Information för alternativet: Rabipur 2,5 Ie/Ml Pulver Och Vätska Till Injektionsvätska, Lösning I Förfylld Spruta, visa andra alternativ

Välj alternativ:

1. Rabipur 2,5 Ie/Ml Pulver Och Vätska Till Injektionsvätska, Lösning I Förfylld Spruta
2. Rabipur 2,5 Ie/Ml Pulver Och Vätska Till Injektionsvätska, Lösning

PRODUKTRESUMÉ

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Rabipur

Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning i förfylld spruta.

Rabiesvaccin, inaktiverat

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Efter beredning innehåller 1 injektionsflaska(1,0ml):

Rabiesvirus* (inaktiverat, stam Flury LEP)………………………≥2,5 IE

* producerat i cellkulturerfrån kycklingembryon(PCEC)

Detta vaccin innehåller rester av polygelin, kycklingprotein (t.ex. ovalbumin), humant serumalbumin, och kan innehålla spår av neomycin, klortetracyklin och amfotericin B. Se avsnitt 4.3 och 4.4.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning, i förfylld spruta.

Pulvret är vitt.

Vätskan är klar och färglös.

4. Kliniska uppgifter

4.1 Terapeutiska indikationer

Rabipur är avsettför aktiv immunisering mot rabies för alla åldersgrupper.

Det omfattar preexpositionsprofylax (dvs. före möjlig risk för rabiesexponering), i både primära serier och boosterdos, samt postexpositionsprofylax (dvs. efter misstänkt eller fastställd exponering för rabies).

Rabipur ska användas enligt officiella rekommendationer.

4.2 Dosering och administreringssätt

Dosering

Dosering till vuxna och barn

Rekommenderad intramuskulär engångsdos intramuskulärt är 1,0ml för alla åldersgrupper.

Preexpositionsprofylax

Primär immunisering

Hos tidigare ovaccinerade personer består den initiala delen av preexpositionsprofylaxen av tre doser (1,0 ml vardera) som administreras intramuskulärt dag 0, 7 och 21 (eller 28).

Boosterdoser

Den individuella intramuskulära boosterdosen är 1,0 ml.

Rabipur kan användas för boostervaccination efter primär immunisering med ett Human Diploid Cell Vaccine.

Behovet av periodiskt återkommande serologisk testning av antikropp ≥ 0,5 IE/ml och administreringen av boosterdoser ska utvärderas i enlighet med officiella rekommendationer.

Erfarenhet visar att boosterdoser i allmänhet krävs vartannat till vart femte år.

Postexpositionsprofylax

Postexpositionsprofylax består av:

• lokal behandling av såret så snart som möjligt efter exponeringen,

• en immunisering med rabiesvaccin samt

• administrering av rabiesimmunoglobulin, om detta är indicerat

Indikationen för postexpositionsprofylax beror på typen av kontakt med det misstänkta rabiessmittade djuret, se Tabell 1, Rekommenderat postexpositionsprofylax beroende på typen av exponering. Postexpositionsimmunisering bör inledas så snart som möjligt efter exponeringen.

Tabell 1: Rekommenderat postexpositionsprofylax beroende på typen av exponering

Exponeringskategori	Typ av kontakt med ett tamt eller vilta) djur med misstänkt eller bekräftad rabies, eller för djur som inte är tillgängligt för testning.	Rekommenderat postexpositionsprofylax
I	Beröring eller matning av djur Slickning på oskadad hud Intakt hud i kontakt med sekret eller utsöndringar från ett djur eller människa med rabies	Ingen, såvida tillförlitlig sjukdomshistoria finns tillgänglig.
II	Nafsande på oskyddad hud Mindre repor eller skrapsår utan blödning	Ge vaccin omgående b) Avsluta behandlingen om djuret förblir friskt under en observationsperiod på 10 dagarc) eller om tillförlitligt laboratorium som använder adekvata diagnostiseringsmetoder visar att djuret är negativt för rabies.
III	Enstaka eller flera transdermala bettd) eller skråmor, slickningar på skadad hud. Kontaminering av slemhinnor med saliv (t.ex. slickningar). Exponering för fladdermösse).	Rabiesvaccinet ges omedelbart och rabiesimmunoglobulin, helst så snart som möjligt efter att postexpositionsprofylax har inletts. Rabiesimmunoglobulin kan injiceras upp till 7 dagar efter administreringen av den första vaccindosen. Avsluta behandlingen om djuret förblir friskt under en observationsperiod på 10 dagarc) eller om tillförlitligt laboratorium som använder adekvata diagnostiseringsmetoder visar att djuret är negativt för rabies.

