iMeds.se

Phenoleptil

Information för alternativet: Phenoleptil 100 Mg Tablett För Hundar, visar 3 alternativ

Läkemedelsverket 2014-11-05

PRODUKTRESUMÉ


1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN


Phenoleptil 100 mg Tablett för hundar


2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING


Varje tablett innehåller


Aktiv substans


Fenobarbital 100 mg


Hjälpämnen:

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.


3. LÄKEMEDELSFORM


Tablett.

Vit till benvit, rund, bikonvex tablett med bruna prickar och en korsande brytskåra på ena sidan (13 mm diameter). Tabletterna kan delas i två eller fyra lika stora delar.


4. KLINISKA UPPGIFTER


4.1 Djurslag


Hund.


4.2 Indikationer, specificera djurslag


Förebyggande mot generaliserade epileptiska anfall hos hundar.


4.3 Kontraindikationer


Skall inte användas vid överkänslighet mot aktiv substans.

Skall inte användas till djur med allvarligt nedsatt leverfunktion.

Skall inte användas till djur med allvarliga njur- eller hjärt-kärlsjukdomar.

Använd inte till hundar som väger mindre än 10 kg.


4.4 Särskilda varningar för respektive djurslag


Beslutet att inleda antiepileptisk behandling med fenobarbital bör utvärderas i varje enskilt fall utifrån anfallens antal, frekvensoch varaktighet, samt krampernas svårighetsgrad.
Allmänna rekommendationer för att inleda behandling är att ett enskilt anfall förekommer oftare än en gång var 4:e-6:e vecka, upprepade anfall (dvs. mer än ett anfall inom 24 timmar) eller status epilepticus oavsett frekvens.

För att uppnå bästa resultat ska tabletterna ges vid samma tidpunkt varje dag.

Utsättning eller övergång från andra typer av antiepileptisk behandling bör ske gradvis för att undvika en ökad anfallsfrekvens.

Vissa hundar är helt fria från epileptiska anfall under behandlingen, medan andra hundar endast visar en minskning av anfallen. Vissa hundar visar ingen respons på behandlingen.


4.5 Särskilda försiktighetsåtgärder vid användning


Särskilda försiktighetsåtgärder för djur


Försiktighet rekommenderas hos djur med nedsatt lever- och njurfunktion, hypovolemi, anemi eller hjärt- och lungsjukdomar.

Risken för levertoxiska biverkningar kan minskas eller fördröjas genom att använda en effektiv dos som är så låg som möjligt. Kontroll av levervärden rekommenderas i händelse av långvarig behandling. Utvärdering av klinisk patologi hos patienten rekommenderas 2-3 veckor efter påbörjad behandling, samt därefter var 4:e-6:e månad, t.ex. mätning av leverenzymer och gallsyror i plasman. Observera att effekterna av syrebrist etc. kan ge förhöjda leverenzymnivåer efter ett epileptiskt anfall.

Fenobarbital kan öka aktiviteten hos alkaliska fosfataser och transaminaser, vilket kan tyda på icke-patologiska förändringar, men det kan också vara tecken på levertoxicitet. I händelse av misstänkt levertoxicitet rekommenderas leverfunktionstest. . Vid förhöjda leverenzymvärden krävs ingen sänkning av fenobarbitaldosen, om gallsyrehalten i serum ligger inom det normala. För patienter med stabiliserad epilepsi är ett byte från andra läkemedel innehållande fenobarbital till Phenoleptil tabletter inte att rekommendera. Om detta inte kan undvikas skall bytet göras medextra försiktighet. Detta inbegriper mer frekvent provtagning, för att säkerställa att plasmakoncentrationen bibehålls vid terapeutisk nivå. Övervakning för eventuella ökade biverkningar bör genomföras mer regelbundet fram tilldess att en stabilisering har bekräftats.

Utsättning eller övergång från andra typer av antiepileptisk behandling bör ske gradvis för att undvika en ökad anfallsfrekvens.


Särskilda försiktighetsåtgärder för personer som administrerar det veterinärmedicinska läkemedlet till djur


Personer som är överkänsliga mot barbiturater skall undvika kontakt med det veterinärmedicinska läkemedlet. Tvätta händerna efter användning. Barn löper särskilt stor risk att drabbas av förgiftning, som kan få dödlig utgång. Säkerställ att barn inte kommer i kontakt med produkten. Vid oavsiktligt intag uppsök genast läkareoch visa bipacksedel eller etikett. Om möjligt bör läkaren informeras om tidpunkten för förtäringen och mängden läkemedel som förtärts, eftersom denna information kan bidra till att säkerställa att lämplig behandling ges.


4.6 Biverkningar (frekvens och allvarlighetsgrad)


I inledningen av behandlingen kan ataxi, sömnighet, slapphet och yrsel förekomma, men dessa effekter är vanligtvis övergående och försvinner för de flesta patienter under fortsatt behandling, dock inte för alla. Vissa djur kan visa paradoxal hyperexcitabilitet i synnerhet i inledningen av behandlingen. Eftersom denna hyperexcitabilitet inte är kopplad till överdosering krävs ingen sänkning av dosen.

