iMeds.se

Oxycodone Depot Teva

Information för alternativet: Oxycodone Depot Teva 5 Mg Depottablett, visar 2 alternativ

Läkemedelsverket 2015-03-23


PRODUKTRESUMÉ


1. LÄKEMEDLETS NAMN


Oxycodone Depot Teva 5 mg depottablett


2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING


En depottablett innehåller 5 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 4,5 mg oxikodon.


Hjälpämnen med känd effekt:

En depottablett innehåller högst 15 mg sackaros.


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.


3. LÄKEMEDELSFORM


Depottablett


Vit till benvit, rund, bikonvex tablett med en diameter på 5,2 mm.


4. KLINISKA UPPGIFTER


4.1 Terapeutiska indikationer


Svår smärta där endast opioider ger tillräcklig analgetisk effekt.

Oxycodone Depot Teva är indicerat för vuxna och ungdomar äldre än 12 år.


4.2 Dosering och administreringssätt


Doseringen beror på smärtans intensitet och på patientens individuella svar på behandlingen.

För doser som inte är praktiskt genomförbara med denna styrka finns andra läkemedel och styrkor med oxikodon tillgängliga.


Följande riktlinjer för doseringen gäller:


Vuxna och ungdomar äldre än 12 år


Dostitrering och justering

Initialdosen för opioidnaiva patienter är vanligtvis 10 mg oxikodonhydroklorid administrerat med 12 timmars intervaller. För en del patienter är en initialdos om 5 mg lämplig för att minimera förekomsten av biverkningar.


Patienter som redan tar opioider kan, med hänsyn till sin erfarenhet av tidigare opioidbehandling, påbörja behandlingen med högre doser.


I kontrollerade kliniska prövningar har det observerats att 10–13 mg oxikodonhydroklorid motsvarar cirka 20 mg morfinsulfat, båda med beredningsformen depottabletter.


Eftersom det finns individuella skillnader i känsligheten för olika opioider rekommenderas det att patienter startar försiktigt med Oxycodone Depot Teva depottabletter efter byte från andra opioider, med 50‑75 procent av den beräknade oxikodondosen.


En del patienter som tar Oxycodone Depot Teva depottabletter efter ett fastställt schema behöver snabbverkande smärtstillande medel som akutmedicin mot genombrottssmärta. Oxycodone Depot Teva depottabletter är inte avsedda för behandling av akut smärta och/eller genombrottssmärta. En dos akutmedicin ska motsvara en sjättedel av den ekvianalgetiska dygnsdosen av Oxycodone Depot Teva depottabletter. Om akutmedicinen används fler än två gånger dagligen tyder det på att dosen av Oxycodone Depot Teva depottabletter behöver höjas. Dosen bör inte höjas oftare än en gång varje eller varannan dag tills en stabil dos två gånger dagligen uppnås.


Efter en dosökning från 10 mg till 20 mg var 12:e timme ska dosjusteringar göras i steg om ungefär en tredjedel av den dagliga dosen. Målet är en patientspecifik dos två gånger dagligen som ger adekvat smärtlindring med tolerabla biverkningar och så lite akutmedicin som möjligt så länge smärtbehandlingen behövs.


För de flesta patienter är jämn distribution (samma dos morgon och kväll) enligt ett fastställt schema (var 12:e timme) lämplig. För en del patienter kan det vara fördelaktigt att fördela doserna ojämnt. I allmänhet bör den lägsta effektiva analgetiska dosen väljas. För behandling av icke-malign smärta är det vanligtvis tillräckligt med en daglig dos om 40 mg, men högre doser kan behövas. Patienter med cancerrelaterad smärta kan behöva doser om 80 till 120 mg som i individuella fall kan ökas till upp till 400 mg. Om ännu högre doser behövs ska dosen bestämmas individuellt och effekten vägas mot toleransen och risken för biverkningar.


Behandlingens längd

Oxycodone Depot Teva depottabletter ska inte användas under längre tid än nödvändigt. Om långtidsbehandling på grund av sjukdomens art och svårighetsgrad är nödvändig behövs noggrann och regelbunden övervakning för att avgöra om och i vilken utsträckning behandlingen ska fortsätta.


Avslutande av behandlingen

När en patient inte längre behöver behandling med oxikodon kan det vara tillrådligt att trappa ner dosen gradvis för att förhindra utsättningssymtom.


