP) 3A4 är kontraindicerat (se avsnitt 4.3 och 4.5).

Halofantrin

Halofantrin har visat sig förlänga QTc -intervallet vid den rekommenderade terapeutiska dosen och är ett substrat av CYP3A4. Samtidig användning av flukonazol och halofantrin rekommenderas inte (se avsnitt 4.5).

Dermatologiska reaktioner

Patienter har i sällsynta fall utvecklat exfoliativa hudreaktioner, däribland Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys under behandling med flukonazol. AIDS-patienter är mer benägna att utveckla svåra hudreaktioner mot många läkemedel. Om patienter som behandlas med flukonazol för ytliga svampinfektioner utvecklar hudutslag, bör behandlingen med flukonazol avbrytas. Om patienter som behandlas för invasiva eller systemiska svampinfektioner utvecklar hudutslag bör de övervakas noga, och om bullösa hudreaktioner eller erytema multiforme utvecklas bör behandlingen avbrytas.

Överkänslighet

Sällsynta fall av anafylaktiska reaktioner har rapporterats (se avsnitt 4.3).

Cytokrom P450

Flukonazol är en potent CYP2C9-hämmare och en måttlig CYP3A4-hämmare. Flukonazol är också en hämmare av CYP2C19. Patienter som samtidigt behandlas med Fluconazol Hexal och med något läkemedel med smalt terapeutiskt fönster som metaboliseras via CYP2C9, CYP2C19 och CYP3A4 bör övervakas (se avsnitt 4.5).

Terfenadin

Samtidig administrering av flukonazol vid lägre doser än 400 mg per dag och terfenadin bör övervakas noga (se avsnitt 4.3 och 4.5).

Hjälpämnen

Detta läkemedel innehåller 0,154 mmol natrium per ml. Detta bör beaktas hos patienter som ordinerats saltfattigkost.

Samtidig användning av följande andra läkemedel är kontraindicerad:

Cisaprid: Det finns rapporter om kardiovaskulära händelser inkluderande torsade de pointes hos patienter som fått samtidig behandling med flukonazol och cisaprid. I en kontrollerad studie fann man att en kombination av flukonazol 200 mg en gång dagligen och cisaprid 20 mg fyra gånger dagligen gav en signifikant ökning av plasmahalten av cisaprid samt en förlängning av QTc -intervallet. Samtidig behandling med flukonazol och cisaprid är kontraindicerad (se avsnitt 4.3).

Terfenadin: Med anledning av förekomsten av allvarliga hjärtarytmier på grund av förlängt QT c-intervall hos patienter som får azolantimykotika i kombination med terfenadin har interaktionsstudier genomförts. En studie med 200 mg flukonazol per dag visade ingen förlängning av QTc -intervallet. En annan studie med 400 mg och 800 mg flukonazol per dag visade att flukonazol 400 mg eller mer per dag signifikant ökar plasmahalten av terfenadin om de två läkemedlen intas samtidigt. Samtidig behandling med terfenadin och flukonazol i doser om 400 mg eller mer är kontraindicerat (se avsnitt 4.3). Samtidig administrering av flukonazol vid lägre doser än 400 mg per dag och terfenadin bör övervakas noga.

Astemizol: Samtidig behandling med flukonazol och astemizol kan minska clearance av astemizol. Resultatet av de ökade plasmakoncentrationerna av astemizol kan leda till förlängt QT-intervall och i sällsynta fall till Torsade de pointes. Samtidig administrering av flukonazol och astemizol är kontraindicerad (se avsnitt 4.3).

Pimozid: Även om det inte studerats in vitro eller in vivo kan samtidig administrering av flukonazol och pimozid leda till att pimozidets metabolism hämmas. Ökade plasmakoncentrationer av pimozid kan leda till QT-förlängning och i sällsynta fall till Torsade de pointes. Samtidig administrering av flukonazol och astemizol är kontraindicerad (se avsnitt 4.3).

Kinidin: Även om detta inte har studerats in vitro eller in vivo, kan samtidig administrering av flukonazol med kinidin leda till en hämning av kinidinmetabolismen. Användning av kinidin har associerats med förlängda QT-intervall och i sällsynta fall torsades de pointes. Samtidig administrering av flukonazol och kinidin är kontraindicerad (se avsnitt 4.3).

Erytromycin: Samtidig användning av flukonazol och erytromycin har potential att öka risken för kardiotoxicitet (förlängt QT-intervall, Torsade de pointes) och följaktligen plötslig hjärtdöd. Denna kombination bör undvikas.