^a)Konfrontation med gnagare, kaniner eller harar kräver inte rutinmässigt postexpositionsprofylax.

^b)Om en till synes frisk hund eller katt i eller från ett lågriskområde placeras under observation kan man avvakta med behandling.

^c)Denna observationstid gäller endast för hund och katt. Med undantag för utrotningshotade arter ska andra tama eller vilda djur som misstänks ha rabies avlivas på humant sätt och deras vävnad undersökas för närvaro av rabiesantigen med lämplig laboratorieteknik.

^d)Bett, särskilt på huvudet, halsen, i ansiktet, på händerna och genitalierna utgör exponeringar av kategori III på grund av den rika ennervationen i dessa områden.

^e)Postexpositionsprofylax ska övervägas efter kontakt mellan människa och fladdermus, såvida inte den exponerade personen kan utesluta bett eller rivsår eller exponering för slemhinna.

Postexpositionsprofylaxför tidigare icke-vaccinerade personer

• 5 dosers Essen-regim (1-1-1-1-1): en injektion av 1,0 ml intramuskulärt dag 0, 3, 7, 14 och 28

• 4 dosers Zagreb-regim (2-1-1): två injektioner av 1,0 ml intramuskulärt dag 0 (i höger och vänster deltamuskel eller vardera lår), följt av en intramuskulärt 1,0 ml injektion dag 7 och 21.

Postexpositionsprofylax för tidigare vaccinerade personer

Hos tidigare vaccinerade personer består postexpositionsprofylaxen av två doser (1,0 ml vardera) som administreras intramuskulärt dag 0 och 3. Rabiesimmunoglobulin är inte indikerat i sådana fall.

Pediatriska patienter

Pediatriska patienter får samma dos på 1,0 ml intramuskulärt som vuxna.

Geriatriska patienter

Geriatriska patienter får samma dos på 1,0 ml intramuskulärt som vuxna.

Personer med nedsatt immunförsvar

Till personer med nedsatt immunförsvar krävs en hel serie om 5 doser enligt Essen-regimen (1-1-1-1-1 dag 0, 3, 7, 14 och 28) i kombination med omfattande sårvård och lokal behandling med rabiesimmunoglobulin för personer med exponering i kategori II och III.

Alternativt kan två vaccindoser ges dag 0, dvs. en engångsdos på 1,0 ml vaccin ska injiceras i höger deltamuskel och ytterligare en dos i vänster deltamuskel. På små barn ska en dos ges i den anterolaterala regionen på vardera lår. Detta skulle ge totalt 6 doser (2-1-1-1-1 dag 0, 3, 7, 14 och 28).

Om möjligt bör rabiesvirus-neutraliserande antikroppssvaret mätas 2 till 4 veckor (helst på dag 14) efter vaccinationsstarten för att bedöma om ytterligare en vaccindos behövs. Immunsuppressiva medel bör inte administreras under postexpositionsbehandlingen om det inte är nödvändigt för behandlingen av andra tillstånd (se avsnitt 4.5).

Administreringssätt

För vuxna och barn ≥ 2 år ska vaccinet administreras intramuskulärt i deltamuskeln; för barn under 2 år rekommenderas det anterolaterala området på låret.

Vaccinet får inte ges som intravaskulär injektion, se avsnitt 4.4.