Äldre patienter

Äldre patienter utan kliniska tecken på nedsatt lever- och/eller njurfunktion kräver vanligtvis inga dosjusteringar.


Patienter med nedsatt njur-eller leverfunktion

Doseringsstarten bör följa ett konservativt tillvägagångssätt hos dessa patienter. Den rekommenderade startdosen för vuxna bör minskas med 50% (till exempel en total daglig dos på 10 mg oralt till opioidnaiva patienter) och varje patient ska titreras till adekvat smärtkontroll enligt deras kliniska situation.


Riskpatienter

Riskpatienter, till exempel patienter med låg kroppsvikt eller långsam metabolism av läkemedel, ska initialt ges halva den rekommenderade dosen för vuxna om de är opioidnaiva. Därför kanske inte den lägsta rekommenderade dosen i produktresumén, dvs. 10 mg, är lämplig som startdos. Dostitrering ska utföras enligt den individuella kliniska situationen.


Barn under 12 år

Oxycodone Depot Teva depottabletter rekommenderas inte till barn under 12 år.


Administreringssätt

Oral användning.


Oxycodone Depot Teva depottabletter bör tas två gånger dagligen enligt ett fastställt schema och fastställd dosering.


Depottabletterna kan tas tillsammans med eller oberoende av måltider med tillräcklig mängd vätska. Oxycodone Depot Teva depottabletter ska sväljas hela och får inte tuggas, delas eller krossas.


Oxycodone Depot Teva depottabletter ska inte tas tillsammans med alkohol.


4.3 Kontraindikationer



4.4 Varningar och försiktighet


Försiktighet bör iakttas hos


Kirurgi

Som med alla opioidberedningar bör oxikodonprodukter användas med försiktighet efter bukkirurgi eftersom opioider är kända för att försämra tarmmotiliteten och ska inte användas förrän läkaren är försäkrad om att tarmfunktionen är normal.

Oxycodone Depot Teva rekommenderas inte för preoperativ användning eller inom de första 12-24 timmarna postoperativt.


Andnings- och hjärtdepression

Andningsdepression är den mest väsentliga risken med opioider och uppträder med största sannolikt hos äldre eller försvagade patienter. Den andningsdepressiva effekten av oxikodon kan leda till ökade koldioxidhalter i blodet och därmed också i cerebrospinalvätskan. Opioider kan orsaka allvarliga blodtrycksfall hos predisponerade patienter.


Tolerans och beroende

Patienten kan utveckla tolerans mot läkemedlet vid kronisk användning och kräva successivt högre doser för att upprätthålla smärtkontroll. Långvarig användning av produkten kan leda till fysiskt beroende och utsättningssymtom kan uppträda om behandlingen avslutas abrupt. När en patient inte längre behöver behandling med oxikodon, kan det vara tillrådligt att trappa ner dosen gradvis för att förhindra utsättningssymtom. Utsättningssymtom kan inkludera gäspningar, mydriasis, ökat tårflöde, rinnsnuva, tremor, hyperhidros, ångest, agitation, konvulsioner och sömnlöshet.


Hyperalgesi som inte svarar på ytterligare dosökning av oxikodon kan i mycket sällsynta fall förekomma, särskilt vid höga doser. En minskning av oxikodondosen eller byte till en alternativ opioid kan krävas.


Oxikodon har en primär beroendepotential. Oxikodon har en missbruksprofil som liknar den för andra starka opioidagonister. Oxikodon kan eftersökas och missbrukas av personer med latenta eller manifesta missbrukstillstånd. Det finns potential för utveckling av psykologiskt beroende (missbruk) till opioidanalgetika, inklusive oxikodon. När de används enligt föreskrifterna hos patienter med kronisk smärta är risken att utveckla fysiskt eller psykiskt beroende avsevärt lägre eller behöver bedömas separat. Data saknas för den verkliga förekomsten av psykiskt beroende hos patienter med kronisk smärta. Till patienter med anamnes på alkohol- och drogmissbruk måste läkemedlet ordineras med särskild försiktighet.


Missbruk

Vid missbruk genom parenteral venös injektion kan tablettens innehållsämnen (särskilt talk) leda till nekros i lokal vävnad, lunggranulom eller andra allvarliga, eventuellt dödliga händelser.

