iMeds.se

Palonosetron Fresenius Kabi

Information för alternativet: Palonosetron Fresenius Kabi 250 Mikrogram Injektionsvätska, Lösning, Förfylld Spruta, visa andra alternativ

PRODUKTRESUMÉ


LÄKEMEDLETS NAMN


Palonosetron Fresenius Kabi 250 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld spruta


KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING


Varje ml lösning innehåller 50 mikrogram palonosetron (som hydroklorid).

Varje förfylld spruta med 5 ml lösning innehåller 250 mikrogram palonosetron (som hydroklorid).


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.


LÄKEMEDELSFORM


Injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

Klar, färglös lösning fri från synliga partiklar


pH 4,7 – 5,3

Osmolalitet 270 – 330 mOsmol/kg


KLINISKA UPPGIFTER


Terapeutiska indikationer


Palonosetron Fresenius Kabiär avsett för vuxna för:


Dosering och administreringssätt


Palonosetron Fresenius Kabiskall endast användas före administrering av kemoterapi. Läkemedlet får endast administreras av vårdpersonal under lämpligt medicinskt överinseende.


Dosering


Vuxna

250 mikrogram palonosetron ges som en enstaka intravenös bolusdos ungefär 30 minuter innan kemoterapin påbörjas. Injektionen av Palonosetron Fresenius Kabiskall ta 30 sekunder.


Effekten hos Palonosetron Fresenius Kabisom profylax mot illamående och kräkningar orsakade av högemetogen kemoterapi kan förstärkas genom tillägg av en kortikosteroid som ges före kemoterapin.


Äldre personer

Ingen dosjustering behövs för äldre.


Pediatrisk population

Palonosetron Fresenius Kabi i förfylld spruta är inte rekommenderat för användning på barn och ungdomar. För denna population kan Palonosetron Fresenius Kabi i injektionsflaska användas.


Nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering behövs för patienter med nedsatt leverfunktion.


Nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering behövs för patienter med nedsatt njurfunktion.

Inga data föreligger för patienter med terminal njursjukdom som behandlas med hemodialys.


Administreringssätt

För intravenös användning.


Kontraindikationer


Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1


Varningar och försiktighet


Då palonosetron kan förlänga passagetiden i tjocktarmen, bör patienter som tidigare haft förstoppning eller visat tecken på subakut tarmobstruktion övervakas efter administrering. Två fall av förstoppning med fekal impaktion som krävde sjukhusvård har rapporterats i samband med behandling med palonosetron 750 mikrogram.


Inte vid någon av de testade dosnivåerna inducerade palonosetron kliniskt relevant förlängning av QTc-intervallet. En specifik noggrann studie av QT/QTc-intervall har utförts med friska försökspersoner för att erhålla definitiva data som visar effekten av palonosetron på QT/QTc-intervallet (se avsnitt 5.1).


Liksom i fråga om andra 5HT3-receptorantagonister skall dock försiktighet iakttas vid användning av palonosetron till patienter som har eller sannolikt kan utveckla en förlängning av QT-intervallet. Dessa villkor innefattar patienter med QT-förlängning i anamnesen (den egna eller en familjemedlems), elektrolytavvikelser, kronisk hjärtsvikt, bradyarytmier och överledningsstörningar samt till patienter som tar antiarytmika eller andra läkemedel som leder till QT-förlängning eller elektrolytavvikelser. Hypokalemi och hypomagnesemi skall korrigeras innan en 5HT3-antagonist administreras.

Det har inkommit rapporter om serotoninsyndrom vid användningen av 5HT3-antagonister, antingen när de använts som monoterapi eller i kombination med andra serotonerga läkemedel (inklusive selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI). Lämplig observation av patienter avseende serotoninliknande syndrom rekommenderas.


Palonosetron Fresenius Kabi skall inte användas för att förebygga eller behandla illamående och kräkningar dagarna efter kemoterapi, förutom i samband med en ny omgång kemoterapi.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per förfylld spruta dvs. är näst intill ”natriumfritt”.


Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


Palonosetron metaboliseras huvudsakligen av CYP2D6, med ett mindre bidrag av CYP3A4 och CYP1A2-isoenzymer. Baserat på resultaten av in vitro-studier, ger palonosetron ingen hämning eller induktion av cytokrom P450-isoenzym vid kliniskt relevanta koncentrationer.