Rabiesvaccin får inte ges som intragluteal injektion eller subkutant, se avsnitt 4.4.

För anvisningar om rekonstitution av vaccinet före administrering, se avsnitt 6.6.

4.3 Kontraindikationer

Preexpositionsprofylax

Tidigare allvarlig överkänslighet mot den aktiva substansen, mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1 eller mot de restsubstanser som anges i avsnitt 2.

Personer med akuta sjukdomar som kräver behandling bör inte vaccineras förrän minst 2 veckor efter tillfrisknande. Mindre infektioner utgör intekontraindikation för vaccination.

Postexpositionsprofylax

Då rabies nästan alltid har dödlig utgång finns det ingen kontraindikation, inklusive graviditet, förpostexpositionsprofylax.

4.4 Varningar och försiktighet

Rapporter om anafylaktiska reaktioner, inklusive anafylaktisk chock, har förekommit efter vaccination med Rabipur. Som för alla injicerbara vacciner ska lämplig medicinsk behandling och övervakning alltid finnas lätt tillgängligi händelse av ensällsynt anafylaktiskreaktion efter administreringav vaccinet.

Patienter som anses löpa risk för en allvarlig överkänslighetsreaktion mot vaccinet eller någon av vaccinets komponenter bör få ett alternativt rabiesvaccin om en lämplig produkt finns tillgänglig.

Det har rapporterats att encefalit och Guillain-Barrés syndrom var temporärt förknippade med användningen av Rabipur (se även avsnitt 4.8). Användningen av kortikosteroider för att behandla denna typ av biverkningar kan hämma utvecklingen av immunitet mot rabies (se avsnitt 4.5). Patientens risk att utveckla rabies måste övervägas noga före beslut om att avbryta immuniseringen.

Oavsiktlig intravaskulär injektion kan leda till systemiska reaktioner, inklusive chock. Ska ej ges som intravaskulär injektion. Vaccinet får inte blandas i samma spruta som andra läkemedel. Om rabiesimmunoglobulin är indikerat i tillägg till Rabipur-vaccin måste detta administreras på ett annat anatomiskt ställe än vaccinationsstället (se avsnitt 4.5).

Ångestrelaterade reaktioner, inklusive vasovagala reaktioner (synkope), hyperventilation eller stressrelaterade reaktioner kan inträffa i samband med vaccination som en psykogen respons på nålinjektionen (se avsnitt 4.8). Det är viktigt att rutiner finns på plats för att undvika skador orsakade av svimning.

Rabiesvaccin får inte ges som intragluteal injektion eller subkutant, då induktionen av ett adekvat immunsvar kan bli mindre tillförlitligt.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Immunosuppressiva läkemedel kan störa utvecklingen av ett adekvat svar på rabiesvaccinet. Det rekommenderas därför att det serologiska svaret ska övervakas hos dessa patienter och att ytterligare doser gesom nödvändigt (se avsnitt 4.2).

Allt rabiesimmunoglobulin, eller så mycket som är anatomiskt möjligt (men med undvikande av potentiellt kompartmentsyndrom) ska administreras i eller kring såret/såren. Eventuellt resterande immunoglobulin ska injiceras intramuskulärt på ett annat ställe än det ställe där vaccinet administrerats för att undvika potentiell interferens med samtidigt administrerat rabiesvaccin.

Andra inaktiverade vacciner kan ges samtidigt som Rapibur. Vacciner som används samtidigt ska alltid administreras på separata injektionsställen och helst i kontralaterala extremiteter.

4.6 Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Inga fall av skador, som hänför sig till användningen av Rabipur under graviditet har observerats.

Rabipur kan administreras till gravida kvinnor när postexpositionsprofylax är nödvändigt.

Vaccinet kan också användas vid preexpositionsprofylax under graviditet vid bedömningen att de förväntade fördelarna uppväger de potentiella riskerna för fostret.

Amning

Det är inte känt om Rabipur utsöndras i bröstmjölk men ingen risk för det ammade barnet har identifierats. Rabipur kan administreras till ammande kvinnor när postexpositionsprofylax är nödvändigt.