Depottabletterna måste sväljas hela och får inte delas, tuggas eller krossas. Administrering av delade, tuggade eller krossade oxikodontabletter med kontrollerad frisläppning leder till en snabb frisättning och absorption av en potentiellt dödlig dos av oxikodon (se avsnitt 4.9).


Alkohol

Samtidig användning av alkohol och Oxycodone Depot Teva depottabletter kan ge ökad risk för biverkningar av Oxycodone Depot Teva depottabletter; samtidig användning ska undvikas.


Särskilda patientgrupper

Patienter med gravt nedsatt leverfunktion bör övervakas noga.


Pediatriska patienter

Oxycodone Depot Teva depottabletter har inte studerats på barn under 12 år. Tabletternas säkerhet och effekt har inte fastställts och användning till barn under 12 år rekommenderas därför inte.


Hjälpämnen

Detta läkemedel innehåller sackaros. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukos­galaktosmalabsorption eller sukras‑isomaltasbrist.


4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


Det kan finnas en ökad CNS-dämpande effekt vid samtidig behandling med läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet, t.ex. andra opioider, sedativa, hypnotika, antidepressiva, fentiaziner, neuroleptika, anestetika, muskelavslappnande medel, antihistaminer, antiemetika. MAO-hämmare är kända för att interagera med narkotiska analgetika. MAO-hämmare orsakar CNS-excitation eller CNS-depression förknippad med hypertensiv eller hypotensiv kris (se avsnitt 4.4). Oxikodon bör användas med försiktighet till patienter som får MAO-hämmare eller som har fått MAO-hämmare under de senaste två veckorna (se avsnitt 4.4).


Alkohol kan förstärka de farmakodynamiska effekterna av Oxycodone Depot Teva och samtidig användning bör undvikas.


Antikolinergika (t.ex. neuroleptika, antihistaminer, antiemetika, parkinsonläkemedel) kan öka de antikolinerga biverkningarna av oxikodon (så som förstoppning, muntorrhet och urineringssvårigheter).


Oxikodon metaboliseras huvudsakligen av CYP3A4 med bidrag från CYP2D6. Aktiviteten i dessa metaboliseringsvägar kan inhiberas eller induceras av olika läkemedel eller kost som administreras samtidigt.


CYP3A4-hämmare såsom makrolidantibiotika (t.ex. klaritromycin, erytromycin och telitromycin), azol-antimykotika (t.ex. ketokonazol, vorikonazol, itrakonazol och posakonazol), proteashämmare (t.ex. boceprevir, ritonavir, indinavir, nelfinavir och saquinavir), cimetidin och grapefruktjuice kan orsaka en minskad clearance av oxikodon som skulle kunna leda till en ökning av plasmakoncentrationen av oxikodon. Oxikodondosen kan därför behöva justeras med hänsyn till detta.

Några specifika exempel ges nedan:



CYP3A4-inducerare såsom rifampicin, karbamazepin, fenytoin och johannesört kan inducera metabolismen av oxikodon och orsaka en ökad clearance av oxikodon vilket kan orsaka en minskning av plasmakoncentrationerna av oxikodon. Dosen av oxikodon kan behöva justeras med hänsyn till detta.


Några specifika exempel ges nedan:



Läkemedel som hämmar CYP2D6-aktivitet, såsom paroxetin och kinidin, kan orsaka minskad clearance av oxikodon, vilket skulle kunna leda till en ökning av plasmakoncentrationerna av oxikodon.


Effekten av andra relevanta isoenzymhämmare på oxikodons metabolism är inte känd. Hänsyn bör tas till potentiella interaktioner.


Kliniskt relevanta förändringar i INR-värdet (International Normalized Ratio) i båda riktningarna har observerats hos individer som har använt kumarinantikoagulanter tillsammans med oxikodon.


Studier saknas på effekten av oxikodon på CYP-katalyserad metabolism av andra läkemedel.


4.6 Fertilitet, graviditet och amning


Användning av detta läkemedel ska undvikas så långt som möjligt för patienter som är gravida eller ammar.


Graviditet

Det finns begränsad mängd data från användning av oxikodon i gravida kvinnor. Nyfödda barn till mödrar som fått opioider under de sista 3 till 4 veckorna före förlossningen ska övervakas för andningsdepression. Utsättningssymtom kan ses hos nyfödda till mödrar som behandlas med oxikodon.