Kemoterapeutiska medel

I prekliniska studier hämmade palonosetron inte den antitumorala aktiviteten hos de fem testade kemoterapeutiska medlen (cisplatin, cyklofosfamid, cytarabin, doxorubicin och mitomycin C).


Metoklopramid

I en klinisk studie visades ingen signifikant farmakokinetisk interaktion mellan en intravenös engångsdos av palonosetron och steady state-koncentrationen av oralt tillförd metoklopramid, vilken är en CYP2D6-hämmare.


CYP2D6-inducerare och -hämmare

I en populationsbaserad farmakokinetisk analys har visats att det inte blev någon signifikant effekt på clearance för palonosetron när det tillfördes tillsammans med CYP2D6-inducerare (dexametason och rifampicin) och -hämmare (inklusive amiodaron, celecoxib, klorpromazin, cimetidin, doxorubicin, fluoxetin, haloperidol, paroxetin, kinidin, ranitidin, ritonavir, sertralin eller terbinafin).


Kortikosteroider

Palonosetron har med bibehållen säkerhet administrerats tillsammans med kortikosteroider.


Serotonerga läkemedel (t.ex. SSRI- och SNRI-preparat)

Det har inkommit rapporter om serotoninsyndrom vid samtidig användning av 5HT3-antagonister och andra serotonerga läkemedel (inklusive SSRI- och SNRI-preparat).


Andra läkemedel

Palonosetron har med bibehållen säkerhet administrerats tillsammans med analgetiska, antiemetiska, spasmolytiska och antikolinerga läkemedel.


Fertilitet, graviditet och amning


Graviditet

Kliniska data avseende exponering för palonosetron vid graviditet saknas. Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter vad gäller graviditet, embryonal-/fosterutveckling, förlossning eller utveckling efter födsel. Det finns endast begränsat med data från djurstudier avseende placentapassage (se avsnitt 5.3).

Erfarenhet av palonosetron vid graviditet hos människa saknas, varför palonosetron inte skall användas till gravida kvinnor annat än om det betraktas som oundgängligt av läkaren.


Amning

Då det saknas data avseende utsöndring av palonosetron i modersmjölk skall amning avbrytas under behandlingen.


Fertilitet

Det saknas data avseende effekten av palonosetron på fertilitet.


Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner


Inga studier på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har utförts.

Eftersom palonosetron kan orsaka yrsel, dåsighet eller trötthet skall patienterna förvarnas om detta i samband med framförande av fordon eller användning av maskiner.


Biverkningar


I kliniska studier med vuxna var, vid en dosering av 250 mikrogram (totalt 633 patienter), de mest frekvent observerade biverkningarna, som var åtminstone möjligtvis relaterade till palonosetron, huvudvärk (9 %) och förstoppning (5 %).


I de kliniska studierna observerades nedanstående biverkningar som möjligtvis eller sannolikt relaterade till palonosetron. De klassificerades som vanliga (≥1/100, <1/10) eller mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100). Mycket sällsynta (<1/10 000) biverkningar har rapporterats sedan godkännandet. Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.


Klassificering av organsystem

Vanliga biverkningar (1/100, <1/10)

Mindre vanliga biverkningar (1/1,000, <1/100)

Mycket sällsynta biverkningar° (<1/10,000)

Immunsystemet



Överkänslighet, anafylaxi, anafylaktiska/ anafylaktoida reaktioner och chock

Metabolism och nutrition


Hyperkalemi, metabola rubbningar, hypokalcemi, hypokalemi, anorexi, hyperglykemi, aptitminskning