Samtidig användning av följande andra läkemedel rekommenderas inte:

Halofantrin: Flukonazol kan öka plasmakoncentrationen av halofantrin genom en inhibitorisk effekt på CYP3A4. Samtidig användning av flukonazol och halofantrin kan öka risken för kardiotoxicitet (förlängt QT-intervall, torsades de pointes) och därmed plötslig hjärtdöd. Denna kombination bör undvikas (se avsnitt 4.4).

Samtidig användning av följande läkemedel ger anledning till försiktighet och dosjustering:

Effekten av andra läkemedel på flukonazol

Rifampicin: Samtidigt intag av flukonazol och rifampicin resulterade i 25 % minskning av AUC och 20 % kortare halveringstid för flukonazol. En ökning av dosen bör beaktas för patienter som samtidigt får rifampicin.

Interaktionsstudier har visat att när flukonazol administreras peroralt samtidigt med mat, cimetidin, antacida eller efter en helkroppsstrålning inför en benmärgstransplantation sker ingen signifikant nedsättning av flukonazolabsorptionen.

Effekten av flukonazol på andra läkemedel

Flukonazol är en potent hämmare av cytokrom P450 (CYP), isoenzym 2C9 och en måttlig hämmare av CYP3A4. Förutom de observerade/dokumenterade interaktionerna som anges nedan finns det risk för ökade plasmakoncentrationer av andra läkemedel som metaboliseras av CYP2C9 eller CYP3A4 när dessa samadministreras med flukonazol. Därför ska försiktighet iakttas vid användning av dessa kombinationer och patienterna bör övervakas noga. Den enzymhämmande effekten av flukonazol kan bestå i 4-5 dagar efter att flukonazolbehandlingen avslutats eftersom flukonazol har en lång halveringstid (se avsnitt 4.3).

Alfentanil: Samtidigt intag av 400 mg flukonazol och 20 µg/kg alfentanil intravenöst hos friska frivilliga ökade AUC₁₀ för alfentanil med 2 gånger och minskade clearance med 55 %, sannolikt genom att CYP3A4 hämmades. En dosjustering av alfentanil kan vara nödvändig.

Amitriptylin, nortriptylin: Flukonazol ökar effekten av amitriptylin och nortriptylin. 5-nortriptlylin och/eller S-amitriptylin kan mätas vid insättning av kombinationsbehandlingen och sedan efter en vecka. Dosen av amitriptylin/nortriptylin bör anpassas vid behov.

Amfotericin B: Samtidig administrering av flukonazol och amfotericin B till infekterade normala och immunsupprimerade möss visade följande resultat: en liten additiv antifungal effekt vid systemiska infektioner med C. albicans, ingen interaktion vid intrakraniell infektion med Cryptococcus neoformans, och antagonism för de två läkemedlen vid systemisk infektion med A. fumigatus. Den kliniska signifikansen av de resultat som nåddes i dessa studier är okänd.

Antikoagulantia: Erfarenhet efter marknadsintroduktion, liksom är fallet med andra azolantifungala medel, visar rapporter om blödningar (blåmärken, epistaxis, gastrointestinal blödning, hematuri och melena), i samband med ökningar i protrombintiden hos patienter som erhållit flukonazol samtidigt med warfarin. Under samtidig behandling med flukonazol och warfarin förlängdes protrombintiden upp till 2 gånger, antagligen på grund av hämning av warfarinmetabolismen genom CYP2C9. Patienter som ges antikoagulantia av koumarintyp samtidigt med flukonazol ska kontrollera protrombintiden noga. Dosanpassning av warfarin kan vara nödvändig.

Bensodiazepiner (korttidsverkande): Samtidigt oralt intag av 400 mg flukonazol och 7,5 mg midazolam ökade AUC för midazolam med 3,7 gånger och halveringstiden med 2,2 gånger. En daglig dos på 100 mg flukonazol som samadministrerades med 0,25 mg triazolam oralt ökade AUC för triazolam med 2,5 gånger och halveringstiden med 1,8 gånger. Förstärkta och förlängda effekter av triazolam har observerats vid samtidig behandling med flukonazol. Om samtidig behandling med flukonazol och en bensodiazepin är nödvändig, bör en minskad dos av bensodiazepinen övervägas och patienten ska övervakas noga.

Karbamazepin: Flukonazol hämmar karbamazepinets metabolism och en ökning i serumkarbamazepin på 30% har observerats. Det finns risk för utveckling av karbamazepintoxicitet. Dosanpassning av karbamazepin kan vara nödvändig beroende på koncentrationsmätningar/effekt.

Kalciumantagonister: Vissa kalciumantagonister av dihydropyridintyp, (nifedipin, isradipin, nikardipin, amlodipin och felodipin) metaboliseras via CYP3A4. Flukonazol har potential att öka den systemiska exponeringen av kalciumantagonister. Frekvent övervakning av biverkningar rekommenderas.