Amning

Oxikodon kan utsöndras i bröstmjölk och kan orsaka andningsdepression hos den nyfödda. Därför bör oxikodon inte användas under amning.


4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner


Oxikodon kan försämra förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Vid stabil behandling är det inte nödvändigt med ett generellt förbud mot bilkörning. Den behandlande läkaren måste bedöma situationen individuellt.


4.8 Biverkningar


Oxikodon kan orsaka andningsdepression, mios, bronkospasm och spasmer i glatt muskulatur och kan dämpa hostreflexen. Tolerans och beroende kan förekomma (se avsnitt 4.4). De biverkningar som anses åtminstone eventuellt relaterade till behandlingen anges nedan enligt organsystem och absolut frekvens. Följande frekvenskategorier ligger till grund för klassificeringen av biverkningarna:


Mycket vanliga

≥1/10

Vanliga

≥1/100, <1/10

Mindre vanliga

≥1/1 000, <1/100

Sällsynta

≥1/10 000, <1/1 000

Mycket sällsynta

<1/10 000

Ingen känd frekvens

Kan inte beräknas från tillgängliga data


Infektioner och infestationer

Sällsynta: herpes simplex


Blodet och lymfsystemet

Sällsynta: lymfadenopati


Immunsystemet

Mindre vanliga: överkänslighet

Ingen känd frekvens: anafylaktiska reaktioner


Endokrina systemet

Mindre vanliga: inadekvat ADH-sekretion (SIADH)


Metabolism och nutrition

Vanliga: anorexi; förlust av aptiten

Mindre vanliga: dehydrering

Sällsynta: ökad aptit


Psykiska störningar

Vanliga: olika psykiska störningar inklusive ändrad sinnestämning (t.ex. ångest, depression), ändrat aktivitetstillstånd (oftast suppression ibland med letargi, ibland ökning med nervositet och sömnlöshet) och ändrad kognitiv prestationsförmåga (abnorma tankar, förvirringstillstånd)

Mindre vanliga: ändrad perception så som depersonalisering, hallucinationer, minskad libido, agitation; affektlabilitet; euforisk sinnesstämning; narkotikaberoende (se avsnitt 4.4)

Ingen känd frekvens: aggression


Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga: somnolens, yrsel, huvudvärk

Vanliga: tremor,

Mindre vanliga: både ökad och minskad muskeltonus; ofrivilliga muskelryckningar; konvulsioner, speciellt hos patienter med epilepsi eller patienter med tendens till konvulsioner;; hypoestesi, talrubbningar; synkope; parestesi; koordinationsstörningar; dysgeusi; amnesi

Ingen känd frekvens: hyperalgesi


Ögon

Mindre vanliga: störd lakrimation, mios, synnedsättning


Öron och balansorgan

Mindre vanliga: hyperakusi, vertigo


Hjärtat

Mindre vanliga: supraventrikulär takykardi, palpitationer (i samband med utsättningssyndrom)


Blodkärl

Mindre vanliga: vasodilatation

Sällsynta: hypotoni, ortostatisk hypotoni


Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga: dyspné, bronkospasm

Mindre vanliga: andningsdepression, ökad hosta, faryngit, rinit, röstförändringar


Magtarmkanalen

Mycket vanliga: förstoppning, illamående, kräkningar

Vanliga: muntorrhet; störningar i magtarmkanalen så som buksmärtor, diarré, dyspepsi

Mindre vanliga: munsår, gingivit, stomatit, flatulens, rapningar, dysfagi, ileus

Sällsynta: tandköttsblödning, tjärliknande avföring, missfärgade och skadade tänder

Ingen känd frekvens: karies


Lever och gallvägar

Mindre vanliga: förhöjda leverenzymer

Ingen känd frekvens: kolestas, gallvägskolik


Hud och subkutan vävnad

Mycket vanliga: pruritus

Vanliga: hudsymtom så som utslag, i sällsynta fall ökad ljuskänslighet, i enstaka fall exfoliativ dermatit, hyperhidros