Psykiska störningar


Ångest, euforisk sinnesstämning


Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk, yrsel

Dåsighet, sömnlöshet, parestesier, hypersomni, perifer sensorisk neuropati


Ögon


Ögonirritation, amblyopi


Öron och balansorgan


Rörelsesjuka, tinnitus


Hjärtat


Takykardi, bradykardi, extrasystolier,

myokardischemi,

sinustakykardi,

sinusarytmi, supraventrikulära extrasystolier


Blodkärl


Hypotension, hypertension, venös missfärgning, venös distension


Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum


Hicka


Magtarmkanalen

Förstoppning, diarré

Dyspepsi, buksmärtor, smärtor i övre delen av buken, muntorrhet, gasbildning


Lever och gallvägar


Hyperbilirubinemi


Hud och subkutan vävnad


Allergisk dermatit, kliande hudutslag


Muskuloskeletala systemet och bindväv


Ledvärk


Njurar och urinvägar


Urinretention, glukosuri


Allmänna symptom och/eller symptom vid administreringsstället


Asteni, pyrexi, trötthet, värmekänsla, influensaliknande symtom

Reaktioner vid injektionsstället*

Undersökningar


Förhöjda transaminaser, förlängt QT-intervall på EKG


°Från erfarenhet efter godkännandet för försäljning

*Omfattar sveda, induration, obehagskänsla och smärta.


Pediatrisk population


I pediatriska kliniska prövningar för förebyggande av illamående och kräkningar inducerade av måttligt emetogen eller högemetogen kemoterapi fick 402 patienter en engångsdos av palonosetron (3, 10 eller 20 mikrogram/kg). Följande vanliga eller mindre vanliga biverkningar rapporterades för palonosetron. Inga biverkningar rapporterades i en frekvens på >1 %.


Klassificering av organsystem

Vanliga biverkningar

(1/100, <1/10)

Mindre vanliga biverkningar (1/1,000, <1/100)

Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk

Yrsel, dyskinesi

Hjärtat


Förlängning av QT-intervallet på EKG, retledningsrubbningar, sinustakykardi


Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum


H

sta, dyspné, e

istaxis


Hud och subkutan vävnad


Allergisk dermatit, klåda,

hudbesvär, nässelutslag


Allmänna symptom och/eller symptom vid administreringsstället


Feber, smärta vid infusionsstället, reaktion vid infusionsstället, smärta



Biverkningar utvärderades hos pediatriska patienter som fick palonosetron i upp till 4 kemoterapicykler.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se


Överdosering


Inga fall av överdosering har rapporterats.

Doser på upp till 6 mg har använts i kliniska prövningar. Gruppen med den högsta dosen uppvisade liknande incidens av biverkningar jämfört med de andra dosgrupperna och inga dos–responseffekter observerades. Om mot förmodan överdosering med Palonosetron Fresenius Kabi skulle inträffa, skall understödjande vård ges. Inga dialysstudier har utförts, men beroende på den stora distributionsvolymen är det osannolikt att dialys skulle kunna utgöra effektiv behandling vid överdosering av Palonosetron Fresenius Kabi.


Pediatrisk population

Inga fall av överdosering har rapporterats i pediatriska kliniska studier.


FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER


Farmakodynamiska egenskaper


Farmakoterapeutisk grupp: Antiemetika, serotonin (5HT3) receptorantagonister. ATC-kod: A04AA05.

Palonosetron är en selektiv receptorantagonist med hög affinitet för 5HT3-receptorn.

I två randomiserade dubbelblindstudier, med totalt 1 132 patienter som fick måttligt emetogen kemoterapi, vari ingick cisplatin ≤50 mg/m2, karboplatin, cyklofosfamid ≤1 500 mg/m2och doxorubicin >25 mg/m2, jämfördes palonosetron 250 mikrogram och 750 mikrogram med ondansetron 32 mg (halveringstid 4 timmar) eller dolasetron 100 mg (halveringstid 7,3 timmar), som gavs intravenöst på dag 1, utan dexametason.

I en randomised dubbelblindstudie, med totalt 667 patienter som fick högemetogen kemoterapi, vari ingick cisplatin ≥60 mg/m2, cyklofosfamid >1 500 mg/m2och dakarbazin, jämfördes palonosetron 250 mikrogram och 750 mikrogram med ondansetron 32 mg, som gavs intravenöst på dag 1. Dexametason gavs profylaktiskt före kemoterapin hos 67 % av patienterna.


De pivotala studierna var inte utformade för bedömning av effekten av palonosetron vid illamående och kräkningar med fördröjd debut. Den antiemetiska aktiviteten observerades under 0–24 timmar, 24–120 timmar och 0–120 timmar. Resultaten för studierna av måttligt emetogen kemoterapi och för studien av högemetogen kemoterapi sammanfattas i nedanstående tabeller.