Celecoxib: Samtidig behandling med 200 mg flukonazol per dag och 200 mg celecoxib resulterade i en 68 % ökning av Cmax och en 134 % ökning av AUC för celecoxib. En halvering av Celecoxib-dosen kan vara nödvändig till patienter som samtidigt behandlas med flukonazol.

Ciklosporin: Flukonazol ökar signifikant koncentration och AUC av ciklosporin. Denna kombination kan användas om dosen av ciklosporin minskas beroende på ciklosporinkoncentration.

Cyklofosfamid: Kombinationsbehandling med cyklofosfamid och flukonazol ger en ökning i serumbilirubin och serumkreatinin. Kombinationen kan användas om man tar i beaktande risken för ökat serumbilirubin och serumkreatinin.

Fentanyl: ett dödsfall av möjlig fentanyl-flukonazolinteraktion har rapporterats. Författaren bedömde att patienten dog av fentanylintoxinering. Dessutom visades i en randomiserad crossover studie med 12 friska frivilliga att flukonazol fördröjde elimineringen av fentanyl signifikant. Förhöjd fentanylkoncentration kan leda till nedsatt andningsförmåga.

HMG-CoA-reduktashämmare: Risken för myopati och rabdomyolys ökar när flukonazol administreras samtidigt med HMG-CoA-reduktashämmare som metaboliseras via CYP3A4, t.ex. atorvastatin och simvastatin, eller av CYP2C9, t.ex. fluvastatin. Försiktighet bör iakttas om samtidig administrering av flukonazol och HMG-CoA-reduktashämmare bedöms vara nödvändigt. Patienten ska observeras för symtom på myopati och rabdomyolys och kreatininkinas ska kontrolleras HMG-CoA-behandling bör avbrytas om CK-nivåerna ökar markant eller om myopati eller rabdomyolys diagnostiserats eller misstänks.

Immunosuppressiva läkemedel (t.ex. ciklosporin, everolim Ciklosporin:

Ciclosporin: Flukonazol ger en signifikant ökning av koncentration och AUC av ciklosporin. Vid samtidig behandling med flukonazol 200 mg dagligen och ciklosporin (2,7 mg/kg/dag) sågs en 1,8-faldig ökning i AUC för ciklosporin. Denna kombination kan användas för att sänka dosen av ciklosporin beroende på koncentrationen av ciklosporin.

Everolimus: Trots att det ej har studerats in vivo eller in vitro kan flukonazol öka serumkoncentrationen av everoliums genom hämning av CYP3A4.

Sirolimus: Flukonazol ökar plasmakoncentrationerna av sirolimus, förmodligen genom att hämma nedbrytningen av sirolimus via CYP3A4 och P-glykoprotein. Denna kombination kan användas med en dosjustering av sirolimus beroende på effekt/ koncentration.

Takrolimus: Flukonazol kan öka serumkoncentrationerna av peroralt administrerad takrolimus upp till 5 gånger på grund hämning av takrolimusmetabolismen via CYP3A4 i tarmen. Inga signifikanta farmakokinetiska förändringar har noterats då takrolimus har getts intravenöst. Ökad takrolimushalt har förknippats med nefrotoxicitet. Dosen av peroralt administrerad takrolimus bör minskas beroende på koncentrationen av takrolimus.

Losartan: Flukonazol hämmar konverteringen av losartan till dess aktiva metabolit (E-3174), som står för en stor del av den angiotensin II-receptor-antagonism som uppstår med losartanbehandling. Patienter som får denna kombination bör övervakas med fortsatt hypertonikontroll.

Metadon: Flukonazol kan förhöja serumkoncentrationen av metadon. Dosanpassning av metadon kan vara nödvändig.

Icke-steroida anti-inflammatoriska läkemedel: Cmax och AUC av flurbiprofen ökade med 23% respektive 81% vid samtidig administrering med flukonazol, jämfört med administrering av enbart flurbiprofen. På liknande sätt ökade Cmax och AUC för den farmakologiskt aktiva isomeren [S-(+)-ibuprofen] med 15% respektive 82% när flukonazol administrerades samtidigt med racemiskt ibuprofen (400 mg) jämfört med administrering av enbart racemiskt ibuprofen.

Även om det inte specifikt studerats har flukonazol potential att öka den systemiska exponeringen av andra NSAID som metaboliseras via CYP2C9 (t.ex. naproxen, lornoxikam, meloxikam, diklofenak). Frekvent övervakning av biverkningar och toxicitet relaterat till NSAID rekommenderas. Dosanpassning av NSAID kan vara nödvändig.

Fenytoin: Flukonazol hämmar leverns metabolism av fenytoin. Samtidig återkommande administrering av 200 mg flukonazol och 250 mg fenytoin intravenöst ökade AUC-24 med 75 % och Cmin med 128 % för fenytoin. Vid samtidig administrering bör serumkoncentrationen av fenytoin övervakas så att man kan undvika fenytointoxicitet.