Polyuri, polydipsi och polyfagi kan uppstå vid medelhöga eller höga terapeutiska plasmakoncentrationer. Dessa effekter kan minskas genom att begränsa intaget av både mat och vatten. Sedering och ataxi blir ofta märkbara bekymmer när plasmanivåerna når den övre änden av det terapeutiska intervallet.

Höga plasmakoncentrationer kan vara förknippade med levertoxicitet.

Fenobarbital kan ha en skadlig effekt på stamceller från benmärgen. Följden blir immunotoxisk pancytopeni och/eller neutropeni. Dessa reaktioner försvinner när behandlingen avslutas.

Hundar som behandlas med fenobarbital kan få sänkta plasmanivåer av TT4 eller FT4 ,vilket emellertid inte behöver vara tecken på hypotyreoidism. Behandling med sköldkörtelhormon ersättning bör endast påbörjas om det finns kliniska tecken på sjukdomen.

Om biverkningarna är allvarliga är en minskning av dosen att rekommendera.


4.7 Användning under dräktighet, laktation eller äggläggning


Fenobarbital passerar placentabarriären och vid högre doser kan (reversibla) abstinenssymptom hos nyfödda inte uteslutas. Studier på försöksdjur har visat tecken på att fenobarbital påverkar prenatal utveckling, i synnerhet gällande könsutveckling. Neonatal blödningsbenägenhet har påvisats vid behandling med fenobarbital under dräktighet. Genom att ge vitamin K till modern 10 dagar innan födseln kan man bidra till att minimera dessa effekter på fostret.

Säkerheten för det veterinärmedicinska läkemedlet har inte fastställts gällande dräktighet hos hundar. Nyttan av behandlingen kan vara större än de potentiella riskerna fostret utsätts för vid epileptiska krampanfall (hypoxi och acidos). Därför ska antiepileptisk behandling inte avbrytas i händelse av dräktighet, emellertid ska dosen vara så låg som möjligt.

Fenobarbital utsöndras i små mängder i mjölken så diande valpar bör övervakas noggrant för att upptäcka oönskade sedativa effekter. Tidig avvänjning kan vara ett alternativ. Om trötthet/sedativa effekter (som stör diandet) uppstår hos diande, nyfödda valpar bör en annan tik dia valparna alternativt bör valparna dias med flaska.

Under dräktighet och laktation bör produkten endast användas i enlighet med ansvarig veterinärs risk/nytta-bedömning.


4.8 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner


En terapeutisk dos av fenobarbital för antiepileptisk behandling kan märkbart inducera plasmaprotein (t.ex. α1-acidglykoprotein, AGP), som binder läkemedel. Därför måste farmakokinetik och dosering förandra läkemedel som ges samtidigt uppmärksammas noga.

Plasmakoncentrationen av ciklosporin, sköldkörtelhormon och teofyllin minskar när de ges samtidig med fenobarbital. Även effekten av dessa ämnen minskar.

Cimetidin och ketokonazol hämmar leverenzymerna, så samtidig användning av fenobarbital kan inducera en ökning av fenobarbitalkoncentrationeni plasman.

Samtidig användning av kaliumbromid ökar risken för pankreatit.

Samtidig användning av andra läkemedel med en depressiv effekt såsom narkotiska analgetika, morfin derivater, fentiaziner, antihistaminer, klomipramin, och kloramfenikol minskar effekten av fenobarbital.

Fenobarbital kan öka metabolismen och därmed minska effekten av antiepileptika, kloramfenikol, kortikosteroider, doxycyklin, betablockerare, och metronidazol.

Tillförlitligheten hos orala preventivmedel minskar. Fenobarbital kan minska absorptionen av griseofulvin.

Följande läkemedel kan minska kramptröskeln: till exempel kinoloner, höga doser av β-laktamantibiotikum, teofyllin, aminophyllin, ciklosporin och propofol . Mediciner som kan förändra kramptröskeln bör endast användas om det verkligen är nödvändigt och när inget säkrare alternativ finns.


4.9 Dos och administreringssätt


Administreringssätt

Oral användning.


Dos

Rekommenderad initial dos är 2,5 mg fenobarbital per kg kroppsvikt två gånger dagligen. Den korsande skårlinjen på ena sidan av tabletten möjliggör uppdelningen i två (varje del innehåller 50 mg fenobarbital) eller fyra (varje del innehåller 25 mg fenobarbital) lika delar.