Palonosetron var minst lika effektivt (”non-inferior”) som jämförelseläkemedlen i det akuta emetiska skedet, både med den måttligt emetogena och den högemetogena behandlingen.


Jämförbar effekt för palonosetron i multipla behandlingscykler har inte visats i kontrollerade kliniska studier. Det var dock 875 av patienterna som medverkat i de tre fas III-studierna som fortsatte i en öppen säkerhetsstudie, där de behandlades med palonosetron 750 mikrogram i upp till 9 ytterligare behandlingscykler med kemoterapi. Den totala säkerheten bibehölls under alla cyklerna.


Tabell 1: Procentandel patienterasom svarade på behandling, uppdelade efter behandlingsgrupp och fas i studien av måttligt emetogen kemoterapi versus ondansetron


Palonosetron

250 mikrogram

(n= 189)

Ondansetron

32 milligram

(n= 185)


Delta



%

%

%


Fullständig respons (Inga kräkningar och ingen akut insatt medicinering) 97.5 % CIb

0 – 24 timmar

81,0

68,6

12,4

[1,8 %, 22,8 %]

24 – 120 timmar

74,1

55,1

19,0

[7,5 %, 30,3 %]

0 – 120 timmar

69,3

50,3

19,0

[7,4 %, 30,7 %]

Fullständig kontroll (Fullständig respons och som mest lätt illamående) p-värdec

0 – 24 timmar

76,2

65,4

10,8

NS

24 – 120 timmar

66,7

50,3

16,4

0,001

0 – 120 timmar

63,0

44,9

18,1

0,001

Inget illamående (Likert-skala) p-värdec

0 – 24 timmar

60,3

56,8

3,5

NS

24 – 120 timmar

51,9

39,5

12,4

NS

0 – 120 timmar

45,0

36,2

8,8

NS

aIntent-to-treat-kohort

bStudien var utformad för att visa non-inferiority. En undre gräns större än –15 % visar non-inferiority mellan palonosetron och jämförelsepreparatet.

c Chi-tvåtest. Signifikansnivå vid α=0,05.


Tabell 2: Procentandel patientera som svarade på behandling, uppdelade efter behandlingsgrupp och fas i studien av måttligt emetogen kemoterapi versus dolasetron.


Palonosetron

250 mikrogram

(n= 185)

Dolasetron

100 milligram

(n= 191)


Delta



%

%

%


Fullständig respons (Inga kräkningar och ingen akut insatt medicinering) 97.5 % CIb

0 – 24 timmar

63,0

52,9

10,1

[-1,7 %, 21,9 %]

24 – 120 timmar

54,0

38,7

15,3

[3,4 %, 27,1 %]

0 – 120 timmar

46,0

34,0

12,0

[0,3 %, 23,7 %]

Fullständig kontroll (Fullständig respons och som mest lätt illamående) p-värdec

0 – 24 timmar

57,1

47,6

9,5

NS

24 – 120 timmar

48,1

36,1

12,0

0,018

0 – 120 timmar

41,8

30,9

10,9

0,027

Inget illamående (Likert-skala) p-värdec

0 – 24 timmar

48,7

41,4

7,3

NS

24 – 120 timmar

41,8

26,2

15,6

0,001

0 – 120 timmar

33,9

22,5

11,4

0,014

aIntent-to-treat-kohort

bStudien var utformad för att visa non-inferiority. En undre gräns större än –15 % visar non-inferiority mellan palonosetron och jämförelsepreparatet.

c Chi-tvåtest. Signifikansnivå vid α=0,05.


Tabell 3: Procentandel patientera som svarade på behandling, uppdelade efter behandlingsgrupp och fas i studien av högemetogen kemoterapi versus ondansetron


Palonosetron

250 mikrogram

(n= 223)

Ondansetron 32 milligram

(n= 221)


Delta



%

%

%


Fullständig respons (Inga kräkningar och ingen akut insatt medicinering) 97.5 % CIb

0 – 24 timmar

59,2

57,0

2,2

[-8,8 %, 13,1 %]

24 – 120 timmar

45,3

38,9

6,4

[-4,6 %, 17,3 %]

0 – 120 timmar

40,8

33,0

7,8

[-2,9 %, 18,5 %]