Prednison: Det finns en fallrapport med en levertransplanterad patient som stod på prednison. Patienten utvecklade binjurebarksinsufficiens när en tre månaders behandling med flukonazol avslutades. Utsättandet av flukonazol orsakade troligen en ökning av CYP3A4-aktiviteten, viket ledde till en ökad nedbrytning av prednison. Patienter som får långtidsbehandling med flukonazol och prednison bör övervakas noga efter tecken på binjurebarksinsufficiens när flukonazol sätts ut.

Rifabutin: Flukonazol ökar serumkoncentrationerna av rifabutin vilket leder till ökning i AUC för rifabutin med upp till 80%. Det förekommer rapporter om uveit hos patienter som behandlas med flukonazol och rifabutin samtidigt. Vid kombinationsbehandling ska symtom på rifabutintoxicitet tas i beaktande.

Saquinavir: Flukonazol ökar AUC av saquinavir med cirka 50%, Cmax med cirka 55% och minskar clearance av saquinavir med cirka 50% på grund av hämning av saquinavirets levermetabolism genom CYP3A4 och hämning av P-glykoprotein. Dosanpassning av saquinavir kan vara nödvändig.

Sulfonureider: Det har visat sig att flukonazol förlänger halveringstiden för sulfonureider (klorpropamid, glibenklamid, glipizid och tolbutamid) i plasma när de administreras samtidigt till friska frivilliga personer. Frekvent kontroll av blodsocker och lämplig minskning av sulfonylureadosen rekommenderas vid samadministrering.

Teofyllin: I en placebokontrollerad interaktionsstudie resulterade administrering av 200 mg flukonazol i 14 dagar i 18 % minskning av genomsnittlig plasmaclearance för teofyllin. Patienter som behandlas med höga doser teofyllin eller som av andra orsaker löper ökad risk för teofyllintoxicitet bör observeras noga under behandlingen med flukonazol och teofyllindosen bör justeras efter behov.

Vinkaalkaloider: Även om det inte studerats kan flukonazol öka plasmanivåerna av vinkaalkaloider (t.ex. vinkristin och vinblastin) och leda till nefrotoxicitet, vilket kan bero på en hämmande effekt på CYP3A4.

Vitamin A: Baserat på en fallrapport där en patient fick kombinationsbehandlingen med all-trans-retinoidsyra (en syraform av vitamin A) och flukonazol utvecklades CNS-relaterade biverkningar i form av pseudotumörcerebri, vilken försvann efter utsättning av flukonazolbehandlingen. Denna kombination kan användas men incidensen av CNS-relaterade biverkningar ska beaktas.

Vorikonazol (CYP2C9- och CYP3A4-hämmare): Samtidig administrering av oralt vorikonazol (400 mg var 12: e timma dag 1, sedan 200 mg var 12: e timma under 2,5 dagar) och oralt flukonazol (400 mg dag 1, sedan 200 mg en gång dagligen under 4 dagar) hos 8 friska män resulterade i en ökning av Cmax och AUCτ för vorikonazol med i genomsnitt 57 % (90 % CI: 20 %, 107 %) respektive 79 % (90 % CI: 40 %, 128 %). Den reducerade dosen och/eller ändrade doseringsfrekvensen för vorikonazol och flukonazol som kan eliminera denna effekt har inte fastställts. Övervakning för biverkningar relaterade till vorikonazol rekommenderas då vorikonazol ges efter flukonazol.

Zidovudin: Flukonazol ökar C max och AUC för zidovudin med 84 % respektive 74 % på grund av en minskning av oral zidovudinclearance med cirka 45 %. Halveringstiden för zidovudin förlängdes på motsvarande sätt med cirka 128 % efter kombinationsbehandling med flukonazol. Patienter som får denna kombination bör övervakas med tanke på eventuella zidovudinrelaterade biverkningar. Reducering av zidovudindosen kan övervägas.

Azitromycin: I en öppen, randomiserad, crossover-studie med tre behandlingsgrupper på 18 friska försökspersoner utvärderades effekten av en peroral engångsdos om 1 200 mg azitromycin på farmakokinetiken för en peroral engångsdos om 800 mg flukonazol samt effekten av flukonazol på farmakokinetiken för azitromycin. Det fanns ingen signifikant farmakokinetisk interaktion mellan flukonazol och azitromycin.

Perorala preventivmedel: Två farmakokinetiska studier med ett kombinerat, peroralt preventivmedel har genomförts med multipla doser av flukonazol. Det fanns inga relevanta effekter på hormonnivån i studien med 50 mg flukonazol, medan vid 200 mg dagligen ökade AUC av etinylestradiol och levonorgestrel med 40 % respektive 24 %. Således är det osannolikt att multipla doser flukonazol på nämnda dosnivåer har någon inverkan på kombinerade preventivmedels effekt.