Vaccinet kan också användas vid preexpositionsprofylax till ammande kvinnor vid bedömningen att de förväntade fördelarna uppväger de potentiella riskerna för barnet.

Fertilitet

Inga prekliniska reproduktions- eller utvecklingstoxicitetsstudier har utförts.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga studier har utförts för att bedömaeffekten av Rabipur på förmågan att framföra fordon eller använda maskiner(se även avsnitt 4.8.)

Vissa av de biverkningar som beskrivs i avsnitt 4.8 kan emellertid påverka förmåga att framföra fordon och använda maskiner.

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Anafylaktiska reaktioner inklusive anafylaktisk chock som är mycket sällsynta men kliniskt allvarliga och potentiellt dödliga systemiska allergiska reaktioner, kan inträffa efter Rabipur vaccination. Anafylaxi har inte rapporterats vid kliniska prövningar av Rabipur.

De vanligaste rapporterade biverkningarna var smärta på injektionsstället (30–85 % huvudsakligen smärta pga. injektion) eller induration på injektionsstället (15–35 %). De flesta reaktioner vid injektionsstället var inte allvarliga och försvann inom 24 till 48 timmar efter injektionen.

Milda allergiska reaktioner mot Rabipur (dvs överkänslighet), inklusive utslag och urtikaria kan förekomma efter vaccination. Utslag kan förekomma hos fler än 1 av 10 personer, och urtikaria kan förekomma hos mellan 1 av 100 och 1 av 10 personer. Dessa reaktioner är vanligen lindriga och försvinner vanligen inom ett par dagar.

Ett mindre antal personer har rapporterat symptom på encefalit och Guillain-Barrés syndrom efter Rabipur vaccination.

Biverkningstabell

Följande vaccinationsrelaterade biverkningar har rapporterats i kliniska studier och vid övervakning efter marknadsintroduktion. Efter marknadsintroduktion rapporteras biverkningarna frivilligt från en population av okänd storlek, varvid ett estimat på frekvensen inte kan ges. Därför har dessa biverkningar valts att inkluderas på grund av deras svårighetsgradgrad, rapporteringsfrekvens, orsakssamband med Rabipur eller en kombination av dessa faktorer.

Inom varje frekvenskategori anges följande klassificering (CIOMS III) för varje biverkning: mycket vanliga (≥1/10); vanliga (≥1/100, <1/10); mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100); sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000) och mycket sällsynta (<1/10 000).

Organsystemklass	Frekvens	Biverkningar
Blodet och lymfsystemet	Vanliga	Lymfadenopati
Immunsystemet	Sällsynta	Överkänslighet
	Mycket sällsynta	Anafylaxi inklusive anafylaktisk chock*
Metabolism och nutrition	Vanliga	Minskad aptit
Centrala och perifera nervsystemet	Mycket vanliga	Huvudvärk, yrsel
	Sällsynta	Parestesi
	Mycket sällsynta	Encefalit*, Guillain-Barrés syndrom*, presynkope*, synkope*, svindel*
Magtarmkanalen	Vanliga	Illamående, kräkningar, diarré, buksmärta/obehag
Hud och subkutan vävnad	Mycket vanliga	Hudutslag
	Vanliga	Urtikaria
	Sällsynta	Hyperhidros (svettningar)
	Mycket sällsynta	Angiödem*
Muskuloskeletala systemet och bindväv	Vanliga	Myalgi, artralgi
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället	Mycket vanliga	Reaktioner vid injektionsstället, malaise, trötthet, asteni, feber
	Sällsynta	Frossa

*Biverkningar från spontanrapportering

Beskrivning av utvalda biverkningar

Huvudvärk och yrsel var de vanligaste rapporterade biverkningarna efter marknadsintroduktion där dessa var övergående och försvann utan behandling. Biverkningen hudutslag följde samma mönster efter marknadsintroduktion där de flesta fall rapporterades med begränsade detaljer utan förloppsbeskrivning; ett fåtal fall av hudutslag rapporterades dock i samband med potentiell överkänslighetsreaktion.