Fullständig kontroll (Fullständig respons och som mest lätt illamående) p-värdec

0 – 24 timmar

56,5

51,6

4,9

NS

24 – 120 timmar

40,8

35,3

5,5

NS

0 – 120 timmar

37,7

29,0

8,7

NS

Inget illamående (Likert-skala) p-värdec

0 – 24 timmar

53,8

49,3

4,5

NS

24 – 120 timmar

35,4

32,1

3,3

NS

0 – 120 timmar

33,6

32,1

1,5

NS

aIntent-to-treat-kohort

bStudien var utformad för att visa non-inferiority. En undre gräns större än –15 % visar non-inferiority mellan palonosetron och jämförelsepreparatet.

cChi-tvåtest. Signifikansnivå vid α=0,05.


Effekten av palonosetron på blodtryck, hjärtfrekvens och EKG-parametrar inklusive QTc-intervall var jämförbar med effekten hos ondansetron och dolasetron i kliniska studier med CINV. Icke-kliniska studier visar att palonosetron kan blockera de jonkanaler som är involverade i ventrikulär de- och repolarisering och förlänga aktionspotentialens duration.

Effekten av palonosetron på QTc-intervallet har bedömts i en dubbelblind, randomiserad, parallell prövning kontrollerad mot positivt läkemedel (moxifloxacin) och placebo hos vuxna män och kvinnor. Ändamålet var att utvärdera EKG-effekterna av intravenöst administrerat palonosetron i engångsdoser på 0,25, 0,75 eller 2,25 mg hos 221 friska försökspersoner. Studien uppvisade inte någon effekt på QT/QTc-intervallet eller på något annat EKG-intervall vid doser på upp till 2,25 mg. Inga kliniskt signifikanta förändringar sågs på hjärtfrekvens, atrioventrikulär (AV) överledning eller hjärtats repolarisering.


Pediatrisk population

Förebyggande av kemoterapiinducerat illamående och kräkningar (CINV):

Säkerhet och effekt av intravenöst palonosetron vid engångsdoser på 3 μg/kg och 10 μg/kg undersöktes i den första kliniska studien med 72 patienter i följande åldersgrupper, > 28 dagar till 23 månader (12 patienter), 2 till 11 år (31 patienter) och 12 till 17 år (29 patienter), som behandlades med högemetogen eller måttligt emetogen kemoterapi. Inga säkerhetsproblem uppenbarade sig vid dessa dosnivåer. Den primära effektvariabeln var andelen patienter med fullständig respons (CR, definierad som ingen emetisk episod och ingen akut insatt medicinering) under de första 24 timmarna efter kemoterapiadministreringens början. Effekt efter palonosetron 10 μg/kg i jämförelse med palonosetron 3 μg/kg var 54,1% respektive 37,1%.

Effekten av palonosetron vid förebyggande av kemoterapiinducerat illamående och kräkningar hos pediatriska cancerpatienter visades i en andra pivotal non-inferiority-prövning som jämförde en intravenös engångsinfusion av palonosetron med en intravenös ondansetronregim. Totalt 493 pediatriska patienter i åldern 64 dagar till 16,9 år som fick måttligt emetogen (69,2 %) eller högemetogen (30,8 %) kemoterapi behandlades med palonosetron 10 μg/kg (högst 0,75 mg), palonosetron 20 μg/kg (högst 1,5 mg) eller ondansetron (3 x 0,15 mg/kg, högsta totala dos 32 mg) 30 minuter före start av emetogen kemoterapicykel 1. De flesta patienter var icke-naiva för kemoterapi (78,5 %) i alla behandlingsgrupper. De emetogena kemoterapier som administrerades inkluderade doxorubicin, cyklofosfamid (<1 500 mg/m2), ifosfamid, cisplatin, daktinomycin, karboplatin, och daunorubicin. Adjuvanta kortikosteroider, däribland dexametason, administrerades tillsammans med kemoterapi hos 55 % av patienterna. Det primära effektmåttet var fullständig respons i den akuta fasen av den första kemoterapicykeln och definierades som ingen emetisk episod och ingen akut insatt medicinering under de första 24 timmarna efter att kemoterapin påbörjats. Effekten baserades på att visa non-inferiority för intravenöst palonosetron jämfört med intravenöst ondansetron. Kriterierna för non-inferiority uppfylldes om den undre gränsen för konfidensintervallet på 97,5 % för skillnaden i frekvenser av fullständig respons (CR) på intravenöst palonosetron minus intravenöst ondansetron var större än −15 %. I grupperna med palonosetron 10 μg/kg, 20 μg/kg och ondansetron var andelen patienter med CR0-24h 54,2 %, 59,4 % och 58,6 %. Eftersom konfidensintervallet på 97,5 % (stratumjusterat Mantel-Haenszels test) för skillnaden i CR0-24h mellan palonosetron 20 μg/kg och ondansetron var [−11,7 %, 12,4 %], visade palonosetrondosen 20 μg/kg non-inferiority jämfört med ondansetron. Även om denna studie visade att pediatriska patienter kräver en högre palonosetrondos än vuxna för att förebygga kemoterapiinducerat illamående och kräkningar, överensstämmer säkerhetsprofilen med den fastställda profilen hos vuxna (se avsnitt 4.8). Farmakokinetisk information ges i avsnitt 5.2.