Graviditet

Data från flera hundra gravida kvinnor som behandlats med standarddoser (under 200 mg/dag) av flukonazol, administrerade som en engångsdos eller upprepad dosering under den första trimestern, talar inte för några skadliga effekter på fostret.

Flera rapporter har framkommit om multipla medfödda missbildningar (inkluderande brakycefali, öron dysplasi, förstorade främre fontaneller, lårbenspåverkan samt radio-humural bensammansmältning) hos barn vars mödrar behandlades under minst tre månader med höga doser (400–800 mg/dag) med flukonazol för koccidioidomykos. Sambandet mellan användning av flukonazol och dessa händelser är inte fastställt.

I studier på försöksdjur har teratogena effekter påvisats (se avsnitt 5.3.).

Flukonazol i normaldos och vid korttidsbehandling bör inte användas under graviditet om inte absolut nödvändigt.

Flukonazol i högdos och/eller under förlängd tid bör inte användas under graviditet förutom vid potentiellt livshotande infektioner.

Amning

Flukonazol passerar över i bröstmjölk och når koncentrationer lägre än den i plasma. Amning kan fortgå efter en engångsdos med normaldos 200 mg flukonazol eller lägre. Amning rekommenderas inte efter upprepad användning eller vid höga doser av flukonazol.

Fertilitet

Flukonazol påverkade inte fertiliteten hos han- och honråttor (se avsnitt 5.3).

Inga studier har utförts på Fluconazol Hexals effekt på förmågan att framföra fordon eller använda maskiner. Patienter ska förvarnas om den möjliga risken för yrsel eller krampanfall (se avsnitt 4.8) vid behandling med Fluconazol Hexal och ska rådas att inte framföra fordon eller använda maskiner om något av dessa symtom uppstår.

De mest frekventa rapporterade biverkningarna (>1/10) är huvudvärk, buksmärta, diarré, illamående, kräkningar, ökad halt av alaninaminotransferas och aspartataminotransferas, ökad halt av alkalifosfatas i blodet och utslag.

Följande behandlingsrelaterade biverkningar har observerats och rapporterats under behandling med flukonazol och med följande frekvenser: Mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100 <1/10), mindre vanliga (≥1/1000 <1/100), sällsynta (≥1/10 000 <1/1000), mycket sällsynta (<1/10 000), inte kända (kan inte uppskattas från tillgängliga data).

Pediatrisk population

Mönster och incidens av biverkningar och onormala laboratorievärden som insamlats under kliniska studier på barn är jämförbara med vad som ses för vuxna.

Det finns rapporter om överdosering med flukonazol, och hallucination och ett paranoidt beteende har rapporterats samtidigt.

I händelse av överdosering är behandlingen symtomatisk med stödjande åtgärder och magsköljning, om det behövs.

Flukonazol utsöndras främst i urinen. Forcerad diures ökar troligen eliminationshastigheten. Hemodialys i 3 timmar minskar plasmahalterna med ca 50 %.

Farmakoterapeutisk grupp:

Antimykotika för systemisk användning, triazolderivat

ATC-kod: J02AC01

Verkningsmekanism

Flukonazol är en triazol med antimykotisk effekt. Dess huvudsakliga verkningssätt är hämning av svampens cytokrom P-450-medierade demetylering av 14 alfa-lanosterol, ett viktigt steg i svampens biosyntes av ergosterol. Ackumulationen av 14 alfa-metylsteroler korrelerar med åtföljande förlust av ergosterol i svamporganismens cellmembran och kan vara orsaken bakom den antifungala aktiviteten hos flukonazol. Flukonazol har visats vara mer selektiv för svampars cytokrom P-450-enzymer än för cytokrom P-450-enzymsystem för olika däggdjur.

Flukonazol 50 mg dagligen upp till 28 dagar har inte visats påverka plasmakoncentrationerna av testosteron hos män eller steroidkoncentrationen hos kvinnor i barnafödande ålder. Flukonazol 200 mg till 400 mg dagligen har ingen kliniskt signifikant effekt på endogena steroidnivåer eller på ACTH- stimulerad respons hos friska, manliga, frivilliga försökspersoner. Interaktionsstudier av antipyrin pekar på att enstaka eller multipla doser av flukonazol 50 mg inte påverkar dess metabolism.

Susceptibilitetin vitro

In vitro visar flukonazol antimykotisk aktivitet mot de flesta vanligt förekommande arter av Candida (däribland C. albicans, C. parapsilosis och C. tropicalis). C. glabrata uppvisar en varierande känslighet medan C. krusei är resistent mot flukonazol.