Mindre vanliga: torr hud

Sällsynta: urtikaria


Muskuloskeletala systemet och bindväv

Sällsynta: muskelspasmer


Njurar och urinvägar

Vanliga: ökat urineringsbehov

Mindre vanliga: urinretention

Sällsynta: hematuri


Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mindre vanliga: erektil dysfunktion

Ingen känd frekvens: amenorré


Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga: asteniska tillstånd

Mindre vanliga: frossa, smärta (t.ex. bröstsmärta), ödem, perifert ödem, migrän, utsättningssyndrom, läkemedelstolerans, malaise, törst

Sällsynta: viktförändringar (ökning eller minskning); celluliter


Skador och förgiftningar och behandlingskomplikationer

Mindre vanliga: olycksrelaterade skador


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se


4.9 Överdosering


Symtom vid förgiftning

Mios, andningsdepression, somnolens, reducerad tonus i skelettmuskulaturen och blodtrycksfall. I svåra fall kan cirkulationskollaps, stupor, koma, bradykardi och icke-kardiogent lungödem. Missbruk av höga doser av starka opioider såsom oxikodon kan leda till döden.


Behandling av förgiftningar

Primär uppmärksamhet ska ges till att upprätta fria luftvägar och insättning av assisterad eller kontrollerad ventilering.


I överdoseringsfall kan intravenös administrering av en opiatantagonist (t.ex. 0,4–2 mg naloxon intravenöst) vara befogad. Administrering av engångsdoser måste upprepas beroende på den kliniska situationen i intervall om 2 till 3 minuter. Intravenös infusion av 2 mg naloxon i 500 ml isoton natriumkloridlösning eller 5 % glukoslösning (motsvarande 0,004 mg naloxon/ml) kan ges. Infusionshastigheten bör justeras efter tidigare bolusinjektioner och patientens svar.


Ventrikelsköljning kan övervägas. Aktivt kol (50 g för vuxna, 10–15 g för barn) kan, under förutsättning att luftvägarna kan hållas fria, övervägas om högst en timme har gått sedan en stor mängd har intagits. Det kan vara befogat att anta att sen administrering av aktivt kol kan vara fördelaktigt när det gäller preparat med fördröjd frisättning, men det finns emellertid inga bevis till stöd för detta.


För att påskynda passagen kan det vara bra att ge ett lämpligt laxermedel (t.ex. en PEG-baserad lösning).


Understödjande åtgärder (konstgjord andning, syretillförsel, administrering av vasopressorer och infusionsbehandling) ska vid behov vidtas vid behandling av en åtföljande cirkulationschock. Vid hjärtstillestånd eller hjärtarytmier kan hjärtmassage eller defibrillering vara indicerat. Vid behov, assisterad ventilation samt underhåll av vätske- och elektrolytbalans.


5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER


5.1 Farmakodynamiska egenskaper


Farmakoterapeutisk grupp: Naturliga opiumalkaloider, opiater

ATC kod: N02AA05


Oxikodon visar en affinitet för kappa-, my- och delta-opioidreceptorer i hjärnan och ryggmärgen. Det påverkar dessa receptorer som en opioidagonist utan antagonistisk effekt. Den terapeutiska effekten är främst analgetisk och sedativ. Jämfört med oxikodon (antingen ensamt eller i kombination med andra substanser) som frisätts snabbt ger depottabletterna smärtlindring under en märkbart längre period utan ökad förekomst av biverkningar.


5.2 Farmakokinetiska egenskaper


Absorption

Den relativa biotillgängligheten för Oxycodone Depot Teva depottabletter är jämförbar med biotillgängligheten för oxikodon som frisätts snabbt. Maximala plasmakoncentrationer uppnås efter cirka 3 timmar efter intag av depottabletterna jämfört med 1 till 1,5 timmar. Maximala plasmakoncentrationer och variationer i koncentrationerna av oxikodon är jämförbara för depottabletter och beredningsformer med snabb frisättning när de ges i samma dagliga dos i intervaller om 12 respektive 6 timmar.


En fettrik måltid före intaget av tabletterna påverkar inte den maximala koncentrationen eller omfattningen av absorptionen av oxikodon.


Tabletterna får inte krossas eller tuggas eftersom detta leder till att oxikodon frigörs snabbt på grund av att depotegenskaperna förstörs.