Förebyggande av postoperativt illamående och kräkningar (PONV):

Två pediatriska prövningar genomfördes. Säkerhet och effekt av intravenöst palonosetron i engångsdoser på 1 μg/kg och 3 μg/kg jämfördes i den första kliniska studien med 150 patienter i följande åldersgrupper > 28 dagar till 23 månader (7 patienter), 2 till 11 år (96 patienter) och 12 till 16 år (47 patienter) som genomgick elektiv kirurgi. Inga säkerhetsproblem uppenbarade sig i någon av grupperna. Andelen patienter utan emes under perioden 0-72 timmar postoperativt var ungefär densamma efter palonosetron 1 μg/kg och 3 μg/kg (88% versus 84%).

Den andra pediatriska prövningen var en dubbelblind, randomiserad, aktivt kontrollerad, non-inferiority-multicenterstudie med engångsdos, dubbel-dummy och parallella grupper som jämförde intravenöst palonosetron (1 μg/kg, högst 0,075 mg) med intravenöst ondansetron. Totalt 670 pediatriska kirurgiska patienter i åldern 30 dagar till 16,9 år deltog. Det primära effektmåttet fullständig respons (CR: ingen emetisk episod och ingen akut insatt antiemetisk medicinering) under de första 24 timmarna postoperativt uppnåddes hos 78,2 % av patienterna i palonosetrongruppen och 82,7 % i ondansetrongruppen. Med hänsyn till den förspecificerade non-inferiority-gränsen på −10 % var det stratumjusterade Mantel-Haenszel-testets statistiska non-inferiority-konfidensintervall för skillnaden hos det primära effektmåttet fullständig respons (CR) [−10,5; 1,7 %] och därför visades inte non-inferiority. Inga nya säkerhetsproblem uppstod i någon av behandlingsgrupperna.


Se avsnitt 4.2 för information om pediatrisk användning.


Farmakokinetiska egenskaper


Absorption

Efter intravenös administrering sker först en initial minskning av plasmakoncentrationerna, som följs av långsam elimination från kroppen med en genomsnittlig terminal eliminationshalveringstid på ungefär 40 timmar. Genomsnittlig maximal plasmakoncentration (Cmax) och area under koncentrations–tidkurvan (AUC0-∞) är i allmänhet dosproportionell inom dosområdet 0,3-90 mikrogram/kg hos friska försökspersoner och hos cancerpatienter.


Efter intravenös administrering av palonosetron 0,25 mg en gång varannan dag i 3 doser till 11 patienter med testikelcancer var medelökningen (± SD) av plasmakoncentrationen från dag 1 till dag 5 42 ± 34 %. Efter intravenös administrering av palonosetron 0,25 mg en gång om dagen i 3 dagar till 12 friska försökspersoner var medelökningen (± SD) av palonosetronkoncentrationen i plasma från dag 1 till dag 3 110 ± 45 %.


Farmakokinetiska simuleringar tyder på att den totala exponeringen (AUC0-∞) för 0,25 mg intravenöst palonosetron administrerat en gång dagligen 3 dagar i sträck liknade exponeringen för en intravenös engångsdos på 0,75 mg, fastän Cmaxvar högre för engångsdosen på 0,75 mg.