Flukonazol uppvisar även aktivitet in vitro mot Cryptococcus neoformans och Cryptococcus gattii, liksom även de endemiska mögelsvamparna Blastomyces dermatiditis, Coccidioides immitis, Histoplasma capsulatum ochParacoccidioides brasiliensis.

PK/PD-samband

I djurstudier har en korrelation mellan MIC-värden och effekt visats vid experimentella mykoser orsakadeav Candida spp. I kliniska studier finns det ett nästan 1:1 linjärt samband mellan AUC och dosen av flukonazol. Det finns också ett direkt, fastän ofullständigt, samband mellan AUC eller dosen och ett framgångsrikt kliniskt svar vid behandling av oral candidosis och till en mindre grad candedemi. Liknande effekt mot infektion orsakad av arter med ett högre MIC-värde för flukonazol är inte lika trolig.

Resistensmekanism

Candida spp har utvecklat ett antal resistensmekanismer mot antimykotiska medel tillhörande

azolklassen. Svampstammar som har utvecklat en eller flera av dessa resistensmekanismer är kända för att uppvisa höga minimikoncentrationer (MIC) för hämning av flukonazol vilket försämrar effekten, både kliniskt och in vivo.

Rapporter har framkommit om superinfektion med andra Candida-arter än C. albicans vilka i sig ofta inte är känsliga för flukonazol (t.ex. Candida krusei). I sådana fall kan alternativ antimykotisk behandling krävas.

Brytpunkter (enligt EUCAST)

Baserat på analyser av farmakokinetiska/farmakodynamiska (PK/PD) data, in vitro-känslighet och klinisk respons har EUCAST-AFST-gruppen (European Committee on Antimicrobial susceptibility Testing, underkommittén Antifungal Susceptibility Testing) fastställt brytpunkter för Candida-arterna (EUCAST Flukonazole rational document (2007) – version 2). Dessa har delats in i brytpunkter som inte är artrelaterade, som har fastställts huvudsakligen utifrån PK/PD-data och som är oberoende av MIC-fördelningen för specifika arter, och artrelaterade brytpunkter för de arter som oftast förknippas med infektion hos människa. Dessa brytpunkter redovisas i följande tabell:

Antimykotikum	Artrelaterade brytpunkter (S</R>) (mg/l)					Ej artrelaterade brytpunkter A S≤/R>
	Candida albicans	Candida glabrata	Candida krusei	Candida parapsilosis	Candida tropicalis
Fluconazol	2/4	IE	--	2/4	2/4	2/4

S = Känslig (susceptible), R = resistent

A = Ej artrelaterade brytpunkter har huvudsakligen bestämts utifrån PK/PD-data och är oberoende av MIC-fördelningen för specifika arter. De ska bara användas för organismer som inte har specifika brytpunkter.

– = Känslighetsbestämning rekommenderas inte eftersom arten är ett dåligt mål för behandling med läkemedlet.

IE = Det finns otillräckligt med bevis för att arten i fråga är ett bra mål för behandling med läkemedlet.

De farmakokinetiska egenskaperna hos flukonazol är likartade efter intravenös respektive peroral administrering.

Absorption

Flukonazol absorberas väl efter peroral administrering och halten i plasma (och den systemiska biotillgängligheten) är mer än 90 % av halten som uppnås efter intravenös administrering. Den perorala absorptionen påverkas inte av samtidigt födointag. Toppkoncentrationer i plasma vid fasta inträffar vid 0,5–1,5 timmar efter dos. Plasmakoncentrationen är proportionell mot dosen. 90 % av steady state-nivån uppnås vid dag 4-5 med upprepade doser en gång dagligen.

Administrering av en initialdos (dag 1) två gånger den vanliga dagliga dosen gör det möjligt att få plasmanivåerna att närma sig 90 % av steady state-nivån dag 2.

Distribution

Den uppskattade distributionsvolymen är jämförbar med andelen kroppsvatten. Plasmaproteinbindningen är låg (11-12 %).

Flukonazol har god penetration i alla studerade vävnadsvätskor. Halten av flukonazol i saliv och sputum är jämförbar med halten i plasma. Hos patienter med meningit som förorsakats av svamp är flukonazolhalten i CSF omkring 80 % av plasmanivån.

Höga flukonazolkoncentrationer som överstiger serumkoncentrationen uppnås i huden i stratum corneum, epidermis-dermis och i exokrin svett. Flukonazol ackumuleras i stratum corneum. Vid doser på 50 mg per dag var flukonazolkoncentrationen 73 µg/g efter 12 dagar och 5,8 µg/g efter 7 dagar efter avslutad behandling. Vid doser på 150 mg en gång per vecka var flukonazolkoncentrationen i stratum corneum 23,4 µg/g dag 7 och fortfarande 7,1 µg/g 7 dagar efter den andra dosen.