Distribution

Den absoluta biotillgängligheten för oxikodon är ungefär två tredjedelar i förhållande till parenteral administrering. Vid steady state är distributionsvolymen för oxikodon 2,6 l/kg, plasmaproteinbindningen 38–45 %, eliminationshalveringstiden 4 till 6 timmar och plasmaclearance 0,8 l/min. Eliminationshalveringstiden för oxikodon från depottabletter är 4–5 timmar och steady state uppnås i genomsnitt efter 1 dygn.


Metabolism

Oxikodon metaboliseras i tarmen och levern via cytokrom P450 till noroxikodon och oximorfon och till flera konjugerade glukuronider. In vitro-studier tyder på att terapeutiska doser av cimetidin sannolikt inte har någon relevant effekt på bildningen av noroxikodon. Hos människan reducerar kinidin produktionen av oximorfon medan de farmakodynamiska egenskaperna för oxikodon till stor del förblir opåverkade. Metaboliternas effekt på den allmänna farmakodynamiska effekten är irrelevant.


Eliminering

Oxikodon och dess metaboliter utsöndras via urin och faeces. Oxikodon passerar placenta och påträffas i bröstmjölk.


Linjäritet/icke-linjäritet

Över dosintervallet 5 till 80 mg oxikodon depottabletter har en linjäritet av plasmakoncentrationerna visats med avseende på mängden absorberad aktiv substans och med avseende på absorptionshastigheten.


5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter


Oxikodon hade ingen effekt på fertilitet och tidig embryonalutveckling hos manliga och kvinnliga råttor vid doser på upp till 8 mg/kg kroppsvikt och orsakade inte missbildningar hos råttor vid doser på upp till 8 mg/kg och hos kaniner vid doser på 125 mg/kg kroppsvikt.


Hos kaniner, när enskilda foster användes för statistisk utvärdering, observerades dock en dosrelaterad ökning av variationer i utvecklingen (ökad frekvens av 27 presacrala kotor, extra revbenspar). När dessa parametrar utvärderades statistiskt med hjälp av kullar, var det endast förekomsten av 27 presacrala kotor som ökat och endast i gruppen som fått 125 mg/kg, en dosnivå som ledde till allvarliga farmakotoxiska effekter på de dräktiga djuren. I en studie av pre- och postnatal utveckling på råtta var kroppsvikten i generation F1 lägre vid 6 mg/kg/dag jämfört med kroppsvikten i kontrollgruppen vid doser som minskade moderns vikt och födointag (NOAEL 2 mg/kg kroppsvikt). Det fanns inga effekter på fysiska, reflexologiska eller sensoriska utvecklingsparametrar och inte heller på beteende och reproduktivitet.

Långtidsstudier angående karcinogenicitet har inte utförts.


Oxikodon visar en klastogen potential i in vitro-studier. Inga liknande effekter har dock observerats in vivo, även vid toxiska doser. Resultaten visar att den mutagena risken av oxikodon för människor vid terapeutiska koncentrationer kan uteslutas med adekvat säkerhet.


6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER


6.1 Förteckning över hjälpämnen


Tablettkärna:

Sockersfärer (sackaros, majsstärkelse)

Hypromellos

Talk

Etylcellulosa

Hydroxipropylcellulosa

Propylenglykol

Karmellosnatrium

Mikrokristallin cellulosa

Magnesiumstearat

Kolloidal vattenfri kiseldioxid


Tablettdragering:

Polyvinylalkohol

Makrogol 3350

Talk

Titandioxid (E171)


6.2 Inkompatibiliteter


Ej relevant.


6.3 Hållbarhet


3 år


6.4 Särskilda förvaringsanvisningar


Inga särskilda förvaringsanvisningar.


6.5 Förpackningstyp och innehåll


Barnskyddande PVC/PE/PVDC aluminiumblister bestående av vitt ogenomskinligt PVC/PE/PVDC laminerat folie och aluminiumfolie.


HDPE burk med barnskyddande PP skruvlock.


Förpackningsstorlekar:

20, 25, 28, 30, 50, 56, 98 eller 100 depottabletter i blisterförpackning.

100 eller 250 depottabletter i HDPE burk.


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.


6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering


Inga särskilda anvisningar.


7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


Teva Sweden AB

Box 1070

Helsingborg


8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


44919


9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE


2011-11-24/2014-03-31


10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN


2015-03-23