Distribution

Palonosetron i rekommenderad dos fördelas i stor omfattning ut i kroppen, med en distributionsvolym på omkring 6,9 till 7,9 l/kg. Ungefär 62 % av mängden palonosetron är bunden till plasmaproteiner.

Metabolism

Palonosetron har två vägar för elimination: omkring 40 % elimineras via njurarna och ungefär 50 % metaboliseras till två primära metaboliter, vilka besitter mindre än 1 % av 5HT3-receptorantagonistaktiviteten hos palonosetron. Metabolismstudier in vitro har visat att CYP2D6, och i mindre utsträckning också CYP3A4- och CYP1A2-isoenzymer deltar i palonosetrons metabolism. Kliniska farmakokinetiska parametrar skiljer sig dock inte signifikant mellan svaga och kraftfulla metaboliserare av CYP2D6-substrat. Palonosetron varken hämmar eller inducerar cytokrom P450-isoenzymer i kliniskt relevanta koncentrationer.


Eliminering

Efter en intravenös engångsdos på 10 mikrogram/kg av [14C]-palonosetron, återfanns ungefär 80 % av dosen inom 144 timmar i urinen, där palonosetron som oförändrad aktiv substans utgjorde ungefär 40 % av den tillförda dosen. Efter intravenös administrering av en engångsbolusdos till friska försökspersoner var totalclearance för palonosetron 173 ± 73 ml/min och njurclearance 53 ± 29 ml/min. Det låga värdet på totalclearance och den stora distributionsvolymen resulterade i en terminal eliminationshalveringstid i plasma på ungefär 40 timmar. Det var 10 % av patienterna som hade en genomsnittlig terminal eliminationshalveringstid på mer än 100 timmar.


Farmakokinetik i särskilda populationer


Äldre personer

Ålder påverkar inte farmakokinetiken för palonosetron. Ingen dosjustering behövs för äldre patienter.


Kön

Kön påverkar inte farmakokinetiken för palonosetron. Ingen dosjustering behövs med avseende på kön.


Pediatrisk population

Farmakokinetiska data för en intravenös engångsdos av palonosetron erhölls från en undergrupp av pediatriska cancerpatienter (n=280) som fick 10 μg/kg eller 20 μg/kg. När dosen ökades från 10 μg/kg till 20 μg/kg observerades en dosproportionell ökning av genomsnittlig AUC. Efter intravenös infusion av en engångsdos av palonosetron på 20 μg/kg var de maximala plasmakoncentrationer (CT) som rapporterades i slutet av 15-minutersinfusionen mycket varierande i alla åldersgrupper och tenderade att vara lägre hos patienter som var <6 år än hos äldre pediatriska patienter. Medianhalveringstiden var 29,5 timmar i samtliga åldersgrupper och varierade från ca 20 till 30 timmar genom åldersgrupperna efter administrering av 20 μg/kg.


Total kroppsclearance (l/h/kg) hos patienter i åldern 12 till 17 år liknade den hos friska vuxna. Det finns inga uppenbara skillnader i distributionsvolym uttryckt i l/kg.


Tabell 4: Farmakokinetiska parametrar hos pediatriska cancerpatienter efter intravenös infusion av palonosetron 20 μg/kg under 15 min och hos vuxna cancerpatienter som fick palonosetron 3 och 10 μg/kg som intravenösa bolusdoser.


Pediatriska cancerpatientera

Vuxna cancer- patienterb


<2 år

2 till

<6 år

6 till

<12 år

12 till

<17 år

y

3,0

g/kg

10 g/kg


N=3

N=5

N=7

N=10

N=6

N=5

AUC0-∞, h·µg/l

69,0

103,5

98,7

124,5

35,8

81,8

(49,5)

(40,4)

(47,7)

(19,1)

(20,9)

(23,9)

t½, timmar


24,0


28


23,3


30,5

56.4

(5,81)

49.8

(14,4)


N=6

N=14

N=13

N=19

N=6

N=5

Clearance c, l/h/kg

0,31

0,23

0,19

0,16

0,10

0,13

(34,7)

(51,3)

(46,8)

(27,8)

(0,04)

(0,05)

Distributionsvolym c, d, l/kg

6,08

5,29

6,26

6,20

7,91

9,56

(36,5)

(57,8)

(40,0)

(29,0)

(2,53)

(4,21)

a Farmakokinetiska parametrar uttryckta som geometriska medelvärden (CV) utom för T½ som är medianvärden.

bFarmakokinetiska parametrar uttryckta som aritmetiska medelvärden (SD)

c Clearance och distributionsvolym hos pediatriska patienter beräknades viktjusterade från de båda dosgrupperna 10 μg /kg och 20 μg/kg i kombination. Hos vuxna anges andra dosnivåer i kolumnrubriken.

d Vss rapporteras för pediatriska cancerpatienter, medan Vz rapporteras för vuxna cancerpatienter.