Flukonazolkoncentrationen efter 150 mg en gång per vecka under fyra månader var 4,05 μg/g i friska naglar och 1,8 μg/g i sjuka naglar. Flukonazol kunde fortfarande mätas i nagelprov 6 månader efteravslutad behandling.

Metabolism

Flukonazol metaboliseras endast till en liten del. Endast 11 % av en radioaktivt märkt dos utsöndrades i urinen i förändrad form. Flukonazol är en selektiv hämmare av isoenzymerna CYP2C9 och CYP3A4 (se avsnitt 4.5). Flukonazol är också en hämmare av isoenzymet CYP2C19.

Elimination

Plasmahalveringstiden för elimination är ca 30 timmar. Flukonazol utsöndras huvudsakligen via njurarna. Ca 80 % av den intagna dosen utsöndras via urinen i oförändrad läkemedelsform. Clearance för flukonazol är proportionell mot kreatininclearance. Man har inte identifierat några metaboliter i plasma.

Den långa plasmahalveringstiden är utgångspunkten för administrering en gång per dag vid behandling av vaginal candidiasis och en gång per vecka för andra indikationer.

Farmakokinetik vid nedsatt njurfunktion

Hos patienter med svår njurinsufficiens (GFR< 20ml/min) ökade halveringstiden från 30 till 98 timmar. Därför krävs en dosreducering. Flukonazol avlägsnas via hemodialys och i mindre utsträckning via peritonealdialys. Efter en tre lång hemodialyssession hade ca 50 % av flukonazolmängden eliminerats från blodet.

Farmakokinetiken hos barn

Farmakokinetiska data bedömdes hos 113 barn i fem studier, varav två studier med engångsdoser, två studier med multipla doser och en studie på prematura nyfödda. Data från en av studierna kunde inte tolkas på grund av förändringar i formuleringen en bit in i studien. Ytterligare data fanns tillgängliga från en ”compassionate use”-studie.

Efter administrering av 2–8 mg/kg flukonazol på barn i åldrarna 9 månader till 15 år uppmättes ett AUC- värde av 38 μg×tim/ml per dosenhet av 1 mg/kg. Flukonazols genomsnittliga elimineringshalveringstid i plasma varierade mellan 15 och 18 timmar, och distributionsvolymen var cirka 880 ml/kg efter multipla doser. En längre elimineringshalveringstid, cirka 24 timmar, för flukonazol i plasma sågs efter en engångsdos. Detta kan jämföras med flukonazols elimineringshalveringstid i plasma efter en engångsadministrering av 3 mg/kg intravenöst till barn i åldrarna 11 dagar till 11 månader. Distributionsvolymen i denna åldersgrupp var omkring 950 ml/kg.

Erfarenheten av flukonazol hos nyfödda är begränsad till farmakokinetiska studier på prematura nyfödda. Genomsnittsåldern vid första dosen var 24 timmar (intervall 9–36 timmar) och genomsnittlig födelsevikt var 0,9 kg (intervall 0,75–1,10 kg) för 12 prematura nyfödda efter en genomsnittlig graviditetslängd på 28 veckor. Sju patienter fullföljde protokollet; högst fem intravenösa infusioner av flukonazol 6 mg/kg gavs med 72 timmars mellanrum. Genomsnittlig halveringstid (i timmar) var 74 (intervall 44–185) dag 1, vilket sjönk med tiden till i medeltal 53 (intervall 30–131) dag 7 och 47 (intervall 27–68) dag 13. AUC (μg×tim/ml) var 271 (intervall 173–385) dag 1 och ökade till i medeltal 490 (intervall 292–734) dag 7 och sjönk till i medeltal 360 (intervall 167–566) dag 13. Distributionsvolymen (ml/kg) var 1 183 (intervall 1 070–1 470) dag 1 och ökade med tiden till i medeltal 1 184 (intervall 510–2 130) dag 7 och 1 328 (intervall 1 040–1 680) dag 13.

Farmakokinetik hos äldre

En farmakokinetisk studie genomfördes på 22 personer, 65 år och äldre, som fick en peroral engångsdos om 50 mg flukonazol. Tio av dessa patienter fick samtidigt diuretika. Cmax var 1,54 µg/ml och uppnåddes 1,3 timmar efter intag. Genomsnittlig AUC var 76,4 ± 20,3 µg×tim/ml och genomsnittlig terminal halveringstid var 46,2 timmar. Dessa farmakologiska parametrar var högre än motsvarande värden som rapporterats från friska, unga frivilliga män. Samtidig behandling med diuretika ledde inte till signifikant ändring av AUC eller Cmax . Dessutom var kreatininclearance (74 ml/min), andelen läkemedel utsöndrat oförändrat i urinen (0–24 timmar, 22 %) och uppskattad njurclearance för flukonazol (0,124 ml/min/kg) generellt sett lägre hos de äldre än hos de unga frivilliga personerna. Förändringen av distributionen av flukonazol hos äldre anses därför bero på nedsatt njurfunktion, vilket är karakteristiskt för denna grupp.