Tabletterna ska ges vid samma tidpunkt varje dag för att uppnå bästa möjliga resultat.Av hänsyn till doseringssäkerhetska hundar under 10 kg inleda behandlingmed Phenoleptil 12,5 mg eller 25 mg tabletter.Eventuella justeringar av denna dos ska göras på grundval av den kliniska effekten, blodvärdet och uppkomsten av oönskade biverkningar. Se även under avsnitt 4.5.Särskilda försiktighetsåtgärder för djur


Fenobarbitalkoncentrationen i plasman ska kontrolleras när ”steady state” har uppnåtts. Det ideala terapeutiska intervallet för plasmakoncentrationen av fenobarbital ligger mellan 15 och 40 µg/ml. Om plasmakoncentrationen av fenobarbital är lägre än 15 µg/ml eller om anfallen inte är under kontroll,kan dosen successivt ökas med 20 % åt gången under samtidig kontroll av plasmakoncentrationerna av fenobarbital upp till maximal plasmakoncentration, 45 µg/ml. Den ultimata dosen kan variera avsevärt (från 1 mg till 15 mg per kg kroppsvikt två gånger dagligen) på grund av skillnader i utsöndringen av fenobarbital och skillnader i känsligheten hos patienterna.

Om anfallen inte kontrolleras tillfredsställande fastän koncentrationen uppnår gränsvärdet på ca 40μg/ml, bör diagnosen omprövas och/eller ytterligare ett antiepileptiskt läkemedel (t.ex. bromider) läggas till behandlingen.

För patienter med stabiliserad epilepsi är ett byte från andra formuleringar innehållande fenobarbital till Phenoleptil tabletter inte att rekommendera. Om detta inte kan undvikas skall bytet göras med extra försiktighet. Det är önskvärt att försöka uppnå så lika doser som möjligt jämfört med det tidigare läkemedlet och att ta med gällande plasmakoncentrationbestämning i beräkningarna. Samma rutiner bör följas, som vid introduktion av behandlingen. Se även avsnitt 4.5Särskilda försiktighetsåtgärder för djur


4.10 Överdosering (symptom, akuta åtgärder, motgift) (om nödvändigt)


Symptom på överdos:

- depression som påverkar det centrala nervsystemet och som påvisas genom tecken på allt från sömn till koma,

- andningsproblem,

- hjärt-kärlproblem, blodtrycksfall och chock som leder till njursvikt och död.


I händelse av överdosering ska den intagna medicinenavlägsnas från magen, till exempel genom magsköljning. Aktivt kol kan ges. Ge andningsstöd vid behov.


Det finns ingen specifik antidot, men centralstimulerande preparat (som doxapram) kan stimulera andningscentrum. Ge syrgasstöd.


4.11 Karenstid


Ej relevant.


5. FARMAKOLOGISKA IMMUNOLOGISKA EGENSKAPER


Farmakoterapeutisk grupp: Antiepileptika/barbiturater och derivat

ATCvet kod: QN03AA02.


5.1 Farmakodynamiska egenskaper


Den antiepileptiska effekten hos fenobarbital är antagligen resultatet av minst två mekanismer, minskad monosynaptisk reflex vilket förmodligen resulterar i reducerad neuronal retbarhet och en ökning av motoriska cortex tröskel för elektrisk stimulering.


5.2 Farmakokinetiska egenskaper


Efter oral administration av fenobarbital till hundar upptas läkemedlet snabbt och maximal plasmakoncentration uppnåsinom 4-8 timmar. Biotillgängligheten är mellan 86%-96%, synbar distributionsvolym är 0,75 l/kg och en jämviktskoncentration uppnås inom 2-3 veckor efter påbörjad behandling.

Ca 45% av plasmakoncentrationen är proteinbunden. Metabolism sker genom aromatisk hydroxylering av fenyldelen i para position (p-hydroxyfenobarbital), och ca 25% av läkemedlet utsöndras oförändrat i urinen. Halveringstiden varierar markant mellan individer och sträcker sig från 40 till 90 timmar.


Miljöegenskaper


Inga.



6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER


6.1 Förteckning över hjälpämnen


Torr nötköttssmak 201627

Laktosmonohydrat

Mikrokristallin cellulosa

Natriumstärkelseglykolat (Typ A)

Kiseldioxid, kolloidal vattenfri

Magnesiumstearat


6.2 Inkompatibiliteter


Inga kända.


6.3 Hållbarhet


Hållbarhet i oöppnad förpackning: 3 år.

Återför delad tablett till den öppnade blisterförpackningen och använd inom 48 timmar.


6.4. Särskilda förvaringsanvisningar.

Förvaras vid högst 30°C.

Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.

Delade tabletter ska förvaras i blisterförpackningen


6.5 Inre förpackning (förpackningstyp och material)


100 tabletter i en pappkartong innehållande 10 aluminium/PVC blisterremsor, varje remsa med 10 tabletter.

500 tabletter i en pappkartong innehållande 50 aluminium/PVC blisterremsor, varje remsa med 10 tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.


6.6 Särskilda försiktighetsåtgärder för destruktion av ej använt läkemedel eller avfall efter användningen


Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande anvisningar.


7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


Namn: Le Vet B.V.

Adress: Wilgenweg 7

3421 TV Oudewater

Nederländerna

tel: +31 (0)348 565858

fax: +31 (0)348 565454

e-mail: info@levetpharma.com


8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING


47391


9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE


2013-02-14


10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN


2014-11-05


FÖRBUD MOT FÖRSÄLJNING, TILLHANDAHÅLLANDE OCH/ELLER ANVÄNDNING


Ej relevant.



6