Biverkningar relaterade till injektionsstället rapporterades i varierande grad och omfattar i huvudsak biverkningstermerna smärta, obehag, induration, svullnad/erytem och ödem. Alla dessa biverkningar försvann även om behandlingen hade påbörjats. Ingen av dessa biverkningar klassades som injektionscellulit och var därmed övergående. Generellt blev reaktioner på injektionsstället rapporterat som vanliga i kliniska studier med Rabipur och data från efter marknadsintroduktion stödjer denna slutsats.

För behandling av överkänslighetsreaktioner (allergiska reaktioner), se avsnitt 4.4.

När postexpositionsprofylax för rabies har påbörjats får det inte avbrytas eller seponeras på grund av lokala eller lindringa systemiska biverkningar av rabiesvaccinet.

Pediatrisk population

Frekvens, typ och svårighetsgrad av biverkningar hos barn förväntas vara densamma som för vuxna.

Andra särskilda patientgrupper

Rabipur har inte studerats uteslutande i någon specifik population såsom äldre, patienter med nedsatt njurfunktion, patienter med nedsatt leverfunktion, äldre patienter med andra sjukdomar eller hos patienter med en specifik genotyp, då riskfaktorerna anses vara densamma i alla populationer. Dessa särskilda populationer har inte specifikt exkluderats från kliniska studier av Rabipur och inga kliniskt relevanta skillnader (dvs i sjukdomsnatur, frekvens, svårighetsgrad, reversibilitet av biverkningar eller behovet av monitorering av patienterna) har observerats specifikt.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
www.lakemedelsverket.se

4.9 Överdosering

Inga symtom efter överdosering är kända.

5. FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

ATC-kod: J07B G01

Den minsta rekommenderade antikroppstiter mot rabiesvirus som bevis för ett adekvat immunsvar efter vaccination är en koncentration på ≥ 0,5 IE/ml enligt WHO:s specifikationer. Hos friska vaccinerade personer bör denna nivå uppnås hos de flesta personer dag 14 i en postexpositionsregim, med eller utan samtidig administrering av rabiesimmunoglobulin (RIG), och oavsett ålder.

Preexpositionsprofylax

I kliniska studier med tidigare icke-immuniserade individer uppnådde nästan alla studieobjekt ett adekvat immunsvar (RVNA ≥ 0,5 IE/ml) 3 till 4 veckor efter avslutad primär immunisering med tre injektioner av Rabipur, givna enligt det rekommenderade schemat via intramuskulär injektion. Kliniska studier har visatkvarstående adekvat immunsvar (RVNA ≥ 0,5 IE/ml) i upp till 2 år efter immunisering med Rabipur utan tillägg av boosterdoser. Allteftersom antikroppskoncentrationerna långsamt minskar kan det vara nödvändigt att ge boosterdoser för att bibehålla antikroppsnivåer över 0,5 IE/ml. Behovet av och tidpunkt för boostervaccination bör bedömas från fall till fall och i enlighet med officiella riktlinjer (se även avsnitt 4.2).

I kliniska studier har en boosterdos med Rabipur som administrerades 1 år efter den primära immuniseringen resulterat i en 10-faldig ökning av den geometriska genomsnittstitern (GMT) till dag 30. Man har också visat att individer som tidigare blivit immuniserade med Human Diploid Cell Vaccine (HDCV) utvecklade ett snabbt anamnestiskt svar när de fick boosterdos med Rabipur.

Postexpositionsprofylax

I kliniska studier framkallade Rabipur neutraliserande antikroppar (≥ 0,5 IE/ml) i nästan samtliga patienter till dag 14 eller dag 0 när det administrerades enligt det av WHO’s rekommenderade 5-dosschemat* (dag 0, 3, 7, 14, 28: 1,0 ml vardera, intramuskulärt), Essen-regim eller det av WHO’s rekommenderade schemat med 4 doser (dag 0 [2 doser], 7, 21; 1,0 ml vardera, intramuskulärt) Zagreb-regim.