Effekter i icke-kliniska studier observerades bara vid exponeringar som ansågs tillräckligt överstiga den maximala humana exponeringen vilket indikerar en liten relevans vid klinisk användning.

Karcinogenitet

Flukonazol visade inga tecken på karcinogen potential hos möss och råttor som behandlades peroralt under 24 månader vid doserna 2,5, 5 eller 10 mg/kg/dag (ca 2 till 7 gånger den rekommenderade dosen för människa). Hanråttor som behandlades med 5 och 10 mg/kg/dag hade en ökad förekomst av hepatocellulära adenom.

Reproduktionspåverkan

Flukonazol påverkade inte fertiliteten hos hanråttor eller honråttor som behandlades peroralt med dagliga doser om 5, 10 eller 20 mg/kg eller med parenterala doser som 5, 25 or 75 mg/kg.

Ingen påverkan på foster kunde ses vid 5 eller 10 mg/kg; ökningar av anatomiska variationer (övertaliga revben, dilaterat njurbäcken) och fördröjd ossifiering observerades vid 25 och 50 mg/kg samt högre doser. Vid doser från 80 mg/kg till 320 mg/kg ökade fosterdödligheten hos råtta och ytterligare fosterskador som vågiga revben, gomspalt och onormal kraniofacial ossifiering observerades.

Förlossningen startade något senare vid 20 mg/kg peroralt och dystoci och förlängt förlossningsarbete observerades hos några få honor vid 20 mg/kg och 40 mg/kg intravenöst. Förlossningsstörningarna avspeglades av en lätt ökning av dödfödda ungar och en minskning av neonatal överlevnad vid dessa doser. Effekterna på förlossningen hos råtta är överensstämmande med den artspecifika östrogensänkande egenskapen som orsakas av höga doser av flukonazol. Denna typ av hormonförändringar har inte observerats hos kvinnor som behandlats med flukonazol (se avsnitt 5.1).

natriumklorid

saltsyra 25 % för pH-justering

vatten för injektionsvätskor

Infusionsvätskan får inte blandas med andra läkemedel än de som anges i avsnitt 6.6 ”Anvisningar för användning och hantering samt destruktion”.

Oöppnad flaska: 4 år

Utspädd produkt

Detta läkemedel är för engångsbruk. Oanvänd infusionslösning måste slängas efter öppnande.

Kemisk och fysisk stabilitet vid användning har visats under 48 timmar i rumstemperatur för varje infusionslösning som listas i avsnitt 6.6.

Ur mikrobiologiskt perspektiv bör produkten användas omedelbart. Om den inte används omedelbart är förvaringstiden och förvaringsvillkoren före administrering användarens ansvar och ska normalt inte vara längre än 24 timmar vid förvaring i 2 till 8°C, om inte spädning ägt rum under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.

Vid användning av Ringerlösning rekommenderas förvaring under 25°C (se avsnitt 6.6). Spädningar med Ringerlösning bör inte kylförvaras.

Oöppnad flaska

Förvaras i skydd mot kyla. Får inte frysas.

För utspädd lösning, se avsnitt 6.3.

Injektionsflaska av ofärgat glas (typ I) försluten med gummipropp (brombutylgummi) och en ”flip off” förslutning av polypropen.

Förpackningsstorlekar:

1, 5, 7, 14 och 20 injektionsflaskor innehållande 50 ml, 100 ml eller 200 ml lösning.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Flukonazol infusionsvätska kan blandas med följande infusionslösningar:

- glukos 20 %

- Ringerlösning

- Hartmanns lösning

- kaliumklorid i glukos

- natriumbikarbonat 4,2 %

- fysiologisk koksaltlösning (0,9 %)

Flukonazol kan infunderas genom en befintlig infart med en av de ovan listade vätskorna. Även om inga specifika inkompatibiliteter har noterats, är blandning med andra läkemedel innan infusion inte att rekommendera.

Endast för engångsbruk.

Spädning ska ske under aspektiska förhållanden. Lösningen ska inspekteras visuellt för partiklar och missfärgningar före administrering. Lösningen ska endast användas om lösningen är klar och fri från partiklar.

Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande anvisningar.

HEXAL A/S

Edvard Thomsens Vej 14

2300 Köpenhamn S

Danmark

20556

2004-12-17 / 2009-07-14

2013-02-07