Nedsatt njurfunktion

Lätt till måttligt nedsatt njurfunktion påverkar inte signifikant palonosetrons farmakokinetiska parametrar. Gravt nedsatt njurfunktion minskar njurclearance, men totalclearance hos dessa patienter ligger nära värdet för friska försökspersoner. Ingen dosjustering behövs för patienter med njursvikt. Inga farmakokinetiska data föreligger för hemodialyspatienter.


Nedsatt leverfunktion

Nedsatt leverfunktion påverkar inte signifikant totalclearance för palonosetron jämfört med förhållandena hos friska försökspersoner. Även om den terminala eliminationshalveringstiden och den genomsnittliga systemiska exponeringen för palonosetron är ökad hos patienter med gravt nedsatt leverfunktion, motiverar detta inte dosminskning.


Prekliniska säkerhetsuppgifter


I toxikologiska studier sågs effekter endast vid höga exponeringar/vid exponeringar avsevärt högre än klinisk exponering. Dessa effekter bedöms därför sakna klinisk relevans.


Icke-kliniska studier visar att palonosetron endast i mycket höga koncentrationer kan blockera de jonkanaler som är involverade i ventrikulär de- och repolarisering och förlänga aktionspotentialens duration.

Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter vad gäller graviditet, embryonal-/fosterutveckling, förlossning eller utveckling efter födsel. Det finns endast begränsade data från djurstudier avseende placentapassage (se avsnitt 4.6).


Palonosetron är inte mutagent. Höga doser av palonosetron (där varje dos gav upphov till minst 30 gånger den terapeutiska exponeringen hos människa) som gavs dagligen i två år orsakade ökad frekvens av levertumörer, endokrina neoplasmer (i tyreoidea, hypofys, pankreas och binjuremärg) och hudtumörer hos råttor men inte hos möss. De bakomliggande mekanismerna är inte till fullo kända, men på grund av de höga doser som använts och eftersom palonosetron Fresenius Kabi är avsett för användning vid enstaka tillfällen hos människa, anses dessa fynd sakna klinisk relevans.


FARMACEUTISKA UPPGIFTER


Förteckning över hjälpämnen


Mannitol (E421)

Dinatriumedetatdihydrat

Natriumcitratdihydrat (E331)

Vattenfri citronsyra(E330)

Natriumhydroxid(förpHjustering)

Saltsyra(förpHjustering)

Vatten för injektionsvätskor


Inkompatibiliteter


Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel.


Hållbarhet


3 år.

Använd omedelbart efter öppnandet av den förfyllda sprutan. Eventuell överbliven lösning ska kasseras.


Särskilda förvaringsanvisningar


Detta läkemedel kräver inga särskilda förvaringsanvisningar.


Förpackningstyp och innehåll


Förfyllda plastsprutor bestående av en behållare av cykloolefin copolymer och kolv och spetsskydd av halobutylgummi.

Förpackningsstorlekar: 1 eller 10 förfyllda sprutor


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.


Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering


Endast för engångsbruk, eventuell överbliven lösning kasseras.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.


Hantering av förfyllda sprutor:

Sterilitet måste säkerställas. Utsidan av sprutan och kolvstången är inte sterila!


1) Tag ut sprutan ur förpackningen

2) Tag bort skydet på sprutspetsen och anslut infusionsslangen eller kanylen till sprutan. Avlägsna luftbubblan (en liten bubbla kan få vara kvar) och den bruksfärdiga sprutan ska ges manuellt.


INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


Fresenius Kabi AB

751 74 Uppsala


NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


52933


DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE


Datum för det första godkännandet: 2016-09-08


DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN


2016-09-08


12