* Tidigare rekommenderade WHO Essen-regimen bestående av 6 doser (dag 0, 3, 7, 14, 28, 90; 1,0 ml vardera, intramuskulärt).

Samtidig administrering av humant rabiesimmunoglobulin (HRIG) med den första dosen av rabiesvaccin orsakade en lätt minskning av GMC (Essen-regim). Detta bedömdes dock inte vara kliniskt relevant eller statistiskt signifikant.

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Ej relevant

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Prekliniska data inkluderande studier för engångsdosering, upprepad dosering och lokal tolerans visade inga oväntade resultat och ingen toxicitet i målorgan. Inga genotoxicitets- karcinogenicitets- och reproduktionstoxicitetsstudier har utförts.

6. FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Pulver:

Trometamol

Natriumklorid

Dinatriumedetat

Kalium-L-glutamat

Polygelin

Sackaros

Vätska:

Vatten för injektionsvätskor

6.2 Inkompatibiliteter

Då blandbarhetsstudier saknas får Rabipur inte blandas med andra läkemedel i samma spruta.

6.3 Hållbarhet

4 år

Efter rekonstitution ska vaccinet användas omedelbart.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras i kylskåp (2°C - 8°). Får ej frysas.

Förvara injektionsflaskorna i ytterkartongen. Ljuskänsligt.

Förvaringsanvisningar efter rekonstitution av vaccinet, se avsnitt 6.3.

Vaccinet får inte användas efter det utgångsdatum som anges på förpackningen och behållaren.

Förpackning med:

1 injektionsflaska (av glas, typ I) med frystorkat vaccin, försedd med gummipropp (klorbutyl).

1 förfylld spruta för engångsbruk (av glas, typ I) med sterilt spädningsmedel för rekonstitution (1 ml) med gummipropp (brombutyl) utan nål samt ett sprutspetsskydd (brombutyl). 1 liten orange nål till injektion (25 gauge, 27 mm) och en lång grön nål till rekonstitution (21 gauge, 40 m).

Instruktion för användning av Rabipur förfylld spruta för engångsbruk:

Förfylld spruta

Montering av nål (dessa anvisningar gäller både de gröna och de orange nålarna):

Instruktion för rekonstitution av Rabipur med hjälp av den förfyllda sprutan:

Vaccinet ska inspekteras visuellt både före och efter rekonstitutionen för eventuella främmande partiklar och/eller förändring av utseendet. Vaccinet får inte användas om utseendet har förändrats på något sätt.

Rekonstitution med det vita frystorkade pulvret med den klara och färglösa vätskan i sprutan ger en klar färglös lösning.

Pulvret till lösningen skall rekonstitueras med den medföljande vätskan och omskakas försiktigt före injektion. Det rekonstituerade vaccinet ska användas omedelbart.

Under tillverkningen försluts injektionsflaskan under vakuum. För att förebygga problem att dra upp det färdigberedda vaccinet från injektionsflaskan efter rekonstitution, rekommenderas att sprutan skruvas loss från nålen så att undertrycket avlägsnas. Därefter går det lätt att dra upp vaccinet från injektionsflaskan. Det rekommenderas inte att framkalla övertryck, då övertryck kan ge problem att dra upp den rätta mängd av vaccinet.

Efter slutförd rekonstitution av vaccinet ska locket avlägsnas från den orange administreringsnålen(på det sätt som förklaras i steg 1 för den gröna nålen) ochden gröna rekonstitutionsnålen ersättas med den orange administreringsnålen eller annan lämplig nål.

Överblivet vaccin och avfall skall omhändertas i enlighet med lokala föreskrifter.

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

GSK Vaccines GmbH

Emil-von-Behring-Str. 76

35041 Marburg

Tyskland

8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

53263

9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYATGODKÄNNANDE

2016-06-16

10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2016-06-16